Relevant bibliographies by topics / Artefakter / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Artefakter.

Dissertations / Theses on the topic 'Artefakter'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Artefakter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Jönsson, Lindell Eloise. "Svenskundervisningens artefakter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30576.

Full text
Abstract:
Den här studien tar upp vilka artefakter som används samt på vilket sätt dessa används isvenskundervisning i högstadiet på tre utvalda skolor i en stad i södra Skåne. Genomobservationer av nio svensklektioner och genom intervjuer med fem undervisande lärare isvenska har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka och förstå olikaklassrumsmiljöer när det gäller tillgängligheten och användningen av artefakter isvenskundervisningen. För att analysera resultatet har det sociokulturella perspektivet använts.Studiens resultat visar att det inte finns någon typisk ämnesrelaterad artefakt till svenskämnet. Datorn är dock den artefakt som tar störst plats i de svenskklassrum som jag observerade. För att datorn ska vara medierande krävs att eleverna och läraren kan hantera dess funktioner, vilket ibland blev en utmaning. Varierande undervisningsmaterial spelar stor roll för elevers lärande, men det är främst lärarens roll som väger tyngst för lärande i ett svenskklassrum, vilket visade sig mer tydligt i analysen av observationerna än ute på fältet. Hörlurar och laddare är två av de artefakter där tillgängligheten visade sig vara avgörande vid olika former av medierande inlärning under mina observationer. Studiens resultat talar emot en del av den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar att tillgängligheten och synliggörandet av artefakterna inte utgör några utmaningar för eleverna på skolorna som jag observerade, utan snarare att avsaknaden av artefakter på några skolor skapar utmanande situationer för möjligheten till fortsatt lärande, där avsaknaden av laddare är ett exempel på detta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Söderlind, Lina, and Linda Tominc. "Artefakters roll vid problemlösningsuppgifter : En empirisk studie om problemlösning med artefakter i årskurs tre." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75457.

Full text
Abstract:
Detta är en empirisk studie med fokus på artefakters påverkan av elevers lösningsstrategier för problemlösningsuppgifter. Studiens syfte har varit att undersöka hur artefakter påverkar elevernas problemlösningsprocess samt hur eleverna använde artefakter när de löser en problemlösningsuppgift. Fokus har legat på elever i årskurs tre då de antas ha mer erfarenheter av både artefaktanvändning samt problemlösningsuppgifter. Studien består av observationer av två klasser under fyra olika tillfällen. Fokus har då legat  vid hur eleverna löser ett matematiskt problem med valfri metod jämfört med när de använder artefakter. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Heddens teori om att gå från det konkreta tänkandet till det abstrakta samt ett metodologiskt analysverktyg. Resultatet visar att artefakternas effekt vid problemlösningsprocessen grundar sig i elevernas inställning till artefakter samt tidigare erfarenheter av materialet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dorai, Jacobsson Leila, and Larsson Claudia Romero. "Barns lek med artefakter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31675.

Full text
Abstract:
AbstractDorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den. Centralt är bruket och utvecklandet av artefakter som människan använder för att upprätthålla olika aktiviteter, skapa nya saker och kommunicera. För att få svar på vårt syfte har vi haft följande frågeställningar: Hur leker barnen med olika artefakter? Hur samspelar och kommunicerar barnen med varandra genom artefakterna? Är leken lustfylld? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är observationer med videokamera och dagboksanteckningar. Resultatet pekar på att barnen med artefakterna varierar sina lekar och genom fantasi skapar nya lekar. Undersökningen visar också att det kring artefakterna genereras mycket kommunikation: både tal och icke verbal kommunikation, samspel, lustfylldhet och konflikt. Det har också kommit fram att barn leker olika saker i olika rum. Slutsatsen är att artefakter har stor betydelse för barns kommunikation då de hjälper barnen att uttrycka sig och visa sina avsikter. Utifrån detta är det viktigt hur lärare utformar förskolans miljö och vilka artefakter som skaffas. Nyckelord: Lek, artefakter, förskola, sociokulturell, kommunikation, fantasi, lustfylldhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Alfaro, Molina Diego, and John-Michael Mayol. "Memes och kulturella artefakter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34116.

Full text
Abstract:
We chose to base our literature study on the meme phenomena. The meme is a portion of culture that is spread among us from mind to mind. Every time we learn something by copying others we use information that has been passed on from a previous person, that information can be seen as a meme. The theoretical frame for our methodology in our exam paper is founded on Forsberg och Wengström research on literature studies. Our aim is to describe to the reader in depth what a meme is and how they could be helpful in an academic and pedagogical setting.Our study will show how memes are seen predominantly as graphic designs and as artifacts for cultural representation parallel to their imagery. This means that the cultural reference is only clear to the beholder if they have corresponding prior knowledge to the reference.Our study will also show via concrete examples how this could be used in school settings and as pedagogical tools in the classroom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Aro, Hanna. "Bilderbokens artefakter : En genusstudie av förekommande artefakter i bilderböcker som används vid högläsning i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144890.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att undersöka vilka artefakter som finns representerade i bilderböcker barn möter vid högläsning i förskolan. Syftet var även att undersöka huruvida dessa artefakter förknippades med bilderbokskaraktärerna på ett könsstereotypt respektive gränsöverskridande sätt. Studien utgjordes av bildanalyser av 20 bilderböcker. Dessa bilderböcker var sådana som använts flest gånger vid högläsningen under första halvan av 2010 på två olika förskoleavdelningar, tio böcker från den ena avdelningen och tio från den andra. I studien kombineras kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Resultatet visar att könsstereotypt förknippade artefakter förekommer i bilderböckerna betydligt oftare än gränsöverskridande artefakter. Detta innebär att traditionella könsroller fortfarande befästs och reproduceras i bilderböcker som barn möter vid högläsningen i förskolan idag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bengtsson, Ina-Maja, Janina Hagström, and Jenny Szewczyk. "Mediekonvergens – nya digitala artefakter i tidningsvärlden :." Thesis, Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1826.

Full text
Abstract:

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna

kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna

mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid

kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten

som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna

uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på

tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att

få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden

ska välja att läsa sin tidning på e-papper. Insamling av empiri skedde med en webbenkät

som lades upp på Hallandspostens webbplats. Sammanställningen av svaren från 337

respondenter visade att de faktorer som har störst betydelse är kontinuerligt uppdaterade

nyheter, pålitlig teknik och att e-papperstidningen blir lätt att lära sig använda. Utöver

detta har det visat sig att det är av stor betydelse att tidningen även i framtiden förknippas

med känslor som avslappning, trygghet och sällskap. Vår studie visar att tidningskänslan

inte är så starkt bundet till mediet utan snarare till de situationer och kontexten som

tidningen förknippas med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rambusch, Jana. "Social kognition och artefakter : En fallstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-764.

Full text
Abstract:

Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Söderlind, Lina, and Linda Tominc. "Artefakter i problemlösningsprocessen : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70268.

Full text
Abstract:
Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på artefakters användning i problemlösningsprocessen. Syftet med studien är att belysa den roll som artefakter får vid processen i årskurserna ett till tre. Litteraturstudien bygger på 16 publikationer, både vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur inom studiens område. Studien visar att problemlösningsprocessen beskrivs genom fyra steg: förståelse, metodval, genom-förande samt reflektioner efter genomförandet. Resultatet visar även att artefakten används på olika sätt i problemlösningsprocessen beroende på var eleverna befinner sig på vägen mot det abstrakta tänkandet. Dessutom visar resultatet att lärarens kunskaper om artefaktanvändning avgör om den blir gynnsam för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nyberg, Annakarin. "Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv." Doctoral thesis, Umeå University, Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1557.

Full text
Abstract:

Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte.

Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse.

Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyberg, Annakarin. "Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv /." Umeå : Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1557.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ewald, Ida. "Elevers användning av digitala artefakter i bildämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36116.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar att synliggöra elevers upplevelse av lärande i digitalt skapande i bildämnet. Det talas ofta om vad och hur elever ska lära sig i undervisningen samt vilka kunskaper och förmågor de ska utveckla men vad elever själva upplever och tycker är sällan uppmärksammat. Med denna studie vill jag fördjupa min och förhoppningsvis andras insyn i elevers upplevelse av att arbeta digitalt i bildundervisningen. Detta undersöks genom forskningsfrågorna På vilka sätt beskriver elever syftet med att arbeta med digital bearbetning av bilder, digitala tekniker samt verktyg i bildämnet? samt Hur beskriver elever sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet?Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöks elevers syn och upplevelser på digital bildbearbetning, digitala tekniker, och sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet. Studien har en kvalitativ ansats och använder två kvalitativa metoder för insamling av data. Den första metoden är två semistrukturerade intervjuer som genomförts med totalt fyra elever i årskurs åtta. Den andra metoden är deltagande observation som genomförts på en högstadieskola med de två bildlärare som eleverna haft i årskurs sju respektive åtta. Studiens insamlade data bearbetas och analyseras utifrån Wartofskys (1979) primära, sekundära och tertiära artefaktsnivåer.Resultatet i studien visar att eleverna ser bild som ett kreativt ämne där man ska använda händerna och få en paus från datorn som används i nästan alla andra ämnen. Eleverna föredrog uppgifterna som hölls med den förra bildläraren i årskurs sju, exempelvis porträtt, eftersom dessa genomfördes med analoga tekniker och material så som penna och papper. Med bildläraren i årskurs åtta har eleverna arbetat med den hittills enda digitala bilduppgiften, och trots att eleverna föredrar den förra bildlärarens uppgifter i bildundervisningen tycker eleverna bättre om undervisningen med sin nuvarande bildlärare och upplever den som roligare. Enligt resultatet beror detta på att eleverna tycker bättre om den nuvarande bildläraren samt upplever den nuvarande bildlärarens undervisning som mer strukturerad, lättare att fokusera på, och att eleverna känner att de bedöms utifrån kunskapskraven.Avslutningsvis beskrivs studiens relevans och förslag till vidare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Viklund, Sara, and Louise Setterberg. "ARTEFAKTER PÅ FÖRSKOLANS UTEGÅRD : En kvalitativ studie om hur svenska förskolebarn interagerar med och uppfattar artefakterna på sin utegård." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-7401.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården. Tio barn intervjuades om utegården där barnens fotografier användes för att samtala om och barnen fick sedan guida oss runt på utegården. I resultatet visade det sig att när barnen samtalade om bilderna kom de fram till många olika användningsområden och åsikter kring artefakterna. Under guidningar fick vi se hur fyra barn interagerade med artefakterna och vi fick även en omfattande bild av utegården. Det visade sig att barnen använde sand ihop med artefakterna, vilket kan bero på att sand är lättillgängligt och enkelt att förflytta. Det visade sig även att barn tänker på sin säkerhet eftersom barnen visade en oro att ramla ner från artefakter som var högt placerade. Vår slutsats är att utegården erbjuder enskildhet och lek tillsammans med andra samt att barnen använder givna och skapade funktioner tillsammans med artefakterna. Studiens resultat visar att artefakterna skapar en trivsam utegård, vilket visar sig när barnen gärna samtalar om och visar de olika artefakterna.
The study's purpose is to create a better understanding of how Swedish preschool children aged four to five years interact with and perceive the various artifacts on their patio. With artifacts means the physical tools that are on the preschool’s patio. We have chosen to focus on if the children play alone or with others, if they play by the given function or created function, and how they see the artifacts considering aesthetic judgments. We have used the method of the Mosaic approach that emphasizes the child's perspective. In our study have the children photographed the patio. Ten children were interviewed about the patio where the children's photographs were used to discuss. Four children guided us around the patio. The results showed that when the children talked about the pictures they came up with many different uses and opinions about the artifacts. During guided tours, we saw how four children interacted with the artifacts and we even got a comprehensive image of the patio. It turned out that the children used the sand together with the artifacts, which may be due to the sand is easily accessible and easy to move. It was also found that children think about their safety because the children showed a concern of falling from the artifacts that were highly placed. Our conclusion is that the patio offers privacy and play together with other children, and to use the given and created functions together with the artifacts. The results of the study show that the artifacts create a pleasant patio, which appears when the children gladly talk about and show the different artifacts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Eriksson, Victor, and Tobias Barin. "Artefakter som transformativa ledare : En fallstudie på SIBA." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19851.

Full text
Abstract:
ABSTRACT   Title:                                       Artifacts as transformational leaders – A case study at SIBA.   Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership   Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson   Advisor:                                 Anders Billström   Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership   Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?   Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                  Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry.   Theoretical framework:       The study’s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories.   Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA.   Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Hytinkoski, Jerry, and Hanin El-refaei. "Titta, jag hitta världens största kvadrat : Konstruktionslekens artefakter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36693.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna i åldern 7-8 år talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi använde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjälp av vårt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vårat material.Resultatet i studien visade på att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och använder sig av olika former av talspråk. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet. Resultatet visar att eleverna har olika språk när de talar till varandra. Vi har valt att benämna de som konstruktionsspråk, vardagsspråk och matematikspråk. Vi har även valt att benämna katigorier kring agerandet, glad, nyfiken, beröm och arga. Fantasin och det sociala samspelet var tydligt i leken bland eleverna. Vi använde oss utav tre olika kategorierkring elevernas tal och fyra olika kategorierkring elevernas agerande.Med hjälp av denna studien har vi kommit fram till att legorummet är en bra plats för eleverna att komma in i skrift och talspråket. De finns elever i fritidshemmet som kan ha svårt att leka i större barngrupper, då är legorummet en perfekt startpunkt att börja för eleven.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Wede, Joakim. "Artefakter - en väg mot bättre begreppsförståelse i matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28490.

Full text
Abstract:
Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Jonsson, Mattias. "Små öar av motivation : Artefakter i ett träningshav." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121081.

Full text
Abstract:
People today are less physically active than ever before, thus health related issues and overweight has risen to record levels. People also use more IT than before; it can be argued that IT is one of the main factors people’s activity levels have dropped. Au contraire IT has found its way into most people’s training routines and the amount of IT-artefacts aimed at exercise has exploded. However, most research studying IT and exercise, only studies single artefacts. Though, current research shows that it is impossible to view an artefacts impact as single artefact, it must instead be looked up on as part of an information ecology of interconnected artefacts. Thus, this study aims to find out: How does IT interconnect in artefact ecologies to motivate to exercise? The findings of this study suggests that in order to understand how IT motivate to exercise it should be looked upon as a dynamic ecosystem of artefacts. And that the artefacts should be analysed from its function, rather than as individual artefacts. It also shows that functions are not always linked to a single artefact and can span over several different artefacts, and that an artefact function is not static over time. It shows that, we need to be aware that different sports require different functionality, and even form should be viewed as a function. It also shows that functions for collecting quantitative data and social interacting have a place in most people's artefact ecologies. However, this may not occur in designated training applications, but instead in any of the artefacts people uses. Therefore, is an awareness also required that people’s motivation to exercise does not have to come out of training artefacts, but it can spring out of all the artefacts people uses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Axelsson, Hanna, and Elias Torstensson. "Digitala Artefakter : En litteraturstudie kring relevansen av digital kompetens samt lärares förhållningssätt till medierande artefakter som verktyg i mellan- och högstadie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30888.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Tjärnskog, Peter. "Utvecklas elevernas problemlösningsförmåga med hjälp av interaktion och artefakter?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1413.

Full text
Abstract:

Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter.

Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna.

Med hjälp av interaktion, kommunikativa och fysiska artefakter kan man förmedla den kunskap som finns hos eleverna i gruppen och hos observatören. Medierande redskap, språk och artefakt, hjälper eleverna över hindren mot en korrekt lösning.

En utveckling av problemlösningsförmågan är dock inte lika med en korrekt lösning. De är svårt att som observatör bedöma alla bidrag som gruppen ger och avgöra om en utveckling har skett hos varje elev. Däremot kan man misstänka att en utveckling har ägt rum hos några av eleverna i observationerna. I början av lösningsprocessen förstår de inte alls men i slutet vill de spontant redogöra för sin nya förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Edström, Tobias, and Christian Rosberg. "Artefakter i utveckling : Om designartefakters betydelse i en utvecklingsprocess." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3307.

Full text
Abstract:
Genom att föra samman människor med olika bakgrund och utbildning kan åtskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan är, att ju fler olika människor med olika bakgrund som är involverade i ett projekt desto svårare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svårare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under våren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och använt oss av flera olika designartefakter som medel för att främja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förändrats och hur de har påverkat oss och vårt designarbete. Syftet med uppsatsen är att visa på vilket sätt man kan integrera metoder från olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Holmqvist, Maria. "Pennan och tangentbordet : en studie och undersökning av skrivandets artefakter." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1516.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.

Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Tullberg, Anna. "Spatial struktur : Påverkar den spatiala organisationen av artefakter en överrapportering?" Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59244.

Full text
Abstract:

Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Johnsen, Elin. "Förskolebarns populärkulturer som artefakter Preschool children´s popular cultures artifacts." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32189.

Full text
Abstract:
I samband med att samhället utvecklats har populärkulturer explosionsartat uppkommit,kanske till och med lite för snabbt. För att göra det möjligt att kunna ta del av all populärkulursom varje individ har, handlar det om att se helheten. Populärkultur styrs av kontextenberoende på situationen och vem som upplever den.Syftet med studien är att se närmre på hur förskolebarns vardagliga populärkulturer kan se utoch hur barn kan använda sig utav sina erfarenheter för att skapa artefakter ifrån sinapopulärkulturer. I studien framkommer det att populärkulturens artefakter möjliggör barnsutveckling och lärande, då de samlar på sig erfarenheter som ger en fylligare ryggsäck tillderas fantasier. Teorin som varit tillhjälp i studien är Vygotskijs, grundaren till detsociokulturella perspektivet. Relevansen i teorin har varit aktuell där de sociala samspelandesituationerna berikar fantasi och erfarenhetsvärld. Populärkulturer kan ses som komponenter ibarns omgivning och i sociala sammanhang, där av har teorin används i studien. Studiensempiri har insamlats med hjälp av observationer och informella samtal enligt en kvalitativmetod. Resultatet som framkom är att barn använder sig av olika artefakter som är relevant tillderas lek av populärkultur och att barns populärkulturer kan vara en väg in till literacy.Slutsatsen i studien är att barn använder sig utav olika artefakter för att nå dit dem vill vare sigde har en medvetenheten om det eller inte. Barns populärkulturer blir som ett hjälpmedel ideras livsvärld och som bidrar till utveckling och lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Nordin, Anton, and Felix Liffner. "Forensiska Artefakter hos Mobila Applikationer : Utvinning och Analys av Applikationen Snapchat." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40207.

Full text
Abstract:
Today's smartphones and tablets use different applications and software for all sorts of purposes: communication, entertainment, fitness, to share images with each other, to keep up to date with the news and lots of different daily tasks. With the heavy usage of all these apps, it is no wonder that it comes with a few issues. Private data is stored in large quantities both on the local device and on the app-creators' servers. It is no wonder that applications advertising user secrecy and transient storage of user data. One of these applications is Snapchat, with over 500 million downloads on Google Play store, at the time of writing. Snapchat is a communication application with the niched feature that the images and messages sent, disappear once opened or after 24 hours have passed. With the illusion of privacy behind Snapchats niche it has become a breeding ground for criminal activity. The niche itself translates to a troublesome hurdle for law enforcement trying to retrieve evidence from devices of Snapchat users. This paper is aimed to investigate these issues and perform a methodology to retrieve potential evidence on a device using Snapchat to send images and messages. By performing a physical acquisition on a test device and analyzing to find artifacts pertaining to Snapchat and the test-data that was created. The method is performed on a Samsung Galaxy S4 with Android 5.0.1 running Snapchat version 10.52.3.0. Test data such as different images and messages were created and attempted to be retrieved at three points in time. First one being right after data creation. Second one after a restart and 24 hours after the data was created. And the third with 48 hours passed and the Snapchat user logged out at the time of acquisition. The acquisition resulted in the extraction of several sent images and a full text conversation between the experimental device and another party. A full video which was uploaded by the receiving user was able to be extracted even though the experimental device never actually viewed the video. The second acquisition which was made when 24h had passed gave the same results as the first one. This meant that time at least up to a day after the initial creation of the data did not have any effect on the evidence. However, when the Snapchat user was logged out from the application, the data was then unobtainable and had disappeared. Presumably Snapchat has a function which deletes personal data about the user when logged out from the application. This function might become a hurdle in law enforcement investigations where the application Snapchat is involved.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Sabir, Sinan, and Sanna Billing. "Blurred Lines : En kvalitativ studie om gränslöst arbete och tekniska artefakter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295729.

Full text
Abstract:
Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Andersson, Fredrik. "Genrer som stöd vid design av IT-artefakter: Reflektioner på ett designfall." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1795.

Full text
Abstract:

Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer. På samma sätt som en författare av en bok kan dra nytta av genren inom vilken denne skriver borde en designer kunna göra detsamma. Flera möjliga fördelar kan ses med ett explicit genretänkande. Man skulle bland annat kunna förhindra övergeneralisering och dra nytta av förväntningar som finns hos konsumenter av den aktuella genren. Ävenkonsumenten skulle kunna dra nytta av en genreindelning om den designade artefakten förmedlade vilken genre den tillhör. Trots att arbetet med genrer benämns som en metod i uppsatsen så är det osäkert om den kan betraktas som en sådan. Man skulle kunna kalla det för ett genreperspektiv på design och kontextuellt utforskande. Även om inte enbart fördelar kan ses med genrer så verkar det som om genretänkandet förser designern med ett bra sätt att snabbt rama in situationen för vilken denne skall designa. Frågorna i genreanalysen som användes täcker upp mycket av bruket utan att fastna i detaljer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Söderlund, Jennie. "Obekvämt Normalt : En kollektion interaktiva artefakter inspirerad av unga vuxnas psykiska ohälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53195.

Full text
Abstract:
Unga vuxnas psykiska ohälsa har tredubblats de senaste 25 åren och fortsätter att öka. De unga vuxna är själva oroliga för denna extremt ohållbara utveckling som beräknas bli en stor samhällsutmaning. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt ämne som vi sällan pratar om. Kan design vara en ingång för att få människor att känna, uppleva och förstå psykisk ohälsa och dess konsekvenser bättre?   Jag har formgett en kollektion interaktiva artefakter som ger upplevelser av unga vuxnas psykiska ohälsa i hopp om att uppmärksamma ämnet och de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan.
Young adults' mental health has tripled in the last 25 years and continues to increase. The young adults are very concerned about this extremely unsustainable development which is expected to become a major societal challenge. Mental illness is a complex and taboo subject that we rarely talk about , can design help people to feel, experience and understand mental illness and its consequences better? I have designed a collection of interactive artifacts that give experiences of young adults mental illness, hoping to draw attention to the subject and the factors contributing to the increase in mental health
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Olsson, Linn. "Wayfinding ur ett serviceperspektiv : En studie av digitala artefakter i en företagsmiljö." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139976.

Full text
Abstract:
En utvärderande studie av digitala touchpoints i ett besöksflöde. Teorier som nyttjas i studien är mentala modeller, situerad kognition och externa reprepresentationer. I metodvalet utvärderas kontextuell design samt service walkthrough angående vilken metod som är mest lämplig.  Totalt deltog 15 testdeltagare i en uppgiftsbaserad testning med kontextuell design, service walkthrough med paus och service walkthrough utan paus. Resultatet visar att alla digitala touchpoints möter testdeltagarnas bild tillräckligt bra för att de ska klara den uppgiftsbaserade testningen. Efter detta följer en diskussion angående hur teorierna kan länkas till resultatet och med detta även hur flödet kan förbättras och vad man ska tänka på vid vidareutveckling av systemet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Ehn, Sofia. "Initiering av takk i förskolans verksamhet : Strategier och artefakter ur pedagogens perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56558.

Full text
Abstract:
Syftet med mitt arbete är att belysa på vilket sätt pedagoger i förskolan initierar tecken som alternativ och kompletterande kommunikation även kallad TAKK, i den dagliga verksamheten. Arbetet fokuserar på pedagogers upplevelse av TAKK som kommunikationsmetod och vilka verktyg, exempelvis vilka appar och böcker de använder. Materialinsamlingen skedde med observationer och intervjuer vilket sedan sammanställdes och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Sammanfattningsvis anses TAKK vara ett bra fungerande kommunikativt verktyg för alla barn på förskolan. Artefakterna som används är relativt lika på förskolornas avdelningar och används av pedagoger med eller utan barn, av barn med eller utan pedagog och av barn med eller utan andra barn. Det finns ingen manual eller mall att följa vid initieringen men överlag anses att kunskap om TAKK och teckenkunnande är nödvändigt för att TAKK ska kunna användas i förskolan.
The purpose of this work is to illustrate educators approach to initiate augamentative and alternative communication, also known as ACC. This work focuses on educators experiences when inititating ACC as a communicative method  in preschool and which tools, such as the apps and the books they use. The material gathering was conducted with observations and interviews, which were compiled and analyzed based on the socio-cultural perspective. In summary, ACC is considered a good working communicative tool for all children in preschool activities. The artifacts used are relative similar between departments and are used by educators with or without children, by children with or without other children. There is no manual or template to follow regarding the initiative but overall, it is considered that knowledge is necessary in order for ACC to be used in preschool activities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Olsson, Jasmine. "”Kommer man upp på kullen och ser berget så…” : En studie om pedagogers förhållningssätt gällande flerspråkiga barn i samlingssituationer på förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36628.

Full text
Abstract:
This study examines working teachers’ thoughts and views regarding multilingual children in assembly situations. The purpose of the study was to increase my knowledge and understanding surrounding the educators’ approach when it comes to integrating multilingual children in common activities. By using semi-structured, qualitative interviews with six working educators in three different pre-schools, I examined their thoughts and approaches to working with multilingual children in assembly situations. The results show that the teachers use a variety of tools, such as songs, stories and impersonation in order to involve the multilingual children in situations where all children are gathered. The educators also unanimously agree that the teaching situations for the multilingual children do not only occur during the planned activities, but throughout the entire day that the child spends in pre-school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Nordström, Ida, and Emma Rydh. "Förskolemiljöns betydelse för planerade aktiviteter; förskollärarnas syn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48323.

Full text
Abstract:
Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Mjønes, Gørild Myklebust. "Former for læring i arbeidshverdagen : Om deltakelse, prosesser og artefakter i en omsorgsbolig." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for voksnes læring og rådgivningsvitenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-16851.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Berglund, Sara. "Samtalets byggstenar : Hur artefakter bidrar till att bygga upp samtalet under en överrapportering." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57835.

Full text
Abstract:

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.

Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till. Överrapporteringen måste förändras för att hanteringen av patienterna ska bli bättre. De problem som finns i samband med en överrapportering är att den tar alldeles för lång tid och, är ostrukturerad och att alla som ger rapport har olika åsikter om hur detaljerad informationen som ges ska vara. Överrapporteringarna ser olika ut beroende på vilken sjuksköterska det är som ger rapport.

Jag har tittat på hur artefakterna hjälper till att bygga upp samtalet under överrapporteringen. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har jag kunnat visa att artefakter som används vid överrapportering hjälper till att bygga upp samtalet tillsammans med den kunskap som sjuksköterskorna har. Utan artefakter hade den här typen av överrapportering inte varit möjlig."

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Asad, Kandastar Ahdia, and Johnson Peggy Stenius. "Artefakter, modes och semiotiska resurser vid introduktion av matematiklektioner i årskurs 1-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34875.

Full text
Abstract:
Läroplanen för grundskolan betonar att skolan ska främja elevers utvecklinggenom att använda varierade arbetsformer samt ett varierat innehåll. Skolverkets forskningsrapport; Lusten att lära – med fokus på matematik (2001–2002) skriver att en varierad undervisning är viktig i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av olika artefakter, modes och semiotiska resurser, och till vilken grad, vid introduktionen av matematiklektioner. Vi använde oss av strukturerade observationer med kompletterande intervjuer och bearbetade det insamlade materialet med kodning och kategorisering. Resultatet visar att vilka modes, semiotiska resurser och artefakter, samt hur de används varierar. Slutsatserna av studien är att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka resurser de har tillhands och hur de ska använda sig av dem samt att medvetet välja resurser som tar hänsyn till det multimodala perspektivet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Eek, Sara, and Amanda Nilsson. "Samspelet i sandlådan : En observationsstudie om barns medierade handlingar med artefakter i leken." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34451.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hus barn i sandlådan använder sig av artefakter i samspelet med andra. För att besvara detta syfte har vi studerat barn i sandlådan utifrån följande frågeställningar: Vilka medierade handlingar skapas mellan barn i deras lek i sandlådan med hinkar, spadar, formar och plasttallrikar? Hur använder barn sina tidigare erfarenheter i lek med materialet i sandlådan? Studien utgår från sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen samspel, artefakter och medierade handlingar vilka är förutsättningar för barns lek och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod genom videoobservationer och fältanteckningar. Observationerna har utförts på två förskolor i södra Sverige. Utifrån interaktionsanalys har sedan observationerna analyserats. I resultatet framkommer det att de handlingar med artefakter som barn skapar i samspelet med andra är verbala och icke-verbala och är i relation till det vi menar är artefaktens förutbestämda användningsområde, med andra ord att gräva med en spade eller fylla en hink med sand. Barn använder även sina tidigare erfarenheter och fantasi med materialet i sandlådan, där både artefakterna och sanden omvandlas i leken utifrån barns tidigare erfarenheter och genom fantasi. Artefakterna och sanden omvandlas i huvudsak till redskap för matsituationer där artefakterna används i relation till det förutbestämda användningsområdet. Studiens i huvudsakliga slutsats är att artefakterna och naturmaterialet möjliggör och/eller begränsar barns handlingar och erfarenheter i sandlådan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Sörnmo, Maria, and Julia Lind. "Fixerade elektroders betydelse för mängden uppkomna artefakter vid 24-timmars långtids-elektrokardiografi-registrering." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30484.

Full text
Abstract:
Artefakter försvårar analys av långtids-elektrokardiografi-registrering (LTER) och resulterar i en försämrad diagnostisk säkerhet. Minimering av mängden artefakter spelar således en väsentlig roll för ställandet av rätt diagnos. Syftet med denna studie var att jämföra om mängden artefakter, som uppkom vid 24-timmars LTER på patienter, skiljde sig åt med och utan fixering av elektroderna. Populationen bestod av trettio patienter som var inbokade för 24-timmars LTER vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Patienterna delades in i två grupper med femton patienter i varje grupp. På grund av fyra externa bortfall bestod det slutgiltiga urvalet av tretton studiedeltagare i vardera gruppen. I grupp A användes ett tubnät för att hålla kablarna på plats och i grupp B fixerades varje elektrod och kabel med Mefix. Grupperna jämfördes sedan avseende mängden artefakter som uppkom under registreringsperioden.  För att analysera om det förelåg någon signifikant skillnad i artefaktuppkomst mellan grupperna användes Wilcoxons rangsummetest. Rangsummorna för respektive grupp beräknades och jämfördes med ett kritiskt intervallvärde. Rangsummorna låg inom intervallet för det kritiska värdet, varpå nollhypotesen ej kan förkastas. Följaktligen förelåg ingen signifikant skillnad i mängden uppkomna artefakter mellan grupperna. På grund av ett litet urval samt brister i undersökningsförfarandet kunde dock inga grundade statistiska slutsatser konkluderas.
Artefacts complicate the analysis of long-term electrocardiography-registration (LTER) and result in a worsened diagnostic accuracy. Thus, minimization of the amount of artefacts plays a vital role in the making of a correct diagnosis. The aim of this study was to compare if the amount of artefacts that occurred during 24-hour LTER on patients, differed with and without electrode fixation.  Thirty patients who underwent a 24-hour LTER, at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping, were included in the study and divided into two groups. In group A; a tubular net bandage was used to keep the electrocardiography (ECG) cables in place. In group B, the electrodes and ECG cables were fixated with Mefix. A comparison was made, between the groups, regarding the amount of artefacts that occurred during the registration period.  To analyze if there was a significant difference between the groups, Wilcoxon rank sum test was applied. The result proved to be within the range limits of the critical value, which implies that the null hypothesis cannot be rejected. Hence, there was no significant difference regarding the amount of artefacts that occurred. However, because of a small sample volume and shortfalls in the study procedure, no founded statistical conclusions could be drawn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Sonesson, Isabella. "Samspelet mellan det offentliga rummet och människors sociala liv - Fallstudie av artefakter och appropriation." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22178.

Full text
Abstract:
Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut.
Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Johansson, Cornelia, and Isabel Olausson. "Barns sociala samvaro : En jämförande studie av flickor och pojkars samspel i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193244.

Full text
Abstract:
I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter. Det visade sig också att artefakterna hade en betydande roll i barnens samspel och att både flickorna och pojkarna använde sig av dessa i sitt samspel om än på lite olika sätt. Utifrån resultatet kan vi konstatera att en medvetenhet om barns olika samspelsmönster utifrån kön är viktigt för att kunna motverka de stereotypa könsmönstren i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Sokyazian, Jenny, and Johanna Westman. "Den fysiska inomhusmiljön i förskolan : Dess betydelse för barns lek och meningsskapande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194072.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Mayi, Stran. "Helikopterrånet : En fallstudie om interkommunikationen mellan gärningsmännen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247081.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Harrison, Isabelle, and Pia Söderlund. "Artefaktens roll i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barn : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11714.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare. Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats. Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Norberg, Erika. "Redskap för livet : Implementering av alternativa verktyg i olika stadier för elever med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116718.

Full text
Abstract:
This study investigates how the use of alternative tools are implemented in teaching in elementary school instruction for pupils with reading and writing difficulties in a municipality. The following questions are asked: What are the routines for the implementation of the alternative tools? How do pupils with reading and writing difficulties use alternative tools in their schoolwork? How do teachers enable the use of alter-native tools in the schoolwork for pupils with reading and writing difficulties? What is the role of the special education teacher in the implementation of the alternative tools in schoolwork for pupils with reading and writing difficulties in different stages in elementary school? Two methods were used, webb survey for principals, special education teachers and teachers and interviews with three pupils, three teachers and three special education teachers. The results showed that there are certain, but differing, routines in the municipality. Students use alternative tools in all grades. Teachers want to use the tools but doesn´t always enable it in their teaching. The special education teachers have a keyrole in the implemen-tationprocess. The conclusion is that routines and roles need to be properly specified throughout the im-plementationprocess. Students and teachers need more knowledge and continuous support in their use of tools.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Zerom, Fatma, and Nahal Ansari. "En SFI-skolas omställning till distansarbete : En kvalitativ fallstudie om medarbetarnas uppfattningar kring kulturella artefakter." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43661.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur de kulturella artefakterna har påverkats i samband med omställningen till distansarbete. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv på Hermods SFI-skola. Vi avser att fokusera på de kulturella artefakterna; symboler, riter, ritualer, språkliga artefakter samt beteenden och värderingar. Studiens resultat visar att medarbetarna på Hermods SFI-skola uppfattar att organisationens kulturella artefakter har påverkats till en viss omfattning efter omställningen till distansarbete. Studiens resultat påvisar att förändringar i medarbetarnas fysiska arbetsmiljö har medfört en minskad öppenhet inom kulturen, men tillhörigheten kvarstår. Organisationens riter har inte påverkats efter omställningen till distansarbete i och med att det fortfarande har anordnats riter, men ritualerna har upphört och förändrats. De språkliga artefakterna har påverkats då språket upplevs som mer formellt. Sammanfattningsvis framgår det att organisationens beteenden och värderingar kvarstår då de fortfarande arbetar på ett sätt som är förankrat med kulturen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Schultz, Jessica, and Alexandra Robertsson. "Kan artefakter i form av begrepp synliggöra mer kunskap? : En studie om elevers föreställningar om matspjälkningen." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10060.

Full text
Abstract:
I en studie av Granklint Enochson Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem. Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden. 75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare. Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Jonesson, Caroline, and Katarina Stistrup. "IKEA-andan. En stark och levande verklighet? : En studie om IKEA-kulturens innehåll och reproduktion." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175105.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Axelsson, Heléna, and Anna Mellesmo. "Hur barns fria lek formas av utomhus- respektive inomhusmiljön. : En inblick i två förskolors verksamheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217736.

Full text
Abstract:
I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument. Dessa kompletterades även med ett samtal med en pedagog på vardera förskolan. Resultaten och analyserna visade att såväl miljön som pedagogernas förhållningssätt hade en inverkan på barnens lek. Lekmiljöernas utformning och tillgången till artefakter visade sig vara av avgörande betydelse för vilka lekformer barnen valde att leka i utomhus- respektive inomhusmiljön. Avslutningsvis fördes en diskussion om vilka faktorer som kan ha varit avgörande för barnens val av lek. Detta följdes av en konklusion där nya reflektioner och tankar lyftes fram kring förskolors skilda förutsättningar vad gäller miljön, där bland annat ekonomi lyftes fram som en avgörande aspekt för miljöernas utformning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Qvist, Elisabeth, and Tiina Roth. "Lärare beskriver tillvägagångssätt och tankar om formativ bedömning, i grundsärskolan och inriktning träningsskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28319.

Full text
Abstract:
Den här studiens avsikt är att lyfta frågan om hur lärare i grundsärskolan arbetar med eleverna så att eleven får en egen förståelse för sitt lärande och sin egen kunskapsutveckling. Det gör vi bland annat genom att undersöka hur ett antal lärare inom grundsärskolan beskriver hur de arbetar med formativ bedömning och deras tankar kring detta. Vi har valt en kvalitativ ansats för studien och har intervjuat 16 lärare som arbetar i grundsärskolan och i inriktningen träningsskolan. Vi har även valt att belysa studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Strandberg (2006) menar att lärande är en sociokulturell praxis som innefattar psykologiska processer och interaktion med andra människor samt aktiviteter. Resultatet av studien åsyftar till att samtliga av lärarna i studien sa sig tycka att formativ bedömning i grundsärskolan är svårt. Under intervjuerna fick lärarna sätta ord på sitt tillvägagångssätt, vilket ledde till att lärarna fick syn på och kunde verbalisera sitt arbete kring formativ bedömning. Dessutom upplevde lärarna i studien att det inte ges tillräckligt med tid att diskutera bedömning i sina arbetskollegier och det fanns svagt deltagande, intresse och engagemang för bedömning hos skolledningen. När lärarna beskrev sitt arbete med att få eleverna mer delaktiga i sitt lärande beskrev de att de använde sig av artefakter, så som IKT till sin hjälp för att tydliggöra och visualisera lärandemål och elevens utveckling och utvecklingsmöjligheter. De beskrev också att den formativa bedömningen möjliggjorde utvärdering av den egna lektionsplaneringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Rosén, Anette, and Sandra Fors. "Barns lek i förskolan : En studie i hur barn utnyttjar miljö och artefakter i fri lek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216824.

Full text
Abstract:
Vår studie riktar in sig på hur barn i förskolan i fri lek använder sig av olika kulturella redskap i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgå från en sociokulturell syn på barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lärande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut några centrala begrepp varav två av begreppen blev våra huvudsakliga analytiska verktyg.   Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi gjorde observationer vilka vi också videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestående av två avdelningar med barn i blandade åldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i två veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgångar för att få fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde få svar på våra frågeställningar.   Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta använder sig av sina tidigare erfarenheter på ett annat sätt än vid utomhuslek där fantasi och kreativitet visade sig tydligare. Inomhus imiterar barnen oftare ett vuxet eller iaf äldre beteende vilket de tagit del av framförallt i hemmet eller hemma hos kompisar. Deras främsta kulturella redskap här blir språket samt hur de använder olika artefakter för att mediera de vuxna förebildernas beteende och handlingar. Dessutom märkte vi att behovet av materiella artefakter som medieringsverktyg inomhus var större än utomhus där enkla saker som mössor, en spade eller de egna galonbyxorna mycket väl kunde utgöra de mest användbara redskapen genom vilka de medierade sina erfarenheter. Utomhus präglades leken mer av en nyskapande upptäckarglädje när de försökte lista ut bästa sättet att åka pulka utan pulka eller få ner en mössa som fastnat i trädet. Detta kan visa på att miljöerbjudandet spelar större roll när det gäller utomhuslek än vid inomhuslek där användandet av artefakter i princip kan ske i vilken miljö som helst vad vi kunde se.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Robertsson, Alexandra, and Jessica Schultz. "Kan artefakter i form av begrepp synliggöra mer kunskap? : En studie om elevers föreställningar om matspjälkningen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10060.

Full text
Abstract:
I en studie av Granklint Enochson Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem. Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden. 75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare. Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Lindgren, Sakarias. "Glimmande artefakter och vendeltida social struktur : En studie av järnålderslandskapet i Vallstena socken på östra Gotland." Thesis, Uppsala universitet, Arkeologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324153.

Full text
Abstract:
The exclusive bronze and gold objects found in the Iron Age ship and rider burials of Vendel, Valsgärde and Sutton Hoo are well known. Less known, however, is the grave field of Vallstenarum on Gotland, where some similar finds have been made. Vallstenarum is located in a highly interesting landscape with former bays and lagoons, Bronze Age monuments, hill forts and a long continuity of human activity. While many of the impressive Bronze Age graves and monuments are widely visible in the landscape, Iron Age burials are more descrete. Therefore, this paper aims to shed light on the people in the Iron Age Vallstena community, their social organisation and their communication with the rest of the world. This will be achieved by analysing grave objects in relation to status and hierarchy, but also in relation to the surrounding landscape and in chronology with nearby archaeological sites. By comparing where similar finds have been made, the paper also discusses the location of Vendel Period central areas and Iron Age trade and communication. The results show a highly symbolic landscape, where the domestic area was separated from the grave fields. The find material also implies that the Vallstena area was involved in a vast communication network during the Vendel Period and possibly functioned as a trade hub through its strategic location next to the Gothem river. The grave activity in the central area of the parish seems to peak during the Vendel period, and the peripheral areas of the parish starts to get more intensively populated in the Viking Age.
I ”Tjelvars” fotspår- Rekonstruktion av det forntida landskapet vid Lina myr på Gotland under 9000 år
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Alanen, Mäkinen Sofie, and Wenke Lindvall. "Musikämnets undervisningsförutsättningar : - en komparativ studie om ramfaktorers och artefakters påverkan på musikundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226185.

Full text
Abstract:
Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen. En stor elevgrupp tenderar att missgynna undervisningen i musik och därför är den mindre elevgruppen att föredra då den bland annat bidrar till mer individualisering. Tillgångarna till artefakter såsom instrument är en av de viktigaste komponenterna för musikundervisningen då en stor del av undervisningen handlar om att musicera likt Lgr 11 förespråkar starkt för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Artefakter' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography