Academic literature on the topic 'Artrosskola'

Bakgrund: Höft- och knäartros uppskattas vara den elfte främsta orsaken till funktionsnedsättning globalt sett. Vid artros har balansen mellan de uppbyggande och nedbrytande faktorerna i leden rubbats men någon exakt orsak till varför artrosutveckling sker kan inte fastställas. Den fysioterapeutiska behandlingen som rekommenderas vid höft- och knäartros är fysisk aktivitet och träning. Artrosskola är ett aktivt behandlingskoncept som består av bedömning, en teoridel samt en valfri del där utformning av träningsprogram med fysioterapeut erbjuds. Syftet med artrosskolan är att patienter med artros ska få rätt information om sjukdomen och möjlighet att må bättre med hjälp av fysisk aktivitet. Artrosskolan följs upp och har visat positiv effekt avseende minskad smärta, ökad fysisk aktivitet samt ökad hälsorelaterad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka höft- och knäartrospatienters upplevelser och erfarenheter av sitt deltagande i artrosskola. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju utfördes med tre deltagare. Innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: En huvudrubrik togs fram “Artrosskolan - en vilja att bli sedd och potential till förbättring” utifrån underkategorierna artrosskolans utformning, fysioterapeutens bemötande, individens förväntningar och upplevelser samt aktivitetsnivå. Konklusion: Resultatet i studien visade på deltagarnas önskan om att bli sedd av fysioterapeuten i artrosskolan. Det framkom flertalet förbättringsområden som hade kunnat utveckla artrosskolan och hjälpa deltagarna till en bättre hälsa. När artrosskolan utfördes efter riktlinjerna samt inkluderade övervakad träning bidrog den till en positiv upplevelse. Fysioterapeuter har en viktig roll i arbetet med artrosskolan för att främja fysisk aktivitet och träning vid artros.

Syfte: Jämföra självskattad smärta och hälsorelaterad livskvalitet före och efter artrosskola. Finns det någon skillnad mellan deltagare med och utan handbesvär, uppdelat på kön respektive under och över 65 år? Metod: En registerstudie med data från det Nationella Kvalitetsregistret, BOA-registret för höft-och knäartros. Studien jämför självskattad smärta enligt VAS och hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ-5D före och efter artrosskola hos 16 039 deltagare med och utan handbesvär. Resultat: 33 % av deltagarna angav handbesvär, 84 % kvinnor. Gruppen med handbesvär skattade något mer smärta och något sämre hälsorelaterad livskvalitet före och efter artrosskolan. Före artrosskolan angav kvinnor något sämre resultat gällande smärta och hälsorelaterad livskvalitet än män, oavsett om de hade handbesvär eller ej. Deltagare under 65 år angav något mer smärta och något sämre hälsorelaterad livskvalitet än de som är 65 år och äldre före och efter artrosskolan. Resultatet visade statistiskt signifikanta förbättringar (p<0.001) efter artrosskolan i samtliga grupper. Förbättringar och skillnader var små och ej kliniskt relevanta. Konklusion: Deltagandet i artrosskolan gav en förbättring både av smärta och hälsorelaterad livskvalitet. Samtliga förbättringar var statistiskt signifikanta, men uppnådde inte det som med säkerhet anses vara kliniskt relevant. Skillnaderna mellan grupperna var små och uppnådde inte klinisk relevans.

Sammanfattning Bakgrund: Vanligt vid artros är låg aktivitetsnivå. I behandlingsprogrammet artrosskola är fysisk träning en intervention. Predicerande faktorer för om beteendet fysisk träning kommer utföras är self-efficacy samt rörelserädsla. Syfte: Syftet var att studera variablerna rörelserädsla och self-efficacy för fysisk träning hos personer med höft- och eller knäartros innan och efter deltagande i artrosskola samt korrelationen avseende skillnaden mellan för- och eftermätning för variablerna. Metod: En icke-experimentell longitudinell enkätstudie med två mätpunkter för ett urval om 22 personer deltog i studien. Mätinstrumenten var Tampaskalan för kinesiofobi- svensk version (TSK-SV) och self-efficacy för fysisk träning skalan (S-ESES). Dataanalysen utfördes med Wilcoxons tecken rangtest samt Spearmans rangkorrelationstest. Resultat: Signifikant skillnad mellan skattad TSK-SV förelåg före respektive efter deltagande i artrosskola (p=0,049). Effektstorleken värderades som medelstor. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan skattad S-ESES innan och efter deltagande i artrosskola (p=0,116). Effektstorleken värderades som liten. Lågt signifikant samband förelåg mellan skillnader mellan för- och eftermätning gällande self-efficacy för fysisk träning och rörelserädsla. Slutsats: Resultatet visade på en minskad rörelserädsla och en korrelation mellan förändringarna gällande variablerna. Vidare studier med artrosskola som en kontrollerad oberoende variabel krävs för att möjliggöra kausala slutsatser gällande artrosskolans inverkan på variablerna.
Abstract  Background: Common in osteoarthritis are low activity level. Self-management is a rehabilitation program that includes physical exercise. Self-efficacy and fear of movement can determine if physical activity will be performed.  Aim: The aim of the study was to examine the variables fear of movement and self-efficacy for physical exercise for people with hip-and or knee osteoarthritis before and after participation in self-management program, and to investigate the correlation between the pre-post differences in the variables. Methods: Non-experimental longitudinal questionnaire survey with two measurement points. 22 participants participated. Measurements used were Tampa scale for the kinesiophobia-Swedish version (TSK-SV) and Swedish version of the Exercise Self-efficacy scale (S-ESES). Wilcoxon's tecken-rank test and Spearman's rank correlation test were used to analyze data. Results: A significant difference between estimated TSK-SV before and after the intervention (p=0,049), medium effect size. No significant difference between estimated S-ESES before and after the intervention (p=0,116), small effect size. Difference between the measuring points showed low correlation between fear of movement and self-efficacy for exercise. Conclusion: Fear of movement decreased and there was a correlation between the difference of the variables. Future studies require a controlled independent variable to enable causal conclusion between the interventions impact on the variables.

Introduktion: Artros är en folksjukdom. I Sverige har var fjärde person äldre än 45 år läkardiagnostiserad artros och förekomsten ökar med ökande antal överviktiga och äldre. Genom att upptäcka och behandla tidiga stadier av artros ger vi artros patienterna en bättre förutsättning gällande funktion och symtom.                                               Syfte: Syftet var att undersöka om Functional Moves® är en verkningsfull behandlingsmetod avseende Quadriceps styrka, balans, knästabilitet, gångförmåga samt självskattad upplevelse av symtom som smärta, funktion och livskvalitet jämfört med konventionell individuell styrke- och rörlighetsträning för patienter med höft- och knäsmärta i åldern 30-65 år.                                                                       Metod: Interventionsgruppen (n=21) testades med fysiska tester samt självskattningsformulär KOOS (Knee osteoarthritis outcome score) HOOS (Hip osteoarthritis outcome score) före åtta veckors träning med Functional Moves®. Referensgruppen (n=13) testades på samma sätt och tränade i åtta veckor, med konventionell rehab träning för höft- och knäartros. Båda grupperna utvärderades inom en vecka efter avslutad träning med samma tester. Artrosskolan ingick i både interventions- och referensgruppen.                                                                                            Resultat: Interventionsgruppen hade signifikant bättre resultat på alla fysiska tester förutom enbensuppresning höger. Referensgruppen hade signifikant förbättring på enbentlängdhopp bilateralt, SOLEC vänster samt sidledshopp höger. Alla testvärden förbättrades signifikant i självskattning av frågeformulären KOOS/HOOS i både interventions- och referensgruppen.                                                               Konklusion: I denna studie har Functional Moves® visat en signifikant förbättring avseende Quadriceps styrka vänster, balans, knästabilitet, gångförmåga samt mindre skattad smärta och ansträngning vid gångtest. Functional Moves® borde erbjudas patienter i primärvården framförallt för de som har en vardag som ställer större krav på höft- och knäled.
Introduction: Osteoarthritis is a common disease. In Sweden, every fourth person older than 45 physician-diagnosed arthritis, and the incidence increases with increasing number of obese and the elderly by preventing, detecting and treating early stages of osteoarthritis, we osteoarthritis patients a better condition. Objective: The objective was to investigate whether the Functional Moves® is an effective treatment method in respect Quadriceps strength, balance, knee stability, walking capability and self-rated experience symptoms such as pain, function and quality of life compared with conventional individual strength and flexibility training for patients with hip and knee pain in age of 30-65 years. Method: The intervention group (n = 21) were tested with physical tests and self-assessment forms KOOS (Knee osteoarthritis outcome score) HOOS (Hip osteoarthritis outcome score) HOOS before eight weeks of training, with Functional moves®. The control group (n = 13) tested the same way and trained for eight weeks, with conventional rehabilitation training of hip and knee osteoarthritis. Both groups were evaluated within one week after training with the same tests. Osteoarthritis School was included in both the intervention and control group. Results: The intervention group had significantly better results on all the physical tests except one leg uprising right. The control group had significant improvement in one leg jump on both legs. SOLEC left and right side jump. All test values ​​were significantly improved in the self-evaluation of the questionnaires KOOS / HOOS in both the intervention and control group. Conclusion: In this study, Functional moves® shown a significant improvement in  Quadriceps strength left, balance, knee stability, walking capability and lower-rated pain and effort during a walking test. Functional Moves® should be offered to patients in primary care especially for those who have a living that put´s great demands on the hip and knee.

Bakgrund: Artros är en av de vanligaste muskuloskeletala sjukdomarna i västvärlden. Artrosskolan är en behandlingsmetod uppdelad i teori och praktik, som skall erbjudas alla patienter med artros. Detta för att ge patienten kunskap om sin sjukdom, smärthanteringsstrategier samt träning. Artrosskolan utvärderas i frågeformulär som registreras i Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)som är ett kvalitetsregister för bättre omhändertagande av artrospatienter. Syfte: Att undersöka knä-och höftartrospatienters erfarenheter av artrosskolan, i form av upplevd kvalitet, lärdomar och upplevda effekt på besvären. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes i fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades genom innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen ledde fram tillfyrakategorier med 3-5tillhörande subkategorier. Kategorierna var Artrosskolans utformning och innehåll, Information som kunde fördjupats, Tillämpning av ny kunskap och Upplevda fysiska och psykiska effekter av artrosskolan. Konklusion: Deltagarna nämner flera positiva upplevelser, lärdomar och effekter efter genomgången artrosskola. De anser att kvaliteten är god på den artrosskola de genomgått. Även områden där patienterna önskar mer information har synliggjorts.