Contents
Academic literature on the topic 'Artificiella nätverk'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Artificiella nätverk.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Artificiella nätverk"
Ruuska, Boquist Philip. "Utveckling av artificiell intelligens med genetiska tekniker och artificiella neurala nätverk." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3082.
Full text
Att använda artificiella neurala nätverk i datorspel blir ett allt mer populärt sätt att styra de datorstyrda agenterna då detta gör att agenterna får ett mer mänskligt beteende och förmågan att generalisera och möta nya situationer och klara sig igenom dessa på ett sätt som andra typer av artificiell intelligens inte alltid kan hantera. Svårigheten med denna teknik är att träna nätverket vilket ofta kräver en lång tid av inlärning och många olika träningfall. Genom att använda genetiska algoritmer för att träna upp nätverken så kan mycket av det både tid och prestandakrävande arbetet undvikas. Denna rapport kommer att undersöka möjligheten att använda genetiska tekniker för att träna artificiella neurala nätverk i en miljö anpassad till och med fokus på spel. Att använda genetiska tekniker för att träna artificiella neurala nätverk är en bra inlärningsteknik för problem där det enkelt går att skapa en passande fitnessfunktion och där andra inlärningstekniker kan vara svåra att använda. Det är dock ingen teknik som helt tar bort arbetet från utvecklare utan istället flyttar det mer åt att utveckla fitnessfunktionen och modifiera variabler.
Ernhagen, Joakim. "Artificiella neurala nätverk som lösning på segmenteringsproblemet vid gestigenkänning." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1110.
Full textEtt av de stora problemen med gestigenkänning är det som kallas segmenteringsproblemet. Segmenteringsproblemet är problemet att hitta var en gest börjar och var den slutar, d v s att segmentera upp gester. I detta arbete testas en lösning till detta problem då gester består av figurer ritade i luften. Lösningen går ut på att använda två stycken artificiella neurala nätverk av strukturen FeedForward. Det ena nätverket tränas på att känna igen när handen accelererar från stillastående, vilket representerar starten av en gest, och det andra tränas på att känna igen när handen saktar ner till stillastående, vilket representerar slutet av en gest. Datan till de artificiella neurala nätverken kommer från ett sliding window på ett antal tidssteg där hastighets- och accelerationsförändringar läses av som skalärer.
Foborg, Alexander. "Ett parallelliserat verktyg för simulering av artificiella neurala nätverk." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-239.
Full textDen forskningsgrupp som vid Högskolan i Skövde bedriver forskning om neurala nätverk, har nyligen köpt in en ny beräkningsmaskin, dedikerad för simuleringar av dessa neurala nätverk. Maskinen är en Sun Enterprise 4000, en MIMD-maskin med 6 st UltraSparc CPUer.
Det finns behov av nya verktyg, som underlättar utveckling av ANN modeller till denna maskin, och som dessutom utnyttjar maskinens parallellitet. Detta verktyg ska uppvisa så god prestanda som möjligt. I denna rapport studeras förutsättningarna för ett sådant verktyg.
Av de tänkbara metoder som kan användas för att parallellisera en nätverksimulator, är troligtvis epokbaserad parallellisering den som ger högst prestandaökning på en MIMD-maskin. Detta beror på att den inte kräver lika täta synkroniseringar som exempelvis en neuronbaserad parallellisering.
En implementation av den epokbaserade metoden har skett, både med och utan parallelliserad summering av viktförändringar. Den parallelliserade summeringen av viktförändringar behöver teoretiskt endast log2(n) så lång tid som den serialiserade summeringen kräver (n = antal trådar). Summeringen av viktförändringar är dock en ganska liten del av varje epok, och effektivisering av denna bit har inte så stor praktiskt betydelse.
Ett mindre antal tester har gjorts för att kontrollera om simulatorn är korrekt implementerad. De tester som gjordes gav lyckat resultat och talar för att simulatorn är korrekt.
Ur prestandatesterna som genomförts kan följande slutsatser dras:
* Ökning av antal exempel ökar prestandaökningen
* Ökning av antal vikter minskar prestandaökningen
* Antal epoker påverkar inte prestandaökningen
På det målsystem med 6 CPUer som testerna genomförts på, gäller följande:
* 4-5 trådar ger oftast högst prestandaökning
* 3-5 gångers prestandaökning är normalt
Eftersom prestandan på många av nätverken ligger uppåt 75% (4.5 gånger prestandaökning med 6 st CPUer) av vad målmaskinen klarar av, anser författaren av denna rapport att parallelliseringen är lyckad.
Engerström, Sigurd. "Styrsystem för fordon med hjälp av artificiella neurala nätverk." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-46.
Full textDenna rapport jämför två nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk vars uppgift är att realisera ett styrsystem för ett fordon som det även skall lära sig att styra. Jämförelsen bygger på utförda experiment där de båda nätverken fick lära sig att styra ett fordon längs en slumpgenererad väg. Båda nätverken bygger på belöningsbaserad inlärning för att lära sig lösa uppgiften.
Resultatet av utvärderingen visar både att nätverken inte hade några problem med att lära sig att styra fordonet och att de inte krävde lång tid för att kunna lära sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att någon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmåga hos de båda nätverksarkitekturerna.
Hagqvist, Petter. "Analys av ljudspektroskopisignaler med artificiella neurala eller bayesiska nätverk." Thesis, Linköping University, Department of Physics, Chemistry and Biology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-56429.
Full textVid analys av fluider med akustisk spektroskopi finns ett behov av att finna multivariata metoder för att utifrån akustiska spektra prediktera storheter såsom viskositet och densitet. Användning av artificiella neurala nätverk och bayesiska nätverk för detta syfte utreds genom teoretiska och praktiska undersökningar. Förbehandling och uppdelning av data samt en handfull linjära och olinjära multivariata analysmetoder beskrivs och implementeras. Prediktionsfelen för de olika metoderna jämförs och PLS (Partial Least Squares) framstår som den starkaste kandidaten för att prediktera de sökta storheterna.
When analyzing fluids using acoustic spectrometry there is a need of finding multivariate methods for predicting properties such as viscosity and density from acoustic spectra. The utilization of artificial neural networks and Bayesian networks for this purpose is analyzed through theoretical and practical investigations. Preprocessing and division of data along with a handful of linear and non-linear multivariate methods of analysis are described and implemented. The errors of prediction for the different methods are compared and PLS (Partial Least Squares) appear to be the strongest candidate for predicting the sought-after properties.
Eklund, Björn. "Uppdelning av ett artificiellt neuralt nätverk." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för datavetenskap och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5667.
Full textKraft, Kristoffer, and Jonathan Sjölund. "Artificiella neurala nätverk för punktabsorberande vågkraftverk: Energiuppskattning och aktiv styrning." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-301370.
Full textNorberg, David. "SAMEVOLUTION AV ARTIFICIELLTNEURALT NÄTVERK FÖR ATTEVALUERA SPELTILLSTÅND." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9448.
Full textPressdee, Langré Sean. "Skillnaden mellan belöningsbaserade och exempelbaserade artificiella neurala nätverk i en 2D-miljö." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11145.
Full textNorberg, David. "SAMEVOLUTION AV ARTIFICIELLT NEURALT NÄTVERK FÖR ATT EVALUERA SPELTILLSTÅND." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9552.
Full text