Dissertations / Theses: 'Årskurs 6'

1

Tove, Lindberg, and Corona Evelina. "Betyg i årskurs 6." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16237.

Full text

Abstract:

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg. Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 6 samt hur utbildade lärare resonerar kring betygsättande. Metoden vi valde för att undersöka vårt syfte var intervjuer med de utbildade lärarna samt enkätundersökningar med elever i årskurs 6. Anledningen till att vi valde att intervjua lärare var att de skulle få associera mera fritt och svaren skulle bli mer utförliga. Anledningen till att vi valde att göra enkätundersökning med eleverna var att få med så mycket åsikter som bara möjligt. Av resultatet kan vi tolka att elever och lärare till största delen är överrens när det gäller betyg i årskurs 6. Vi blev delvis överraskade över resultat om att de flesta elever och lärare hade en positiv inställning till betyg vilket förvånade oss då vi förmodade att inställningen till betyg skulle vara något mera negativ. Detta arbete har ändrat vår syn på betyg i tidig ålder. Slutsatsen anser vi vara att elever och lärare har en positiv inställning när det kommer till betyg i årkurs 6. När vi ska ut i verksamheten har vi en bättre syn och förståelse för betyg i tidig ålder vilket kan leda till att vi kommer att använda betyg på ett mera nyanserat sätt. Vi ska inte se betyg som något negativt utan att det är ett bra verktyg för oss att använda då vi kan se vilka elever som tillexempel behöver stöd i något ämne.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Chapman, Ian. "Algebra i årskurs 4-6 : Lärarperspektiv på algebra och algebraundervisning i årskurs 4-6." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28717.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur lärare ser på algebraundervisningen i årskurs 4-6 och vilka tankar och beliefs de har om algebra och matematik. Fyra matematiklärare som undervisar i matematik har intervjuats. Intervjuerna har analyserats utifrån teorier om hur beliefs står i relation till praktik. Resultaten indikerar att det verkar finnas en koppling mellan de idéer som fanns under lärarutbildningen och de beliefs som lärarna har idag.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bobi, Mergime, and Erika Bylander. "Läsförståelse i årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27586.

Full text

Abstract:

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut.Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri.Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Formare, Cecilia, and Kristina Hörnell. "Högläsning i årskurs 4 - 6." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39790.

Full text

Abstract:

Denna kunskapsöversikts syfte är att ta reda på vad tidigare forskning säger om högläsning och olika samtalsmodeller kring skönlitteratur i mellanstadiet. Detta besvaras genom frågeställningen: Varför ska högläsning och samtal kring skönlitteratur vara en del av undervisningen på mellanstadiet? För att få fram översikten undersökte vi tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar med högläsning och samtalsmodeller som fokus. Resultatet visar att högläsning har en avgörande betydelse för att tillgängliggöra skönlitteratur för elever genom den proximala utvecklingszonen. Vidare pekar resultatet på att efterföljande samtal ger eleverna möjligheter till empati och fördjupad förståelse i olika kontexter. I diskussionen fann vi bland annat följande slutsatser – högläsningen på mellanstadiet behöver bli en naturlig fortsättning från lågstadiets läsinlärningsfokus fram till högstadiets mer djupgående textarbete. Vi fann även att arbetet med skönlitteratur i olika samtalsmodeller öppnar upp för ett bättre och tydligare klassrumsklimat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Svensson, Malin. "Läsvanor i årskurs 5 och 6." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43759.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Olsson, Patrik. "Segregerade integrerade elever i årskurs 4-6." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2654.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Eriksson, Andrea. "Förutsättningar för musikundervisning i årskurs 4-6." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74562.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank. Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Holmgren, Amanda. "Glosundervisning : En jämförande studie i årskurs 6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76161.

Full text

Abstract:

This study compares translation-based and communicative methods for the teaching of English vocabulary at primary (year 4-6) level in the Swedish state school system. The study aims to investigate which teaching method is the most effective when it comes to helping year 6 pupils with Swedish as their first language and Swedish as their second language to acquire and retain new items of English vocabulary. The empirical material examined in this study consists of results gathered during six separate vocabulary tests in two classes in a Swedish primary school. Three of the vocabulary tests were conducted in class 6A where vocabulary had been taught on a translation basis and the remainder of the vocabulary tests were conducted in class 6B which had a communicative teaching focus. The total number of pupils participating in the study was 30, comprising 15 pupils from class 6A and 15 pupils from class 6B. The study’s results show that class 6A, the class with translation- based teaching, achieved better results during all three vocabulary test then class 6B, the class with communicative teaching. The conclusion of this study is that translation-based teaching best helps pupils in year 6 with Swedish as their first language and students with Swedish as their second language to expand and maintain their English vocabulary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Zina, Sendi, and Kianfar Amanda. "Flerspråkighet i svenskundervisningen i årskurs 4–6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48677.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Gyllerfelt, Kajsa, and Louise Hansson. "Erfarna lärares historieundervisning i årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30865.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Historiemedvetande och didaktik har även de använts som teoretiska verktyg för att tolka resultatet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer med tio lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-6. Ett resultat av intervjuerna var att majoriteten av lärarna inte använde sig av metoder. Det som vi menar med metoder är vad lärarna identifierar som arbetssätt. Berättandet är den metod som dominerar de flesta lärares undervisning. Lärarna anser också att ett intresse för historia är en förutsättning för att kunna förmedla innehållet och engagera eleverna i undervisningen. Övergripande anser lärarna att ämnesintegrering och formativ bedömning är det som gynnar elevernas lärande, men ämnesisolering och summativ bedömning är i slutändan nödvändigt för att kunna bedöma varje elev för sig i ämnet.Slutsatsen för vårt examensarbete är att det inte finns tillräckligt med forskning i historia för årskurs 4-6. Det krävs goda kunskaper och intresse för att undervisa i ämnet. Det är också viktigt att välja rätt metod för rätt sammanhang. Den nya reformen tror vi bidrar till att lärarna får bättre ämneskunskaper och därmed höjs statusen för ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nilsson, Malin, and Jessica Kabrell. "Sakprosa i svenskundervisningen för årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34594.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra sakprosans ställning och användningsområden i svenskämnet. Med utgångspunkt i PIRLS-resultaten och styrdokumenten ville vi undersöka vad behöriga svenskämneslärare ansåg om sakprosa i undervisningssammanhang och hur sakprosa användes i relation till skönlitteraturen. Resultatet baseras på de enkät¬svar som samlats in där frågorna i enkäten riktat sig till lärarnas professionella men också personliga syn på sakprosan som undervisningsmedel. Svaren har satts i relation till pedagogiska metoder och teorier, och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att det inte finns en gemensam syn på användandet av sakprosa i undervisningen eller dess innebörd. Samtliga svar riktar sig på läsning av sakprosa i textform och termen sakprosa används mycket begränsat i undervisningen. Det framkommer även att skönlitteraturen anses vara ett mer interaktivt läromedel och väljes därför oftast framför sakprosan i svenskämnet. Sakprosan hänvisas till andra skolämnen och att användningsområdet är större och viktigare inom dessa. En diskuss-ion om sakprosan i svenskämnet måste äga rum för att reda ut de oklarheter och delade uppfattningar som präglar svenskämnet. Dessutom är sakprosan i behov av forskning inom såväl metodik som teori då den befintliga är både gles och ålderstigen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Sjödahl, Stina. "Fysisk rörelse i engelskundervisningen - årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29802.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Nilsson, Ida, and Ida Tingelöf. "Strategier för läsförståelse : Skolans årskurs 4–6." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24335.

Full text

Abstract:

Vår uppsats är baserad på en enkätundersökning som är gjord i region Gävleborg och respondenterna består av 136 svensklärare i skolans mellanår. Vi har undersökt hur mycket tid lärare lägger på sin egen lustläsning, vilka läsförståelsestrategier de använder samt lär ut, hur de arbetar med högläsning samt hur de vägleder eleverna i valet av bänkbok. Vi har kommit fram till att de flesta lärarna lustläser och de som läser mest både använder och lär ut flest strategier. Nästan alla lärare arbetar med högläsning men de har olika syften med den. Det är också en relativt jämn fördelning vad gäller vilka strategier för läsförståelse lärarna lär ut i samband med sin högläsning. Endast 12 procent av lärarna uppgav att eleverna får välja bänkbok helt fritt och resterande lärare vägleder sina elever i valet av bänkbok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ekman, Emma. "I startsträckan med tidiga betyg : – Upplevelser och resonemang hos lärare i årskurs 4-6 om betygets inträde i årskurs 6." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108034.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att få veta mer om hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning. Arbetet belyser vad betygsättning innebär för dessa lärare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgår från intresset att lära sig mer om vad betygsättning innebär i årskurs 6 och hur lärare i årskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsätta elever. Det fokuserar på lärarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fått att förbereda för att betygsätta och hur de anser att professionen påverkas av detta. Det belyser hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning och vad det innebär för lärare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsättning. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 4 – 6. Empirin har med inspiration av grundad teori kodats, tematiserats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för arbetet visar att lärare gav både positiva och negativa synvinklar av hur det är (resonerade med både positiva och negativa vinklingar på) att arbeta med betygsättning i årskurs 6. Det som främst kom fram var svårigheter att tolka kunskapskraven, eftersom det råder en bristfällig samsyn mellan kollegor hur arbetet ska fungera med de elever som inte blir godkända. En annan svårighet som framkom var tidsbristen till att få ett bra underlag till bedömning. Lärarna arbetar helst med andra former av bedömningar som redovisningar och reflektion i grupper än klassiska prov. De hade fått olika typer av stöd, vissa mer än andra, men det som efterfrågades mest var att få tid till att diskutera med sina kollegor och få till en samsyn på kursplaner och kunskapskrav. I deras resonemang kring huruvida deras profession påverkas av att betyg blir tidigarelagda, svarar de flesta med att kompetensen och det professionella språket tydligare kommer fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gustafsson, Maria. "Lärares uppfattning om religionskunskap i årskurs 4-6." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1119.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera. Religionskunskap är ett opopulärt ämne bland eleverna och särskilt kristendomskunskap. Ämnet upplevs som ganska lätt där mycket går att läsa in sig på med självstudier. Det är ett fritt ämne. Etikundervisningen bedrivs, till skillnad från andra delar, på ett elevcentrerat sätt. Slutsatser om eventuella förbättringar av ämnet som kan dras är att övrig religionsundervisning kan bli mer elevcentrerad och att satsningar på aktuella läromedel och vidareutbildning vore bra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Brandes, Johanna. "Lässtrategier : Undervisning om lässtrategier i årskurs 4–6." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78114.

Full text

Abstract:

Svenska elevers resultat på internationella studier som PIRLS visar på bristande läsförmåga hos eleverna och på bristande lässtrategiundervisning. Svenska elever undervisas mindre om lässtrategier än övriga deltagande länder i undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll teorier om lässtrategier spelar i svenskundervisningen i årskurs 4-6 i den svenska skolan idag. Genom en enkät samt intervjuer så undersöks detta. Undersökningen fann att lärare använde sig av flera lässtrategier i sin undervisning. Undersökningen fann också att lärare undervisade både implicit och explicit, även om en stor del endast undervisade explicit. Undersökningen visade också att samtal om texter är en viktig faktor i lärarens syn på förbättrad läsförståelse hos eleverna. Slutsatsen är att det förekommer såväl implicit som explicit undervisning om lässtrategier och variationen av vilka lässtrategier det undervisas om är stor.
Swedish students' results in international studies of reading literacy such as PIRLS show a lack of reading ability among students and a lack of reading strategy teaching. Swedish students are taught less about reading strategies than other participating countries in the survey. The purpose of this essay is to investigate the role theories of reading strategies play in Swedish teaching in grades 4–6 in the Swedish school today. This is investigated through a questionnaire and interviews. The study found that teachers used several reading strategies in their teaching. The study also found that teachers taught reading strategies both implicitly and explicitly, although a great deal of them only taught explicitly. The study also showed that conversations about texts are an important factor in the teacher's view of improved reading comprehension for the students. The conclusion is that there is both implicit and explicit teaching about reading strategies and the variation of which reading strategies are taught is large.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Sandberg, Sofia, and Ringdahl Maria Mirkhosravi-. "Lärande av geometri : -läromedelsanalys i årskurs 4-6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25693.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att se hur geometri hanteras i läromedlen i årskurs 4-6. Hur läromedlen beaktar det centrala innehållet i Lgr 11, kognitiva nivåer och konkretisering. Våra huvudfrågor var: hur stödjer läromedlen inlärning av geometri, vilka skillnader och likheter finns i läromedlen utifrån de tre aspekterna. Bakgrunden till vårt arbete var att forskning visar att läromedel i matematik tenderar att ha en låg svårighetsgrad. Forskning visar även att läromedelsknuten undervisning ofta saknar konkretisering. Resultatet i denna studie visar att Mattespanarna och MatteBorgen innehåller det centrala innehållet till stora delar. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att läromedlen har en relativt låg svårighetsgrad. Även om Mattespanarna stimulerar en högre kognitiv nivå än MatteBorgen är svårighetsgraden relativt låg. Båda läromedlen innehåller konkretisering av såväl uppgifter som beskrivningar. Slutsatser av denna studie är att det är av vikt att läraren är medveten om det använda läromedlets fördelar och nackdelar. Det är viktigt att konkretisering kan utmana eleverna genom en högre kognitiv nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Forsström, Daniel. "Att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 4-6." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33268.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Palmquist, Mathias. "Elevers användning av problemlösningsstrategier : En jämförelsestudie mellan elever i årskurs 3 och årskurs 6." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62818.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Martín, Lindström Susana. "Motivation i moderna språk spanska : Skillnader och likheter mellan årskurs 6 och årskurs 9." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38027.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att uppnå syftet är: (i) vad framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 och 9?, (ii) på vilka sätt och i vilka aspekter kan man se att motivationen skiljer sig mellan de två grupperna? och (iii) vilka pedagogiska konsekvenser leder skillnaden i motivation till för ämnesdidaktiken mellan de båda grupperna? Studien baseras på intervjuer med elever från årskurs 6 och 9, som syftar till att samla information om deras erfarenhet av deras spansklärande, deras förväntningar och mål samt vad som motiverar dem. När det gäller den teoretiska ramen är denna studie grundad på fälten Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) och The ideal multilingual self. Det huvudsakliga resultatet av denna studie är att elevernas motivation förändras från årskurs 6 till årskurs 9 från att vila på en inre motivationsgrund till att vila på en yttre motivationsgrund. Från ett ämnespedagogiskt perspektiv indikerar resultatet behovet av att hitta strategier och arbetsmetoder för att stimulera elevernas inre motivation och för att tillsammans skapa elevens L3 Self, som är bilden eleven skapar av sig själv som spansktalande och även som en del av en spansktalande gemenskap.
The purpose of this study is to analyse the differences in students’ motivations in modern language Spanish between two critical points: when they start reading the language in grade 6 and in their last year of compulsory school in grade 9, from the student’s perspective. The research questions used to achieve this purpose are: (i) what appears to be central in the students’ motivation in their language studies for grades 6 and 9?, (ii) in what ways and in what aspects can one see that motivation differs between the two groups? and (iii) what pedagogical consequences does this difference in motivation lead to for subject didactics of Spanish between the two groups? The study is based on semi-structured interviews to students from grade 6 and 9, aiming to collect information regarding their experience in their Spanish learning, their expectations and goals and what motivates them. Regarding the theoretic frame, this study is grounded on the fields of Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) and The ideal multilingual self. The main finding of this study is that students’ motivation changes from grade 6 to grade 9 from resting on an intrinsic motivational basis to resting on an extrinsic motivational basis. From a subject didactics perspective, this result indicates the need for finding strategies and working methods to stimulate students’ inner motivation, and to co-create the student’s L3 self, that is the image the student creates of himself as a Spanish speaker and as a part of a Spanish speaking community.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Butros, Johannes, and Linus Carlsson. "En kunskapsöversikt om problemlösning i matematik : årskurs 4–6." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21325.

Full text

Abstract:

Inledning I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2018, ss. 54–58) står det både i syftet samt i det centrala innehållet att eleverna ska arbeta med problem och problemlösning. Enligt våra egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen, faller detta ämne ofta i skymundan. Det fokuseras snarare på rutinuppgifter, i vilka elever följer arbetsprocessen utifrån lärarens instruktioner. I detta arbete har vi tagit upp vad forskning säger om problemlösning i matematikämnet. Syfte Kunskapsöversiktens syfte är att analysera vad som kännetecknar forskningen kring problemlösning i matematikämnet i årskurserna 4–6 samt reflektera kring hur problemlösning kan bedrivas i matematikundervisningen. Metod Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC (ProQuest) och SwePub innehållande orden: problem solving mathematics, problem-solving in mathematics som är vetenskapligt granskade, publicerade senaste tio åren och berör årskurserna 4–6. Resultat Resultaten från analysen och kartläggningen ger verktyg och modeller att applicera i undervisningen i arbetet med problemlösning. De presenterar en rad viktiga aspekter i arbetet med problemlösning och lyfter vikten av motivation och synen på problemlösning för att arbetet ska bli meningsfullt. De lyfter även upp vikten av att problemlösning i undervisningen kan utveckla elevernas kunskaper att lösa olika problem i matematiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

von, Sydow Julia. "Språkutveckling i matematikklassrummet : En observationsstudie i årskurs 4-6." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126592.

Full text

Abstract:

Fler och fler elever kommer till skolan med ett annat modersmål än svenska. Dessutom visar statistikfrån Skolverket att många av dessa elever har svårigheter att uppnå godkänt i flera av skolans ämnen.En möjlig förklaring till detta är brist på kunskaper i undervisningsspråket. Detta ställer nya krav påämnesläraren och den undervisning som planeras och genomförs. Alla lärare måste arbetaspråkutvecklande i sina ämnen. Matematik anses ofta till viss del felaktigt vara ett internationelltspråk. Sanningen är snarare att matematiken innehåller många komplicerade begrepp som kan skiljasig mellan olika språk och kulturer. Syftet med denna studie är att ta reda på hur matematiklärare iårskurs 4-6 arbetar med språkutveckling i sitt ämne. För att undersöka detta har tre lärare på tre olikaskolor observerats under ett par lektioner. Observationerna har sedan kategoriserats utifrån de tregrundläggande principerna för språkutvecklande undervisning: lära i kontextrika sammanhang,språklig stöttning, skapa en rik klassrumsinteraktion. I studien framkom att alla tre principer användsmen i olika utsträckning, på olika sätt och i olika situationer. Den tredje principen, skapa en rikklassrumsinteraktion, var den svåraste att få till trots att den anses vara den viktigaste. Ett hinder fördenna princip skulle kunna vara klassrumsmöbleringen då olika konstellationer fungerar olika bra fördetta ändamål. Resultatet visar även att andraspråkselever till viss del själva efterfrågar stöttning avolika slag. Slutsatsen av denna studie kan sägas vara att lärarna generellt var duktiga på att stötta sinaelever språkligt men att de upplevde svårigheter med att få till en rik klassrumsinteraktion. Dennastudie kan med fördel användas av lärare som utgångspunkt för diskussioner om den egnaverksamheten gällande språkutvecklande ämnesundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Blad, Sandra, and Dafina Dibrani. "Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36484.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?- Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wikner, Martin. "Malmölärares syn på sexuella normavvikelser i årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27730.

Full text

Abstract:

Arbetet försöker belysa och förstå hur några lärare i årskurs 4-6 i Malmö ser på frågor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur lärarna anser att HBT-frågor hanteras bäst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har på kollegor och föräldrar som är HBT samt grundsynen i HBT-frågor. Undersökningen genomfördes med enkäter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar på att den allmänna synen bland lärarna är att heterosexualitet är viktigare att undervisa i än homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen på HBT-personer är accepterande, men hamnar lätt i skymundan bakom heterosexuella normer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Petersson, Essi, and Linnea Carstensen. "Hinder för utomhusundervisning med fokus på årskurs 4-6." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39353.

Full text

Abstract:

I den här studien har vi tagit fram de hinder som begränsar möjligheterna för utomhusundervisning för elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school. Syftet med studien var att synliggöra vilka hinder som kan stå i vägen för utomhusundervisning samt visa på behov av vidare forskning i området. Forskningsfrågan som vi har försökt svara på är: Vad utgör hinder för utomhusundervisning med elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school? Studien bygger på den pragmatiska teorin om hur undervisning genomförs. Forskningslitteratur har analyserats, sorterats och kategoriserats. Materialet som har analyserats är av varierande struktur, såsom doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter utifrån både kvalitativa och kvantitativa metoder. I resultatet presenterar vi hinder i olika kategorier så som litteraturen har framställt dem. De hinder som litteraturen visar på är relaterade till: ekonomi, kultur, läroplan, plats, utbildning, tradition, samarbete, säkerhet, elevers och föräldrars inställning till utomhusundervisning, tid, väder samt lärares inställning. Avslutningsvis kan ifrågasättas huruvida högskolan erbjuder utbildning om utomhuspedagogik och läroplanens implicita framställning av utomhusundervisning, eftersom en lösning på dessa barriärer skulle omfatta flertalet av hinder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Engström, Sofie. "Positionssystemet : Elevers möjligheter att förstå positionssystemet i årskurs 6." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30659.

Full text

Abstract:

Swedish students are showing a continuous deterioration of knowledge about the concept of mathematical place-value and by looking at a closer analysis, made by the TIMSS, it was made even more visible that the concept of place-value, which is associated with our positional system, is very central to students' understanding of the number concept. The PISA - report further demonstrates that it is possible to discern the deteriorating knowledge of students' perceptions of digits’ place-values in calculations of standard algorithms. The study is carried out because I want to explore as well as contribute to the research on the opportunities students are given to understand the positional system. The study aims to create knowledge on students' opportunity to understand the positional system in the sixth grade. The questions the study seeks to answer are the following:  What are the different patterns of variation the students meet during the lesson about the positional system?  Which are the critical aspects that can be discerned when listening to the students' descriptions of the positional system? To get answers to these questions, and thus fulfill the purpose of the study, different teachings have been observed and students have been interviewed. The theory of this work is variation theory. This theory was chosen because it makes it possible to understand many different ways to treat a selected subject of matter as well as to relate it to students' opportunities to learn. Results of the study show that students encounter several different parts of the pattern of variation in the teaching about the positional system, including contrast, generalization and separation. By taking in the students' descriptions of the positional system, three critical aspects could be discerned. These were the place-value together with the significance of zero in multi-digit numbers, numbers properties and lastly number sence. The conclusion is that students have different opportunities to develop an understanding of the positional system in the sixth grade. The possibilities are different depending on which critical aspects that are distinguished by the students in the education of the positional system.
Svenska elever visar kontinuerligt försämrade kunskaper kring begreppet platsvärde och vid en noggrannare granskning av TIMSS (Skolverket, 2012) synliggjordes att begreppet platsvärde, som är förknippat med vårt positionssystem, är ett centralt begrepp för elevers förståelse av talbegrepp. PISA rapporten (Skolverket, 2013) påvisar ytterligare att det går att urskilja försämrade kunskaper om elevers uppfattningar om siffrors platsvärden vid beräkningar av standardalgoritmer. Studien genomfördes för att undersöka och bidra till forskningen om vilka möjligheter elever ges till att förstå positionssystemet. Studien syftar till att bilda kunskap om elevers möjligheter att förstå positionssystemet i årskurs 6. De frågeställningar studien syftar till att besvara är:  Vilka variationsmönster möter elever i undervisning om positionssystemet?  Vilka kritiska aspekter kan urskiljas vid elevers beskrivningar av positionssystemet? För att få svar på frågeställningarna och därmed uppfylla syftet med studien har undervisning observerats och elever intervjuats. I studien finns inslag av variationsteorin. Teorin valdes för att göra det möjligt att förstå hur olika sätt att behandla ett valt ämnesinnehåll relaterar till elevers möjligheter att lära. Studiens resultat visar att elever möter olika variationsmönster i undervisning om positionssystemet, däribland kontrast, generalisering och separation. Vid elevers beskrivningar av positionssystemet kunde det urskiljas tre kritiska aspekter, positionens värde och nollans betydelse i ett flersiffrigt tal, talens egenskaper och talsortsuppfattning. Slutsatsen är att elever har olika möjligheter att utveckla förståelse för positionssystemet i årskurs 6. Möjligheterna ser olika ut beroende på vilka kritiska aspekter eleverna urskilt i undervisning om positionssystemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Moritz, Paula. "Stormaktstidens människor : En läroboksanalys i historia för årskurs 4-6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255697.

Full text

Abstract:

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning. Böckerna beskriver en homogen befolkning, trots att stora delar av den svenska befolkningen och den svenska armén bestod av människor med annat ursprung. Människorna kategoriseras utifrån nationalitet eller religiös tillhörighet. Trots den internationella prägeln som stormaktstiden har saknas förklaringar till de migrationsprocesser som sker till, inom och från Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Andersson, Anton. "Studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6 i teori och praktik : En studie om rektorers arbete med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191909.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju verksamma rektorer samt en verksam biträdande rektor. I åtanke vid urvalet fanns även en önskan om att få en geografisk spridning, samt representanter av både manligt och kvinnligt kön. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar tematiserades och analyserades det insamlade materialet med hjälp av The Dots Analysis (Law & Watts, 1977), Social Cognitive Career Theory (Lent, Hackett & Brown, 2002) samt careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997). Resultatet visade att antalet aktiva och strategiska insatser på de intervjuades skolor var ganska få. Rektorerna verkade medvetna om de nationella styrdokument som finns beträffande studie- och yrkesvägledning. Vidare ansåg rektorerna att studie- och yrkesvägledning är viktigt för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Filippa, and Anna Åkesson. "Elevers läsvanor : Vad motiverar elever i årskurs 6 till läsning?" Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21645.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva vad som motiverar elever i årskurs 6 till läsning av sköntlitteratur och facklitteratur samt vilka läsvanor eleverna har. Studien baseras på följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna sin motivation till läsning av skönlitteratur respektive facklitteratur? Hur beskriver eleverna sina läsvanor? Vilka anledningar beskriver eleverna till att de inte läser? Vad beskriver eleverna att skolan kan göra för att stimulera dem att läsa? I studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades 14 elever i årskurs 6. Då intervjuerna genomförts transkriberades och analyserades de. Resultatet visar att en del av de intervjuade eleverna tycker att läsning är roligt, medan en del tycker det är tråkigt. Alla elever uppger att de läser i skolan, både skönlitteratur och facklitteratur. På fritiden däremot är det inte alla elever som läser. I vilken utsträckning eleverna läser varierar mycket från elev till elev. De anledningar eleverna ger till att de inte läser är bland annat för att intresset saknas och för att böckerna är för svåra eller för tråkiga. För att eleverna ska läsa är det spännande och roliga böcker som efterfrågas. Enligt resultatet tycker många av eleverna att skolan kan motivera dem till att läsa mer. Förslag som har kommit upp i intervjuerna är bland annat att ge eleverna mer tid till läsning och att köpa in nyare och roligare böcker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Cassel, Louise. "Uppfattningar om utomhuspedagogik hos lärare i grundskolans årskurs 4-6." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2506.

Full text

Abstract:

The use of out-door pedagogy in the school has been frequently high-lighted during recent years. To which extent out-door education was practised in the school depends on the opinions among the active teachers. The aim of this study was to examine the opinions on out-door pedagogy among teachers in classes 4-6 of the elementary school and to find out to which extent the teacher used out-door teaching. The study was based on qualitatively structured interviews with 4 teachers having different lenght of teaching experience. The results of the interviews showed that the teachers had different opinions on the definition of out-door pedagogy. They claimed that out-door pedagogy was a way to explore nature, to link the out-door environment to theoretical subjects and to give the children an increased understanding on nature. In daily teaching, out-door pedagogy was practiced to a varying extent depending on weather, season, schedule and the teacher´s own experience of out-door teaching. The teachers stressed that out-door pedagogy was an interdisciplinary teaching method that offered a possibility to integrate different subjects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Baglien, Elisabeth. "Skolgården : - en studie ur ett elevperspektiv i årskurs 4-6." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6157.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.

Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.

Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.

Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.

Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hammoud, Zeinab. "Bedömning i skolan : En intervjustudie med grundskoleelever i årskurs 6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-228180.

Full text

Abstract:

Den svenska skolan har under historiens gång haft olika syn på bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förändringen i skolan 2012 ändrade man det svenska betygsystemet och betygsättningen började införas redan i årskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i årskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig på den sociokulturella teorin, där kommunikation och elevens bakgrund står i fokus. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att studeras: 1. Vad är elevperspektivet på bedömning för lärandet? 2. Vad är elevperspektivet på bedömning av lärandet? 3. Vilka faktorer påverkar enligt eleverna deras uppfattningar och upplevelser av bedömning? I studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frågeställningar. Tio grundskoleelever i sjätte klass intervjuades individuellt för att på bästa möjligavis kunna få en förståelse av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet för att kunna fånga upp de centrala i studien. Eleverna uppfattade att bedömningen till stor del var för deras kunskapsutveckling. Eleverna menade att bedömningen kunde främja deras lärande genom medvetenhet, delaktighet och tydlighet. Men andra uppfattningar och upplevelser om bedömning och betyg visade sig finnas, där eleverna uppfattade det som kontroll och makt. Återkoppling var ett verktyg som eleverna ansåg bäst gynna deras lärande framåt om det användes rätt medan den summativa bedömningen inte alltid var positiv eftersom att det viktiga i lärandet endast blev själva betyget istället för kunskapen. Faktorer som visade sig påverka elevperspektivet var lärarens handlingar i bedömningsprocessen och kamraternas förväntningar samt inställningar till bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Wigge, Erik. "Lärarens roll i undervisning av problemlösning för årskurs 4-6." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29808.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbete är att undersöka och belysa lärarens roll i undervisning av matematisk problemlösning för grundskolans årskurs 4-6. Då lärarens roll är viktig vid problemlösningsundervisning och rapporter har visat att lärare jobbar utifrån läromedel (Skolinspektionen ,2009). På så sätt får eleverna möjlighet att inte träna alla sina förmågor. Syftet konkretiseras av frågeställningen:Vilken roll har läraren under de olika faserna vid undervisning av problemlösning inom matematik? Vilken roll i de olika faserna förväntar läraren sig ha vid undervisning av problemlösning inom matematik?I bakgrunden så lyfts först upp vad Skolverket skriver i läroplanen och kommentarmaterialet för matematik om att alla elever ska utveckla en tilltro till matematik samt har rätt att lösa och producera egna problemlösningsuppgifter. Avslutningsvis kommer hur forskning har sett på problemlösning genom att först titta på process när man löser problem till mer forskning om problemlösning i skolan och på senare tid hur lärarens roll ser ut i klassrummet och vilka åsikter det finns om problemlösning i undervisningen. Lärarens roll i klassrummet skiftar många gånger under ett undervisningstillfälle från att vara den som introducerar problemet till att leda diskussionen kring elevers lösningar.Teorin kommer fungera som en lins för resultatet och är Eva Taflins fyra faser om problemlösningsundervisning: introduktionsfas, idéfas med lösningsutkast, lösningsfas och slutligen redovisningsfas. Taflin faser bygger på tidigare forskning av Pólya, Schoenfeld och Lester vilket också presenteras under teoridelen.Avslutningsvis så presenteras det metodval som har gjorts. Metoden som valdes var kvalitativ och omfattar både observationer och interjuver. Det följer en beskrivning av datainsamlingsmetoderna och vilket urval som har gjorts samt vilka etiska aspekter som har tänkts på. Slutligen följer hur teorin kommer att användas för att analysera den data som kommer insamlas.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Adamsson, Maria. "Undersökande arbetssätt : inom naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32389.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bohman, Sandra. "Vokabulär – En intervjustudie om vokabulärinlärning i engelska årskurs 4-6." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172898.

Full text

Abstract:

I denna kvalitativa intervjustudie har fyra lärare beskrivit sina upplevelser av att arbeta med vokabulär i engelska. Frågorna har handlat om hur lärare beskriver sin undervisning kring vokabulär i engelska årskurserna 4–6, samt vilka utmaningar som kan uppstå. De semi-strukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån den kognitiva teorin, med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att undervisningen vanligtvis är läromedelscentrerad, där vokabulärinlärningen kan frodas eller utmanas beroende på material och val av arbetssätt. Lärarna använde sig även av glosförhör som metod, även om några av lärarna själva ifrågasatt metoden på grund av hur den sedan vanligtvis inte följs upp i undervisningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Korse, Louise, and Anna Löfving. "Likvärdig bedömning - Lärare bedömer i historieämnet i årskurs 4–6." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29585.

Full text

Abstract:

Bedömning anses vara en svår uppgift i dagens skola. Kunskapskraven är uppbyggda med värdeord och ger därför utrymme för tolkning. I samband med införandet av Lgr 11 ställdes högre krav på en likvärdig betygssättning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare synliggör progression och vilka kvaliteter de uppehåller sig vid när de bedömer elevsvar i historia på mellanstadiet. När Lpo 94 infördes ändrades synen på kunskap och betygssystemet, från en behavioristisk kunskapssyn till en konstruktivistisk sådan. Denna kunskapssyn finns även i dagens läroplan, Lgr 11. Vår teori utgår därför från den konstruktivistiska kunskapssynen, det mål- och kriterierelaterade betygssystemet och historiedidaktik. För att samla in data har metoden “Thinking Aloud” använts. Totalt deltog sex lärare från olika kommuner, alla behöriga i historia på mellanstadiet. Resultatet visar att lärare lägger vikt vid olika kvaliteter och har svårt att definiera hur progression mellan olika elevsvar synliggörs. Vidare syns det att lärare tar subjektiva faktorer i beaktande när de bedömer. Av resultatet kan vi även utläsa att lärare tycker att det finns svårigheter med bedömning och de tycker att det är problematiskt att värdeorden är tolkningsbara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hellquist, Theo. "Hur gör lärare? Vardagspraktik mot mobbning i årskurs F-6." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35732.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor till verksamma lärare på låg- och mellanstadiet i tre skolor i två skånska kommuner. Svar på den första frågeställningen blev att majoriteten lärare tror att mobbningens främsta orsak är mobbarens individpsykologi. Svar på den andra frågeställningen blev att majoriteten lärare främst försöker stoppa mobbning genom samtal med de inblandade. Svaret på den tredje frågeställningen blev att lärarnas förklaringsmodeller och agerande i huvudsak överensstämmer med forskningsbaserade teorier och metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Wideheim, Malin. "Elevers grundläggande matematikkunskaper i addition och subtraktion årskurs 6-9." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34330.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNINGInledningSyftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen.Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektivEnligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget. Undervisningen bör vara en variation av lärobok, samtal och konkret material. Läraren ansvarar för vilka tankar som är mer eller mindre värdefulla, så att mindre lämpliga strategier byts ut eller förändras.MetodStudien består av en kvantitativ undersökning genomförd med samtliga elever på en 6-9 skola. Undersökningsmaterialet bestod av fyra olika diagnoser som i sin tur bestod av additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1-99. Resultat och AnalysUndersökningen visar på att elever inte utvecklar den grundläggande matematiken efter skolår sex. Kunskaper som är viktig för eleverna att behärska för att kunna lösa svårare matematik med flyt. Undersökningen visar på att det är liten skillnad på kunskapen mellan könen. Undersökningen visar på en tydlig stagnation i elevernas kunskap då det är färre och färre elever som kan liknande uppgifter i högre talområde. Många av eleverna får problem med att lösa uppgifter då de måste generallisera den kunskapen de har i de lägre talområdena. Analysen av undersökningen visar att ett stort antal elever inte ser sambandet mellan addition och subtraktion då det är betydligt fler elever som behärskar additionen men inte subtraktionen.DiskussionJag ville ändå göra en jämförelse mellan årskurserna fast att det är olika elever jag jämför, då jag anser att de flesta av eleverna sex till nio har förmågan att lära sig denna del av matematiken om de får undervisning om den. Jag är medveten om att denna typ av test bara undersöker en viss del av kunskaper inom matematiken. Jag anser att validiteten i arbetet är hög då det gäller att se om det finns någon skillnad i elevernas matematikkunskap i talområdet 1-10 och då de måste generalisera. Jag anser att reliabiliteten är hög för att undersöka om eleverna kan specifika små delområden inom matematiken. Jag anser att det är viktigt att elevers grundläggande kunskaper följs upp bättre genom hela grundskolan så det inte finns elever på högstadiet som inte behärskar de mest grundläggande i matematiken. Matematiklärare och speciallärare i matematik måste på ett bättre sätt samt under en längre period undervisa eleverna i om hur de kan tänka för att kunna lösa dessa matematikuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Wikberg, Kristina. "Likvärdig bedömning av nationella prov i svenska för årskurs 6." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65606.

Full text

Abstract:

Alla elever i svensk grundskola har rätt till utbildning på lika villkor och det innebär att deras prestationer bör bli bedömda på ett likvärdigt sätt oavsett sociala, ekonomiska eller geografiska förhållanden. Ett försök att uppnå likvärdiga, rättvisa och jämförbara betyg är att använda nationella prov och det överordnade syftet i föreliggande uppsats är bidra med kunskap om det nationella provet i svenska för årskurs 6 ur ett reliabilitetsperspektiv. Studien genomförs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa delen undersöks samstämmigheten i 15 svensklärares bedömningar av 30 elevtexter från ett tidigare nationellt prov i form av statistiska samstämmighetsmätningar. I den kvalitativa delen av studien analyseras tillämpningen av anvisad bedömningsmatris i sambedömningssamtal. Materialet som används i uppsatsen är skapat inom ramen för projektet Equa, som är en studie där effekten av en specifik bedömarträningsmodell, Rater Identity Development (RID), på reliabiliteten vid bedömning av elevers språkförmåga undersöks. Studiens resultat visar att nivåerna av samstämmighet i bedömargruppen är låga, vilket innebär en variation i bedömningarna med stora konsekvenser för elevernas resultat. Resultaten indikerar vidare att lärarna är skickligare på att rangordna elevtexterna på ett likvärdigt sätt än att vara helt överens om betygssättningen. Analyserna av sambedömningssamtalen visar att bedömningsmatrisen visserligen ger lärarna viss stöttning, men i stor utsträckning skapar densamma även utmaningar i bedömningsprocessen.
Every student in the Swedish school system have the right to equal education which means that their performances should be assessed on an equal basis regardless of social, economic or geographical conditions. As one way to obtain equivalent, fair and comparable grading Sweden has for some time had a system of national tests as a guide for teachers setting final overall grades and the main purpose of this essay is to provide further knowledge about the national test in Swedish for year six in a reliability perspective. The study was carried out using a combination of quantitative and qualitative method. In the quantitative part of the study the reliability of the assessment of 30 student texts from previous national tests done by 15 Swedish teachers is measured. The qualitative part consists of the analysis of the application of the designated rating scale in the recorded collaborative assessment talks. The material in the study is created within the Equa project, which is a study where the effect of a specific rater training model, Rater Identity Development (RID), on the reliability of the assessment of students language performances is studied. The results of the study show low levels of inter-rater reliability, which means that there is a variation in the ratings with large consequences for the students´ results. The findings also indicate that the teachers are more skilled in ranking the students texts in a similar way than to exactly agree on the grading. The analysis of the collaborative assessment talks indicate that although the rating scale may be of some help, it also poses many challenges in the assessment process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Herkner, Birgitta. "Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 3." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56216.

Full text

Abstract:

The overall aim of this study is to analyse and describe reading ability from the second to sixth year of schooling in Sweden (ages 8–13). An introductory study presents the pupils’ reading profiles and also the extent to which teaching in reading comprehension is given at their schools. In a second study, the results and effects of the national test in Swedish in grade three (age 9) are studied and compared with other recognised test data on the development of children’s reading. A total of 428 pupils at four schools participated in the study. Each child was tested once a year during two consecutive school years. In addition to collecting results on the national test for all the pupils in their third year, standardised tests of word decoding ability and reading comprehension were administered to all students in the study. A questionnaire dealing with teaching reading and skills development was answered by 23 teachers. The study reveals that there are stronger links between phonological tasks and reading comprehension for pupils in their first three years than for those in years 4–6. The study also shows that the national test identifies some pupils with reading difficulties but not all of them. A number of pupils who have problems with word decoding nevertheless attain the national test threshold for reading comprehension tasks in the third year. There are also pupils who cannot manage the age-adapted reading comprehension tasks but who still pass the national test in their third year. The findings reveal that teachers work with reading comprehension exercises to only a small extent in both the first three years and second three years of schooling. The study indicates the importance of using a diagnostic approach, so that early and effective measures can be adopted to prevent the emergence of reading comprehension problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Svensson, Jonna. "Elevers syn på motivation i matematikundervisningen : En undersökning gjord med elever i årskurs 3 och årskurs 6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10010.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen. I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses. Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6. Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Svonni, Markus. "Betygens påverkan på elever i årskurs 6 och deras fortsatta lärande inom matematiken : En kvantitativ studie om skolelevers erfarenheter och resonemang kring betygen i årskurs 6." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69536.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elevers inställning till matematiken påverkas av att de får betyg i årskurs 6, samt om deras inställning förändrats beroende på om de fått, enligt eleverna själva, ett bra eller mindre bra betyg. För att kunna uppnå detta valde jag att genomföra två kvantitativa enkätundersökningar med elever som går i årskurs 6. Enkätfrågorna på de två enkäterna var relativt lika, det för att kunna jämföra resultatet ytterligare. Resultatet av min undersökning visade att elever i årskurs 6 påverkas både positivt och negativt av att få betyg. En stor del av eleverna påpekade även att betygen får eleverna att fokusera mer på skolan samt det skolarbete som eleverna kommer att utföra. Samtidigt menade en majoritet av eleverna att de mer eller mindre upplevde stress på grund av betygen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Wickström, Sofia. "Lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap i årskurs 5 och 6." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8369.

Full text

Abstract:

Syftet med den här c-uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap för elever i årskurs 5 och 6. Enligt Ålands Landskapsregering ska hälsokunskap införas som ett obligatoriskt ämne i alla högstadieskolor på Åland, från och med hösten 2011. För att få svar på syftet har intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 5 och 6 gjorts. Ett missiv skickades via e-mail ut till verksamma lärare i årskurserna fem och sex på Åland. Det var sex stycken lärare som tackade ja till att delta i undersökningen vilket ansågs som ett passande deltagarantal och därför valdes de ut till intervjupersoner. Den kvalitativa metoden har använts eftersom det är lärarnas skilda åsikter och uttryck som arbetet har fokuserat på. Resultatet av undersökningen visar att det finns delade åsikter bland lärarna om hälsa som enskilt ämne för elever i årskurs 5 och 6. En del lärare anser att hälsa är ett ämne som går bra att integrera med andra ämnen medan andra tycker att hälsa som enskilt ämne ska införas för att lärarna och eleverna då kan koncentrera sig på och ta sig tid för det specifika ämnet. Vissa lärare anser att det ska införas tidigare än i årskurs 5 och 6 på grund av att de har sett ett behov hos eleverna, andra lärare anser att årskurs 5 och 6 är passande årskurser att införa det. En del lärare anser att det är för tidigt att införa det i årskurs 5 och 6 på grund av mognadsgraden bland eleverna. Lärarna anser att det i ämnet ska ingå värderingsövningar samt diskussioner mellan lärare och elev om allt från fysisk aktivitet till sexualundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Demir, Gabriel. "Jämställdhet och läromedel : En kvalitativ textanalys av historieläromedelför årskurs 4-6." Thesis, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5148.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam. En av mina slutsatser i detta arbete varatt läromedlen visade tydliga exempel på traditionella stereotypa föreställningar. Samt visadearbetet tydliga mönster på att män utgör den typiska ledarskapsförmågan och beskrivs av envästerländsk manligt idealtyp.

The purpose of this essay was to critically research the historical teaching materials through agender perspective. The essay highlights how the chosen characters such as Gustav Wasa,Gustav II Adolf and Princess Christina are represented in the text during a period of 20 years,more specifically year 1980 until 2000. To be more explicit, I have chosen to analyze seventext books as study material that are currently utilized or have previously been in use, withinthe subject of history for 4 to 6 grade students. The main reason of this study was to determinewhether the quality of the message conveyed about the characters mentioned above matchwith the study materials on gender equality issue as of the steering documents’ requirements.The result stated amongst other, that the male characters had been distinguished as, leaders,active, energized and intelligence. Queen Kristina, the female character has beendistinguished as, immature, childish and sensitive. One of my conclusions was that the studymaterial displayed a very traditional and stereotype conception. The report also illustrate thatthe male had always constituted the ideal leadership and been portrayed in the literature assuch.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Östh, Katarina. "Utnyttjande av teknisk utrustning i skolan : En intervjustudie i årskurs 6." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16275.

Full text

Abstract:

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6. Sedan har dessa transkriberats och analyserats.ResultatGenomgående visar resultaten av intervjuerna på att den tekniska utrustningen som finns påskolan används främst till olika form av visualisering. Elever och pedagogers användning skiljer sig åt både i användningssätt och hur ofta den tekniska utrustningen används. Eleverna använder den tekniska utrustningen till följande: att skriva rent på datorn, rättstavningsprogram,tabellträningsprogram samt att göra powerpoint-presentationer. Huvudsakligenanvänds utrustningen några gånger per vecka, men inte så ofta som dagligen. Det framgår att den tekniska utrustningen är tidsbesparande för både elever och pedagoger. Det går dock inte att tydligt koppla effektiviseringen till en ökad inlärning hos eleverna. Det framgårockså att det är svårt för eleverna att reflektera över sin egen inlärning.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Lindberg, Anders. "Samarbete mellan speciallärare och lärare i svenska i årskurs 4-6." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134782.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hellsén, Linda. "Intensivundervisning i grupp i ämnet matematik : En fallstudie i årskurs 6." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116702.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med denna fallstudie är att titta närmare på en elevgrupp ochderas gemensamma kunskapsutveckling, men även om deras attityd till matematik harförändrats efter intensivundervisningen. Studien har även undersökt elevernasinställning till att arbeta intensivt med matematik, och fokus har legat på att se omeleverna utvecklas i ämnet. Datainsamling har skett genom intervjuer av samtligaelever i studien, genomförandet av McIntohs test och ljudinspelningar utifrån elevernasdiskussioner under lektionerna. Slutsats och resultat av studien visar att de moment viarbetade med under våra intensiva veckor gav positiv utveckling för elevgruppen, vilketstämmer bra överens med tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Emma, Åhrberg. "Vilka är samerna? En analys av läroböcker i årskurs 1-6." Thesis, Uppsala universitet, Uppsala universitet Innovation (UU Innovation), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375072.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Kianfar, Amanda, and Gilliam Nsumbu. "Anpassningar i svenskämnet för elever med ADHD i årskurs 4–6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54677.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 planerar och arbetar iundervisningen i ämnet svenska utifrån elever med ADHD:s behov samt vilka material ochresurspersoner som finns för dessa elever. Studien genomfördes med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med fem informanter som valdes genom ett subjektivt urval.Innan intervjuerna skulle äga rum genomfördes en pilotstudie för att se om intervjufrågornavar relevanta och enkla att förstå. Informanternas svar transkriberades, analyserades ochpresenterades i resultatdelen efter en indelning i teman. Resultatet visade att alla informanteranser att det är viktigt att vara tydlig i undervisningen och att vara väl förberedd. Resurserskolorna har är i form av speciallärare och specialpedagoger och de material som används ärbland annat bildstöd, boken Zick Zack och ett program som heter Clio. Informanterna somblev intervjuade hade tidigare kunskaper om hur de ska arbeta med elever som har ADHDoch därmed hade de bra strategier i undervisningen, strategier som även tagits upp i tidigareforskning. Det viktigaste att tänka på i arbetet med elever med ADHD är att skapa godarelationer med eleverna och utgå från deras olika behov och förutsättningar. Studien kanbidra med ökad förståelse för elever med ADHD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Jonsson, Kvist Anna-Karin. "MOTIVATION OCH PRESTATION HOS SPRÅKVALSELEVER : En enkätstudie i årskurs 6-9." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185548.

Full text

Abstract:

Ett problem gällande skolämnet språkval är att många elever avbryter sina språkvalsstudier. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om motivation hos språkvalselever. Undersökningsmetoden i studien är enkäter, vilka har besvarats av språkvalselever i årskurs 6-9. Analysmetoden är en kombination av statistisk analys och tematisk innehållsanalys. Dels jämförs motiverade elevers motivation med omotiverade elevers, dels undersöks vad eleverna upplever ökar, respektive minskar motivation, samt skillnaden mellan elever med höga respektive lägre betyg gällande drivkraft och inställningen till lärande. Resultatet indikerar att informanternas motivation minskar med tiden från att ha varit hög när de började med språkvalet, samt att motivationen upplevs öka av känslan av att vara duktig, medan många tappade motivation när det blev för svårt och man inte förstod undervisningen. En faktor som anges som viktig gällande förståelsen är grammatiken. Resultatet tyder också på skillnader mellan de två undersökta betygsgrupperna, där eleverna med högre betyg i högre utsträckning tror på att man blir bättre genom att träna, samt att man är beredd att anstränga sig mer för att lära sig ett språk. Detta kan tolkas som att det finns en koppling mellan viljan att anstränga sig och höga betyg. Eleverna med högre betyg anger i hög utsträckning konkreta mål kopplade till att bemästra språket. I uppsatsen föreslås att det finns behov av vidare forskning på hur man behåller motivationen hos språkvalselever och hur man som lärare specifikt kan få språkvalselever att känna sig duktigare. Vidare föreslås forskning gällande framgångsrikt ämnesövergripande arbete för att förbättra elevernas grammatiska förförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Årskurs 6'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles