Academic literature on the topic 'Arrangering'

Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet.
In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

Syftet med detta självständiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering för solospel på gitarr. I studiesyfte har jag undersökt traditionellt solospel för gitarr, så kallad chord melody och hämtat inspiration och idéer från inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utgångspunkten har jag tittat på hur man vanligtvis harmoniserar för gitarr i jazzgenren och experimenterat för att hitta ett eget uttryck. Den största kreativa delen av arbetet har varit att, efter eget tycke, komponera, experimentera och arrangera för att hitta ett spelsätt som uttrycker min musik så som jag vill att det ska låta. En strävan har varit försöka frigöra mig från normer kring låtuppbyggnad, genretypiska spelsätt och teoretiskt tänk i syfte att försöka skapa något eget och personligt. Arbetet resulterade i en studioinspelning av fyra låtar där tre är egenkomponerade och en är en komposition av Bill Evans som jag arrangerat för sologitarr.

Bilaga: 1 CD

This project deals with an alternative method of arranging music. The idea is to, with your instrument, play your way to an arrangement, without taking any notes, recording yourself or writing sheet music. This memory based technique will hopefully prevent you from getting stuck and, furthermore, make the process of creating music come more naturally. The goal with the project is to evaluate this way of arranging, and in addition to that, describe the process in such detail, that anyone could try it.

Repertoar

Ack Värmeland du sköna - trad, 1822

Blame it on my youth - Oscar Levant, Edward Heyman, 1934

Ett glas öl - Originalmusik ”Round the Back of the Arches” av Desmond O’Connor och Kennedy Russell från 1941, Sv. text av Hasse Alfredsson och Tage Danielsson

Flickorna i Småland - Karl Williams, Fridolf Lundberg, 1912

En röd liten stuga - Sven Paddock, Eric Fryman, 1936

Så skimrande var aldrig havet - Evert Taube, 1948

Embraceable you - George & Ira Gershwin, 1928

Slow boat to China - Frank Loesser, 1948

Medverkande

Sara Alexandersson - sång

Erik Tengholm - trumpet

Sebastian Jonsson - altsaxofon

Agnes Darelid - trombon

Björn Bäckström – tenorsaxofon

Daniel Gahrton – barytonsaxofon

Oscar Johansson Werre – trumset 

Johan Tengholm – kontrabas 

Martin Åklint – piano, sång, arrangering

Detta arbete är skrivet av en student på den klassiska institutionen som önskade vidga och utmana sin musikaliska bredd. Detta genom att ta den vanligaste kammarmusikformen inom klassisk saxofon och omvandla den till ett unikt koncept: att behandla saxofonkvartett som en popkonstellation. Arbetet redogör den konstnärliga processen och lärdomarna dragna från projektet: att arrangera popmusik för saxofonkvartett.

Detta projekt har handlat om att komponera musik med hjälp av loop-pedal. Musiken som komponerades skulle också kunna framföras på loop-pedal. Målet var att skriva två låtar för loop-pedal och att bli mer förtrogen med att komponera och framföra live-loopingmusik. Vidare ställdes frågan hur låtskrivning för loop-pedal skiljer sig från tidigare erfarenheter av låtskrivning. För att uppnå ett resultat hölls fyra låtskrivarsessioner som dokumenterades genom dagboksanteckningar och videoinspelningar. I anteckningarna dokumenterades datum och tid, vad som gjorts under arbetstillfället och även min motivation och känslostatus. Den nedtecknade dokumentationen tillsammans med videoinspelningar analyserades för att svara på syftesfrågor och få fram ett resultat. Arbetet har resulterat i en färdig låt som fick namnet ”No Friend of Mine”. Två skillnader mellan låtskrivning för loop-pedal och mina tidigare erfarenheter presenteras också i resultatet. Det ena var att arbetet med låtens form förändras då de individuella looparnas start- och stoppunkter måste tas i beaktande. Det andra var den harmoniska begränsning det innebär att jobba med loopar. Då en loop innebär att ljudet, eller ackorden i det här fallet upprepas, blir det svårare som låtskrivare att lägga in tonartsförändringar eller enstaka ackordförändringar.

Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvägagångssätten för att uppnå mina mål. Mina arrangemang spelades upp på en privat fest på Berns salonger den 9 november i Stockholm. Då tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten så handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba så effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle få sina noter i god tid. För mig har det varit en lärorik period. Jag har under projektets gång lärt mig mer om arrangering och framförallt övat upp en snabbhet i att skriva arrangemang. Jag känner att jag har breddat mig som musiker då jag gått utanför min vanliga roll som gitarrist till att bli arrangör. Arbetet har öppnat upp nya dörrar i mitt musicerande, och jag känner att jag kan jobba vidare med arrangering och utvecklas som musiker.   Jag tar i texten upp svårigheterna jag upplevt med att jobba med arrangering av rocklåtar för blåsinstrument. Den litteratur jag hittat som berör blåsarrangering syftar antingen till klassisk musik och jazzmusik, men inget om blåsarrangering inom rockmusik. Jag vill med detta arbete belysa att rockmusiken bör få en högre status inom musikutbildningar och läromedel. Trots att det klingande resultatet av mina arrangemang låter som renodlade rocklåtar i sin harmonik och rytmisering, känner jag ändå att jag i vissa fall jobbat genreöverskridande då jag vävt in en del av jazzens teori i mina arrangemang, Jag har framförallt lyssnat mycket jazzmusik och lyssnat på hur blåssektioner fraserar, men jag skulle ända säga att resultatet av mitt arbete är renodlad rockmusik.

Bilaga: 1 CD

Detta examensarbete skapades med målet att utforska musik från Nintendo Entertainment System–spel (NES) med ett musikteoretiskt och musikterminologiskt perspektiv. Det analyserade stycket är Title Theme från The Legend of Zelda (1988). Bakgrundskapitlet tar upp de verktyg kompositörerna hade att arbeta med som NES:s ljudkort och loopar. Plankning och transkription diskuteras och tidigare forskning i området tv-spel synliggörs. Syftet är att skapa en visuell analys som kan användas för att arrangera om originalmusiken från spelen. Genom plankning och analys har jag producerat ett nytt arrangemang. Resultatet presenteras som noter på min plankning, analys och arrangemang med förklaringar över originalets uppbyggnad. Arbetet har gett insikt i hur min skolning i musik kan vara hämmande för att arrangera som programmerarna gjorde förr, men också vilka verktyg de hade att arbeta med. Med arbetet har jag insett hur hjälpsam en tydlig analys av ett verk kan vara för arrangering.