Academic literature on the topic 'Asylsökande'

I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med sam­talsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till proto­kollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Under­sök­ningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och for­mar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet. Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtag­nings­­mönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning. Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.

Syftet med artikeln är att analysera organisering av och synen på mottagandet av ensamkommande barn inom socialtjänsten våren 2016 – en tidpunkt då antalet asylsökande ensamkommande barn nyligen nått en extrem omfattning under kort tid. Artikeln baseras på en totalundersökning (enkät) av socialtjänstens resurser, organisering och insatser i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Resultatet visar att trots en statlig ambition om normalisering och integrering av mottagandet i den sociala barnavården, har en tydlig respons från socialtjänsten varit att specialisera verksamheten utifrån den ökande klientgruppen. Den här studien ger inget belägg för att specialiseringen lett till bättre kvalitet, tvärtom indikeras ett positivt samband mellan kvalitet och en integrerad organisation. Främst tyder studien på att resurser, övergripande samverkan och engagerade politiker har varit viktigt för hur man inom socialtjänsten uppfattar möjligheten att anpassa stödinsatser efter behov och att följa upp insatser. Noterbart med tanke på tidpunkten för studien är att en majoritet av respondenterna (företrädesvis chefer inom socialtjänstens verksamhet för ensamkommande barn) var förhållandevis nöjda med det stöd som erbjöds till ensamkommande barn/ungdomar, dock påtalades brister i möjlighet att följa upp och tillgång till insatser som matchar målgruppens behov.

Sammanfattning: Nästankärlek är en central kristen princip. I artikeln analyseras med ett diskursivt grepp hur begreppet nästankärlek tillämpades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland i två aktuella diskussionsämnen – asylsökanden och samkönade kyrkliga vigslar. Betraktelseperioden omfattar åren 2015–2017 och grundar sig på biskoparnas uttalanden. Analysen visar att nästankärleken fick olika betydelser och dimensioner. I talet om asylsökanden ses nästankärleken som ett självklart och förpliktande handlingsunderlag. Också i anknytning till samkönat äktenskap var begreppet en central utgångspunkt. Men dess praktiska innebörd blev oklar då den tilldelades en sekundär roll i förhållande till föreställningar om kyrkans lära och ordning. Sådana förskjutningar kan anses sätta koherensen i kyrkans tal och handling på prov. Tiivistelmä: Lähimmäisenrakkaus puheessa ja käytännöissä. Piispat, sukupuolineutraali avioliitto ja turvapaikanhakijat. Lähimmäisenrakkaus on keskeinen kristillinen periaate. Artikkelissa tarkastelemme diskursiivisesta näkökulmasta miten lähimmäisenrakkautta sovellettiin Suomen evankelis-luterilaisessa kirkossa kahden ajankohtaisen keskustelunaiheen – turvapaikanhakijoiden ja samaa sukupuolta olevien parien kirkollisen vihkimisen – yhteydessä. Artikkelin tarkastelujakso käsittää vuodet 2015–2017 ja se perustuu piispojen lausuntoihin. Analyysi osoittaa että lähimmäisenrakkaus sai erilaisia merkityksiä ja ulottuvuuksia. Turvapaikanhakijoista puhuttaessa lähimmäisenrakkautta sovellettiin itsestään selvänä ja velvoittavana lähtökohtana. Myös samaa sukupuolta olevien vihkimisen yhteydessä lähimmäisenrakkaus nähtiin keskeisenä lähtökohtana. Käytännössä siitä kuitenkin tuli toissijainen suhteessa käsityksiin kirkon opista ja järjestyksestä. Tämänkaltaisten siirtymien voidaan katsoa asettavan kirkon puhetavan ja toiminnan johdonmukaisuuden koetukselle. Summary: Love for the neighbour in speech and practice. Bishops, same sex marriage and asylum seekers. Love for the neighbour is a central Christian doctrine. This article analyses how the concept of love for the neighbour has come to the fore in the Church of Finland in connection to two topical themes - the same sex marriage and asylum seekers. We focus on public statements by the bishops during 2015-2017. The article shows that the concept of love for the neighbour holds several meanings and dimensions to it. In connection to asylum seekers the concept is the evident basis for all actions. Also in the case of same sex marriage the concept is seen as a central point of departure. Yet many other perspectives, like that of the tradition and the dogmas of the Church seems to overrule the practical application of the concept. Such diversity in the use of the concept challenges the logics of the speech and practice of the Church.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste åren och har därför blivit ett kontroversiellt ämne i svensk flyktingspolitik. Det är varje stats ansvar att omhänderta dessa ensamkommande barn på ett bra och värdigt sätt.I denna studie behandlas därmed dessa barns rättigheter enligt FN:s konvention om barns rättigheter, samt Rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Rättigheter som behandlas är sådana som är relevanta i förhållande till de ensamkommande asylsökande barnen såsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bästa, rätten att höras, rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till utbildning.Vidare jämförs dessa rättigheter med den svenska lagstiftningen för att fastställa hur Sverige förhåller sig till sina internationella åtaganden.
The number of unaccompanied and separated children have dramatically grown in recent years and therefore become a controversial subject in Swedish foreign politics. It is every States responsibility to take care of these unaccompanied children on a good and valuable way.In this study we therefore deal with these childrens rights that they are in title of by the UN:s convention of the right of the child and by the council directive 2003/9/EC laying down minimum standards for the reception of asylum seekers. The rights that are discussed are those rights that are relevant in relation to the unaccompanied asylum seeking children such as the principal about non-discrimination, the principal about the childs best interest, the right to be heard, the right to healthcare as well as the right to education.Furthermore these rights are compared to the Swedish legislation for the purpose to determine how Sweden meet their international commitments.

Author: Amina Hassan & Ronhi Ak Title: Impact of asylum on asylum seekers Supervisor: Gunilla Carstensen The purpose of this study is to investigate the impact of asylum seekers and understanding the asylum process and the perceived illness during the asylum process. The study also aims to map stigmatization in the concept of illness among asylum seekers. The theoretical basis of the essay is the theory of Antonovsky salutogenesis about the sense of context and Elias & Scotsons stigma theory. Qualitative interviews have been conducted with four people, all of whom have undergone an asylum process where the analysis was conducted using a thematic method of analysis. The result of the study shows that it is a psychologically and emotionally stressful process to apply for asylum, which affects the health. The uncertainty of not knowing whether to stay in the country in combination with the severe trauma from their country of origin give the interviewees an impression that the asylum process is stressful and places great mental demands on people. The main cause has been understanding of the asylum process, all interviewees showed a low sense of comprehension and it could be a contributing factor to the deterioration of health among asylum seekers. This results in their health deteriorating and they are likely to suffer from stress, depression and PTSD for the trauma they have experienced. As regards stigmatization, the results show that asylum seekers tend to avoid seeking help because of the fear of being isolated and stamped as a deviation of their own ethnic group.
Syftet med den här studien är att undersöka asylsökandes stresspåverkning och förståelse för asylprocessen samt den upplevda ohälsan under asylprocessen. Studien har även som avsikt att kartlägga stigmatiseringen i begreppet ohälsa bland asylsökande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Antonovskys salutogenes teori om känslan av sammanhang och Elias & Scotsons stigmatiseringsteori. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer som alla har genomgått en asylprocess där analyseringen gjorts med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att det är en psykiskt och känslomässigt påfrestande process att ansöka om asyl, vilket också påverkar hälsan. Ovissheten kring att inte veta om man får stanna kvar i landet i kombination med svåra trauman från sitt hemland resulterar i att intervjupersonerna upplever asylprocessen påfrestande och ställer stora psykiska krav på personerna. Det som har varit den väsentliga påverkningsorsaken har varit förståelsen över asylprocessen, samtliga intervjupersoner uppvisade en låg känsla av begriplighet vilket kan vara en bidragande faktor till att hälsan försämras hos de asylsökande. Detta resulterar i att deras hälsa försämras och de riskerar att drabbas av stress, depressioner och PTSD p.g.a. trauman de har upplevt. När det gäller stigmatisering visar resultaten att asylsökande tenderar att undvika att söka hjälp på grund av rädslan för att bli isolerade och stämplade som avvikande av den egna etniska gruppen.

The aim of this study was to examine the discourse of asylum seekers in Sweden from January 2009 to December 2013 in the newspapers Helsingborgs Dagblad and Dagens Nyheter. By using discourse analysis as a theory and method, combined with the theory of orientalism, I have analysed and compared news articles from these two newspapers. The findings of the study shows that asylum seekers are often portrayed as a group rather than individuals. Included in the group identity are several subgroups, for example asylum seekers are portrayed as victims, as a cost to society and as a highly suspect group that cannot be controlled. Furthermore, asylum seekers are depicted as “the other” in contrast to the Swedish “we”, where differences in culture and tradition are frequently mentioned. The analysis also highlights the differences between what the two newspapers believe are the main difficulties in taking in asylum seekers into the community. Whereas articles in the nationwide Dagens Nyheter see the resistance in municipalities as the major problem, the local newspaper Helsingborgs Dagblad describes how municipalities are being forced to take in asylum seekers even though they do not have the resources to manage them.

The purpose of this thesis is to find out how the Swedish authorities comply with international law by studying the protection of asylum-seeking children that are apprehended by Swedish authorities according to the legislation of LVU because of abuse or neglect and thereafter are deported together with their parents. The aim of this thesis is to find out if Swedish legislation and praxis is consistent with international law through the Convention on the Rights of the Child and EKMR. Would it be possible to increase the protection of these children through incorporating the Convention on the Rights of the Child in Swedish law, through a wider interpretation of the principle of non-refoulement or through more morality in the law? The thesis has been conducted as a literature study where the right-dogmatic method has been used to compare Swedish and international law. The theories by Dworkin about morality and law have been compared to Peczeniks right-dogmatic theories. The review shows that Swedish authorities are infringing article 2, 3, 12 and 19 of the Convention on the Rights of the Child, when it comes to the protection of asylum-seeking children. The best way to increase the protection is to incorporate the Convention on the Rights of the Child in Swedish law. By interpreting the principle of Non-refoulement in a wider manner the protection will also increase. However, the use of more morality in the judgements will not ensure the asylum-seeking children a reliable protection. Keywords: Asylum-seeking children, LVU, Convention on the Rights of the Child, EKMR, Non-refoulement, Dworkin, Peczenik.

Asylrätten finns till för att hjälpa människor i nöd som på grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hälsa tvingas söka uppehälle i annat land. Tyvärr finns det människor som utnyttjar denna rätt i kriminella syften. För att dessa människors möjlighet att begå brott under oriktiga identiteter skall minska krävs ett nära samarbete mellan Migrationsverket, Utlänningsnämnden, polisen och åklagarmyndigheterna samt ett gränsöverskridande samarbete över nationsgränserna såväl inom som utom de länder som ingår i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen människor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste åren och ligger idag på över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvårar Migrationsverkets utredningsarbete och medför även svårigheter för polisen i lagföringsarbetet. För att underlätta hanterandet av asylsökanden utfärdar Migrationsverket ett tillfälligt kort med foto samt namn och födelsedatum på som den asylsökande oftast uppgett muntligt i samband med att de kommit till Sverige. Kortet kallas för LMA-kort (lagen om mottagande av asylsökande) och är inte ett giltigt identitetskort men oftast har inte polisen några andra uppgifter att använda sig av vid anmälningsupptagning eller utfärdande av ordningsbot eller annat strafföreläggande. För att komma till rätta med dessa problem har Migrationsverket ökat kraven på de asylsökande att aktivt hjälpa till för att få fram identitetshandlingar…

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer. Tematisk analys utfördes enligt Hayes. Resultaten tyder på att omsorgssvikten har varit akut och att socialsekreterarna då beslut har fattats endast haft begränsad information om barn-föräldraanknytningens kvalitet. Socialsekreterarna har inte heller uppmärksammat barns och föräldrars separationsreaktioner vid och under placering. Det är tydligt att socialsekreterare som placerar barn från asylsökande familjer i familjehem påverkas av den asylprocess som familjen genomgår. Det finns inte någon praxis eller fast uppfattning om hur socialsekreterare ska resonera och besluta i dessa ärenden.

Enligt UNHCR är användningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvärd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som är i överensstämmelse med allmänna normer och principer i internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter. Skälen till detta är att skapa rättsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utsträckning skapa en säker ställning åt utlänningar (prop. 1975/76 s. 67). Uppsatsen spårar principer om icke-diskriminering och förbud mot godtycke som utgör grunden för skydd av asylsökande i den internationella lagstiftningen om mänskliga rättigheter och försöker hitta hur dessa principer tillämpas på den svenska Utlänningslagen (UtlL 2005:716). Mot bakgrund av dessa principer analyseras bestämmelserna i kap.10, 1§ andra stycket punkt 2 eller 3 och tredje stycket som jag anser lämnar stort utrymme för subjektiva bedömningar som bör vara till skada för asylsökandes rättstrygghet, så länge som "utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter" som avgör om en utlänning får hållas i förvar enligt detta lagrums bestämmelse inte tydligt specificeras. Förhoppningsvis kommer denna brist att behandlas i en ny utlänningslag där det föreslås flera lagändringar, inklusive införandet av en ny bestämmelse i utlänningslagen (2005:716) som innehåller de överväganden som skall göras för att avgöra om det finns risk för avvikande och att det då föreligger anledning att utlänningen tas i förvar (SOU 2009:60).
According to UNHCR, the use of detention against asylum seekers is inherently undesirable and should therefore be avoided. However, detention of asylum seekers may in exceptional cases be resorted to, if it is clearly provided for in national legislation in conformity with general norms and principles of international human rights law. The reasons for this is to create legal safeguards against arbitrary treatment and as much as possible to create also a safe position for aliens (prop. 1975/76 p. 67). This essay traces the principles of non-discrimination and prohibition of arbitrariness which provides the basis for the protection of asylum seekers in international human rights law and tries to find how these principles are applied in the Swedish Aliens Act (UtlL 2005:716). In light of these principles, provisions in chapter 10, section 1 second paragraph, points 2 or 3 and the third paragraph UtlL 2005:716 are analyzed. In my view, provisions in that section of law likely leave much room for subjective judgments that should be of concern for asylum seekers' legal security, as long as "the alien's personal situation or other circumstances" that determine whether an alien may be detained have not been clearly specified in the Alien’s Act. Hopefully, this lack of clarity should be addressed in a new Alien’s Act, which proposes several legislative changes including the introduction of a new provision that contains the considerations to be made to determine if there is a risk of absconding and that there is then reason that the alien should be detained (SOU 2009:60).