Dissertations / Theses on the topic 'Årsta'

Projektet utgår ifrån en frågeställning om hur skolbyggnaden i sig kan stimulera till lärande och nyfikenhet. Det finns flera sätt som detta kan utföras på, men det här projektet fokuserar på hur detta kan utföras genom utformning av rumsligheter. Inspirationen kommer huvudsakligen ifrån spelmiljödesign och från arkitekten Herman Hertzberger och hans bok "Space and Learning". Byggnaden består av ett program för en mellan- och högstadieskola, som är distribuerat på ett sätt som gör det utmanande att orientera sig. Rummen är utplacerade som kuber med helt eller delvis massiva väggar. De binds samman av en glasfasad, och mellanrummet som skapas blir en yta av öppen aktivitet och där intressanta rumsligheter skapas.  En annan metod för att stimulera och väcka nyfikenhet är att skapa siktlinjer. De är horisontella: genom glaspartier i väggarna, och vertikala: genom öppningar i bjälklaget.  Tanken är att eleverna allt eftersom de utforskar och lär känna sin skola också lär sig hitta, inte bara till sina klassrum eller toaletterna, utan också till spännande vrår och rumsligheter som skapas i mellanrummen. Det blir en kontrast mellan rummen; där aktiviteten är styrd av lärare och läroplanen, och ytorna i mellan där aktiviteten inte är styrd utan skapas av eleverna själva.
This project is grounded in a question about how a school building in itself can stimulate learning and curiousity. There are many ways of which this can be executed, but this project focuses on spatial design. Inspiration comes mostly from environmental design in games and from the architect Herman Hertzberger and his book "Space and Learning". The building consists of a program for middle school and junior high school, and is distributed in a way that makes orientation intentionally hard. The rooms are placed as cubes with massive or partly massive walls. They are connected by a glass facade, and the space between becomes place for interesting spatialities.  Another method for creating stimulation and curiousity is sightlines. They are horizontal: in the shape of glass walls, and vertical: by openings in the floor structure. The idea is that the students, by exploring and getting to know their school, also learns to find not only their classrooms or lavatories, but also those nooks and crannies that is formed in the in between space. There becomes a contrast between the rooms: where the activities are ruled by teachers and the curriculum, and the in between spaces: where the activity is free and formed by the students themselves.

En grundskola för barn i årskurserna 4 till 9 i stadsdelen Årsta i Stockholm. Skolan är placerad i anslutning till ett nybyggt bostadsområde vid Årstafältet. Skolan ska inhysa drygt 500 elever och även innehålla en offentlig del med idrottshall. Programmet är uppdelat i två volymer på tomten, där den offentliga ligger som ett avslut till det aktivitetsstråk som planeras på Årstafältet. Skolan är planerad med trästomme med lerelement, och invändigt exponerat trä och lera. Tre massiva lerväggar går genom byggnaden och markerar ut elevernas hemvister. Varje klass har sin egen hemvist, bestående av kapprum, klassrum och grupprum, som är klassens gemensamt egna rum och är tänkt att fungera som en trygg bas varifrån man kan utgå eller dra sig tillbaka under skoldagen. Skolans studieytor och allrumsytor är planerade för att möta olika preferenser och sociala sammanhang. De gemensamma studieytorna består av utrymmen för enskilt arbete och för samarbete. Sociofugala ytor skiljer av eleverna från varandra i mindre nischer, medan centrerade sociopatala ytor ger samlande rum.
An elementary school for children aged 4 to 9 in the suburb Årsta in Stockholm. The school is located adjacent to a new residental area surrounding Årstafältet. The school will cater to around 500 students and a sport centre which will be available to the public. The program is divided into two volumes, where the sports centre is placed as the endpoint to an activitypath stretching across Årstafältet. The school is constructed with a wooden frame with adobe features, and interiorly exposed wood and earth. Three massive rammed earth walls mark the students abiding-places. Each class has its own abiding-place constituted by cloakroom, homeroom and a group activity room, which is intended to work as a safe base point throughout the school day. Workspaces and community spaces are designed to meet different preferences and social contexts. The shared workspaces consists of sociofugal spaces ment for separating the students from each other, while centered sociopatal spaces bring students together.

The overall aim of the thesis is to discuss cultural significations and notions of colour in Swedish post-war architecture. More specifically, the purpose is to analyse the question of colour in architecture linked to the polychrome walls of Årsta Community Centre, including background, intentions, cultural context and debate. Årsta Community Centre, situated just south of Stockholm, was built in 1947-53. The buildings as well as the colourful paintings covering the walls facing the square were designed by architects and brothers Erik and Tore Ahlsén. Newspapers and journals showed a clear indignation concerning the colourful exterior walls. Why did the polychrome walls at Årsta raise so much attention and cause such criticism? And how are these reactions related to contemporary ideas of colour in architecture in general? The thesis is divided into six chapters. The introductory chapter is followed by a historical retrospect with examples of use and notions of colour in architecture, in order to present a prelude to post-war thoughts and design. This text leads up to two central concepts developed for this thesis: Structural and independent colour effect. The third chapter presents Årsta Community Centre with focus on the polychrome walls at Årsta square, analysing the role of the architects and the cultural and social environment in which they were interacting. Special attention is paid to the important inspiration provided by the thoughts of the Danish artist and writer Asger Jorn. The forth chapter deals with the critique of Årsta square as well as arguments in contemporary debates concerning colour in architecture (as for example in the Apollo and Dionysus-debate). Chapter five discusses the role of independent colour effect in art and architecture of the 1940´s and 50´s related to examples of contemporary ideas and use of history. The conclusions of the study are presented in the sixth chapter. It contains an interpretation of the polychrome space, mainly focusing on two themes: The first is the understanding of the square as a theatre, based on historical social and urban patterns. The second is the suggestion of a modernistic language of colour and architecture for common man that is universal and time-less, challenging established social and material hierarchies. The thesis finishes with an analysis and a summary point by point of the critique directed at the colours of Årsta Community Centre with main emphasis on the underlaying political motives.

QC 20101112

Mitt magisterarbete ”Utveckling Årsta Havsbad” är ett projekt som innefattar undersökning, skissutredning samt en gestaltnings idé kring det publika rummet i Årsta havsbad. Bakgrunden till mitt arbete kommer från att jag är uppväxt varje sommar i Årsta Havsbad vilket ger det en speciell plats i mitt hjärta. Årsta Havsbad har sucessivt åldrats och en upprustning behövs, hur får man in pengar till området? Efter efterforskningar hos Haningekommuns statsbyggnadskontor vet jag att en ny detaljplan för området arbetas fram. För att få Årsta Havsbad att blomstra vill jag genom ett undersökande arbete med punkter som: kort historik, status nuläge, brister, åtgärdsbehov, kommersiell idé, skissutredning samt gestaltnings idé kunna presentera ett nytt spännande koncept. Jag tänker visa en modell med volymstudie på en ny restaurang med tillhörande hotellverksamhet samt en ny bastuanläggning. Jag går ner i detalj i gestaltnings idé med den nya bastuanläggningen vid havsbadets strandlinje. Jag har valt att arbeta med betong, glas och trä för att knyta an och förstärka till den omgivande naturen. Bastuanläggningen ska vara en mötesplats såväl en stormig höstkväll, en tidig sommarmorgon som solig vinterdag. Förhoppningsvis kan jag förgylla området både arkitektoniskt och upplevelsemässigt. Mitt mål är att bastuanläggningen ska vara av så pass spännande karaktär att det tilltalar ägarna av tomten samt statsbyggnadskontoret så mycket att jag får möjlighet att arbeta vidare med projektet efter examinationen.
Magisterexamen 2008

I denna uppsats undersöks hur plats görs och hur platskänsla uppstår i stockholmsförorten Årsta. Materialet består av promenadintervjuer med sex årstabor. Promenadintervjun som metod är viktig för undersökningen, då den ger en ny typ av kunskap om relationen mellan människa och plats. Materialet har sedan analyserats med hjälp av Actor-network theory, samt teorier om plats och platsidentitet. Undersökningen visar hur en rad aktörer så som platsens avgränsade- men samtidigt centrala läge, utformningen av platsen och en relativt homogen befolkning får effekten att informanterna upplever Årsta som en småstad i staden.

Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning – även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus. Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder. Där har önskan om att behålla den öppna stadsplaneringen fått råda och huset är en förmedling i form och storlek mellan lamellhusen och punkthusen. Marinmuseum i Karlskronas tillbyggnad: ubåtsmuseumet är ett resultat av att muséet har fått ytterligare en ubåt i gåva. Denna beslöt byggas in och anslutas till befintligt museum. Med de begränsningar som tomten gav blev det ett omslutande skal som i sin karaktär vill påminna om modern krigskonst – stealthbåtar och bunkrar.
Three projects; two housing projects in Stockholm (Marievik and Årsta) and a submarine museum in Karlskrona. The housing projects show two different ways of dealing with Stockholm suburban planning. The project in Marievik is located in a business area in Liljeholmen close to Hornstulls block city and has the Haussmann planning as model. Orthogonal streets and blocks are made the symbol of the functions of city life. The city council demanding a first floor in “stone”, being a constructive material long gone in these types of buildings. At the outskirts of the ABC-city is the Årsta project which neighbors five tall tower blocks in the north and lamellar in the south. In this project the open city planning is maintained and the house in is form and sitú is a mediator between the tower blocks and the lamellar. The submarine museum in Karlskrona is and addition to an existing Museum of marine warfare. The museum received one more submarine and the decision was to build a shell around them – in form relating to the more modern marine warfare technologies – stealth ships and bunkers.

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40–50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande. I mitt examensarbete vill jag visa på hur ett sådant boende skulle kunna se ut.

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.

One of Stockholms great qualities is the large amount of green areas in the city. Yet the city needs to densify. Such is the case in the residential neighbourhood Årsta, where the popular Årstaskogen, an urban woodland, may have to make way for new housing, meaning a redefinition of the red-green interface of the area. This study involves a series of methods (literature review, document analysis, semi-structured interviews and research-by-design) through which the definition of quality in this interface is defined. Typologies of both interfaces and the motivators of quality in both residential neighbourhoods and urban woodlands were created. These typologies were linked to the qualitative perceptions of the green-red interface of the interviewees, and some were translated into visualised design approaches. The research showed that perceptions of quality are multi-interpretable and can be linked to certain types of interfaces in multiple ways, making a definition of quality arbitrary in this case.

The work presented in this thesis comprises the assessment of existing arch bridges with overlying backfill. The main objective is to estimate the load carrying capacity in ultimate limit state analysis. A case study of the old Årsta railway bridge is presented, serving as both the initiation and a direct application of the present research. The demand from the bridge owner is to extend the service life of the bridge by 50 years and increase the allowable axle load from 22.5 to 25 metric tonnes. The performed analyses show a great scatter in estimated load carrying capacity, depending on a large number of parameters. One of the factors of main impact is the backfill material, which may result a significant increase in load carrying capacity due to the interaction with the arch barrel. Based on theoretical analyses, extensive conditional assessments and the demand from the bridge owner, it was decided that the bridge needed to be strengthened. The author, in close collaboration with both the bridge owner and the persons performing the conditional assessment, performed the development of a suitable strengthening. The analyses showed a pronounced three-dimensional behaviour, calling for a design using non-linear finite element methods. Due to demands on full operability during strengthening, a scheme was developed to attenuate any decrease in load carrying capacity. The strengthening was accepted by the bridge owner and is currently under construction. It is planned to be finalised in 2012. The application of field measurements to determine the structural manner of action under serviceability loads are presented and have shown to be successful. Measured strain of the arch barrel due to passing train has been performed, both before, during and after strengthening. The results serve as input for model calibration and verification of the developed strengthening methods. The interaction of the backfill was not readily verified on the studied bridge and the strengthening was based on the assumption that both the backfill and the spandrel walls contributed as dead weight only. The finite element models are benchmarked using available experimental results in the literature, comprising masonry arch bridges with backfill loaded until failure. Good agreement is generally found if accounting for full interaction with the backfill. Similarly, accounting for the backfill as dead weight only, often results in a decrease in load carrying capacity by a factor 2 to 3. Still, several factors show a high impact on the estimated load carrying capacity, of which many are difficult to accurately assess. This suggests a conservative approach, although partial interaction of the backfill may still increase the load carrying capacity significantly.
Arbetet i föreliggande avhandling omfattar analyser av befintliga bågbroar med ovanliggande fyllning. Huvudsyftet är att uppskatta bärförmågan i brottgränstillstånd. En fallstudie av gamla Årstabron redovisas, vilken utgör både initieringen och en direkt tillämpning av föreliggande forskning. Kravet från broförvaltaren är att öka brons livslängd med 50 år, samtidigt som axellasten ska ökas från nuvarande 22.5 ton till 25 ton. Utförda analyser visar på stor spridning i uppskattad bärförmåga, beroende på ett stort antal parametrar. En av de främsta faktorerna är fyllningens egenskaper, vilken kan resultera i en markant ökning av bärförmågan p.g.a. samverkan med bågen. Baserat på teoretiska analyser, tillståndsbedömningar och krav från broförvaltaren beslutades att bron skulle förstärkas. En förstärkningsmetod har utvecklats i nära samarbete med broförvaltaren och personer som tidigare utfört tillståndsbedömningarna. Analyserna visar ett utpräglat tredimensionellt beteende, vilket har föranlett användandet av icke-linjära finita elementmetoder. Krav på full trafik under samtliga förstärkningsarbeten har resulterat i att dessa utförs enligt en föreskriven ordning, som ska reducera minskning i bär­förmåga under samtliga etapper. Förstärkningsförslaget godkändes av Banverket och är för närvarande under byggnation. Enligt plan ska dessa slutföras under 2012. Fältmätningar har använts för att bestämma det statiska verkningssättet under brukslaster, vilket visas ge goda resultat. Resulterande töjningar från passerande tåg har uppmäts i bågen, både före, under och efter förstärkning. Resultaten har använts både för att kalibrera beräkningsmodeller och att verifiera utförda förstärkningar. Samverkan mellan båge och fyllning har inte kunnat verifierats för den aktuella bron och de utvecklade förstärkningarna baseras på en modell där både fyllning och sidomurar endast utgör yttre verkande last. De framtagna finita element modellerna har jämförts med experimentella resultat från litteraturen, omfattande tegelvalvsbroar med ovan­liggande fyllning belastade till brott. Generellt erhålls god överensstämmelse om full samverkan mellan båge och fyllning antas. Om fyllningen istället endast betraktas som yttre last, minskar lastkapaciteten ofta med en faktor 2 till 3. Fortfarande uppvisar ett antal faktorer stor inverkan på bärförmågan, vilka ofta är svåra att med säkerhet bestämma. Ett konservativt betraktningssätt rekommenderas, även om delvis sam­verkan med fyllningen fortfarande kan öka bärförmågan avsevärt.
QC 20110426

Structural Health Monitoring (SHM) is a helpful tool for engineers in order to control and verify the structural behaviour. SHM also guides the engineers and owners of structures in decision making concerning the maintenance, economy and safety of structures. Sweden has not a very sever tradition in monitoring, as countries with strong seismic and/or aerodynamic activities. Anyway, several large scale monitoring projects have taken place in recent years and SHM is slowly making entrance as an essential implement in managing structures by engineers as well as owners.

This licentiate thesis presents a state-of-the art-review of health monitoring activities and over sensory technologies for monitoring infrastructure constructions like bridges, dams, off-shore platforms, historical monuments etc. related to civil engineering. The fibre optic equipment is presented with special consideration.

The permanent monitoring system of the New Årsta Bridge consists of 40 fibre optic sensors, 20 strain transducers, 9 thermocouples, 6 accelerometers and one LVDT. The aims of the static study are: to control the maximal strains and stresses; to detect cracking in the structure; to report strain changes under construction, testing period and in the coming 10 years; and to compare conventional system with fibre optic system.

The system installation started in January 2003 and was completed October 2003. The measurements took place from the very beginning and are suppose to continue for at least 10 years of operation. At the construction phase the measurements were performed manually and later on automatically through broad band connection between the office and central data acquisition systems located inside the bridge.

The monitoring project of the New Årsta Railway Bridge is described from the construction phase to the testing phase of the finished bridge. Results of the recorded statistical data, crack detection and loading test are presented and a comparison between traditional techniques like strain transducers and fibre optic sensors is done.

Various subjects around monitoring and sensor technologies that were found under the project are brought up in order to give the reader a good understanding, as well of the topics, techniques and of the bridge. Example of few applications is given with the aim of a deeper insight into monitoring related issues.

Byggnades utförande bygger på några enkla tankar. Ena är att jag inte ville bryta upp dom flödena som redan finns på platsen. Detta gjorde jag genom att göra “håll” i bygnaden på ett ställe där redan ett flöde gick sen fick resten av byggnaden gå i liv med flödena. Den krökta formen komre från min idé om att det är lättare att möta en mjuk form och interagera med den snarare än en plat rak form som kan upplevas som mer avisnade. Den delen som blev öppnad har på den våningen som går över öppningen admenistrationen. Detta var för att ge den en form av aktoritet, den sticker ut och lägger sig över den vägen in på skolområdet. Denna subtila gest är för att på något sätt skapa en aktoritet till skolan och en form av ordning. Idrottsalen som finns i byggnade glimtar fram lite lätt i fasnaden säd från nord nordost. Den liger nedgrävd under skolan då dom flästa idrotsalar som byggs i stockholm redan byggs ner under mark(vissa få undandtag finns). Den grävs ner för att spara på plats och föra tt den inte behöver eller ska ha direkt ljusinsläpp. Matsalen kommer ur en idé om att designen i matsalen skal försöka efterlikna en finnare resturang. Detta för att höja statusen på skolmaten. Det är en stor skilnad på hur du uplever din mat beroende på vilken miljö du sitter i. Tanken bakom byggnadens utförande är enkla. Jag ville inte bryta upp de flöden som redan fanns på platsen. Genom att göra hål i byggnaden kunde ett redan existerande flöde utnyttjas för att på så sätt få mer liv och förstärka flödena i resten av byggnaden. Den krökta formen kommer kommer från antagandet att det är mer angenämt att möta och interagera med en mjuk form är med en platt form, som gärna uppfattas som mer avvisande. Administrationen huserar på den del av våningsplanet som går över öppningen, detta för att ge en känsla av auktoritet. Idén är att genom att placera administrationen i den del som skjuter över vägen in till skolområdet så upprätthålls auktoriteten och bidrar till ordning och lugn. Idrottssalen är dolt och glimtar endast fram i fasaden sedd från nord-nordost. Den ligger nedgrävd under skolan. Detta för att spara plats och eftersom att aktiviteterna i byggnaden inte kräver direkt ljusinsläpp. Samma praxis används idag vis uppförandet av de flesta nya gymnastiksalar i Stockholm. Matsalens design är gjord för att skapa känslan av en finare restaurang. Detta för att höja statusen på skolmaten. Det är självklart att upplevelsen av en måltid skiljer sig beroende på vilken miljö man befinner sig i.
The construction's construction is based on a few simple thoughts. One thing is that I did not want to break up the flows already in place. This I did by making "a hole" in the bulding at a place where a flow went by then the rest of the building was made to go along with the flows. The curved shape comes from my idea that it is easier to meet a soft shape and interact with it rather than a flat-shape that can be perceived as more avid. The part that was opened has on the floor that goes over the opening ad administration. This was to give it a form of actoriness, it stands out and goes over that road into the school area. This subtle gesture is to somehow create an actor of school and a form of order. The sports hall that is located in the built-up glimpses emerges a bit easily in the phase grains from the north northeast. It is buried under the school when the crowded sports arena built in Stockholm is already being built underground (some exceptions exist). It is dug down to save in place and cause it does not need or should have direct light emitting. The dining room comes from an idea that the design in the dining room must try to imitate a finders resturant. This is to raise the status of school food. It is a big part of how you are living your food depending on the environment in which you are living. The idea behind the building's execution is simple. I did not want to break up the flows that were already in place. By making holes in the building, an already existing flow could be utilized in order to gain more life and strengthen the flows in the rest of the building. The curved shape comes from the assumption that it is more pleasant to meet and interact with a soft shape is with a flat shape, which is more perceived as more rejection. The administration houses the part of the floor that goes over the opening, to give a sense of authority. The idea is that by placing the administration in the part that crosses the road into the school area, the authority is maintained and contributes to order and calm. The sports hall is hidden and only appears in the facade seen from the north-northeast. It is buried under the school. This to save space and because the activities in the building do not require direct light emitting. The same practice is being used today for the construction of most new gymnasiums in Stockholm. The dining room design is made to create the feel of a finer restaurant. This is to raise the status of school food. It is obvious that the experience of a meal differs depending on the environment in which you are located.

På Årstafältet planeras en ny stadsdel med ett publikt urbant aktivitetsstråk, och vi vill ge vår skola en särställning i denna nya byggda kontext. Årstafältet är en storskalig horisontell plats, och kräver därför en större gest - något som sticker ut och bryter av det horisontella fältet. Att jobba på höjden kändes därför självklart och vertikalitet blev på så sätt ett viktigt ord.  Byggnaden möter även landskapet genom att bli en förlängning och ett avslut på aktivitetsstråket. Det urbana livet och gatans aktivitet fortsätter in i byggnaden, och blir en nod och ett landmärke på platsen. Att byggnaden sträcker sig uppåt innebär också att en stor yta på tomten frigörs. Det givna programmet för den nya skolbyggnaden har rubriken ”Sport och skola”. Vi har valt att tolka ordet sport som aktivitet och rörelse, och detta har vi kopplat ihop med byggnadens vertikala grepp. Aktivitetstemat ramar in och genomsyrar hela byggnaden genom att en idrottshall är placerad längst ner, och en högst upp. Mellan dessa idrottshallar spänner olika typer av vertikal kommunikationer, som också börjar och avslutas i två läktare.  I programmet uttrycks även en önskan om att byggnaden ska bli mer än bara en skola - det ska finnas plats för offentlighet och publika funktioner. Därför är byggnadens rum utformade och avsedda för att kunna användas på ett mångfunktionellt sätt.
A new district is planned at Årstafältet, with a public urban activity path. We want to give our school a special position in this newly built context. Årstafältet is a large-scale horizontal location, and therefore requires a larger gesture - something that stands out and breaks the horizontal field. To work at height therefore felt obvious for us and verticality became an important word in our work.The building also meets the landscape by being an extension and an end to the activity path. Urban life and street activity continues into the building, making the building a node and a landmark on the site. The fact that the building extends upwards also means that a large area on the site is released, therefore a piece of Årstafältet is kept.The given program for the new school building has the title "Sport and school". We have chosen to interpret the word sport as activity and movement, and this we have linked to the vertical grip of the building. The activity theme frames the entire building by the fact that an athletic hall is located at the bottom and one at the top. Between these sports halls, different types of vertical communications span, which also begin and end in two stands.The program also expresses the wish that the building should be more than just a school - there should be room for public functions. Therefore, the building's rooms are designed and intended to be used in a multifunctional manner.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet. I dessa områden planeras det för nybyggnation av framförallt bostäder men ävenannan verksamhet. Jämförelsen genomförs från dagsläget till hur situationen kan komma att seut i framtiden när den urbana närvaron är på plats.Tillgänglighetsanalysen genomförs från kollektivtrafiksstationer (tunnelbana och tvärbana) ochgrönområdena. Studien fokuserar på de människor som på egen hand tar sig till grönområdenavia dessa kollektiva transportmedel. GIS-analysen är en cost distance-analys som beräknaravståndet mellan stationer och grönområden. Resultaten visar att tillgängligheten i Stora Ursvikförsämras i framtiden för de stationer som befinner sig i västlig riktning från grönområdet ochgenerellt blir grönområdet mer otillgängligt då nybyggnationen i kombination medomkringliggande motorvägar avskärmar området mer än i dag. Resultaten för Årstafältet liknardem för Stora Ursvik då tillgängligheten generellt försämras från samtliga omkringliggandestationer då den framtida nybyggnationen även här isolerar det kvarvarande grönområdet på etttydligare sätt än jämfört med dagens mer öppna Årstafält.

Today’s bridge design work in many cases demands a trustworthy dynamic analysis instead of using the traditional dynamic amplification factors. In this thesis a reliable 3D Bernoulli-Euler beam finite element model of the New Årsta Railway Bridge was prepared for thorough dynamic analysis using in situ bridge monitoring for correlation. The bridge is of the concrete box girder type with a heavily reinforced and prestressed bridge deck. The monitoring system was designed for long term monitoring with strain transducers embedded in the concrete and accelerometers mounted inside the edge beams and at the lower edge of the track slab.

The global finite element model used the exact bridge geometry but was simplified regarding prestressing cables and the two railway tracks. The prestressing cables and the tracks were consequently not included and an equivalent pure concrete model was identified.

A static macadam train load was eccentrically placed on one of the bridge’s two tracks. By using Vlasov’s torsional theory and thereby including constrained warping a realistic modulus of elasticity for the concrete without prestressing cables and stiffness contribution from the railway tracks was found. This was allowed by comparing measured strain from strain transducers with the linear elastic finite element model’s axial stresses. Mainly three monitoring bridge sections were used, each of which was modelled with plane strain finite elements subjected to sectional forces/moments from a static macadam train load and a separately calculated torsional curvature.

From the identified modulus of elasticity the global finite element model was updated for Poisson’s ratio and material density (mass) to correspond with natural frequencies from the performed signal analysis of accelerometer signals. The influence of warping on the natural frequencies of the global finite element model was assumed small and the bridge’s torsional behaviour was modelled to follow Saint-Venant’s torsional theory.

A first preliminary estimation of modal damping ratios was included. The results indicated that natural frequencies were in accordance between modelling and signal analysis results, especially concerning high energy modes. Estimated damping ratios for the first vibration modes far exceeded the lower limit value specified in bridge design codes and railway bridge dynamic analysis recommendations.

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner.

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books. The archive list of the donation defines the scope of the current thesis. A sub-population of the books was selected for a more thorough investigation which was performed according to a bibliographical form. By considering each individual book as an artefact and the donation as its context, information was derived both from the individual book as well as from the book in relation to the collection as a whole. The investigation shows that the collection reflects Fredrika Bremer's areas of interest, her travels and her contacts with other writers throughout the world. The donation of the books, as well as the Iduna statue which she also donated, confirms that she saw her vision of a college being realized in Högre lärarinneseminariet. She was also aware of her own efforts for women's education and emancipation, and her significance as a role model for future students at the school. There is a high cultural history value in the preservation of Fredrika Bremer's book collection and it is desirable to make the collection more accessible for research.