Relevant bibliographies by topics / Artefakter

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Artefakter'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Artefakter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Artefakter"

1

Schøler, Maja. "Rutinerede praksisser og magiske artefakter. Forandringer af livsstil i hverdagen." Kulturstudier 8, no. 2 (December 20, 2017): 109. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v8i2.102932.

Full text
Abstract:
I denne artikel undersøger jeg en gruppe overvægtige mænds erfaringer med at ændre ureflekterede og rutinerede praksisser i hverdagen. Jeg fokuserer på de råd og artefakter, som mændene bliver introduceret for på et kommunalt livsstilskursus, og som de efterfølgende anvender i deres forsøg på at ændre rutiner. Udgangspunktet for analysen er en tilgang, hvor artefakterne ses som betydningsfulde i sig selv. Ved hjælp af begreberne selvteknologi, fetich og magi diskuterer jeg, hvordan artefakterne bliver betydningsfulde i deltagernes forandringsprocesser, fordi de både hjælper deltagerne til at blive opmærksomme på deres usunde rutiner og fungerer som mediatorer mellem idealet om en sundere levemåde og individuelle erfaringer og råderum. Jeg viser, hvordan artefakterne er med til at øge deltagernes opmærksomhed på deres usunde rutiner, som er hensigten med introduktionen af artefakterne på livsstilskurset, men også hvordan artefakterne transformerer abstraktioner om en sundere livsstil til konkrete handlinger. De medvirker til, at de ureflekterede rutiner bliver til kendte og reflekterede hverdagspraksisser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Unger, Josef, Milada Hylmarová, Martin Mazáč, Miroslav Šenkýř, and Miroslav Králík. "Člověk a artefakt. Téma archeologické antropologie." Anthropologia integra 5, no. 1 (January 1, 2014): 7–20. http://dx.doi.org/10.5817/ai2014-1-7.

Full text
Abstract:
Artefakty vytvořené člověkem jsou na jedné straně kulturně univerzální, neboť představují vylepšené prostředky pro naplňování evolučně starých biologických funkcí (získávání potravy, hájení teritoria, prezentace sociálního statusu, reprodukce a organizace života sociální skupiny). Na straně druhé se kultury v jejich detailních formách velmi liší díky rozdílům v technologiích, náboženství, symbolice, módě, aj. Jedním z témat archeologické antropologie je vztah člověka a artefaktu, který lze vyjádřit trojstrannou interakcí artefaktu, člověka a účelu. Artefakt je podřízen dostupnosti (přírodní prostředí) a vlastnostem použité suroviny, současně však bezprostředně odráží vlastnosti člověka (resp. společnosti), který ho používá (tělesné rozměry, věk, pohlaví, zdravotní stav, časové možnosti, technologickou úroveň, materiální zdroje, tradice), zároveň musí v požadované míře respektovat účel, pro který byl vyroben, resp. ke kterému se užívá (pracovní/utilitární funkce, móda, symbolika, náboženství aj.). Každý konkrétní artefakt nezbytně zahrnuje všechny tyto tři komponenty, jejich vzájemný vztah však není triviální. Na příkladu několika artefaktů z archeologických nálezů (opevnění římského krátkodobého tábora, náramek v době římské a stěhování národů, bota a ostruha, hradba a sekera v 9. století, prsten ve starší době bronzové) jsme se pokusili demonstrovat určitou autonomii uvedených tří rovin a současně jejich specifické interakce. Interpretace role každého konkrétního archeologického artefaktu v životě tehdejšího člověka/společnosti by měla zohledňovat všechny zmíněné roviny.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Roggenkamp, Antje. "Artefaktorientierte Didaktik – einige grundsätzliche Überlegungen zu einer neuen „Konzeption“." Zeitschrift für Pädagogik und Theologie 69, no. 3 (September 6, 2017): 257–69. http://dx.doi.org/10.1515/zpt-2017-0030.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung:Der Aufsatz befasst sich mit der Frage, inwiefern didaktische Strukturen fachliche Anliegen der Theologie und empirische Forschungen zum Religionsunterricht zugleich reflektieren. Der diesem Verfahren prinzipiell zugrunde liegende religionsdidaktische Ansatz greift nicht nur aktuelle pðdagogische Diskussionen auf. Er bringt insbesondere Artefakte christlicher Herkunft mit den Lernenden so in ein Gesprðch, dass einerseits Beziehungen zwischen Artefakten und Lernenden entstehen, andererseits ein Theologisieren über die Auseinandersetzung mit dem Sachgehalt des jeweiligen Artefakts möglich wird. Hermeneutische Kategorien erweitern das religionspðdagogische Spektrum und stellen Raum für interreligiöse Auseinandersetzung zur Verfügung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hard, Mikael. "Artefakter: Industrin, vetenskapen och de tekniska nätverken (review)." Technology and Culture 47, no. 3 (2006): 702–3. http://dx.doi.org/10.1353/tech.2006.0177.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Oftestad, Eivor Andersen. "PAKTENS ARK I LATERANKIRKEN: TEOLOGISKE FORESTILLINGER OG KUNSTHISTORISKE ARTEFAKTER?" Kunst og Kultur 91, no. 01 (April 16, 2008): 51–59. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3029-2008-01-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Aliūkaitė, Daiva. "Objektyvusis tarmiškumas: požymiai ir vertė." Respectus Philologicus 35, no. 40 (April 23, 2019): 63–91. http://dx.doi.org/10.15388/respectus.2019.35.40.05.

Full text
Abstract:
[straipsnis ir santrauka lietuvių kalba; santrauka anglų kalba] Straipsnyje plėtojamas perceptyviosios dialektologijos diskursas – svarstomas objektyviojo tarmiškumo klausimas. Siekis svarstyti objektyviojo tarmiškumo, kaip tarmėtyrinio parametro, klausimą iš esmės yra siekis identifikuoti tas kalbines tarmės artefakto charakteristikas, kurios skiria šį artefaktą nuo kitų stebėjimo artefaktų paprastojo kalbos bendruomenės nario požiūriu. Taigi straipsnyje, remiantis kalbinių nuostatų ir variantų percepcijos duomenimis, plėtojamas iliustruojamasis diskursas, atskleidžiąs objektyviojo tarmiškumo požymius ir vertę iš paprastojo lietuvių kalbos bendruomenės nario perspektyvos. Iš tyrimo duomenų išaiškėja, kad paprastųjų kalbos bendruomenės narių objektyviojo tarmiškumo bruožų sistema aprėpia ir skiriamuosius (pirminius), ir būdinguosius (antrinius), ir blankiuosius (tretinius) tarminius požymius. Tik dažnesni, intensyvesni antrinių (būdingųjų) ir tretinių (blankiųjų) požymių iškilumai horizontaliajame regioninio kalbos variantiškumo kontinuume lemia, kad paprastieji kalbos bendruomenės nariai (re)konstruoja tarmės artefaktą būtent iš pastarųjų.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Moltu, Berit. "Kunnskapslegitimering av medvirkning." Tidsskrift for Arbejdsliv 7, no. 3 (September 1, 2005): 51. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v7i3.108487.

Full text
Abstract:
Denne artikkelen diskuterer utfordringer for medarbeiderdeltakelse ved bruk av managementkonseptet Business Process Reengineering (BPR) sett i relasjon til et organisasjonsendringsforsøk i oljeselskapet 'Norwestoil'. Gjennom å følge kontroversen rundt medvirkning i dette organisasjonsendringsforsøket ser vi ulike former for medvirkning og ikke-medvirkning ta plass. Disse formene spiller seg ut i et nettverk av aktører, artefakter (for eksempel BPR og KF (kontinuerlig forbedring) programmene), interesser og ulike legitimeringsformer som til sammen utgjør et organisatorisk handlingsrom for medvirkning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lüdtke, Oliver, Alexander Robitzsch, and Olaf Köller. "Statistische Artefakte bei Kontexteffekten in der pädagogisch-psychologischen Forschung." Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 16, no. 3/4 (November 2002): 217–31. http://dx.doi.org/10.1024//1010-0652.16.34.217.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung: Viele Fragestellungen der pädagogischen Psychologie beziehen sich auf Einflüsse von Variablen der Lernumwelt auf individuelle motivationale, affektive und kognitive Merkmale. Nicht selten werden dabei Schüler direkt nach Kontextmerkmalen befragt und anschließend werden die Angaben aller Schüler auf Klassen- oder Schulebene aggregiert um ein Maß für den Klassenkontext zu gewinnen. In weiteren statistischen Analysen - z.B. auf der Basis von Mehrebenenmodellen - werden die aggregierten Maße als potenzielle Prädiktoren auf Klassen- oder Schulebene behandelt. Im vorliegenden Beitrag wird formal und anhand einer Simulationsstudie gezeigt, dass die Regressionsgewichte solcher aggregierten Merkmale in Mehrebenenanalysen als bloßes statistisches Artefakt auftreten können. Die Stärke des Artefakts steigt mit der Unreliabilität der Messungen auf Individualebene und mit der Zunahme der Intraklassenkorrelation des betrachteten Merkmals. Ergänzend werden Daten aus einer Studie von Köller und Baumert (2001) verwendet, um post-hoc abzuschätzen, inwieweit die dort berichteten Kontexteffekte eventuell statistische Artefakte darstellen. Implikationen für zukünftige Studien zu Kontexteffekten werden diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lang, Gabriele, Christian Enders, Max Loidl, Gerhard Lang, and Jens Werner. "Präzise Befundung mit der OCT-Angiografie – Artefakte erkennen und ausschließen." Klinische Monatsblätter für Augenheilkunde 234, no. 09 (June 19, 2017): 1109–18. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-112857.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Die optische Kohärenztomografie-Angiografie (OCTA) ermöglicht nicht invasiv eine hochaufgelöste und tiefenselektive Visualisierung des Mikrogefäßsystems von Netzhaut und Aderhaut. Allerdings können auch Bildartefakte auftreten, die eine Befundung erschweren. Ziel dieser Arbeit ist es, im Zusammenhang mit OCTA-Aufnahmen auftretende Artefakte zu beschreiben und eine Nomenklatur vorzustellen. Methoden Es wurden OCTA-Untersuchungen mit der AngioPlex™-OCTA-Technologie sowie auch mit dem Plex Elite 9000 (Carl Zeiss Meditec, Inc., Dublin, USA) in Kombination mit dem CIRRUS HD-OCT 5000 (Carl Zeiss Meditec, Inc., Dublin, USA) durchgeführt. Beispielhaft werden typische, in den OCTA-Aufnahmen auftretende Artefakte beschrieben und deren Ursachen erläutert. Ergebnisse Es können 3 Gruppen von Artefakten unterschieden werden: (a) systemimmanente Artefakte, die unabhängig vom eingesetzten Gerätetyp auftreten (Projektions- und Abschattungsartefakte, Fenstereffekte und der Verlust des Scanfokus); (b) Artefakte, die durch Algorithmen zur Datenverarbeitung und Bildprozessierung hervorgerufen werden und deren Häufigkeit bzw. Ausprägung vom eingesetzten Gerätetyp abhängt und variieren kann (Segmentierungsartefakte, Duplikationen von Gefäßen); (c) Bewegungsartefakte, die je nach eingesetztem Gerätetyp in unterschiedlicher Häufigkeit und Ausprägung auftreten, da je nach Gerät unterschiedliche Methoden (z. B. leistungsfähiger Eye-Tracker) eingesetzt werden, um diese zu reduzieren. Das Auftreten von Artefakten ist außerdem auch abhängig von der Kooperation der Patienten, der Klarheit der optischen Medien und der Pathologie der Netzhaut. Schlussfolgerung Bei der OCTA treten wie bei jedem anderen bildgebenden Verfahren auch Artefakte auf. Dennoch lassen sich die OCTA-Aufnahmen qualitativ fast immer gut auswerten und liefern unverzichtbare Erkenntnisse zu Morphologie und Perfusionsstatus von Aderhaut und Netzhaut. Bei guter Kenntnis möglicher Artefakte und entsprechender kritischer Datenanalyse ist eine korrekte Bewertung der OCTA-Aufnahmen möglich, um eine korrekte klinische Diagnose zu stellen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sztumski, Wiesław. "Środowisko artefaktów i artefakt środowiska." Σοφια 16 (2016): 81–95. http://dx.doi.org/10.15584/sofia.2016.16.5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Artefakter"

1

Jönsson, Lindell Eloise. "Svenskundervisningens artefakter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30576.

Full text
Abstract:
Den här studien tar upp vilka artefakter som används samt på vilket sätt dessa används isvenskundervisning i högstadiet på tre utvalda skolor i en stad i södra Skåne. Genomobservationer av nio svensklektioner och genom intervjuer med fem undervisande lärare isvenska har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka och förstå olikaklassrumsmiljöer när det gäller tillgängligheten och användningen av artefakter isvenskundervisningen. För att analysera resultatet har det sociokulturella perspektivet använts.Studiens resultat visar att det inte finns någon typisk ämnesrelaterad artefakt till svenskämnet. Datorn är dock den artefakt som tar störst plats i de svenskklassrum som jag observerade. För att datorn ska vara medierande krävs att eleverna och läraren kan hantera dess funktioner, vilket ibland blev en utmaning. Varierande undervisningsmaterial spelar stor roll för elevers lärande, men det är främst lärarens roll som väger tyngst för lärande i ett svenskklassrum, vilket visade sig mer tydligt i analysen av observationerna än ute på fältet. Hörlurar och laddare är två av de artefakter där tillgängligheten visade sig vara avgörande vid olika former av medierande inlärning under mina observationer. Studiens resultat talar emot en del av den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar att tillgängligheten och synliggörandet av artefakterna inte utgör några utmaningar för eleverna på skolorna som jag observerade, utan snarare att avsaknaden av artefakter på några skolor skapar utmanande situationer för möjligheten till fortsatt lärande, där avsaknaden av laddare är ett exempel på detta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Söderlind, Lina, and Linda Tominc. "Artefakters roll vid problemlösningsuppgifter : En empirisk studie om problemlösning med artefakter i årskurs tre." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75457.

Full text
Abstract:
Detta är en empirisk studie med fokus på artefakters påverkan av elevers lösningsstrategier för problemlösningsuppgifter. Studiens syfte har varit att undersöka hur artefakter påverkar elevernas problemlösningsprocess samt hur eleverna använde artefakter när de löser en problemlösningsuppgift. Fokus har legat på elever i årskurs tre då de antas ha mer erfarenheter av både artefaktanvändning samt problemlösningsuppgifter. Studien består av observationer av två klasser under fyra olika tillfällen. Fokus har då legat  vid hur eleverna löser ett matematiskt problem med valfri metod jämfört med när de använder artefakter. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Heddens teori om att gå från det konkreta tänkandet till det abstrakta samt ett metodologiskt analysverktyg. Resultatet visar att artefakternas effekt vid problemlösningsprocessen grundar sig i elevernas inställning till artefakter samt tidigare erfarenheter av materialet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dorai, Jacobsson Leila, and Larsson Claudia Romero. "Barns lek med artefakter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31675.

Full text
Abstract:
AbstractDorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den. Centralt är bruket och utvecklandet av artefakter som människan använder för att upprätthålla olika aktiviteter, skapa nya saker och kommunicera. För att få svar på vårt syfte har vi haft följande frågeställningar: Hur leker barnen med olika artefakter? Hur samspelar och kommunicerar barnen med varandra genom artefakterna? Är leken lustfylld? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är observationer med videokamera och dagboksanteckningar. Resultatet pekar på att barnen med artefakterna varierar sina lekar och genom fantasi skapar nya lekar. Undersökningen visar också att det kring artefakterna genereras mycket kommunikation: både tal och icke verbal kommunikation, samspel, lustfylldhet och konflikt. Det har också kommit fram att barn leker olika saker i olika rum. Slutsatsen är att artefakter har stor betydelse för barns kommunikation då de hjälper barnen att uttrycka sig och visa sina avsikter. Utifrån detta är det viktigt hur lärare utformar förskolans miljö och vilka artefakter som skaffas. Nyckelord: Lek, artefakter, förskola, sociokulturell, kommunikation, fantasi, lustfylldhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Alfaro, Molina Diego, and John-Michael Mayol. "Memes och kulturella artefakter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34116.

Full text
Abstract:
We chose to base our literature study on the meme phenomena. The meme is a portion of culture that is spread among us from mind to mind. Every time we learn something by copying others we use information that has been passed on from a previous person, that information can be seen as a meme. The theoretical frame for our methodology in our exam paper is founded on Forsberg och Wengström research on literature studies. Our aim is to describe to the reader in depth what a meme is and how they could be helpful in an academic and pedagogical setting.Our study will show how memes are seen predominantly as graphic designs and as artifacts for cultural representation parallel to their imagery. This means that the cultural reference is only clear to the beholder if they have corresponding prior knowledge to the reference.Our study will also show via concrete examples how this could be used in school settings and as pedagogical tools in the classroom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Aro, Hanna. "Bilderbokens artefakter : En genusstudie av förekommande artefakter i bilderböcker som används vid högläsning i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144890.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att undersöka vilka artefakter som finns representerade i bilderböcker barn möter vid högläsning i förskolan. Syftet var även att undersöka huruvida dessa artefakter förknippades med bilderbokskaraktärerna på ett könsstereotypt respektive gränsöverskridande sätt. Studien utgjordes av bildanalyser av 20 bilderböcker. Dessa bilderböcker var sådana som använts flest gånger vid högläsningen under första halvan av 2010 på två olika förskoleavdelningar, tio böcker från den ena avdelningen och tio från den andra. I studien kombineras kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Resultatet visar att könsstereotypt förknippade artefakter förekommer i bilderböckerna betydligt oftare än gränsöverskridande artefakter. Detta innebär att traditionella könsroller fortfarande befästs och reproduceras i bilderböcker som barn möter vid högläsningen i förskolan idag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bengtsson, Ina-Maja, Janina Hagström, and Jenny Szewczyk. "Mediekonvergens – nya digitala artefakter i tidningsvärlden :." Thesis, Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1826.

Full text
Abstract:

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna

kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna

mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid

kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten

som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna

uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på

tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att

få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden

ska välja att läsa sin tidning på e-papper. Insamling av empiri skedde med en webbenkät

som lades upp på Hallandspostens webbplats. Sammanställningen av svaren från 337

respondenter visade att de faktorer som har störst betydelse är kontinuerligt uppdaterade

nyheter, pålitlig teknik och att e-papperstidningen blir lätt att lära sig använda. Utöver

detta har det visat sig att det är av stor betydelse att tidningen även i framtiden förknippas

med känslor som avslappning, trygghet och sällskap. Vår studie visar att tidningskänslan

inte är så starkt bundet till mediet utan snarare till de situationer och kontexten som

tidningen förknippas med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rambusch, Jana. "Social kognition och artefakter : En fallstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-764.

Full text
Abstract:

Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Söderlind, Lina, and Linda Tominc. "Artefakter i problemlösningsprocessen : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70268.

Full text
Abstract:
Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på artefakters användning i problemlösningsprocessen. Syftet med studien är att belysa den roll som artefakter får vid processen i årskurserna ett till tre. Litteraturstudien bygger på 16 publikationer, både vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur inom studiens område. Studien visar att problemlösningsprocessen beskrivs genom fyra steg: förståelse, metodval, genom-förande samt reflektioner efter genomförandet. Resultatet visar även att artefakten används på olika sätt i problemlösningsprocessen beroende på var eleverna befinner sig på vägen mot det abstrakta tänkandet. Dessutom visar resultatet att lärarens kunskaper om artefaktanvändning avgör om den blir gynnsam för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nyberg, Annakarin. "Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv." Doctoral thesis, Umeå University, Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1557.

Full text
Abstract:

Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte.

Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse.

Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyberg, Annakarin. "Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv /." Umeå : Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1557.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Artefakter"

1

Barnabok: Romantiska artefakter. Stockholm: Modernista, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gyllensten, Lars. Barnabok: Romantiska artefakter. Stockholm: Modernista, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dahl, Espen. Sosial ulikhet i helse: Artefakter eller seleksjon? [Oslo]: Forskningsstiftelsen FAFO, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Infante, Francisco. Artefakte. Ludwigshafen: Wilhelm-Hack-Museum, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karstein, Uta, and Thomas Schmidt-Lux, eds. Architekturen und Artefakte. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10404-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Küchler, Max, and Karl Matthias Schmidt, eds. Texte - Fakten - Artefakte. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2006. http://dx.doi.org/10.13109/9783666539626.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ullrich, Ferdinand, and Hans-Jürgen Schwalm, eds. Artefakte: Boris Becker, Fotografien. Recklinghausen, Germany: Kunsthalle Recklinghausen, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ujvary, Liesl. Kontrollierte Spiele: 7 Artefakte. Wien: Sonderzahl, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ujvary, Liesl. Kontrollierte Spiele: 7 Artefakte. Wien: Sonderzahl, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Krey, Björn. Textuale Praktiken und Artefakte. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92849-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Artefakter"

1

Sohn, Christof, and Hans-Raimund Casser. "Artefakte." In Meniskussonographie, 53–55. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1988. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-73378-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hautmann, Maximilian. "Artefakte." In Atlas der Vagino- und Hysterosonographie, 164–71. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-74648-2_39.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Maximini, Dominik. "Artefakte." In Scrum – Einführung in der Unternehmenspraxis, 193–96. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-56326-7_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pichlmayr, Ina. "Artefakte." In EEG-Atlas für Anästhesisten, 7–8. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-06833-5_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Balzert, Helmut. "Artefakte." In Lehrbuch der Softwaretechnik: Entwurf, Implementierung, Installation und Betrieb, 9–10. Heidelberg: Spektrum Akademischer Verlag, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8274-2246-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Göbel, Hanna Katharina. "Artefakte." In Handbuch Körpersoziologie, 29–42. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-04138-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Maximini, Dominik. "Artefakte." In Scrum - Einführung in der Unternehmenspraxis, 177–79. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-34823-5_16.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Antes, Günther. "Artefakte." In Bildgebende Dünndarmdiagnostik, 38–40. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-60308-2_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Strauss, Alexander. "Sonographische Artefakte." In Ultraschallpraxis, 7–9. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-10678-5_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Peter, Helga, and Thomas Penzel. "Artefakt." In Springer Reference Medizin, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-54672-3_327-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Artefakter"

1

Miric Tesanic, D., and E. Merz. "Artefakte bei der 3D/4D-Pränatalsonografie." In Ultraschall 2017. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1606917.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Frenzel, F., J. Ströder, D. Kerner, S. Tretbar, P. Minko, and R. Kubale. "Artefakte in CEUS und Elastografie erkennen und vermeiden – Tipps und Tricks." In Interdisziplinärer Kongress | Ultraschall 2019 – 43. Dreiländertreffen DEGUM | ÖGUM | SGUM. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1696037.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ay, N., I. Todt, and H. Sudhoff. "Chochleaimplantat bedingte Artefakte im 3 T MRT in Abhängigkeit von der Kopfposition." In Abstract- und Posterband – 90. Jahresversammlung der Deutschen Gesellschaft für HNO-Heilkunde, Kopf- und Hals-Chirurgie e.V., Bonn – Digitalisierung in der HNO-Heilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1685646.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Uhl, A. "Höhere Alkoholvulnerabilität bei Frauen – ein klassisches Simpson-Artefakt?" In Deutscher Suchtkongress 2017. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1604610.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Daragan, Daria Maksimovna. "Igrovaia doska iz artefaktov grobnitsy Tutankhamona kak element dukhovnoi zhizni Drevnego Egipta." In V International Research-to-practice conference for pupils, chair Pavel Iurevich Kokhov. TSNS Interaktiv Plus, 2019. http://dx.doi.org/10.21661/r-496675.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Zikmundová, Vladimíra. "Formální odlišnost v multimediálním artefaktu a s ním spojená proměna narativu díla." In 19th Annual Conference of CERA (Czech Educational Research Association). 19. výroční konference České asociace pedagogického výzkumu. Masaryk University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.5817/pdf.p210-capv-2012-87.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Frenzel, F., R. Kubale, J. Stroeder, A. Maßmann, P. Jagoda, A. Bücker, and P. Minko. "Bedeutsamkeit von CEUS-Artefakten für die Detektion von Endoleckagen nach EVAR: ein prospektiver Methodenvergleich von CEUS und CTA." In 100. Deutscher Röntgenkongress. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1682049.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Pätzholz, S., C. Heute, F. Strodka, and V. Nicolas. "Nutzen der iterativen Metall-Artefakt-Reduktion (iMAR, Siemens) bei dorsalen Spondylodesen in Abhängigkeit des verwendeten Algorithmus und Kernels." In 100. Deutscher Röntgenkongress. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1682152.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Martin, O., C. Buchbender, P. Heusch, J. Aissa, J. Boos, C. Antke, G. Antoch, and B. Schaarschmidt. "Wie beeinflussen verschiedene Techniken zur Metallartefaktreduktion (MAR) in 18F-FDG-PET/CT-Untersuchungen Artefakt-bedingte Fehler in der Schwächungskorrektur bei Metallimplantaten?" In 99. Deutscher Röntgenkongress. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1641439.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mandić, Asja. "Muzeografija i historiografija bosanskohercegovačke umjetnosti u postsocijalističkom stanju krize." In Međunaordna naučno-kulturološka konferencija “Istoriografija o BiH (2001–2017 )”. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2020. http://dx.doi.org/10.5644/pi2020.186.25.

Full text
Abstract:
U ovom radu autorica govori o odnosu muzeografije i historiografije u kontekstu kuriranja i pisanja historije umjetnosti u okviru programskog djelovanja Umjetničke galerije Bosne i Hercegovine, osnovane s ciljem ne samo da prikuplja i izlaže umjetnička djela, već i da kreira i prenosi njihove vrijednosti i utiče na razvoj bosanskohercegovačke umjetnosti. Uspostavljena kao najautoritativnija muzejska institucija u oblasti likovne umjetnosti, učestvovala je u izgradnji bosanskohercegovačke historije, od politika prikupljanja, izlaganja, do odnosa s drugim institucijama kulture i historijsko-umjetničkog znanja, odnosno regulirala je javnu sferu umjetnosti u odnosu na politiku vladajuće ideologije. Kroz izlagačke prakse, koje su zapravo diskurzivne prakse, što konstruiraju historijsko-umjetnički narativ, pogotovo u kontekstu retrospektivnih izložbi bosanskohercegovačke umjetnosti, popraćenih katalozima, galerija je aktivno učestvovala ne samo u izlaganju, već i pisanju, odnosno kreiranju historije umjetnosti. U poslijeratnom, postdejtonskom, tranzicijskom stanju destabiliziranog, etnički podijeljenog društva, kada gubi status institucije od državnog interesa i ostaje bez bilo kakvog pravnog statusa, što je implicitno vezano za načine finansiranja i definiranja njenih nadležnosti i zadataka, Umjetnička galerija Bosne i Hercegovine više nije u stanju dati značajniji doprinos historiografiji bosanskohercegovačke umjetnosti, već radije i sama postaje kao fragment socijalističkih ruševina ili artefakt, predmet za izučavanje društveno-političkih, ekonomskih, odnosno tranzicijskih procesa koji nastoje uništiti ideju bosanskohercegovačkog identiteta i kulture, i samim tim i muzejskih institucija koje ih izgrađuju.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Artefakter' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography