To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ateismus.
Dissertations / Theses on the topic 'Ateismus'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 48 dissertations / theses for your research on the topic 'Ateismus.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Pecharová, Kateřina. "Geografické aspekty náboženství – srovnání České republiky a Rakouska." Master's thesis, Česká zemědělská univerzita v Praze, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-260472.
Full textAbstract:
The purpose of my thesis is to map a development of religion, mainly christianity, and its different geographical aspects of the Czech republics and Austrian territory. I´d like to compare individual indicators and using questionnaires and interviews answer these questions:
Nakolik tyto atributy může zachytit statistika?
What are the main attributes of religiosity?
The extent to which statistics capture these atributes?
How does faith and religiosity vary from each other?
How much does actual rate of religiosity and real faith vary?
Do the statistics give us a realistic information about religion and its part in mentioned countries?
Why do the rate of religiosity in the Czech republic and Austria vary so much from each other considering that they are neighboring countries.
Are Austrians considering their high rate of religiosity really more religious than Czechs as an atheistic nation?
2
Rashedy, Rana. "Ateism i läroböcker : En läroboksstudie om ateismens utrymme i åtta läroböcker. Råder det en sekularitetsnorm i dessa böcker?" Thesis, Södertörns högskola, Religionsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34959.
Full textAbstract:
The overall aim of this bachelor thesis is to discover the portrayal of atheism in eight textbooks, published by established publishers and authors. And through that see if there is a secularist norm in the textbooks. The eight textbooks are written in accordance with the curriculum for the mandatory, non-confessional school subject Religious education, used in upper secondary schools. The result of this thesis is tied in to the four different themes of the analysis: Atheism as Marxism, existentialism? A secularist norm? A religious norm? The textbooks discussion and factual issues? Related to the keywords The findings of this bachelor thesis indicate that there can be a secularist norm as well a religious norm. This has been presented through the textbooks description of atheism and the relevant keywords. The thesis has also demonstrated that the portrayal of atheism is linked to the description of Marxism and existentialism among other non-religious worldviews, such as humanism and secular humanism. The result of this bachelor thesis is also linked to Karin Kittelmann Flensners thesis Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, especially her secular discourse.
3
Green, Gerhardus Jakobus. "Die teologiese oorsprong van Ateisme." Diss., University of Pretoria, 2017. http://hdl.handle.net/2263/66357.
Full textAbstract:
Navorsing oor veranderende konsepte van God toon aan dat die oorsprong van ateïsme na die skolastici van die laat-middeleeue teruggevoer kan word. Hierdie ondersoek poog om die verhouding tussen Johannes Duns Scotus se eenduidige konseptualisering van God en die verwerping van God deur moderne ateïste aan te toon. Die verandering van Thomas Aquinas se analogiese teologie na Johannes Duns Scotus se eenduidige ontologiese konseptualisering van God het `n groot invloed op nominalistiese teologie en die moderne realiteitsverstaan gehad. Nominaliste soos William van Occam het hierdie eenduidige konsep van God later kombineer en verder ontwikkel met die gevolg dat God later nie meer ontologiese voorkeur geniet het nie. Waar Aquinas die klem op God se transendensie gelê het, was daar ‘n toenemende neiging om God al hoe meer immanent te verstaan. ʼn God wat op dieselfde wyse as die mens bestaan, word dus ʼn “wese”, ʼn “getemde God”. Scotus en latere nominaliste het God se kwantitatiewe andersheid bo sy kwalitatiewe andersheid beklemtoon. Binne `n akademiese ruimte waarin die waarheid van die Christelike geloof en die outoriteit van die Rooms Katolieke Kerk nie bevraagteken is nie, was die invloed van hierdie teologiese veranderinge klein. Die Reformasie het dit egter verander, en alhoewel dit nie die bedoeling was nie, was die gevolg dat hierdie eenduidige konseptualisering van God deel van moderne teïsme geword het. Duns Scotus se invloed was so groot dat daar ook na hom as die stigter van moderniteit verwys kan word. Na die Reformasie het Descartes se cogito ergo sum daartoe gelei dat die rede alleen as bron van betekenis gegeld het. Hierdie ontwikkeling het voorkeur aan epistemologie bo ontologie gegee. Binne hierdie moderne realiteitsverstaan is daar nie plek vir ʼn eenduidige konseptualisering van God nie. Omdat ateïste juis hierdie konsep van God verwerp, is daar waarde in die bestudering van ateïsme.
Sleutelwoorde: ateïsme, Thomas Aquinas, Johannes Duns Scotus, William van Occam, analogie van syn, eenduidige syn, Descartes, die Reformasie, Amos Funkenstein, Gavin Hyman, Brad Gregory, epistemologie, ontologie, skolastici, nominalisme, moderniteit, moderne teïsme.<br>Dissertation (MTh)--University of Pretoria, 2017.<br>Dogmatics and Christian Ethics<br>MTh<br>Unrestricted
4
Larsson, Erik. "Förtrollande ateism? : En undersökning av hur ateism gestaltas i populärkultur - exemplet True Detective 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27374.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar!<br>Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!
5
Iljazovic, Adnana. "Ett rum mellan religion och ateism." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-363.
Full textAbstract:
<p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p>
6
Magnusson, Maria. "En ny ateism eller ateism i en ny tid? : En idéanalys av de nya ateisterna och deras kritiker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40130.
Full textAbstract:
This essay intends to examine the atheists Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris, Christopher Hitchens and Michel Onfray's arguments against religion, based on the themes of religion, atheism and the perception.of their present worldview. In addition, the research aims to find out whether it is suitable to talk about a new atheism. And, if so, whether such newatheism correspond with the definition represented by the Christian critics. The essay intends to contribute to a very limited research on the so-called new atheism without applying pro-religious arguments. Previous research and theory highlight the problem of defining the terms atheism, religion and secularism a concern that is reflected by the five critics troughout their arguments. What really united the critics were the idea about religion taking too much place in society, and the opinion that atheistic morality is at least as good as religious morality. In addition, the authors agree that religion is not needed to maintain good morale, on the contrary, religion affect the morale negatively. They also assumed that religion restricts people and and that moderate religion more or less leads to, or is responsible for, fundamentalism. Also, the value of truth and contempt against relativism brought the authors together, although they were sometimes justified by very different arguments. Crucially, however, are the differences in their definitions of religion, both concerning their focus on substantive and functional definitions, the relationship between absolute, relative-, and private religion and their political focus. To regard these authors' arguments as a new atheism is thus hard to justify. The results conclude that both the Christian critics and the five critics of religion generalize their opponents view of atheism or religion, and also fail to define themselves in order to be able to unite as a group against the other.
7
Ahlström, Michael. "Ateism : en studie av idé och debatt." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-394.
Full textAbstract:
<p>Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.</p>
8
Takalo, T. (Timo). "Porthan ja valon viholliset:taikauskojen ja ateismin vastustus Henrik Gabriel Porthanin kirjoituksissa." Master's thesis, University of Oulu, 2015. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201508121904.
Full textAbstract:
Opinnäyte selvittää kuinka Henrik Gabriel Porthan kirjoituksissaan käsitteli vanhaa kansanuskoa, hänen elinaikanaan nousseita uusiin mystisiä oppeja sekä ateismia. Käytettävät lähteet ovat Porthanin alaisuudessa julkaistut väitöskirjat sekä hänen kirjeenvaihtonsa.
9
Hagstedt, Kaj. "Representation av ateism och icke-tro i religionsundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41982.
Full textAbstract:
Sverige är ett sekulariserat land där stat och kyrka ej längre går hand i hand. I detta land ska skolors undervisning vara icke-konfessionell samtidigt som utbildningen ska vila på den tradition som förvaltats av kristen tradition. Religionsämnet är brett och ska enligt läroplanen omfatta religioner och andra livsåskådningar, med fokus på världsreligioner och etiska och moraliska frågeställningar kopplat till livsfrågor. Många i Sverige är icke-troende eller ateister, men ateism behandlas först i läroplanen för årskurs 7-9 och fördjupas senare i gymnasiet. Genom en kvalitativ studie har uppsatsen haft som syfte att undersöka representation av ateism i religionsundervisning årskurs 4-6, och empirin visar att lärare inte planerar för undervisning om ateism och att elever inte känner till begreppet. Vidare redogörs för lärares och elevers diskurs om religionsundervisning och om hur religiös positionering ses som resurs i undervisningen.
10
Kastuma, Andjelika. "Ateism och sekulära livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen : En kvalitativ studie om hur religionskunskapslärare i gymnasiet behandlar ateism och sekulära livsåskådningar i sin undervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35557.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur religionskunskapslärare behandlar ateism och sekulära livsåskådningar inom ämnet religionskunskap. Syftet med denna studie är att analysera hur religionskunskapslärare förhåller sig till och resonerar kring ateism och sekulära livsåskådningar i sin undervisning. De frågeställningar som jag utgår ifrån i denna studie är följande: Hur förstår religionskunskapslärarna begreppen ateism och sekulära livsåskådningar, hur ser lärarna på betydelsen av att undervisa om ateism och sekulära livsåskdningar och vilken plats får ateim och sekulära livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen enligt religionskunskapslärarna och vad är deras motivering? Metoden som jag har använt mig av är semistruturerande intervjuer som varade mellan 20-30 minuter och ufördes under perioden april-maj år 2018. Jag har intervjuat sex religionskunskapslärare på gymnasiet som arbetar i olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Dessa informanter är mellan 25-45 år gamla och har varit verksamma lärare i olika antal år. Den teori som jag utgår ifrån och har kopplat mina interjvjusvar till är Karin Kittelmann Flensners avhandling där jag utgår från den sekularistiska diskursen. Resultatet som denna studie har kommit fram till är att informanterna förstår begreppen ateism och sekulära livsåskådningar på olika sätt, men att vissa av informanterna har gemensamma nämnare i deras definitioner. Alla informanter tycker att begreppen hör hemma i religionskunskapsundervisningen, att de kommer till uttryck i läroplanen på olika sätt trots att de specifikt inte uttrycks i läroplanen och att de därför bör därför behandlas i religionskunskapsundervisningen. Detta visar på att de tycker att det är viktigt att inkludera dessa aspekter i undervisningen. Alla informanter förutom en använder sig dessutom av dessa begrepp i sin undervisning. Trots detta får varken ateism eller religiösa livsåskådningar ett eget moment i undervisningen, utan de behandlas istället som bihang och i relation till olika religioner. Ateism och sekulära livsåskådningar behandlas inte i så stor utsträckning och detta förklarar informanterna att det beror på den rådande tidsbristen och att man därför väljer att prioritera de olika religionerna istället. Resultatet visar även på att det finns en rådande sekulär norm som dessa informanter förhåller sig kritiskt till.
11
Hörlin, Victor. "Tro rätt, tro fel. : En utvärdering av ateism som asylskäl." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169996.
Full text
12
Lindahl, William. "Med mänskliga mått : En jämförelse mellan teologisk och ateistisk humanism." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242754.
Full text
13
Hagstedt, Kaj. "Vilka argument finns för religionsfrånvaro, ateism och icke-tro i sekulariserad religionsundervisning?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34283.
Full textAbstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om argument för att ge religionsfrånvaro, ateism och icke-tro en plats i religionskunskapsundervisningen. Vetenskapliga källor i form av avhandlingar och artiklar ligger till grund för kunskapsöversikten och sammanfattningsvis pekar forskarna på att Sverige är ett sekulariserat eller möjligen postsekulariserat, pluralistiskt samhälle där skolan enligt läroplanen ska vara icke-konfessionell. Religionsutövningen har ändrat sin form och fått nya uttryck där andlighet och individualisering tar plats. Kursplanerna i religion i årskurs 1–6 saknar begrepp såsom ateism och icke-tro och observerad religionsundervisning i högstadiet och gymnasiet visar att de ickereligiösa ses som norm och att ämnesdiskussionerna mellan elever ofta utgår från ett vi och dem-tänk. Den insamlade forskningen lyfter flera argument för en breddad religionsundervisning såsom att ett utökat ämnesspråk kan skapa friare diskussionsmöjligheter. Fler elever kan identifiera sig med religionsämnet om även ateism och icke-tro betraktas som en form av tro, och icke-konfessionell religionsundervisning behöver omfatta även ett källkritiskt förhållningssätt. En vidgad begreppsförståelse skapar ett mer inkluderande klassrum där olikheter bemöts med större förståelse och respekt.
14
Bergström, Madelene. "Ateismens utrymme i läroboken : en studie av läromedel för gymnasiet från 1960-talet fram till idag." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11578.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.
15
Bergenfelz, Charlotte, and Fredrik Silverglimth. ""Religionen, hejdå! Ateism, välkommen!" : Nyanlända elevers självpositionering och upplevelser av religionskunskapsundervisningen i Sverige." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37517.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur nyanlända elever ser på religion utifrån två teman. Det första behandlar hur dessa elever positionerar sig till religiösa traditioner, samt på vilka sätt dessa positioner kan ha förändrats i diaspora. Det andra temat behandlar hur de nyanlända eleverna upplever religionskunskapsundervisningen i Sverige. Studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med sex nyanlända elever och deras lärare i religionskunskap. Intervjuerna har analyserats utifrån kritisk diskursanalys och ett postkolonialt perspektiv. Studiens resultat på det första temat visar hur de flesta av eleverna inte ser sig som religiösa, utan benämner sig som troende, och deras religionsutövning präglas av en stor variation. Av de sex eleverna kommer fem från en muslimsk bakgrund, och hos flera av de fem finns ett språk som tyder på stereotypisering av muslimer. Samtliga muslimska elever beskriver en förändring av tro och minskad praktik som ett led av att befinna sig i diaspora. Resultatet av det andra temat visar hur elevernas upplevelser av religionskunskapsundervisningen i Sverige generellt sett är positiv, men en elev har en negativ bild av undervisningen och menar att undervisningen leder till ateism. Undervisningen och läromedel upplevs som bra eller neutrala på att skildra islam, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning, samtidigt som några av de muslimska eleverna anmärker på felaktigheter.<br>The aim of this study is to explore how recently immigrated pupils perceive religion based on two themes. The first theme deals with how these students position themselves in regard to religious traditions, and how these positions might have changed in the diaspora. The second theme deals with how the pupils experience Religious Education (RE) in Sweden. The results are based on semi-structured interviews with six recently immigrated pupils and their RE teacher. Critical discourse analysis and postcolonialism are used as theoretical and analytical approaches. The findings on the first theme indicate that most of the pupils do not see themselves as religious, and instead refer to themselves as believers, and their religious practice is characterised by a large variation. Five of the six pupils come from a muslim background, and the language these pupils use show signs of stereotyping muslims. All the muslim pupils describe a change in belief and a decrease in practice as a result of being in diaspora. The findings on the second theme indicate that the pupils generally have a positive experience of their RE in Sweden. One pupil had a negative view of the education, which was seen as a leading factor in becoming an atheist. The teaching and study materials used in the classroom were perceived as good or neutral in their depiction of islam, which does not match the findings of previous research, although some of the muslim pupils remarked on a few inaccuracies.
16
Mark, Fredrik. "Meningsskiljaktigheter om upplysningen inom modern ateism : En kvalitativ komparativ analys av John Gray och Christopher Hitchens." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35939.
Full textAbstract:
Upplysningen var en period av radikala förändringar. Religion, vetenskap och politik influerades under denna period av de vetenskapliga framgångar som gjordes under 1600-talets vetenskapliga revolution tack vare bland annat Galileo och Kopernikus. Trots att upplysningens påverkan inte begränsades till enbart vetenskap och filosofi utan även religion finns det en etablerad definition av upplysningen som icke-religiös. Christopher Hitchens och John Gray är båda ateister men har markanta meningsskiljaktigheter när det kommer till upplysningen och deras tankar om periodens främsta representanter. Hitchens tillskriver upplysningen ideal som förnuft, framgång och en ärlig intellektuell strävan medan Gray menar att upplysningen var en era av blind hängivelse till förnuft och vetenskap som ersatte den monoteistiska guden. Han menar även att upplysningens tendens att intellektualisera och legitimera rasism genom att inkorporera den i vetenskap har lett till moderna rasistiska ideologier. Även om dessa perspektiv skiljer sig i hur de beskriver upplysningen och deras främsta tänkare är Grays analys mer historisk och även fri från en form av ytlig romantisering som Hitchens gör sig skyldig till. En granskning av utdrag ur verk från Voltaire, Baruch Spinoza och David Hume gör det svårt att känna samma vördnad för dem som Hitchens gör och legitimerar Grays beskrivning av eran som fylld av rasism, kolonialism och intellektuellt förtryck av allt som inte var europeiskt.
17
Petrarca, Ronald. "Viktor Lennstrand and Sweden's Secularization." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34076.
Full textAbstract:
Viktor Lennstrand was the first person in Sweden to establish an organization completely devoted to atheist activism: Utilistiska samfundet. This in itself makes him an important figure in Swedish history; however, he is also significant in another way. Lennstrand had a personal connection to the leaders of the three groups which had the most influence on Sweden's long-term secularization: the Swedish Free Church movement, freethinkers, and the Swedish Social Democratic Workers' Party. This master's thesis is a brief examination of Lennstrand's life. It will use the secularization paradigm to explain Lennstrand's place in the history of the secularization of Sweden. Specifically, it will show that Lennstrand's philosophy and activism should be seen as the product of the secularization process rather than a significant cause for its further evolution. It will also show that the reason for Lennstrand's failure to become a major influence on the secularization of Sweden was his inability to connect the Utilistiska samfund to a larger educational or political movement. This, in turn, was largely due to his personal animosity towards the SAP's leaders, the change in his personality which occurred after leaving prison, and, of course, his short life.
18
Persson, Brunzell Oskar, and Max Sjölander. "Religion, andlighet och välstånd : Hur påverkar monetärt och samhälleligt välstånd människans andlighet och tro?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34809.
Full textAbstract:
Vad är det som egentligen händer efter döden? Finns det en Gud? Varför skiljer sig religion och andlighet åt i olika länder? Andlighet är någonting som finns inom alla människor, skillnaden ligger i hur stark den är. Västeuropa har blivit en central punkt i världen för ateism och sekularisering. Samtidigt finns det fortfarande är ett högt procentantal troende och religiösa människor i Afrika. Ekonomin och levnadsstandarden är generellt bättre i västvärlden i jämförelse med Afrika. Det lämnar oss med frågan, varför? Således kommer denna uppsats undersöka vilken påverkan monetärt och samhälleligt välstånd har på religiositet och andlighet. Resultatet finner att religiositet går i tre faser. Dessa tre faser kan kallas traditionell religiositet, ateism och postateism. De effekter som kommer av monetärt välstånd, såsom en högre utbildningsnivå och ifrågasättande av religion, bidrar till att länder rör sig framåt i fassystemet. Uppsatsen finner att Malawi befinner sig i den första fasen medan Sverige befinner sig i den tredje fasen på grund av dess monetära välstånd.
19
Svensson, Lars. "Sekularisering och Guds återkomst : Reflektioner om teologisk förändring i ett postsekulärt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298727.
Full textAbstract:
Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden. Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.
20
Evans, Ulrika. "Jag är inte religiös men... Attityder till religion, andlighet och ateism och hur media rapporterar om dessa ord." Thesis, Stockholms universitet, Religionshistoria, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133976.
Full textAbstract:
This essay intends to examine how three Swedish newspapers report about religion. The research has been undertaken about spirituality, religion and secularism relating to the years 2010 until 2015. The study also has the aim of investigating the Swedish ambivalence, both in the past and currently, to religious questions. The study demonstrates that even if secularity is strong in Sweden, many Swedish people are bound to the Church and embrace a personal faith.
21
Kotanen, Valtteri. "Ateism i religionsundervisningen för högstadiet : En undersökning av läroplaner och läroböcker för kristendoms- och religionskunskap i högstadiet från 1962-2015." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136838.
Full text
22
Emelie, Alltorp. "Religion och ateism i förhållande till livstillfredsställelse och coping : Skiljer sig copingmekanismer och livstillfredsställelse åt mellan religiösa och icke-religiösa? En kvantitativ studie." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45634.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att jämföra grad av coping samt grad av livstillfredsställelse mellan religiösa personer och de som anser sig vara icke troende. För att testa skillnaderna mellan religiösa och ateister gjordes stickprov med data från 30 religiösa och 103 ateister. Mätinstrumentet REI skapades för att mäta graden av tro eller icke tro i avseende att jämföra resultatet mot den trosuppfattning som deltagarna själva hade angivit. Ett Mann–Whitney U test visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan deltagarnas självskattning av tro och resultatet från REI. Resultat från oberoende t-test avseende livstillfredsställelse visar att religiösa och ateister inte signifikant skilde sig åt. Signfikanta skillnader återfanns i oberoende t-test avseende emotionsbaserad, problemfokuserad och dysfunktionell coping. De religiösa och ateistiska grupperna skiljde sig mest i emotionsbaserad coping som hade högst effektstyrka enligt Cohens d (d = 1,39) i jämförelse med effektstyrkan för problemfokuserad och dysfunktionell coping.<br>The purpose of this study was to compare the degree of coping and the level of life satisfaction between religious people and those who consider themselves non-believers. To test the differences atheists, two sets of data from 30 religious and 103 atheists were used. The instrument REI was created to measure the degree of belief or non-belief in order to compare the results against the belief that the participants themselves had stated. A Mann–Whitney U test confirmed that there is no significant difference between participants' self-assessment of belief and the results from REI. Results from independent t-tests on the life satisfaction show that the religious and the atheists do not significantly differ. Significant differences were however found in independent t-test for emotion-based, problem-based and dysfunctional coping. The religious and atheist groups differed the most on the emotion-based coping with the highest effect size of Cohen's d (d = 1.39) in comparison with the effect size of problem-based and dysfunctional coping.
23
Pårs, Joakim. "Neutralitet : En studie av ämneslärare i religionskunskaps förhållningssätt till momentet tro och vetenskap i religionskunskap 1 på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32493.
Full textAbstract:
The purpose of this essay was to study how Swedish teachers of religion view and contemplate topics like diversity, neutrality, subject view and the relationship between religion and science, in teaching of the “religious belief and science” theme, at the upper secondary level. The “religious belief and science” theme is included in the basic religion course (Religionskunskap 1) in Swedish upper secondary schools and therefore it is likewise a mandatory course and, furthermore, theme, for Swedish students at this level. However, due to the multicultural nature of the current Swedish society, which includes people and students with a broad variety of cultural and religious backgrounds, it is arguably a complex task to teach a theme which include two such contrasted §phenomena, in a context which is based on natural science. Consequently, religion and religious beliefs risk being designated as abnormal. During this study, teachers were interviewed and asked about their experiences teaching this theme and about their views of the topics above, utilizing a qualitative research method. The results derived from this study were many and some results stood out. Regarding diversity among students and students´ backgrounds, the theme clearly requires planning and a certain attentiveness from teachers in order to neutralize and counteract intolerance among students. Furthermore, regarding neutrality and subject view, teachers´ own opinion and subject view in accordance to the theme seems to affect the teaching, even though teachers aspirations might be to appear neutral and to clearly take a neutral stand. Regarding teachers´ view on the relationship between religion and science, a majority of teachers consider both perspectives equally relevant and, additionally, that they bring unique perspectives on complex questions and matters.
24
Nygren, Erik. "Kampen för religionsfrihet : Förbundet för religionsfrihet 1952-1968." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133895.
Full text
25
Mattos, Elizangela Inocencio. "Imaginação e interdito na obra do Marques de Sade." [s.n.], 2003. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/281599.
Full textAbstract:
Orientador: Luiz Roberto Monzani<br>Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas<br>Made available in DSpace on 2018-08-04T03:36:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Mattos_ElizangelaInocencio_M.pdf: 6574100 bytes, checksum: 8bb5bb8ed2deb9752c86056752d1789c (MD5)
Previous issue date: 2003<br>Resumo: O presente trabalho tem por objetivo, situar a obra de Sade na história das idéias, explorando as aproximações de seu pensamento com os principais fIlósofos do iluminismo. Em seguida, propõe uma análise do, caráter emancipador do ateísmo na obra. Para depois, analisar a imaginação em seu contexto, como principal instrumento para a verdadeira liberdade do homem. De posse destes elementos, propomos uma análise da critica de Sade à idéia de pacto social, tomando como exemplo, a idéia de pacto descrita por Rousseau em seu Contrato Social<br>Abstract: The present work has for objective to point out the workmanship of the Marquis of Sade in the history of the ideas, being explored the approaches of its workmanship with the main philosophers of the Iluminism. After that, it considers an analysis of emancipador carater of the ateísm in the workmanship. It stops later, to analyze the imagination in its context, as main instrument for the true freedom of the mano Of ownership of these elements, we consider an analysis of criticizes of Sade the idea of social pact, taking as example, the described ide_ of pact for Rousseau in its Social Contract<br>Mestrado<br>Filosofia<br>Mestre em Filosofia
26
Hannfors, Henrik. ""Kanske är hon en modern profet?" - En receptionsstudie av Karen Armstrongs För Guds skull och 12 steg till ett liv i medkänsla i svenska massmedier." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384640.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to analyse how the books The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life by the historian Karen Armstrong has been discussed and debated in swedish mass media. Very few academics in the discipline of the history of religions has had such a broad public success as Karen Armstrong, and it is therefore important to acknowledge how major themes and issues in her writings are discussed on the public arena. With the aid of reception theory developed by Hans Robert Jauss and by Stuart Hall, I present three conclusions about the mass media reception of The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life. First of all, I show that the reception of the two books by Armstrong is dependent on differences in expectations and experiences, and that it is possible to spot and acknowledge these differences in the actual texts that make up the reception. Second, I give evidence to how central binary constructions in the arguments put forward by Armstrong are used and developed upon in the reception. Third, I demonstrate how differences in perceptions about Karen Armstrong as a person plays a major part in the reception, and that Armstrong herself is an active part in the construction of her own media image.
27
Petrarca, Ronald. "Anton Nyström's Defense of Homosexuality." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5170.
Full textAbstract:
In 1919 Anton Nyström became the first person in Sweden to publish a comprehensive defense of homosexuality. He believed that its classification as a mental illness was erroneous and that Sweden's law against homosexual sex was both irrational and cruel. Nyström was a physician whose work in the medical area dealt primarily with dermatology, psychiatry and human sexuality; however he was also a prolific historian, who took a staunchly anti-Christian view in his analysis of how Christianity affected European culture, especially in the area of sexual morality. In fact, much of Nyström's medical texts dealing with human sexuality consisted of anti-Christian cultural and historical commentary. The object of this "C-uppsats" is to analyze Nyström's pamphlet, Om Homosexualitet och Hermafroditi: Belysning af Missförstådda Existenser and illustrate how its defensive structure was consistent with the pattern used by the author in his other books and articles on human sexuality. Specifically, that irrational and neurotic Christian beliefs caused both mental and physical suffering and were the source of deleterious forms of morality. Additionally, this paper will also show that the solution Nyström had for the problem of negative and erroneous attitudes towards homosexuality was to replace the sodomitic view of homosexuality with one based upon a more rational and naturalistic belief system, the basis of which could be found in the pre-Christian cultures of Europe, most especially in Greece. This new conception was to be constructed primarily out of historical example and cultural analyses. For Nyström, history writing was used both as a weapon to fight the source of negative attitudes towards homosexuality, as well as a tool that could be used to build a positive cultural model which would be beneficial for homosexuals.
28
Hallonsten, Simon. "“The Post-Christian Christian Church” : Ecclesiological Implications ofMattias Martinson’s Post-Christian Theology." Thesis, Uppsala universitet, Kyrkovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338539.
Full textAbstract:
Starting in the socio-cultural changes associated with the recent proliferation of various post-terms, this essay explores Mattias Martinson’s proposal for a theological response to these developments. Based on Martinson’s Post-Christian Theology and The Cathedral in the Center, the essay sketches a post-Christian theology that attempts to transcend both traditional Christian theology and atheism as a response to a societal situation of widespread disbelief. To address the ambivalence of the post-Christian society, post-Christian theology needs to be open, adaptable, and provisional, characterized by a ‘neither/nor’ and an ‘in-between,’ rather than by strong metaphysical claims. In a second step, the essay investigates the post-Christian Christian church. To this end, the essay develops an ecclesiological heuristic model to examine the ecclesiological implications of Martinson’s proposal. Situating the Christian church in the nexus of tensions between the divine and the human, the past and the future, and the open and the bounded, the essay demonstrates how the post-Christian church breaks with the established ecclesiological thinking about the church, rejecting the divine elements, the normativity of past and future, and the boundedness of the church. The result is a flattened or weakened church that is better described as a post-Christian atheist church.
29
Kodia, Atilio. "Högtalarsända böneutrop i Växjö : Vad har religion för plats i offentliga rummet?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35328.
Full textAbstract:
ABSTRACT OCH NYCKELORD Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.
30
Eklund, Elina. "Tro och vetande : en undersökning av Ingemar Hedenius religionskritik." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36552.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar ämnet Ingemar Hedenius och hans syn på kristendomen och religion. Dessa två frågeställningar är vad uppsatsen är byggd på. Vilken filosofisk kritik har riktats mot Hedenius behandling av gudsbegreppet? Hur ska denna kritik mot Hedenius värderas? Vilken roll spelar retorik i Hedenius argumentering? Jag har besvarat dessa frågor med hjälp ifrån relevant litteratur, videoklipp samt sökt information på nätet. Hedenius valde på ett provokativt vis skriva en bok om tro och vetande, dels för att filosofi intresserade honom men också som revolt mot sina föräldrars kristna tro. Han möttes av mycket kritik för sin bok men stod upp för sina åsikter och argumenterade gärna för dessa. Slutsatsen jag har kommit fram till genom detta arbete är att Hedenius bakgrund spelar en ganska stor roll till varför han valde att börja med religionskritik samt att hans sätt att framföra kritiken var speciell och kontroversiell för hans tid.
31
Stenberg, Karlsson Jonas. "Nyateism i svensk religionsundervisning på gymnasienivå." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-173324.
Full textAbstract:
This study examines the state of research concerning the ideology of New atheism and interactions and implications in relation to religious studies in Swedish upper secondary school. The text primarily aims to examine which the core values of New atheism are, and to what extent these core values are expressed in religious studies in Swedish upper secondary schools. The study also attempts to position new atheism in a wider socio-political context, in order to establish why it might be problematic in relation to the anti-discriminatory aspects of the Swedish school curriculum. The study concludes that there are few works specifically investigating new atheism in the context of Swedish schools. In response to this, the study has primarily focused on two themes: defining core values of New atheism and discourses on religiosity in Swedish upper secondary religious studies classrooms. The results on the former are primarily based on literature by Dr. Stephen LeDrew, and the latter from observational studies by Dr. Karin Kittelman Flensner. These results are compared, resulting in a short analysis of the prevalence of New atheism in the Swedish religious studies classroom. The results show correlations between classroom discourses and new atheist values but present no evidence of causality. Further research that examines the transmission of values through social media are suggested.
32
Åberg, Svensson Veronica. "Är den sekulära normens styrka standard i var och ett religionskunskapsklassrum? : En empirisk studie av gymnasieelevers upplevelse av religionskunskapsundervisningen i ett sekulariserat Sverige." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34752.
Full textAbstract:
Tidigare forskning visar att dagens religionskunskapsundervisning tenderar att ha ett sekulariserat perspektiv som norm i klassrummet. Denna norm resulterar i exkludering av religiösa elever samt en negativ inställning till individer med religiös tro. Vidare upplever elever att religionsundervisningen snarare fungerar som en arena för hat, skämt och utsatthet än bidrar med kunskap för att förhindra detta. Denna uppsats har för avsikt att undersöka elevernas upplevelse ytterligare. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i årskurs tre på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever religionskunskapsundervisningen i ett sekulariserat Sverige. Studien genomförs med hjälp av metoderna observation och enkät där en grupp om tio elever och en lärare observeras under två lektionspass i kursen Religion 1 på gymnasiet. Eleverna svarar därefter på en enkät vars frågor baseras på observationens fynd samt tidigare kunskaper. Resultatet analyseras sedan med hjälp av hermeneutik. Slutsatsen av studien är att majoriteten av eleverna i årskurs tre på aktuellt program vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever att den undervisning de får i religionskunskap stämmer överens med styrdokumenten för Gy11 – den är allsidig och förespråkar ingen separat religion, vilket i vissa avseenden säger emot den tidigare forskning uppsatsen presenterar.
33
Karlsson, Fredrik. "Religion in the making; or, The Modern Prometheus : Om Syntheiströrelsen och samtida religion och religiositet." Thesis, Stockholms universitet, Religionshistoria, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117213.
Full textAbstract:
Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska – syntheos, den skapade guden. Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material.
34
Karlsson, Albin. "Samhällelig sekulär maximalism : En analys av nyateistisk ideologi." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103998.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to analyze the ideology of the cultural phenomenon, that is as political as it is controversial, the new atheism. By studying the ideas and values of four prominent new atheists, commonly referred to as the ‘four horsemen of the new atheism’, Richard Dawkins, Sam Harris, Christopher Hitchens, and Daniel Dennett, this study aims to, in some ways challenge, and in others, nuance, the categorization of the movement. Its adherents have often been labeled as, for example: ‘secular fundamentalists’, ‘evangelical’ and ‘radical secularists’. None of these designations are inherently wrong. But I think there is a more fitting term available: ‘societal secular maximalist’. This term is a modified version of ‘religious maximalism’, coined by the historian of religion at the University of Chicago, Bruce Lincoln. I argue that the new atheist ideology is not fundamentalistic because it admits fallibility if another theory where to disprove it within its own scientific discourse. Considering this fact, it does not hold is central ideological feature, most commonly a Darwinist theory of evolution, as absolute. Due to this, and some other factors, I argue that the societal secular maximalist categorization is more fitting because the scientific and humanistic views of the ‘four horsemen’ lay claim to all aspects of human existence, private and public, emotional, and factual along with the morals, ethics and aesthetics of our societies.
35
Nilsson, Patrik. "Relativ absolutism eller absolut relativism? : etik och moral i en global värld." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9692.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral. Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om.
36
Kjellberg, Therese. "Den amerikanska högern går en rond mot den svenska Humaniströrelsen!" Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3701.
Full textAbstract:
<p>De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ”föddes” fundamentalismen och den religiösa högern. Än idag är dessa grupper starka och påverkar varje amerikans liv på ett eller annat sätt eftersom de har stark inverkan på den politik som förs i landet.</p><p>I Sverige minskar antalet kyrkomedlemmar samtidigt som förbund som Humanisterna märker av en ökning av medlemmar, därför har jag nu tittat lite närmare på vad de sekulära humanisterna i Sverige tror på. För att kunna göra det har jag bland annat intervjuat en tjej som arbetar för förbundet via e-post. Det visade sig att dessa medlemmar inte tror på någon Gud eller något högre väsen utan lever för att förverkliga tron på människan och att alla människor själva bör ta ansvar för sitt eget liv. De arbetar också för att förverkliga demokrati och värna om vår jord till kommande generationer.</p><p>Slutligen har en liten jämförelse mellan de sekulära humanisterna och den religiösa högern gjorts. Frågan är om det finns något som förenar dessa två olika inriktningar. Svaret på det blev att jag inte hittade något som förenar dem. Möjligtvis kan det finnas någon fråga som de kan ha en likartad syn på men inte i någon av de frågor som har tagits upp i detta arbete.</p>
37
Lehtonen, Sofia. "Islam - ett hot mot samhället? : en studie av Förbundet Humanisternas bild av islam." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3348.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift <em>Humanisten</em>. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.</p>
38
Säteraas, Jörgen. "Vet han att han tror? : En studie av Christer Sturmarks kunskapssyn." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324971.
Full textAbstract:
The modern swedish atheism is led by Christer Sturmark, chairman of Humanisterna, the swedish humanists. In this essay I study the epistemology of Christer Sturmark to find out on what basis he makes his assumptions about knowledge, faith, belief and his view that scientism is the only way to reach real knowledge. I present a closer historical look at the research about and philosophy of epistemology in general and then I analyze Christer Sturmarks book "Tro och Vetande 3.0 - Upplysning i det 21:a århundradet" and compare the views presented in that book to historical and contemporary philopsohers and religous scholars to extract the epistemology of Christer Sturmark, as it is presented in his book. To gain a more thorough understanding of his epistemolgy, I then compare his view to the swedish churchs´view of God as omnipotent. Finally I present a conclusion about the nature of Christer Sturmarks epistemology, if it is logically consistent and how it relates to the way humans can organize their understanding of the world.
39
Cosenza, Mario. "Jacques André Naigeon (1735-1810) tra ombre e Lumi." Thesis, Paris 10, 2020. http://faraway.parisnanterre.fr/login?url=http://bdr.parisnanterre.fr/theses/intranet/2020/2020PA100025/2020PA100025.pdf.
Full textAbstract:
Une étude sur Jacques–André Naigeon (1735-1810) ne pouvait se baser que sur une tentative de reconstitution de son vécu, afin de présenter l'éditeur-philosophe dans son intégralité. La thèse est pensée sur plusieurs strates dans le but de faire se croiser la vie de Naigeon avec quelques épisodes qui ont marqué son action. Chaque chapitre propose le développement de thèmes fondateurs du siècle des Lumières en France aboutissant à un dialogue entre l'existence du philosophe et les clés de lecture fournies par l'historiographie la plus avancée.Les études sur les Lumières mentionnant Jacques–André Naigeon en donnent l’image d’un personnage dépendant de ses dieux tutélaires reconnus, Diderot et d'Holbach, mais, cependant, Naigeon ne se fond pas totalement dans les figures de son maître et de son « collègue », et son matérialisme et son athéisme ne sont pas dénués d'intérêt.Au cours de sa vie, Naigeon fut encyclopédiste ; fut éditeur ; il tenta en outre de se faire reconnaître, au début de la Révolution, en vertu d'un traité enflammé contre certains concepts de la Déclaration des droits de l'homme adressé à la toute première Assemblée nationale ; il endossa également le rôle de rédacteur en chef de la section de Philosophie ancienne et moderne dans l’Encyclopédie Méthodique; enfin, il devint membre, en 1795, de l’Institut de France nouvellement créé. Il fréquenta les personnages les plus en vue, et ressentit toute la déception de l'intellectuel qui, comme d’autres, avait été intégré au système culturel pour être complètement neutralisé. Le silence et les secrets tus des dernières années sont beaucoup plus lourds de sens que ce qu'ils peuvent laisser penser<br>A study about Jacques-André Naigeon (1735-1810) could only be based on an biographical reconstruction’s attempt, in order to present the publisher-philosopher in an integral way. This dissertation is designed to develop on several topics in order to mix Naigeon's life with some "cultural" events that affected his life. Each chapter proposes the development of one of the founding themes of the Enlightenment, trying to build a dialogue between the existence of the philosopher and the interpretations provided by the most advanced historiography.The studies mention Jacques-André Naigeon giving the image of a character entirely subordinated to his two tutelary gods, Diderot and d'Holbach, while, instead, on closer inspection, Naigeon is not completely confused with the figures of his master and his "colleague", and his personal thinking (especially his atheism and his materialism) is not uninteresting.Throughout his life, Naigeon was an encyclopedist; “éditeur”; he even tried to earn political credit, at the debut of the Revolution, by writing a furious writing against some concepts of the Déclaration des droits de l'homme and sending it to the first Assemblée Nationale; he assumed the role of chief editor of the Philosophie ancienne et moderne’s section of the Encyclopédie Méthodique; at the end, he became a member of the Institut de France in 1795. He frequented many prominent personalities, so that he could thus feel all the disappointment of an intellectual who was integrated into the cultural system but at the same time was completely neutralized. The silence and secrets of his later years are far more significant and full of meaning than what one might think<br>Uno studio su Jacques-André Naigeon (1735-1810) non poteva che basarsi su di un tentativo di ricostruzione biografico, al fine di presentare l’editore-filosofo in maniera integrale. La tesi è pensata per svilupparsi su più fronti, in modo da far dialogare la vita di Naigeon con alcuni eventi “culturali” che più hanno inciso sul suo incedere. Ogni capitolo propone lo sviluppo di uno dei temi fondanti del secolo dei Lumi francese, cercando di costruire un dialogo tra l’esistenza del filosofo e l chiavi di lettura fornite dalla storiografia più avanzata.Gli studi menzionano Jacques-André Naigeon dandone l’immagine di un personaggio del tutto subordinato ai suoi due numi tutelari, Diderot e d’Holbach, ma, invece, ad uno sguardo più attento, Naigeon non si confonde del tutto con le figure del suo maestro e del suo “collega”, e il pensiero personale, in particolare il suo ateismo e materialismo, non è privo di interesse.Nel corso della sua vita, Naigeon fu enciclopedista; editore; tentò inoltre di accreditarsi politicamente, al debutto della Rivoluzione, rivolgendo un furioso scritto contro alcuni concetti della Déclaration des droits de l'homme e inviandolo alla prima Assemblée Nationale; assunse il ruolo di editore capo della sezione di Philosophie ancienne et moderne dell’Encyclopédie Méthodique; divenne, infine, membro, nel 1795, dell’Institut de France. Frequentò molti personaggi in vista, e poté così sentire su di sé tutta la delusione di un intelletuale il quale fu integrato nel sistema culturale per essere completamente neutralizzato. Il silenzio e i segreti dei suoi ultimi anni sono molto più significativi e carichi di senso di ciò che si potrebbe pensare
40
Coletes, Caubet Ramon. "La polèmica de l’ateisme de Fichte." Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2016. http://hdl.handle.net/10803/380901.
Full textAbstract:
Aquesta tesi té per objectiu la interpretació dels principals textos de la polèmica de l'ateisme de Fichte des d'un punt de vista estrictament filosòfic. En aquest sentit, segueix la recomanació que fa el propi autor: abans de fer un judici sobre els textos, cal dominar els fonaments de la seva filosofia. En un primer moment s'estudia la gènesi dels principis del sistema filosòfic de Fichte, la Doctrina de la Ciència, des de l'evolució de la filosofia transcendental que Kant introdueix amb les seves tres crítiques, en especial pel que fa a conceptes com ara l'apercepció transcendental, la llibertat, la imaginació productiva, i en general, la seva concepció de l'intel.ligible. Se segueix aquesta evolució a partir de les qüestions obertes en l'immediat debat postkantià, atenent especialment a les aportacions de Reinhold, Maimon i Schulze, així com als textos de Fichte (ressenyes, lliçons, cartes...) que manifesten la gestació del seu sistema com a concepció original de la filosofia transcendental, fins arribar a les obres publicades Sobre el concepte de Doctrina de la Ciència i especialment el Fonament de tota la Doctrina de la Ciència. Amb aquesta primera part del meu treball, s'assoleix una comprensió sobre allò essencial en el projecte fonamentador de Fichte: la deducció de les formes de consciència a partir de la intuïció intel.lectual de la Joïtat en la seva relació amb un No-Jo que se li oposa.
En un segon moment, veiem l'aplicació d'aquesta fonamentació en l'àmbit pràctic, el de la llibertat humana. Atenem així, d'una banda, a la deducció de la llei moral des del principi del Jo, en un nou pas per completar les mancances fonamentadores del sistema kantià; d'altra banda, a la necessària inserció de la llibertat de l'agent moral en el sistema intel.ligible de les llibertats dels altres, cosa que permet a Fichte desenvolupar una original teoria de la relació intersubjectiva. En aquest sentit analitzem les obres immediatament posteriors al Fonament de la Doctrina de la Ciència, el Fonament del Dret Natural, i en especial la Doctrina moral i la nova formulació del fonament que representa la Doctrina de la Ciència nova methodo, atès que constitueixen el context sistemàtic de les idees que Fichte manifesta en els textos de la polèmica de l'ateisme.
En el tercer capítol, treballo els propis textos de la polèmica, tant pel que fa a l’aclariment de l’ocasió que els origina històricament i les seves conseqüències, com pel que fa a la qüestió central de la comprensió, des de la filosofia transcendental, de les idees allà exposades, amb especial èmfasi en la diferència respecte a les idees de Kant, sobretot pel que fa al concepte intel.ligible del Bé Suprem. Això ens ajuda a comprendre la discussió de Fichte: d’una banda, tot prenent distància amb Forbergi, de l’alta, en la seva constant recerca de la causa de la incomprensió que manifesten els crítics del seu pensament. Afegim a l’anàlisi un text no publicat en l’època, que resulta molt esclaridor respecte al nivell de maduració que té la filosofia de la religió de Fichte que es reflecteix en les obres de la polèmic: les lliçons de metafísica de Fichte sobre l’obra del filòsof Platner.
La part final de la tesi investiga el moment culminant de la polèmica, que arriba amb la intervenció del respectat Jacobi en una demolidora carta. Analitzem les diferències dels sistemes dels dos pensadors, així com la reacció de Fichte a la carta. Aquesta reacció serà clau per a l’evolució del pensament fitcheà: quan Fichte respon a l’atac dels seus adversaris (basat en la confusió entre l’ordre intel.ligible de les llibertats i Déu), i a l’atac de Jacobi (que l’acusa de nihilisme, i defensa la creença en detriment de la raó com a base de la comprensió adequada de la realitat), apareixeran els primers canvis que apunten a una revisió de les idees del període de Jena. Trobem prou raons per tant per defensar que aquests eixos temàtics si més no poden comptar-se entre els motius que faran que es desplaci la qüestió de la Doctrina de la Ciència des de la fonamentació de la consciència finita a partir del Jo i les seves activitats vers el món, a un nivell previ d’aclariment de la relació que té la pròpia Doctrina de la Ciència amb l’Absolut, tema de reflexió de les primeres formulacions de la Doctrina de la Ciència a Berlin, que serveixen de base teòrica de la primera exposició pública de la filosofia de la religió de Fichte, l’Exortació a la vida benhaurada. Aquesta transició del sistema de l´època de Jena cap al sistema de l’època de Berlín es comença a apuntar en l’obra La Destinació de l’Home, que és objecte d’anàlisi de la darrera part de la nostra tesi.<br>This thesis aims to the interpretation of the main texts of the dispute over Fichte's atheism from a strictly philosophical point of view. In this sense, it follows the recommendation made by the author himself: Before making a judgment about the texts, we must master the fundamentals of his philosophy. Firstly the genesis of the early Fichte's philosophical system, the Doctrine of Science, is studied following the evolution of transcendental philosophy that Kant introduced in his three critics, especially attending to concepts such as transcendental apperception, freedom, the productive imagination, and the conception of the intelligible. This evolution starts with the questions discussed in the immediate post-Kantian scenario - especially regarding to the contributions from Reinhold, Maimon and Schulze and to Fichte's own texts (reviews, lessons, letters ...), which show the gestation of his system as an original interpretation of the transcendental philosophy-, and up to the published works On the concept of the Doctrine of Science and especially the Foundation of the whole Doctrine of Science. In this first part of my work it is achieved an understanding of the essence of Fichte's foundational project: the deduction of the forms of consciousness from the intellectual intuition of the self in its relation to a non ego that opposes him.
Secondly, we see the application of the foundation to the practical level of human freedom. On the one hand we work through the deduction of moral law from the principle of the self, in an attempt to fill in gaps in the foundations of the Kantian system. On the other hand, we deal with the necessary inclusion of the freedom of the moral agent into the intelligible system of the freedoms of others, which allows Fichte to develop an original theory of the interpersonal relationship. In this sense, we analyze the works published immediately after the Foundation of the whole Doctrine of Science: the Foundation of Natural Right, and especially the Moral Doctrine and the new formulation of the foundations in the Doctrine of the Science nova methodo, since they constitute the systematic background of the ideas exposed in the texts related to the controversy of atheism.
In the third chapter, I work over the texts about the controversy, both in terms of the clarification of the historical events that gave rise to them and of their consequences, such as the central question of the understanding, from a transcendental point of view, of the ideas exposed in the texts, with special emphasis on the difference from the Kantian conception, especially in regard to the intelligible concept of the Greater Good. This helps us to understand the standpoint of Fichte: first, as explicitly growing apart from Forberg in the most critical issues, and on the other hand, in his ongoing search for the cause of the misunderstanding of his work which lead his critics to the accusation of atheism. I finally add the analysis of a text which was not published at the time, which is very enlightening about the maturity reached by Fichte’s philosophy of religion in the works of the controversy: Fichte’s lessons on metaphysics, in which Fichte reviews the work of the contemporary philosopher Platner.
The final part of the thesis investigates the summit of the controversy, which comes with the intervention of a devastating letter by the respected Jacobi. We analyze the differences in the Systems of both thinkers and work over Fichte's reaction to the letter. This reaction will be the keystone of the evolution of Fichte’s thought when he strikes back his adversaries (their confusion between the intelligible order of freedom and God), and defends himself from the attack of Jacobi (who accused him of nihilism, by stablishing reason in detriment of belief as the basis of the understanding of reality). At this point, the first changes appear which aim to a radical revision on the ideas maintained along the Jena period. We found enough reason therefore to argue that these issues can be regarded as responsable for a shift in the main issue of the Doctrine of Science, deepen from the foundation of the finite consciousness on the principle of the ego and its world-oriented activities to a still previous level of clarification of the relationship that the Doctrine of Science itself has with the Absolute, which is the issue of reflection of the first formulations of the Doctrine of Science in Berlin, theoretical background of the first public exposition of Fichte’s System of the philosophy of religion, the Exhortation to the blessed life. This transition of the system from the period in Jena into the system from the period in Berlin appear in nuce in the book The Destiny of Man, analyzed in the last part of our thesis.
41
Madfors, Ingela. "Har dagens vetenskap och religion förutsättningar att berika varandra? : en studie utgående från en dialog hos John Templetonstiftelsen." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3617.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid.</p><br><p>This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.</p>
42
Feigl, Marek. "Sartrův ateismus." Master's thesis, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-292953.
Full textAbstract:
Jean- Paul Sartre (1905-1980) is usually defined in the history of modern thinking as a member of atheistic existentialism. This diploma project examines mainly four philosophical works of this author in which the atheistic topic is explained with special illustrativeness. There is an attempt to grasp philosophical relevance of Sartre's atheism, its development from phenomenological relations of "Being and Nothingness" (1943) to putting forward the problem into the level of praxeology and ethics in a lecture called "Existentialism is a Humanism" (1945) and Sartre's intention to inspire reasoning of atheism by Descartes philosophical conceptions (Cartesian Freedom, 1946). At the end of his life, after experience with marxist humanism, Sartre reevaluates atheism in "Hope Now" (1980, coauthor B. Lévy). The goal of this work is to pinpoint not only discountinuity between different ways of reasoning of atheism in Sartre's works, but also possible common motives or features Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)
43
Koranda, David. "Ateismus v Americe." Master's thesis, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-267882.
Full textAbstract:
This diploma work analyzes the contemporary rise of the number of atheists in the United States of America, basing this presupposition on numerous nation-wide surveys, primarily conducted by Gallup Poll and Pew Research Center. It goes into depth on the definition of atheism and strictly delineates the meaning of this word and the use of its alternatives in the work. Given the fact that the thesis is written by a Czech author, it also provides necessary background covering the differences between Czech atheism and American atheism. Since the work is purposely not one of literary analysis but rather of socio-political and cultural nature, reasons for this decision are given in a separate subchapter analyzing Flannery O'Connor's novel Wise Blood. History of atheism in America is touched upon in the beginning of Chapter 3, but since the fundamental focus of this work is on the contemporary state of affairs, the roots of modern atheism in America are sought after mainly in the twentieth century. In particular, the greatest causes of the weakening of church's power and the rise of secularism (or atheism, for that matter) are given as following: Madalyn Murray O'Hair's fights against church's influence in public schools and against its public funding; the argument about the non-scientific nature of belief...
44
Dundáčková, Petra. "Egon Bondy a jeho ateismus. Porovnání odborných a beletristických děl." Master's thesis, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-353896.
Full textAbstract:
This study is based on comparative analysis of (un)faith in the literary and academic works of the writer and philosopher Egon Bondy. The aim of this research is to find out how much he was actually an avowed atheist and what differences are in the concept of transcendence in the philosophical and literary works. The study is divided into three sections. The first section is devoted to the theoretical framework, the second section pays attention to Bondy's biography and the third section concerns the analysis and comparison of his philosophical and literary works. The theoretical first section primarily deals with Ricœur's comparison of narrative in history and philosophy presented in a monograph Time and Narrative, which is analogously used for the comparison of literature and philosophy. An important fact is that Bondy's literary work is characterized by significant autobiographical features and stands on the border between literature and philosophy. The second section deals with the life of Egon Bondy and his work in the underground environment. The third section pays attention to the main lines of the selected works (Philosophical work I.-II., Nepovídka) and there is a comparison of texts based on a content analysis. The result is the finding of a high similarity of expressed ideas. Bondy...
45
Růžičková, Markéta. "Náboženství v České republice: základní analýza a vztah k vybraným sociodemografickým otázkám." Master's thesis, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-348293.
Full textAbstract:
Religion in the Czech Republic: Basic analysis and the relationship to selected socio-demographic topics Abstract The aim of this thesis is to analyse the inhabitants of the Czech Republic according to religious belief using data from surveys and also individual 2011 census data. Contemporary position of religion in society is described in the first part, focusing on characteristics of believers and non-believers. Results of surveys concerning religious belief in our region are stated in detail in the next part, oriented mainly on the period after 1989. The part with the analysis of differences in attitudes to problematic demographic behaviour according to religious belief follows, using the data from European Values Study and International Social Survey Programme. Individual data from 2011 census are analysed more in detail in the last part, focusing on newly spread religious groups and furthermore there is an analysis of believers using logistic regression. Keywords: religion, sample survey, Czech Republic, attitudes, atheism
46
Řičař, Jiří. "Otázka přirozené poznatelnosti Boha u Tomáše Akvinského a její recepce u vybraných současných autorů." Master's thesis, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-348233.
Full textAbstract:
Bibliografická citace Otázka přirozené poznatelnosti Boha u Tomáše Akvinského [rukopis] : a její recepce u vybraných současných autorů : diplomová práce / Jiří Řičař ; vedoucí práce: David Bouma. -- Praha, 2016. -- 62 s. Abstract The thesis will be devoted to the possibility of knowing God in philosophical sense. Methodologically disregards the biblical revelation (revelatio) and Christian doctrine. Master student will present appropriate doctrine of Aquinas and tries to find its influences and forms in the works of contemporary philosophers of religion as R. Swinburne, R. Schaeffler and more. The aim of thesis is to express the doctrine of Thomas Aquinas in this area and evaluate its response and changes in the works of certain philosophers. Keywords Thomas Aquinas, Natural Theology, Natural Knowability of God, God's Attributes, Philosophy of Religion, Atheism
47
CHOCOVÁ, Blanka. "Postoj současné české společnosti k otázce Desatera." Master's thesis, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-51160.
Full textAbstract:
The thesis looks into the relationship of the current Czech society towards the issue of the Decalogue. The first two chapters deal with the theological-anthropological reflection on man in relation to human freedom and corresponding norms. The third part enquires into the problems of the Decalogue as a codex of ethical norms with regard to the biblical rootage, and ethical and catechistic features. Further, the work outlines the level of value orientation and religiousness of the current Czech society with reference to the European context. Following the findings and results of a research carried out at a public secondary school in České Budějovice, the fifth part reflects the position of the Decalogue in the society
48
Novotný, Matěj. "Bezbožnost v klasických Athénách." Doctoral thesis, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-390059.
Full textAbstract:
Matěj Novotný - Impiety in Classical Athens Abstract The thesis discusses the definition and prosecution of impiety in democratic Athens during the Classical period, i.e. in 5th-4th centuries BCE. The question of "impiety" in the narrower sense, i.e. of what was denoted by the Greek word ἀσέβεια (literally, "the absence/negation of respect"), is set into larger context of other crimes of religious character, covered by special laws: "sacrilege" (ἱεροσυλία), digging out sacred olive-trees, offences against festivals and other delicts which were not subsumed under any more general term in the laws, pragmatically formulated as they were. The dissertation builds on the work of the researchers who show considerable scepticism towards the reliability of later sources, for example Plutarch or Diogenes Laertius - this is connected with doubts concerning processes against philosophers before Socrates. At the same time, the thesis follows the scholars who doubt the authenticity of the documents inserted in the speeches of the Attic Orators. For these reasons, a considerable part of the thesis is devoted to the rebuttal of late reports and inserted documents. A particular attention is given to the Decree of Diopeithes, which is mentioned in Plutarch's Life of Pericles and is usually interpreted as criminalising...