Academic literature on the topic 'Ateismus'

I denna artikel kommer jag att jämföra två böcker som diskuterar frågan huruvida ateism kan vara existentiell relevant - Francis Jonbäcks Meningsfullt liv och Martin Hägglunds Vårt enda liv: sekulär tro och andlig frihet. Jonbäck och Hägglund tar sig an den existentiella utmaning som en del ateister menar att en sekulär livsåskådning måste komma tillrätta med. Utmaningen syftar på ifrågasättandet av ateismens funktionalitet som en livsåskådning och rör huruvida ateism kan berättigas i förhållande till människans existentiella behov.

The argument referring to a hidden God, deus absconditus, is a controversial but crucial point in the theology of Martin Luther. A key issue for Luther is the very distinction between the revealed and the hidden God, which prevents abuse and domestication of God’s name and authority. However, this topos can also be seen as a place of origin for modern atheism, as discussed by Hegel, Nietzsche, and Heidegger. The claim of God’s hiddenness introduces a destruction of traditional metaphysics, and hence a radical reconsideration on anthropology, texts, and phenomena. The author analyses this topos of thought in modern philosophy, from Pascal and Kant to Jacobi, Hegel, Nietzsche, Heidegger and Derrida. He argues that the notion of deus absconditus remains a highly questionable place within philosophical discourse, but therefore also represents a continuous questioning of the intellectual premises for late modern atheism.

O presente artigo se propõe na apresentação de elementos conceituais e interpretativos para se tematizar o ateísmo dentro de uma perspectiva sociológica. O ateísmo se refere à negação da existência de Deus e se aplica aos indivíduos sem a crença em alguma divindade. Tendo os clássicos da sociologia como referência, o objetivo do texto é o de apontar caminhos conceituais e visões interpretativas que levem a explicações do fenômeno do ateísmo enquanto tipo da irreligiosidade do humana presente na modernidade. Estes pensadores não explicaram o comportamento ateísta, mas, se observados seus escritos sobre a religião, é possível a detecção de indícios para a formulação de uma Sociologia do Ateísmo. A metodologia adotada no artigo é bibliográfica e interpretativa e as contribuições obtidas com este estudo apontam para o entendimento de que, mesmo não tratando do ateísmo propriamente dito, os clássicos da sociologia abordaram o problema da religião e deixaram indícios para a interpretação deste tipo de irreligiosidade como uma outra face do fenômeno da relação entre religião e modernidade.

Kebebasan beragama dan berkeyakinan merupakan salah satu isu yang menjadi sorotan dalam beberapa tahun terakhir di Indonesia khususnya terkait pelanggaran kebebasan beragama dan berkeyakinan terhadap kelompok minoritas seperti penganut ateisme. Ateisme adalah sebuah paham yang tidak percaya terhadap eksistensi tuhan atau agama. Di Indonesia hak kebebasanberagama dan berkeyakinan merupakan salah satu bentuk hak yang tidak bisa dibatasi dan telah dijamin dalam Pasal 18 ayat (1) dan ayat (2) jo Pasal 29 ayat (2) konstitusi maupun pasal-pasal yang telah ditetapkan dalam regulasi. Secara eksplisit, tidak ditemukan pengaturan terkait kedudukan dan perlindungan hukum dalam konstitusi. Adanya hal tersebut mengakibatkan tidak ada kepastian hukum terhadap peganut ateisme di Indonesia. Dengan tidak adanya kepastian hukum tersebut, penganut ateisme menjadi salah satu korban pelanggaran diskriminasi yang justru dilakukan oleh aparat penegak hukum. Konvensi Internasional tentang Hak Sipil dan Hak Politik yang telah diratifikasi oleh Indonesia, dapat dijadikan rujukan oleh pemerintah untuk mempertegas kedudukan dan perlindungan hokum bagi penganut ateisme di Indonesia. Karena di dalam kovenan tersebut telah menjamin hak kebebasan beragama dan berkeyakinan tidak terkecuali menjamin kebebasan bagi kelompok ateisme.

Apakah ada peluang bagi diskursus tentang dialog kemanusiaan antara kekristenan dan ateisme dalam tatanan diskursif, praktis dan lebih menukik pada relasi antarspiritualitas? Dalam tulisan ini saya akan mencoba mengupayakan peluang tersebut secara imajinatif. Saya berpendapat bahwa usaha menjembatani dialog kemanusiaan antara kekristenan dan ateisme dapat dilangsung dengan menerima posisi keduanya sebagai zona “spiritual” yang dapat diperbandingkan (commensurability) sekaligus tidak dapat diperbandingkan (incommensurability). Tesis tulisan ini dilahirkan dari usaha saya memantau perkembangan relasi keduanya, dengan menengok usaha André Comte-Sponville, yang memang sedang mengembangkan diskursus “spiritualitas tanpa Tuhan.” Dengan pendekatan kritis, spiritualitas tanpa Tuhan akan dibingkai sebagai diskursus bersama dengan spiritualitas trinitaris kosmis dalam rangka mengonstruksi perspektif dialog kemanusiaan. Arah dan manfaat konstruksi ini adalah untuk mengalami spiritualitas trinitaris setelah mempertimbangkan pesan kritis (dialog) dari spiritualitas ateisme sebagai usaha berteologi di tengah krisis kemanusiaan (dan juga ekologi), sebagai perkara historis masa kini dalam konteks Indonesia yang cukup diwarnai kekerasan dan disfungsi sosial agama.

The purpose of my thesis is to map a development of religion, mainly christianity, and its different geographical aspects of the Czech republics and Austrian territory. I´d like to compare individual indicators and using questionnaires and interviews answer these questions: Nakolik tyto atributy může zachytit statistika? What are the main attributes of religiosity? The extent to which statistics capture these atributes? How does faith and religiosity vary from each other? How much does actual rate of religiosity and real faith vary? Do the statistics give us a realistic information about religion and its part in mentioned countries? Why do the rate of religiosity in the Czech republic and Austria vary so much from each other considering that they are neighboring countries. Are Austrians considering their high rate of religiosity really more religious than Czechs as an atheistic nation?

The overall aim of this bachelor thesis is to discover the portrayal of atheism in eight textbooks, published by established publishers and authors. And through that see if there is a secularist norm in the textbooks. The eight textbooks are written in accordance with the curriculum for the mandatory, non-confessional school subject Religious education, used in upper secondary schools. The result of this thesis is tied in to the four different themes of the analysis:  Atheism as Marxism, existentialism?  A secularist norm?  A religious norm?  The textbooks discussion and factual issues? Related to the keywords  The findings of this bachelor thesis indicate that there can be a secularist norm as well a religious norm. This has been presented through the textbooks description of atheism and the relevant keywords. The thesis has also demonstrated that the portrayal of atheism is linked to the description of Marxism and existentialism among other non-religious worldviews, such as humanism and secular humanism.  The result of this bachelor thesis is also linked to Karin Kittelmann Flensners thesis Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, especially her secular discourse.

Navorsing oor veranderende konsepte van God toon aan dat die oorsprong van ateïsme na die skolastici van die laat-middeleeue teruggevoer kan word. Hierdie ondersoek poog om die verhouding tussen Johannes Duns Scotus se eenduidige konseptualisering van God en die verwerping van God deur moderne ateïste aan te toon. Die verandering van Thomas Aquinas se analogiese teologie na Johannes Duns Scotus se eenduidige ontologiese konseptualisering van God het `n groot invloed op nominalistiese teologie en die moderne realiteitsverstaan gehad. Nominaliste soos William van Occam het hierdie eenduidige konsep van God later kombineer en verder ontwikkel met die gevolg dat God later nie meer ontologiese voorkeur geniet het nie. Waar Aquinas die klem op God se transendensie gelê het, was daar ‘n toenemende neiging om God al hoe meer immanent te verstaan. ʼn God wat op dieselfde wyse as die mens bestaan, word dus ʼn “wese”, ʼn “getemde God”. Scotus en latere nominaliste het God se kwantitatiewe andersheid bo sy kwalitatiewe andersheid beklemtoon. Binne `n akademiese ruimte waarin die waarheid van die Christelike geloof en die outoriteit van die Rooms Katolieke Kerk nie bevraagteken is nie, was die invloed van hierdie teologiese veranderinge klein. Die Reformasie het dit egter verander, en alhoewel dit nie die bedoeling was nie, was die gevolg dat hierdie eenduidige konseptualisering van God deel van moderne teïsme geword het. Duns Scotus se invloed was so groot dat daar ook na hom as die stigter van moderniteit verwys kan word. Na die Reformasie het Descartes se cogito ergo sum daartoe gelei dat die rede alleen as bron van betekenis gegeld het. Hierdie ontwikkeling het voorkeur aan epistemologie bo ontologie gegee. Binne hierdie moderne realiteitsverstaan is daar nie plek vir ʼn eenduidige konseptualisering van God nie. Omdat ateïste juis hierdie konsep van God verwerp, is daar waarde in die bestudering van ateïsme. Sleutelwoorde: ateïsme, Thomas Aquinas, Johannes Duns Scotus, William van Occam, analogie van syn, eenduidige syn, Descartes, die Reformasie, Amos Funkenstein, Gavin Hyman, Brad Gregory, epistemologie, ontologie, skolastici, nominalisme, moderniteit, moderne teïsme.<br>Dissertation (MTh)--University of Pretoria, 2017.<br>Dogmatics and Christian Ethics<br>MTh<br>Unrestricted

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar!<br>Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!

<p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p>

This essay intends to examine the atheists Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris, Christopher Hitchens and Michel Onfray's arguments against religion, based on the themes of religion, atheism and the perception.of their present worldview. In addition, the research aims to find out whether it is suitable to talk about a new atheism. And, if so, whether such newatheism correspond with the definition represented by the Christian critics. The essay intends to contribute to a very limited research on the so-called new atheism without applying pro-religious arguments. Previous research and theory highlight the problem of defining the terms atheism, religion and secularism a concern that is reflected by the five critics troughout their arguments. What really united the critics were the idea about religion taking too much place in society, and the opinion that atheistic morality is at least as good as religious morality. In addition, the authors agree that religion is not needed to maintain good morale, on the contrary, religion affect the morale negatively. They also assumed that religion restricts people and and that moderate religion more or less leads to, or is responsible for, fundamentalism. Also, the value of truth and contempt against relativism brought the authors together, although they were sometimes justified by very different arguments. Crucially, however, are the differences in their definitions of religion, both concerning their focus on substantive and functional definitions, the relationship between absolute, relative-, and private religion and their political focus. To regard these authors' arguments as a new atheism is thus hard to justify. The results conclude that both the Christian critics and the five critics of religion generalize their opponents view of atheism or religion, and also fail to define themselves in order to be able to unite as a group against the other.

<p>Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.</p>

Opinnäyte selvittää kuinka Henrik Gabriel Porthan kirjoituksissaan käsitteli vanhaa kansanuskoa, hänen elinaikanaan nousseita uusiin mystisiä oppeja sekä ateismia. Käytettävät lähteet ovat Porthanin alaisuudessa julkaistut väitöskirjat sekä hänen kirjeenvaihtonsa.

Sverige är ett sekulariserat land där stat och kyrka ej längre går hand i hand. I detta land ska skolors undervisning vara icke-konfessionell samtidigt som utbildningen ska vila på den tradition som förvaltats av kristen tradition. Religionsämnet är brett och ska enligt läroplanen omfatta religioner och andra livsåskådningar, med fokus på världsreligioner och etiska och moraliska frågeställningar kopplat till livsfrågor. Många i Sverige är icke-troende eller ateister, men ateism behandlas först i läroplanen för årskurs 7-9 och fördjupas senare i gymnasiet. Genom en kvalitativ studie har uppsatsen haft som syfte att undersöka representation av ateism i religionsundervisning årskurs 4-6, och empirin visar att lärare inte planerar för undervisning om ateism och att elever inte känner till begreppet. Vidare redogörs för lärares och elevers diskurs om religionsundervisning och om hur religiös positionering ses som resurs i undervisningen.

Denna studie undersöker hur religionskunskapslärare behandlar ateism och sekulära livsåskådningar inom ämnet religionskunskap. Syftet med denna studie är att analysera hur religionskunskapslärare förhåller sig till och resonerar kring ateism och sekulära livsåskådningar i sin undervisning. De frågeställningar som jag utgår ifrån i denna studie är följande: Hur förstår religionskunskapslärarna begreppen ateism och sekulära livsåskådningar, hur ser lärarna på betydelsen av att undervisa om ateism och sekulära livsåskdningar och vilken plats får ateim och sekulära livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen enligt religionskunskapslärarna och vad är deras motivering? Metoden som jag har använt mig av är semistruturerande intervjuer som varade mellan 20-30 minuter och ufördes under perioden april-maj år 2018. Jag har intervjuat sex religionskunskapslärare på gymnasiet som arbetar i olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Dessa informanter är mellan 25-45 år gamla och har varit verksamma lärare i olika antal år. Den teori som jag utgår ifrån och har kopplat mina interjvjusvar till är Karin Kittelmann Flensners avhandling där jag utgår från den sekularistiska diskursen. Resultatet som denna studie har kommit fram till är att informanterna förstår begreppen ateism och sekulära livsåskådningar på olika sätt, men att vissa av informanterna har gemensamma nämnare i deras definitioner. Alla informanter tycker att begreppen hör hemma i religionskunskapsundervisningen, att de kommer till uttryck i läroplanen på olika sätt trots att de specifikt inte uttrycks i läroplanen och att de därför bör därför behandlas i religionskunskapsundervisningen. Detta visar på att de tycker att det är viktigt att inkludera dessa aspekter i undervisningen. Alla informanter förutom en använder sig dessutom av dessa begrepp i sin undervisning. Trots detta får varken ateism eller religiösa livsåskådningar ett eget moment i undervisningen, utan de behandlas istället som bihang och i relation till olika religioner. Ateism och sekulära livsåskådningar behandlas inte i så stor utsträckning och detta förklarar informanterna att det beror på den rådande tidsbristen och att man därför väljer att prioritera de olika religionerna istället. Resultatet visar även på att det finns en rådande sekulär norm som dessa informanter förhåller sig kritiskt till.