Academic literature on the topic 'Askungen'

Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka adaptioner som gjorts från folksagan om Askungen skriven av bröderna Grimm (2016) till två bilderböcker under samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt.(2018). Studien undersöks genom en komparativ analys där arbetet jämför skillnader mellan bröderna Grimms (2016) folksaga och de två bilderböckerna vid samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt (2018). Studien undersöks även genom en strukturanalys där de olika texternas skeden och uppbyggnad granskas.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott. Även att förväntningarna på flickor respektive pojkar blir annorlunda beroende på huvudkaraktärerna. För flickorna är det mest önskvärt att de är omvårdande och ömsinta. Medan för pojkar är det styrkan och viljan att vara hjälte som står i fokus. När det kommer till genus uttrycktes föreställningarna mest i tal eller i låtarna, medan i etnicitet behövde vi ta mer hjälp av bilderna.
Disney are a criticized company and at several occasions has become accused in order to use themselves of stereotyped attitudes when it acts about ethnicity and genus. In this work we will do a mist course analysis on the basis of the perspectives ethnicity and genus, of the films Askungen, Herkules and Trassel. Since select perspectives not only is expressed in the number so comes we also to examine if they are strengthened with the aid of the pictures and in that case on which way. As aids in looking on pictures has we used us of theories about visual culture. This spring survey came we until that it occurs stereotyped attitudes in the films, for example that the colours become darker respective lighter at evil and good. Also that the expectations on girls respective boys become different depending on the central natures. For the girls, it is most desirable that they are omvårdande and island MS occupy. While for boys is that strength and the will to last hero that stands in focus. When it comes to genus was expressed the attitudes most in numbers or in the tunes, while in ethnicity needed we take more help of the pictures.

This study examines images based on a semiotic text analysis as a symbol of Disney Princess Elsa from Frozen 2 and Cinderella. The study examines how the representation of the Disney princess is made on the basis of gender, sexuality and race. The purpose of the study is to contribute knowledge about how the representation of the Disney princess in popular culture may have changed and, in any case, to investigate why. The study concludes that the representation of the Disney princess on one side has changed based on gender and sexuality, but the other has not changed as much when it comes to the representation of race and female whiteness.

I vår uppsats jämför vi bröderna Grimms sagor Snövit, Askungen och Törnrosa med Walt Disneys adaptioner av dessa.I de flesta utgivna sagohistorier skildras den kvinnliga karaktären på två olika sätt där det goda möter det onda. Syftet med denna uppsats är att undersöka, reflektera och framhäva hur de angivna karaktärerna framhävs och hur detta bemöts av läsaren. Detta för att ta reda på hur de olika verken skiljer sig i framställning av dessa karaktärer samt hur detta mottages och påverkar läsaren/tittaren Vi diskuterar vidare den roll dessa framställningar har för barns identitetsskapande samt hur vi som lärare kan arbeta med dessa verk för att synliggöra stereotypa könsmönster.Vår komparativa studie kommer i huvudsak bestå av en djupgående analys av karaktärer baserad på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar, examensarbeten och filmer.Resultatet visar en tydlig polarisering av karaktärerna i de angivna sagohistorier, där de ofta kategoriseras som antingen goda eller onda. Detta leder till att läsaren kan behöva välja sida vilket i de flesta fall medför att läsarens sympatiserar med det goda. Det finns dock risker som medföljer denna kategorisering, såsom de ouppnåeliga normerna som en flicka förväntas agera som i sin tur kan leda till blandade känslor av dålig självkänsla och otillräcklighet.

SammanfattningTitel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok...Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka. Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.

Skolan har i uppdrag att aktivt arbeta med frågor som rör kön, jämställdhet, rättigheter och möjligheter. Vidare ska skolan ge elever verktyg till att kritiskt kunna granska könsmönster samt ge elever en förståelse för hur dessa könsmönster kan begränsa människors livsvillkor (Skolverket, 2019). I skolan möter elever skönlitteratur, vilken i sin tur bidrar till att normer på ett eller annat sätt framställs. Genom didaktiska insatser i form av critical literacy-inspirerade arbetssätt kan skönlitteraturen användas som ett underlag för värdegrundsarbetet. Det är då av relevans hur barn uppfattar de normer eller normbrytande aspekter som framställs i skönlitteraturen. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om elevers olika sätt att resonera och relatera till en normbrytande saga genom ett Critical literacy-inspirerat didaktiskt perspektiv. Till grund för studien ligger en modern bearbetning av sagan om Askungen (Jansson & Jensfelt, 2018) vars syfte är att bryta normer. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: ·       Vilka normbrytande aspekter återger elever i ett samtal om en normbrytande saga? ·       Vilka aspekter i en normbrytande saga kan elever relatera till sin egen verklighet? ·       Hur påverkas elevers resonemang om en normbrytande saga efter ett boksamtal? Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 elever i årskurs 2 samt 3. Resultatet av studien visar vilka normbrytande aspekter elever resonerar kring. Vidare visar resultatet att gemensamt boksamtal till synes kan påverka elevers enskilda resonemang. Empirin är analyserad utifrån genusteorin samt Alkestrands (2017) definition av didaktisk potential.
Swedish school is obliged to actively work with questions concerning gender, equality, rights and opportunities. Furthermore, school shall give the students tools to critically review gender patterns and understand how gender patterns can constrain people’s living conditions (Skolverket, 2019). In school the students read fiction, which in turn contributes to how norms are produced in different ways. Through didactic efforts through critical literacy inspired working processes fiction can be used as a foundation for work with values. It is of thus of relevance how children perceive the norms or norm-breaking aspects as they are produced in fiction. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge about students’ different ways of reasoning and relating to a norm-breaking story through a Critical literacy-inspired didactic perspective. As a basis for the study is the norm-breaking fairytale about Cinderella (Jansson & Jensfelt, 2018). The study aims to address the following questions: ·       Which norm-breaking aspects do the students retell in a dialogue about the norm-breaking fairytale? ·       Which aspects of a norm-breaking fairytale can the students relate to from their own reality? ·       How are the students’ reasoning affected by the norm-breaking fairytale after a literacy talk?  The study is qualitative and is built on semi-structured interviews with 12 students in year 2 and 3. The result of the study shows which norm-breaking aspects the students’ reason about. Furthermore, the results show that a literacy talk seems to have an impact on the students’ reasoning. The empirical material is analyzed through gender theory together with Alkestrand’s (2017) definition of didactic potential.

Jag söker det vackra i det som gör så jävla ont. tvetydigt vackert Jag kallar det för en sorgens separatism. Att bli utestängd från alla andra på grund av sin sorg, för att sedan börja stänga in alla de som av sorgen inte stängts ut. Zarah var en av många som grät en tår och den föll genom staden bort till mitt öga. De som gråter över sorgen, sorgen som är. De gråter i mina ögon. Men när jag väl kommer gråtandes, kommer du då tillåta mig att gråta i ditt? Min konst kanske kan få vara mellanrummet mellan våra tårar, som de kvävda andetagen mitt där i. Det är en sorgens separatisms och jag är osäker på om varken vi sorgsna eller vi sorgliga förstår mer om vad det innebär än om hur det faktiskt känns.