Academic literature on the topic 'Återanvända'

Bokens strukturer har i flera avseenden överförts till digitala publiceringsplattformer. Sidorna i läsplattans texter kan ibland till och med ”bläddras” fram och tillbaka på ett sätt som visuellt imiterar den fysiska bokens sidvändningar. Samtidigt har digitaliseringen av texter medfört ett antal mediespecifika möjligheter, exempelvis hyperlänkarnas förmåga att genom ett klick förflytta läsarens fokus från ett avsnitt till ett annat. I motsats till vad många befarade när boken fick konkurrens av digitala alternativ har digitaliseringen av texter medfört ett nytt intresse för bokmediet och dess unika möjligheter. Samtidigt kan vi notera att digitala strukturer letar sig in i den fysiska litteraturen. Jag kommer här att lyfta fram två böcker i vilka digitala hyperlänkstrukturer kan identifieras: Tom Phillips A Humument (1970) samt Elisabeth Tonnards Whiteout (2006). Båda dessa diktsamlingar kan beskrivas som Erasure Poetry, eller raderingspoesi, vilket innebär att de tillkommit genom raderingar i befintliga texter.[1] Det är således en form av återbrukspoesi som, till skillnad från medeltida palimpsester, inte bara återanvänder skrivmaterialet/boksidan utan även själva källtexten.[2] Ny text framträder genom överstrykningar i äldre. Snarare än att ses som frambringad ur ett konkret behov bör raderingspoesin kopplas till ett intresse för boken som medium och till en medvetenhet om det intertextuella nätverk litterära texter ingår i och till det problematiserande av författarrollen som aktualiserats under 1900-talet.

Abstract

Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.

This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns.

Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language

Abstract

Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.

Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena.

Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk

I den här uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frågeställning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem själva? Syftet är att förstå och förändra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt åskådliggöra hur design på ett aktivt sätt kan påverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhälle som rör sig mot en mer hållbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling. Jag vänder jag mig till barn som leker och använder leksaker för att se och undersöka hur de förhåller sig till möjligheten att låna hem leksakerna istället för att köpa och äga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda? Mitt undersökningsmaterial består av de iakttagelser, berättelser, bilder och leksaker som har kommit till genom användarnas(barnens) och föräldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring ämnet är det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstå det ur barnens perspektiv. Jag har genom observationer, fältanteckningar och fotodokumentationer samlat in det empiriska materialet. Jag valde transformationsdesign som teori och metod främst för dess fokus på användarperspektivet som passade väl min frågeställning. Lekolab fungerade som ett designlaboratorium och ett designpedagogiskt rum där insamlingen av leksaker och workshop hölls. Workshopen formulerades utifrån de tre grundläggande stegen i hållbar utvecklingsarbete: Recycle(återvinna), Reduce(reducera) och Reuse(återanvända). Resultatet tolkade jag därefter utifrån de tre centrala stegen i arbete med ”användarperspektivet” observera, synligöra och testa. Mina resultatet visar på att det finns ett stort intresse för ett lekotek dvs en plats som kan öka tillgången av leksaker för barn att leka med, låna hem och även möjligheten till att köpa leksaker. Resultaten visade även att leksakerna kan transformeras/omvandlas från gamla till nya, från ointressanta till intressanta och därmed användas och återanvändas. Jag fick även se och uppleva att nya idéer, möjligheter och former kan etableras och accepteras som självklara och givna på väldigt kort tid. Undersökningen redovisas dels i skriftlig form och dels genom en gestaltning. Gestaltningen bestod av en installation som byggdes upp av hundratals leksaker som donerades till Lekoteket.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I takt med klimatförändringarna kommer temperaturen öka och vädret bli mer extremt vilket gör vår tillgång till dricksvatten mer sårbar. Redan idag finns problem med dricksvattenförsörjningen i vissa delar av Sverige. Ett sätt att minska dricksvattenförbrukningen är att samla in regnvatten och använda det till processer med lägre kvalitetskrav än dricksvatten. Swedavia jobbar aktivt med att få mer miljövänliga flygplatser och som en del av detta minska dricksvattenförbrukningen. Detta projekt utreder möjligheten att samla upp regnvatten på takytor för att använda till processer som idag använder dricksvatten. Projektet är koncernövergripande och applicerbart på samtliga av Swedavias flygplatser även om arbetet utförs på Stockholm Arlanda Airport. I detta examensarbete har kvaliteten på vattnet från fem olika typer av tak studerats. Taken valdes bland annat utifrån tidigare utförda studier där föroreningsgraden på vattnet från olika sorters tak undersökts. Även faktorer som förekomst på flygplatserna spelade in. Provtagning utfördes vid två tillfällen där avrunnet regnvatten samlades in från de fem olika taken samt ett referensprov på rent regnvatten. Fem näringsämnen, löst organiskt material, suspenderat material och sex olika tungmetaller analyserades. Tre av taken gav så pass höga värden att de överskred satta gränsvärden. Det gröna taket gav höga halter fosfor och löst organiskt material. Taket med TRP-stål gav höga zinkhalter vilket tros bero på den zinkbeläggning som taket har. Taket med PVC-plastduk gav också höga zinkhalter vid en av provtagningarna, men inte lika höga som på TRP-ståltaket. Taken med FPO-plast, som är en mer miljövänlig plastduk, och taket med takpapp gav låga värden och överskred inte några satta gränsvärden. Referensprovet på regnvatten gav hög halt suspenderat material vid en av provtagningarna samt höga blyhalter som överskred gränsvärdena. Slutsatserna av detta projekt är att gröna tak, tak med TRP-stål och tak med PVC-plastduk riskerar att överskrida gränsvärden vilket gör att de lämpar sig sämre för uppsamling av regnvatten än de resterande taken. Resultatet baseras på de två provtagningar som utfördes vilket gör att fler provtagningar bör utföras för att kunna dra den definitiva slutsatsen att dessa tre typer av tak inte lämpar sig för detta ändamål. Taken med FPO-plast och takpapp överskrider inga gränsvärden och kan, utifrån de analyserade parametrarna, lämpa sig för uppsamling av regnvatten. Det är dock viktigt att poängtera att för att kunna återanvända vattnet och garantera att det håller en tillräckligt bra kvalitet behöver fler parametrar analyseras, något som inte kunde genomföras i detta projekt.
Drinking water is vital for our daily life. With climate change comes increasing temperatures and more extreme weather which can jeopardize our access to drinking water. One way to reduce our drinking water consumption is to collect rainwater and use it for processes which have lower quality demands than drinking water. Swedavia is constantly working on making their airports more environmentally friendly and as a part of this reducing the drinking water consumption. This project examines how water can be collected at Swedavia’s airports. The project results should be of intent to all of Swedavia’s airports even if the project is performed at Stockholm Arlanda Airport. In this project the water quality from five different types roofs has been studied. The different kind of roofs were chosen based on previous studies where pollutants in roof-harvested rainwater were studied. Other aspects such as location on the airports were also considered. Samplings were collected at two different occasions where water was collected from the different roofs. One sample of clean rainwater was collected as a reference. Five nutrients, dissolved organic matter, suspended matter and six heavy metals were analyzed. Three of the roofs gave water with high values that exceeded the quality limits. The samples from the green roof showed high levels of phosphorus and dissolved organic matter. The steel roof gave high levels of zink which may origin from its zink coating. The roof with PVC plastic also gave high levels of zink, but not as high as the steel roof. The roof with FPO plastic, a more environmentally friendly plastic, and the roof with roof paper gave low values and did not exceed any quality limits. The reference sample of clean rainwater gave high values of suspended matter at the second occasion and high values of lead that exceeded the quality limits. The conclusions of this project are that roof-harvested rainwater from green roofs, steel roofs and roofs with PVC plastic may exceed quality limits which makes them less suitable for collecting and re-use. The results are based on the two sampling occasions which means that sampling at more occations needs to be done to make definitive conclusions. The roofs with FPO plastic and roof paper do not exceed any quality limits and can therefore, according to the analyzed parameters, be suitable for collecting rainwater. It is important to note that to be able to reuse the water and guarantee that the quality of the water does not exceed any quality limits more parameters should be analyzed.

I denna studie undersöktes vilka förutsättningar det finns för att återanvända renat avloppsvatten i Uppsala, och utfördes på uppdrag av Uppsala Vatten. Förutsättningarna undersöktes genom en litteraturstudie där tillämpningsområden för renat avloppsvatten studerades. Information kring vilken vattenkvalitet och vattenvolym som krävs inom olika områden eftersöktes bland annat. Utöver detta undersöktes vilka olika reningsmetoder som i dagsläget används på Kungsängsverket i Uppsala och hur dessa fungerar, men även vilka metoder som använts på andra platser för att rena och återanvända avloppsvatten. En enkät utformades baserat på denna fakta, med syftet att efter utvärdering lägga grunden för en metod att använda vid utförlig inventering av förutsättningarna för användningen av renat avloppsvatten i Uppsala. Studiens resultat visar att det finns goda förutsättningar för att återanvända renat avloppsvatten, både tekniskt och juridiskt. I EU:s vattendirektiv finns tydliga påtryckningar för återanvändning av vatten för att uppnå en mer hållbar brukning av vattenresurser. Både i och utanför Europa återvinns idag renat avloppsvatten på flera håll. Inom EU finns juridiska kvalitetskrav enbart för tillämpningar inom jordbruk, men en generell bild över tekniska kvalitetskrav har kunnat ges även för tillämpningar inom industri och övriga verksamheter. Renat avloppsvatten från Kungsängsverket i Uppsala uppnår i dagsläget redan kvalitetskraven som ställs på vatten inom vissa användningsområden, till exempel brandförsvar och vissa delar av industrin. Om reningssteg installeras så att minimikrav för främst suspenderande halter och mikroorganismer uppfylls, kan kvalitetskrav för de flesta områden inom industri och jordbruk förväntas uppnås. Resultatet pekar även på att det i nuläget, med hänsyn till vattenförbrukning, finns störst behov och goda förutsättningar för återanvänding av avloppsvatten inom industrin. I takt med ett förändrat klimat kan behovet komma att växa även inom andra områden, så som bevattning inom jordbruket och av parker.

I april 2017 infördes bevattningsförbud i Halmstads och Laholms kommuner inför en hotande vattenbrist sommaren 2017. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna att minska dricksvattenförbrukningen vid Västra Strandens reningsverk i Halmstad kommun genom att återanvända avloppsvatten i reningsverkets processer. Vattenförbrukningen i olika processer har undersökts samt möjligheterna att använda återvunnet avloppsvatten i dessa. Kvaliteten på utgående avloppsvatten vid verket har undersökts samt vilken kvalitet som kan vara nödvändig i olika processer. Vid vissa processer i verket används redan återvunnet avloppsvatten för spolning och spädning. Resultatet av undersökningen visar att polymerberedningen är en stor vattenförbrukare på reningsverket. Det kan dock vara problematiskt att frångå användningen av dricksvatten här då polymerberedningen är känslig för suspenderad substans och eventuella kloridrester i vattnet. Andra möjliga användningsområden för återvunnet avloppsvatten på reningsverket är som spolvatten, i föravvattnaren och för att späda slam.

Increased effectivity in resource management in the construction sector is required to achieve the environment goals of Agenda 2030. The largest source of total accumulated waste derives from the construction and demolition area. This thesis contains a literature study about circular economy application in the process of construction- and demolition waste and interviews with local actors that represent the Swedish construction material chain in the Region of Gästrike, Sweden. A cooperation with the municipality property owner Gavlefastigheter AB has provided an opportunity to study the demolition process to examine what actions the building sector requires to increase reusage of demolition waste. Gavlefastigheter AB own and manage a variation of building types such as schools, agencies, sports arenas and other exclusive designs. The result of this study shows that the existing policy instruments of waste management are primarily developed to evaluate climate change impacts and to avoid waste that could cause harm to the environmental and health. In the literature review life cycle assessment was shown to be the most common method to analyze the effects of circular economy. The Swedish construction Federation have recently updated the construction- and demolish waste management directives mainly to help transitioning the construction business towards circular economy. Albeit these directives are not yet practically utilized the result of the interviews of local actors indicated that there were a few practices of demolish with reusage applications. The conclusion summarizes the important subjects that need to be dealt with to increase reusage within future demolition projects in the Region of Gästrike, Sweden.

I den här essän analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnärliga metoder kan beskriva och ifrågasätta denna situation? Detta arbete, både konstnärligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgår både från egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och ständigt återanvända flyttkartonger. Utgångspunkten är att utifrån detaljberättelser visa på hur det vardagliga, personliga hänger samman med en yttre maktstruktur, en politik. Bakgrund Ett hem är mer än rätt kuddar; ett hem är makt. Det här är essäns huvudfokus: att analysera bostaden, och bostadsbristen, utifrån ett maktperspektiv, en maktstruktur som blir tydligare i en bristsituation. En osäker boendesituation ger en svag position. Vi som hyr i andrahand eller svart anpassar oss, viker oss, vänder knäna mot varandra. Bostadspolitiken i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Under den borgerliga regeringen lades bostadsdepartementet med 1991. Dåvarande ministern Birigt Friggebo hävdade att det inte behövdes mer än ett cykel- eller tandborstdepartement. Detta visar på ett politiskt skifte där bostäder nu ses som en vara bland andra. Detta sammanföll med förändringar i konkret politik. Till exempel togs subventioner för lån till bostadsbyggen bort, och byggandet av bostäder, framför allt hyresbostäder, sjönk kraftigt. Här jämför jag med den bostadspolitiska diskussion som fördes under den förra bostadsbristen, den första halvan av 1900-talet. Den diskussion som tidigare gällt ”en god bostad åt alla” förflyttades till termer som bostadskarriär, betalningsvilja eller efterfrågeöverskott. Politiken flyttades från ett kollektivt ansvar till en individuell karriär. Teori och metod När politiken dragit sig tillbaka och gjort bostadsproblem till personliga misslyckanden är det nödvändigt att återvända till det gamla feministiska slagordet: det personliga är politiskt. Alla minnen av svartkontrakt, möbler förvarade i förråd, madrasser under vardagsrumsbord, extra hyror betalda för andrahandskonstrakt behöver ta sig ut i det offentliga. För, som Hanna Arendt fastslår, den offentliga sfären är där politisk förändring kan ske. I utkanterna av maktnätverket blir strukturerna mer tydliga, skriver Michel Foucault. Därför är det viktigt att leta i detaljer, kroppen, det personliga, de platser där vi inte tror att historia, eller politik, kan finnas. I mitt eget konstnärliga arbete har detaljer alltid varit viktiga. Ett exempel från Bostad sökes är Vågar du borra i dina väggar? Spik mot betongvägg i andrahandslägenhet (2011) som består av spikar som kroknat i försök att sätta upp hyllor och tavlor i tillfälliga boenden. I andra verk utgår jag från observationer av mitt eget beteende i en lägenhet jag hyrde svart. Hur jag under dess förhållanden började övervaka mig själv. Jag rörde mig så försiktigt i mitt eget hem att mina fötter lika gärna kunde vara ihopknutna med ett steglångt snöre (Steglängd i ett svartkontrakt – 43 cm sytråd). Även filmen Bakom min rygg (2011) har denna bakgrund. I denna korta filmsekvens syns en lägenhet genom ett titthål. Långsamt rör sig kameran genom rummen där saker ligger framme och disk står på diskbänken. Omvärldens blick tar sig in i det privata. Denna självbevakning och disciplinering märks inte bara i mitt eget beteende. I mitt verk Ungdomen har blivit tråkig (2011) har jag listat hur personer som söker bostad på blocket beskriver sig själva. Det är en lång lista över människor utan egenskaper. Rökfria, djurfria, barnfria, betalningsanmärkningsfria, men knappast fria. I slutet av essän återvänder jag till diskussionen om makt, och kopplingen mellan makt och materiella tillgångar. I den klassiska essän Ett eget rum blir författaren Virginia Woolf ombedd att föreläsa om kvinnor och litteratur. Hon kommer fram till ett kort svar på vad kvinnor behöver för att skriva litteratur: 50.000 pund om året och ett eget rum. De materiella förutsättningarna har betydelse för det konstnärliga arbetet, för att kunna ha en egen röst. Woolf skriver om hur hon får ett stort arv och hur den ekonomiska friheten är viktigare för henne än till och med den nyvunna rösträtten. Jag tänker på hur en egen bostad, åt alla, skulle vara viktigt för demokratin. Det är mer än 80 år sedan Ett eget rum skrevs, vissa saker ändras långsamt.
In this essay I analyze the situation of housing in today's Sweden, with a focus on Stockholm. What are the personal stories, memories, adaptings to the shortage of housing? What methods can be used, artistic and theoretical, to describe and question this situation? Background A home is more than the right pillows, a home is power. This is the main focus of the essay: to view the home as a source of power, and as always the power structures reveal themselves in a situation of lack. The lack af a steady home puts you in a position of little power. The politics of housing in Sweden has gone through a major shift during the last decades. In 1991 the ministry of housing was abolished. The former minister stated that a ministry of housing was no more relevant than a ministry of bikes or tooth-brushes. This iniciates a shift in views where housing is regarded as market goods among others. This was also accompanied with concrete political changes: the subventions and state-secured loans for buildings where abolished and the rate of building dropped, espacially of affordable rented appartments. Where the discussion before concerned ”a sound home for everyone”, the terms used in the political debate concerning housing today are dwelling career, will to pay, over-balanced demand. The politics have moved from a collective responsiblity into an individual carreer. Theory and method Since the politics have whitdrawn and made problems of housing individaul failures it is crucial to return to the old feminist slogan: ”the personal is political”. All the memories of black-contracts, stored furniture, matrasses in livingrooms, extra money payed for subletted apartments must make it into the public. Becauase, as Hanna Arendt states, the public sphere is where political change can occcur. In Michel Foucaults writing the outskirts of the ”net of power” is where the structures of it are most vivid. Therefore the it can be improtant to search the details, the body, the personal, the sites where we belive no history is to be found. In my own artistic work the details have always played a crucial role. One example is Vågar du borra i dina väggar? Spik mot betongvägg i andrahandslägenhet (Do you dare to drill in your walls? Nails against concrete-wall in sublet apartment) (2011) which consists of a collection of bended nails. In atnother very often qouted text Foucault describes surveilance in a prison, how the suspicion of constant surveilence makes you discipline yourself. This behaviour is also obvious in todays housing market in Stockholm. During a period when I stayed in an apartment on a black contract I started to notice my own behaviours. How I stopped listen to music, how I did my dishes quietly, in the end I even walked the floors carefully: too aware they were someones ceiling. This is the background to my piece Steglängd i ett svartkontrakt (Length of steps on a black contract) (2011) where 43 cm of thin thread is suggested to be tied around your ankles to decide your steps. In my soundpiece Ungdomen har blivit tråkig (The youth of today is boring)(2011) I list the adjectives used by persons looking for sublet arpartments to describe themselves. It's a long list of neat, steady, rich, clean, calm youth. Also my video Bakom min rygg (Behind my back) (2011) refers to the adapting of yourself. In the video you look through a fisheye-lens, a peep-hole, into an apartment. Slowly the camera moves through the rooms and finally backs out to the original position at the door. In the end of the essay I once again return to the discussion of power, and the connection between power and physical supplies. In the classical essay A room of ones own (1928) the author Virginia Woolf is asked to give a lecture on Women and Fiction. She comes up with a dense answer to what women need to be able to write fiction: 50.000 pounds a year and a room of their own. She describes how a heritage she gets gives her economic liberty, which she values even higher thän the new right to vote. The material supplies as an fundament for a voice of ones own. I think about what a home of ones own would mean in democratic gain. Over 80 years has passed since A room of ones own was written, some things change slowly.
Bostad sökes

The purpose of this thesis is to examine why social scientists choose to reuse research data. Through semi-structured interviews with researchers with previous experience of data reuse, this thesis seeks to illuminate the factors that influence their decisions. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The theoretical framework consists of concepts borrowed from two theories. The first is a model for data sharing, that has been applied to data reuse. The second is a theory of satisfaction with data reuse. The results show that the most influential factors are ethical and financial aspects, and the accessibility of the data itself. Together with the literature review, the results suggest that the way forward is to develop a functioning infrastructure for data sharing, to facilitate the discovery of data for reuse.

I denna rapport undersöks återanvändnings- och återvinningspotentialen för stommaterial ur byggnader i Sverige. De två materialen som har undersökts är betong och trä. Rapporten innehåller en litteraturstudie över återanvändning och återvinning. En fallstudie har även utförts på två byggnader. Den första byggnaden är ett småhus med träkonstruktion. Den andra byggnaden är ett flerbostadshus med betongkonstruktion. Byggsektorn står för stora mängder utsläpp och har en stor påverkan på miljön. Av allt material som ligger på deponi står byggbranschen för ca 35 % av allt material. Ett alternativ för att minska byggbranschens påverkan på miljön är att återanvända och återvinna material i högre grad. Hantering av avfall ska prioriteras enligt EUs direktiv gällande avfall. I direktivet finns avfallstrappan som rangordnar avfall efter vad som ska prioriteras över andra alternativ. Betong är ett material som både går att återanvända och återvinna. Att återvinna betong är en vanlig process som innebär att betong krossas och sedan används som ballast till ny betong. Denna process kan innebära att betongens kvalitet ändras. Återanvändning av betong utförs inte i samma utsträckning men har stor potential i framtiden. Materialet trä bör följa kaskadmodellen för att förlänga dess livslängd. Kaskadmodellen beskriver hur träets livslängd kan förlängas innan den går till förbränning med energiutvinning. Fallstudien i denna rapport har utförts på två teoretiska byggnader. Byggnaderna har grundats på undersökningen BETSI och ska representera ett medelvärde av byggnader i Sverige. Fallstudien undersöker hur mycket material som går att återanvända och återvinna ur byggstommen. Resultatet visar på att all betong har en stor potential att återanvändas och återvinnas. Allt trä som används i de två byggnaderna bör följa kaskadmodellen där de komponenter som går att återanvända återanvänds.

Många miljöproblem som existerar idag kan kopplas till konsumenter och deras köpbeteenden som har en direkt påverkan på flera delar av miljön. Klädkonsumtion har ökat dramatiskt under senare år och fortsätter att växa. Att engagera sig hållbart handlar inte endast om att göra gröna val, utan också hur man gör sig av med kläder man inte vill ha längre på bästa sätt. Detta blir avgörande för att samhället ska kunna fortsätta försörja framtida generationer utan att förbruka jordens resurser helt. Genom att veta hur man återvinner plagg samt handlar secondhand är ett sätt att engagera sig i en mer hållbar konsumtion ger både miljömässiga och ekonomiska fördelar. Underkläder är en klädkategori av flera som oftast hamnar mellan stolarna när man diskuterar återvinning av kläder. Denna studie ämnar undersöka vad kvinnor i Sverige gör idag när det kommer till konsumtion och att göra sig av med underkläder samt vilka motiv, orsaker och attityder som står bakom deras handlingar. Resultatet visar att majoriteten slänger sina underkläder i hushållssoporna och att de anser att det är svårt att återvinna underkläder. Den grupp som redan återvinner underkläder uttrycker att det är främst på grund av miljöskäl man gör det och upplever inte att det är svårt att återvinna. Inställningen och attityden till återvinning av underkläder visade att man tycker att det är bra för miljön att återvinna underkläder. Dessutom visar resultatet att majoriteten aldrig handlat underkläder secondhand tidigare. Orsaken till detta är för att det anses vara ohygieniskt. Däremot var man positivt inställd till att återanvändning av underkläder är relaterat till att det är bra för miljön och att det är ekonomiskt att handla underkläder secondhand än att köpa nyproducerat. Hur omgivningen uppfattar second hand-underkläder påverkade även respondenternas inställning. För att få fler att kunna tänka sig att handla underkläder secondhand framför nyproducerade krävs förändringar i attityd, upplevd kontroll och sociala normer. Fortsättningsvis krävs även större kunskapsspridning om relationen mellan kläder (underkläder) och miljö samt bättre planeringar och lösningar på hur man ska samla in trasiga och nedfläckade underkläder på ett mer effektivt sätt.
Many of the environmental problems that exist today can be connected to consumer behavior that directly impacts many parts of the environment. Clothing consumption has throughout the year increased dramatically and continues to grow. Engaging sustainably is not only about making green choices but also how to dispose of unwanted clothes in the best way possible. Which is vital to support future generations without depleting the earth’s resources. Knowing how to recycle and reuse clothes is one way to engage in a more sustainable consumption in resource-saving and financial favorability. Lingerie is often a category of clothing that falls between two chairs when discussing the recycling of clothes. This study aims to examine what women in Sweden today do when buying and getting rid of lingerie and what motives, reasons, and attitudes stand behind their actions. The result shows that the majority throw their lingerie in the household trash bin and that they experience it is difficult to recycle underwear. The other group that already recycles their underwear does it because of environmental reasons and claims that they do not find it hard to recycle. However, the attitude towards recycling underwear remains positive among everyone. In addition, the result shows that the majority has never bought lingerie secondhand before. The reason for this is that it is perceived to be unhygienic. The attitude remains positive towards that reuse of underwear is good for the environment and that it is more economic to buy underwear secondhand rather than newly produced. How the surroundings perceive secondhand underwear affects their attitude towards buying secondhand underwear. In order to increase the consumption of lingerie secondhand rather than buying newly produced ones, bigger changes are needed to change attitudes, perceived control and social norms. A bigger spread of knowledge about the relation between clothing (lingerie) and environment is needed and better solutions in collecting damaged and stained underwear more effectively.