Relevant bibliographies by topics / Årsta

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Årsta'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Årsta.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Årsta"

1

Ögren, Kenneth. "El derecho humanitario en los Artículos de Guerra decretados en 1621 por el Rey Gustavo Adolpho II de Suecia." Revista Internacional de la Cruz Roja 21, no. 136 (August 1996): 472–76. http://dx.doi.org/10.1017/s0250569x00021294.

Full text
Abstract:
En julio de 1621 varios regimientos del ejército sueco se reunieron en Årsta Meadow, al sur de Estocolmo, para ser transportados en barco al mar Báltico, donde iban a enfrentarse con las fuerzas rusas que habían invadido las provincias al principio del verano.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ögren, Kenneth. "Humanitarian law in the Articles of War decreed in 1621 by King Gustavus II Adolphus of Sweden." International Review of the Red Cross 36, no. 313 (August 1996): 438–42. http://dx.doi.org/10.1017/s0020860400084849.

Full text
Abstract:
In July 1621 several regiments of the Swedish army were assembled at Årsta Meadow south of Stockholm awaiting transport by ship to the Baltic, where they were to fight the Russian forces which had invaded the provinces in early summer. It was on this occasion that they heard for the first time the new Articles of War read to them by chancellor Axel Oxenstierna. The text had been drafted by King Gustavus himself and revised by Oxenstierna the preceding spring, and the final decree had been signed by the King at camp on 15 July.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ögren, Kenneth. "Le droit humanitaire dans les Articles de guerre décrétés en 1621 par le roi Gustave II Adolphe de Suède." Revue Internationale de la Croix-Rouge 78, no. 820 (August 1996): 475–79. http://dx.doi.org/10.1017/s0035336100049327.

Full text
Abstract:
En juillet 1621, plusieurs régiments de l'armée suédoise se trouvaient rassemblés dans la prairie de Årsta, au sud de Stockholm, dans l'attente d'être transportérs par bateau vers la Baltique, pour y affronter les troupes russes, qui avaient envahi les provinces au début de l'été. C'est alors que les soldats se virent donner lecture pour la première fois des nouveaux Articles de guerre, par le chancelier Axel Oxenstierna. Le texte avait été rédigé par le roi Gustave en personne et révisé par Oxenstierna pendant le printemps, et le roi avait paraphé le décret final au camp, le 15 juillet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Thaning, Kaj. "To årstal. Replik." Grundtvig-Studier 42, no. 1 (January 1, 1991): 134–36. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v42i1.16063.

Full text
Abstract:
Two Years. A ReplyBy Kaj ThaningRecently a collection of essays by Anders Pontoppidan Thyssen has been under the title ‘Grundtvig and the Grundtvigian Heritage’. One of the articles is a reprint of A.P. Thyssen’s critical examination of K. Thaning’s thesis .Menneske f.rst Grundtvigs opg.r med sig selv., (1963). In his article Thyssen has opposed Thaning’s views that the year 1832 should be seen as the decisive turning point in Grundtvig’s life. This view caused an extensive debate, in the course of which Thaning also wrote a rejoinder to Thyssen and other critics. In the present short contribution Kaj Thaning reconsiders his point of view.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Skovgaard-Petersen, Karen. "Censur og Manipulation – Om et forandret årstal i Robert Estiennes bibel fra 1532." Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 16, no. 1 (March 1, 2003): 43–53. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v16i1.66506.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Årsta"

1

Gateman, Emmelina. "Labyrintskola i Årsta." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208176.

Full text
Abstract:
Projektet utgår ifrån en frågeställning om hur skolbyggnaden i sig kan stimulera till lärande och nyfikenhet. Det finns flera sätt som detta kan utföras på, men det här projektet fokuserar på hur detta kan utföras genom utformning av rumsligheter. Inspirationen kommer huvudsakligen ifrån spelmiljödesign och från arkitekten Herman Hertzberger och hans bok "Space and Learning". Byggnaden består av ett program för en mellan- och högstadieskola, som är distribuerat på ett sätt som gör det utmanande att orientera sig. Rummen är utplacerade som kuber med helt eller delvis massiva väggar. De binds samman av en glasfasad, och mellanrummet som skapas blir en yta av öppen aktivitet och där intressanta rumsligheter skapas.  En annan metod för att stimulera och väcka nyfikenhet är att skapa siktlinjer. De är horisontella: genom glaspartier i väggarna, och vertikala: genom öppningar i bjälklaget.  Tanken är att eleverna allt eftersom de utforskar och lär känna sin skola också lär sig hitta, inte bara till sina klassrum eller toaletterna, utan också till spännande vrår och rumsligheter som skapas i mellanrummen. Det blir en kontrast mellan rummen; där aktiviteten är styrd av lärare och läroplanen, och ytorna i mellan där aktiviteten inte är styrd utan skapas av eleverna själva.
This project is grounded in a question about how a school building in itself can stimulate learning and curiousity. There are many ways of which this can be executed, but this project focuses on spatial design. Inspiration comes mostly from environmental design in games and from the architect Herman Hertzberger and his book "Space and Learning". The building consists of a program for middle school and junior high school, and is distributed in a way that makes orientation intentionally hard. The rooms are placed as cubes with massive or partly massive walls. They are connected by a glass facade, and the space between becomes place for interesting spatialities.  Another method for creating stimulation and curiousity is sightlines. They are horizontal: in the shape of glass walls, and vertical: by openings in the floor structure. The idea is that the students, by exploring and getting to know their school, also learns to find not only their classrooms or lavatories, but also those nooks and crannies that is formed in the in between space. There becomes a contrast between the rooms: where the activities are ruled by teachers and the curriculum, and the in between spaces: where the activity is free and formed by the students themselves.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kemppainen, Tuula. "Årsta 4-9." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208519.

Full text
Abstract:
En grundskola för barn i årskurserna 4 till 9 i stadsdelen Årsta i Stockholm. Skolan är placerad i anslutning till ett nybyggt bostadsområde vid Årstafältet. Skolan ska inhysa drygt 500 elever och även innehålla en offentlig del med idrottshall. Programmet är uppdelat i två volymer på tomten, där den offentliga ligger som ett avslut till det aktivitetsstråk som planeras på Årstafältet. Skolan är planerad med trästomme med lerelement, och invändigt exponerat trä och lera. Tre massiva lerväggar går genom byggnaden och markerar ut elevernas hemvister. Varje klass har sin egen hemvist, bestående av kapprum, klassrum och grupprum, som är klassens gemensamt egna rum och är tänkt att fungera som en trygg bas varifrån man kan utgå eller dra sig tillbaka under skoldagen. Skolans studieytor och allrumsytor är planerade för att möta olika preferenser och sociala sammanhang. De gemensamma studieytorna består av utrymmen för enskilt arbete och för samarbete. Sociofugala ytor skiljer av eleverna från varandra i mindre nischer, medan centrerade sociopatala ytor ger samlande rum.
An elementary school for children aged 4 to 9 in the suburb Årsta in Stockholm. The school is located adjacent to a new residental area surrounding Årstafältet. The school will cater to around 500 students and a sport centre which will be available to the public. The program is divided into two volumes, where the sports centre is placed as the endpoint to an activitypath stretching across Årstafältet. The school is constructed with a wooden frame with adobe features, and interiorly exposed wood and earth. Three massive rammed earth walls mark the students abiding-places. Each class has its own abiding-place constituted by cloakroom, homeroom and a group activity room, which is intended to work as a safe base point throughout the school day. Workspaces and community spaces are designed to meet different preferences and social contexts. The shared workspaces consists of sociofugal spaces ment for separating the students from each other, while centered sociopatal spaces bring students together.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ferring, Mari. "Dionysos på Årsta torg : färgfrågan i svensk efterkrigsarkitektur." Licentiate thesis, KTH, Arkitektur, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-4258.

Full text
Abstract:
The overall aim of the thesis is to discuss cultural significations and notions of colour in Swedish post-war architecture. More specifically, the purpose is to analyse the question of colour in architecture linked to the polychrome walls of Årsta Community Centre, including background, intentions, cultural context and debate. Årsta Community Centre, situated just south of Stockholm, was built in 1947-53. The buildings as well as the colourful paintings covering the walls facing the square were designed by architects and brothers Erik and Tore Ahlsén. Newspapers and journals showed a clear indignation concerning the colourful exterior walls. Why did the polychrome walls at Årsta raise so much attention and cause such criticism? And how are these reactions related to contemporary ideas of colour in architecture in general? The thesis is divided into six chapters. The introductory chapter is followed by a historical retrospect with examples of use and notions of colour in architecture, in order to present a prelude to post-war thoughts and design. This text leads up to two central concepts developed for this thesis: Structural and independent colour effect. The third chapter presents Årsta Community Centre with focus on the polychrome walls at Årsta square, analysing the role of the architects and the cultural and social environment in which they were interacting. Special attention is paid to the important inspiration provided by the thoughts of the Danish artist and writer Asger Jorn. The forth chapter deals with the critique of Årsta square as well as arguments in contemporary debates concerning colour in architecture (as for example in the Apollo and Dionysus-debate). Chapter five discusses the role of independent colour effect in art and architecture of the 1940´s and 50´s related to examples of contemporary ideas and use of history. The conclusions of the study are presented in the sixth chapter. It contains an interpretation of the polychrome space, mainly focusing on two themes: The first is the understanding of the square as a theatre, based on historical social and urban patterns. The second is the suggestion of a modernistic language of colour and architecture for common man that is universal and time-less, challenging established social and material hierarchies. The thesis finishes with an analysis and a summary point by point of the critique directed at the colours of Årsta Community Centre with main emphasis on the underlaying political motives.

QC 20101112

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Söderström, Pontus. "Årsta havsbad i mitt hjärta : en renässans för badlivet." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-2712.

Full text
Abstract:
Mitt magisterarbete ”Utveckling Årsta Havsbad” är ett projekt som innefattar undersökning, skissutredning samt en gestaltnings idé kring det publika rummet i Årsta havsbad. Bakgrunden till mitt arbete kommer från att jag är uppväxt varje sommar i Årsta Havsbad vilket ger det en speciell plats i mitt hjärta. Årsta Havsbad har sucessivt åldrats och en upprustning behövs, hur får man in pengar till området? Efter efterforskningar hos Haningekommuns statsbyggnadskontor vet jag att en ny detaljplan för området arbetas fram. För att få Årsta Havsbad att blomstra vill jag genom ett undersökande arbete med punkter som: kort historik, status nuläge, brister, åtgärdsbehov, kommersiell idé, skissutredning samt gestaltnings idé kunna presentera ett nytt spännande koncept. Jag tänker visa en modell med volymstudie på en ny restaurang med tillhörande hotellverksamhet samt en ny bastuanläggning. Jag går ner i detalj i gestaltnings idé med den nya bastuanläggningen vid havsbadets strandlinje. Jag har valt att arbeta med betong, glas och trä för att knyta an och förstärka till den omgivande naturen. Bastuanläggningen ska vara en mötesplats såväl en stormig höstkväll, en tidig sommarmorgon som solig vinterdag. Förhoppningsvis kan jag förgylla området både arkitektoniskt och upplevelsemässigt. Mitt mål är att bastuanläggningen ska vara av så pass spännande karaktär att det tilltalar ägarna av tomten samt statsbyggnadskontoret så mycket att jag får möjlighet att arbeta vidare med projektet efter examinationen.
Magisterexamen 2008
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Parmsund, Erika. "En småstad i staden : Hur plats görs i Årsta." Thesis, Stockholms universitet, Etnologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193998.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks hur plats görs och hur platskänsla uppstår i stockholmsförorten Årsta. Materialet består av promenadintervjuer med sex årstabor. Promenadintervjun som metod är viktig för undersökningen, då den ger en ny typ av kunskap om relationen mellan människa och plats. Materialet har sedan analyserats med hjälp av Actor-network theory, samt teorier om plats och platsidentitet. Undersökningen visar hur en rad aktörer så som platsens avgränsade- men samtidigt centrala läge, utformningen av platsen och en relativt homogen befolkning får effekten att informanterna upplever Årsta som en småstad i staden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersson, Karin. "Årsta Odlingar : Möjligheter och omöjligheter för en kommersiell grönsaksodling i stadsrummet." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5953.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lebbad, Anette. "Analys av tre projekt; bostäder i Årsta och Marievik; ubåtsmuseum i Karlskrona." Thesis, KTH, Arkitektur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-132196.

Full text
Abstract:
Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning – även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus. Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder. Där har önskan om att behålla den öppna stadsplaneringen fått råda och huset är en förmedling i form och storlek mellan lamellhusen och punkthusen. Marinmuseum i Karlskronas tillbyggnad: ubåtsmuseumet är ett resultat av att muséet har fått ytterligare en ubåt i gåva. Denna beslöt byggas in och anslutas till befintligt museum. Med de begränsningar som tomten gav blev det ett omslutande skal som i sin karaktär vill påminna om modern krigskonst – stealthbåtar och bunkrar.
Three projects; two housing projects in Stockholm (Marievik and Årsta) and a submarine museum in Karlskrona. The housing projects show two different ways of dealing with Stockholm suburban planning. The project in Marievik is located in a business area in Liljeholmen close to Hornstulls block city and has the Haussmann planning as model. Orthogonal streets and blocks are made the symbol of the functions of city life. The city council demanding a first floor in “stone”, being a constructive material long gone in these types of buildings. At the outskirts of the ABC-city is the Årsta project which neighbors five tall tower blocks in the north and lamellar in the south. In this project the open city planning is maintained and the house in is form and sitú is a mediator between the tower blocks and the lamellar. The submarine museum in Karlskrona is and addition to an existing Museum of marine warfare. The museum received one more submarine and the decision was to build a shell around them – in form relating to the more modern marine warfare technologies – stealth ships and bunkers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Adriasola, Orellana Renato. "Boendet där emellan." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-96582.

Full text
Abstract:
De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40–50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande. I mitt examensarbete vill jag visa på hur ett sådant boende skulle kunna se ut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Johansson, Anna, and Hanna Åkesson. "Att enas kring barnen : en brukarutvärdering av Nätverksteamets samarbetssamtal på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7291.

Full text
Abstract:

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

de, Boer David. "Stockholm on the edge : Defining quality in the red-green interface of Årsta." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233383.

Full text
Abstract:
One of Stockholms great qualities is the large amount of green areas in the city. Yet the city needs to densify. Such is the case in the residential neighbourhood Årsta, where the popular Årstaskogen, an urban woodland, may have to make way for new housing, meaning a redefinition of the red-green interface of the area. This study involves a series of methods (literature review, document analysis, semi-structured interviews and research-by-design) through which the definition of quality in this interface is defined. Typologies of both interfaces and the motivators of quality in both residential neighbourhoods and urban woodlands were created. These typologies were linked to the qualitative perceptions of the green-red interface of the interviewees, and some were translated into visualised design approaches. The research showed that perceptions of quality are multi-interpretable and can be linked to certain types of interfaces in multiple ways, making a definition of quality arbitrary in this case.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Årsta"

1

Gårdstedt, Hanna. Årsta holmar: Ön under broarna. Stockholm: Ambosantus, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gårdstedt, Hanna. Årsta holmar: Ön under broarna. Stockholm: Ambosantus, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tilstam, Rune. Stockholms skafferi: Årsta partihallar 1962-2002. [Stockholm]: Stockholmia förlag, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Årsta"

1

Olsen, A., R. S. Lützen, and S. Holmes. "Noise radiation from steel bridge structure - Old Årsta bridge Stockholm." In Maintenance, Safety, Risk, Management and Life-Cycle Performance of Bridges, 2732–39. CRC Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1201/9781315189390-370.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Årsta"

1

Lundmark, Tore, Robert Hällmark, Lars Dahlman, and Peter Collin. "Upgrading of an old railway bridge - the Old Årsta Bridge." In IABSE Congress, Stockholm 2016: Challenges in Design and Construction of an Innovative and Sustainable Built Environment. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2016. http://dx.doi.org/10.2749/stockholm.2016.0624.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Årsta' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography