Dissertations / Theses on the topic 'Återanvända'

<p>Abstract</p><p>Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.</p><p>This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns.</p><p>Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language</p><br><p>Abstract</p><p>Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.</p><p>Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena.</p><p>Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk</p>

I den här uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frågeställning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem själva? Syftet är att förstå och förändra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt åskådliggöra hur design på ett aktivt sätt kan påverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhälle som rör sig mot en mer hållbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling. Jag vänder jag mig till barn som leker och använder leksaker för att se och undersöka hur de förhåller sig till möjligheten att låna hem leksakerna istället för att köpa och äga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda? Mitt undersökningsmaterial består av de iakttagelser, berättelser, bilder och leksaker som har kommit till genom användarnas(barnens) och föräldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring ämnet är det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstå det ur barnens perspektiv. Jag har genom observationer, fältanteckningar och fotodokumentationer samlat in det empiriska materialet. Jag valde transformationsdesign som teori och metod främst för dess fokus på användarperspektivet som passade väl min frågeställning. Lekolab fungerade som ett designlaboratorium och ett designpedagogiskt rum där insamlingen av leksaker och workshop hölls. Workshopen formulerades utifrån de tre grundläggande stegen i hållbar utvecklingsarbete: Recycle(återvinna), Reduce(reducera) och Reuse(återanvända). Resultatet tolkade jag därefter utifrån de tre centrala stegen i arbete med ”användarperspektivet” observera, synligöra och testa. Mina resultatet visar på att det finns ett stort intresse för ett lekotek dvs en plats som kan öka tillgången av leksaker för barn att leka med, låna hem och även möjligheten till att köpa leksaker. Resultaten visade även att leksakerna kan transformeras/omvandlas från gamla till nya, från ointressanta till intressanta och därmed användas och återanvändas. Jag fick även se och uppleva att nya idéer, möjligheter och former kan etableras och accepteras som självklara och givna på väldigt kort tid. Undersökningen redovisas dels i skriftlig form och dels genom en gestaltning. Gestaltningen bestod av en installation som byggdes upp av hundratals leksaker som donerades till Lekoteket.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I takt med klimatförändringarna kommer temperaturen öka och vädret bli mer extremt vilket gör vår tillgång till dricksvatten mer sårbar. Redan idag finns problem med dricksvattenförsörjningen i vissa delar av Sverige. Ett sätt att minska dricksvattenförbrukningen är att samla in regnvatten och använda det till processer med lägre kvalitetskrav än dricksvatten. Swedavia jobbar aktivt med att få mer miljövänliga flygplatser och som en del av detta minska dricksvattenförbrukningen. Detta projekt utreder möjligheten att samla upp regnvatten på takytor för att använda till processer som idag använder dricksvatten. Projektet är koncernövergripande och applicerbart på samtliga av Swedavias flygplatser även om arbetet utförs på Stockholm Arlanda Airport. I detta examensarbete har kvaliteten på vattnet från fem olika typer av tak studerats. Taken valdes bland annat utifrån tidigare utförda studier där föroreningsgraden på vattnet från olika sorters tak undersökts. Även faktorer som förekomst på flygplatserna spelade in. Provtagning utfördes vid två tillfällen där avrunnet regnvatten samlades in från de fem olika taken samt ett referensprov på rent regnvatten. Fem näringsämnen, löst organiskt material, suspenderat material och sex olika tungmetaller analyserades. Tre av taken gav så pass höga värden att de överskred satta gränsvärden. Det gröna taket gav höga halter fosfor och löst organiskt material. Taket med TRP-stål gav höga zinkhalter vilket tros bero på den zinkbeläggning som taket har. Taket med PVC-plastduk gav också höga zinkhalter vid en av provtagningarna, men inte lika höga som på TRP-ståltaket. Taken med FPO-plast, som är en mer miljövänlig plastduk, och taket med takpapp gav låga värden och överskred inte några satta gränsvärden. Referensprovet på regnvatten gav hög halt suspenderat material vid en av provtagningarna samt höga blyhalter som överskred gränsvärdena. Slutsatserna av detta projekt är att gröna tak, tak med TRP-stål och tak med PVC-plastduk riskerar att överskrida gränsvärden vilket gör att de lämpar sig sämre för uppsamling av regnvatten än de resterande taken. Resultatet baseras på de två provtagningar som utfördes vilket gör att fler provtagningar bör utföras för att kunna dra den definitiva slutsatsen att dessa tre typer av tak inte lämpar sig för detta ändamål. Taken med FPO-plast och takpapp överskrider inga gränsvärden och kan, utifrån de analyserade parametrarna, lämpa sig för uppsamling av regnvatten. Det är dock viktigt att poängtera att för att kunna återanvända vattnet och garantera att det håller en tillräckligt bra kvalitet behöver fler parametrar analyseras, något som inte kunde genomföras i detta projekt.<br>Drinking water is vital for our daily life. With climate change comes increasing temperatures and more extreme weather which can jeopardize our access to drinking water. One way to reduce our drinking water consumption is to collect rainwater and use it for processes which have lower quality demands than drinking water. Swedavia is constantly working on making their airports more environmentally friendly and as a part of this reducing the drinking water consumption. This project examines how water can be collected at Swedavia’s airports. The project results should be of intent to all of Swedavia’s airports even if the project is performed at Stockholm Arlanda Airport. In this project the water quality from five different types roofs has been studied. The different kind of roofs were chosen based on previous studies where pollutants in roof-harvested rainwater were studied. Other aspects such as location on the airports were also considered. Samplings were collected at two different occasions where water was collected from the different roofs. One sample of clean rainwater was collected as a reference. Five nutrients, dissolved organic matter, suspended matter and six heavy metals were analyzed. Three of the roofs gave water with high values that exceeded the quality limits. The samples from the green roof showed high levels of phosphorus and dissolved organic matter. The steel roof gave high levels of zink which may origin from its zink coating. The roof with PVC plastic also gave high levels of zink, but not as high as the steel roof. The roof with FPO plastic, a more environmentally friendly plastic, and the roof with roof paper gave low values and did not exceed any quality limits. The reference sample of clean rainwater gave high values of suspended matter at the second occasion and high values of lead that exceeded the quality limits. The conclusions of this project are that roof-harvested rainwater from green roofs, steel roofs and roofs with PVC plastic may exceed quality limits which makes them less suitable for collecting and re-use. The results are based on the two sampling occasions which means that sampling at more occations needs to be done to make definitive conclusions. The roofs with FPO plastic and roof paper do not exceed any quality limits and can therefore, according to the analyzed parameters, be suitable for collecting rainwater. It is important to note that to be able to reuse the water and guarantee that the quality of the water does not exceed any quality limits more parameters should be analyzed.

I denna studie undersöktes vilka förutsättningar det finns för att återanvända renat avloppsvatten i Uppsala, och utfördes på uppdrag av Uppsala Vatten. Förutsättningarna undersöktes genom en litteraturstudie där tillämpningsområden för renat avloppsvatten studerades. Information kring vilken vattenkvalitet och vattenvolym som krävs inom olika områden eftersöktes bland annat. Utöver detta undersöktes vilka olika reningsmetoder som i dagsläget används på Kungsängsverket i Uppsala och hur dessa fungerar, men även vilka metoder som använts på andra platser för att rena och återanvända avloppsvatten. En enkät utformades baserat på denna fakta, med syftet att efter utvärdering lägga grunden för en metod att använda vid utförlig inventering av förutsättningarna för användningen av renat avloppsvatten i Uppsala. Studiens resultat visar att det finns goda förutsättningar för att återanvända renat avloppsvatten, både tekniskt och juridiskt. I EU:s vattendirektiv finns tydliga påtryckningar för återanvändning av vatten för att uppnå en mer hållbar brukning av vattenresurser. Både i och utanför Europa återvinns idag renat avloppsvatten på flera håll. Inom EU finns juridiska kvalitetskrav enbart för tillämpningar inom jordbruk, men en generell bild över tekniska kvalitetskrav har kunnat ges även för tillämpningar inom industri och övriga verksamheter. Renat avloppsvatten från Kungsängsverket i Uppsala uppnår i dagsläget redan kvalitetskraven som ställs på vatten inom vissa användningsområden, till exempel brandförsvar och vissa delar av industrin. Om reningssteg installeras så att minimikrav för främst suspenderande halter och mikroorganismer uppfylls, kan kvalitetskrav för de flesta områden inom industri och jordbruk förväntas uppnås. Resultatet pekar även på att det i nuläget, med hänsyn till vattenförbrukning, finns störst behov och goda förutsättningar för återanvänding av avloppsvatten inom industrin. I takt med ett förändrat klimat kan behovet komma att växa även inom andra områden, så som bevattning inom jordbruket och av parker.

I april 2017 infördes bevattningsförbud i Halmstads och Laholms kommuner inför en hotande vattenbrist sommaren 2017. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna att minska dricksvattenförbrukningen vid Västra Strandens reningsverk i Halmstad kommun genom att återanvända avloppsvatten i reningsverkets processer. Vattenförbrukningen i olika processer har undersökts samt möjligheterna att använda återvunnet avloppsvatten i dessa. Kvaliteten på utgående avloppsvatten vid verket har undersökts samt vilken kvalitet som kan vara nödvändig i olika processer. Vid vissa processer i verket används redan återvunnet avloppsvatten för spolning och spädning. Resultatet av undersökningen visar att polymerberedningen är en stor vattenförbrukare på reningsverket. Det kan dock vara problematiskt att frångå användningen av dricksvatten här då polymerberedningen är känslig för suspenderad substans och eventuella kloridrester i vattnet. Andra möjliga användningsområden för återvunnet avloppsvatten på reningsverket är som spolvatten, i föravvattnaren och för att späda slam.

Increased effectivity in resource management in the construction sector is required to achieve the environment goals of Agenda 2030. The largest source of total accumulated waste derives from the construction and demolition area. This thesis contains a literature study about circular economy application in the process of construction- and demolition waste and interviews with local actors that represent the Swedish construction material chain in the Region of Gästrike, Sweden. A cooperation with the municipality property owner Gavlefastigheter AB has provided an opportunity to study the demolition process to examine what actions the building sector requires to increase reusage of demolition waste. Gavlefastigheter AB own and manage a variation of building types such as schools, agencies, sports arenas and other exclusive designs. The result of this study shows that the existing policy instruments of waste management are primarily developed to evaluate climate change impacts and to avoid waste that could cause harm to the environmental and health. In the literature review life cycle assessment was shown to be the most common method to analyze the effects of circular economy. The Swedish construction Federation have recently updated the construction- and demolish waste management directives mainly to help transitioning the construction business towards circular economy. Albeit these directives are not yet practically utilized the result of the interviews of local actors indicated that there were a few practices of demolish with reusage applications. The conclusion summarizes the important subjects that need to be dealt with to increase reusage within future demolition projects in the Region of Gästrike, Sweden.

I den här essän analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnärliga metoder kan beskriva och ifrågasätta denna situation? Detta arbete, både konstnärligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgår både från egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och ständigt återanvända flyttkartonger. Utgångspunkten är att utifrån detaljberättelser visa på hur det vardagliga, personliga hänger samman med en yttre maktstruktur, en politik. Bakgrund Ett hem är mer än rätt kuddar; ett hem är makt. Det här är essäns huvudfokus: att analysera bostaden, och bostadsbristen, utifrån ett maktperspektiv, en maktstruktur som blir tydligare i en bristsituation. En osäker boendesituation ger en svag position. Vi som hyr i andrahand eller svart anpassar oss, viker oss, vänder knäna mot varandra. Bostadspolitiken i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Under den borgerliga regeringen lades bostadsdepartementet med 1991. Dåvarande ministern Birigt Friggebo hävdade att det inte behövdes mer än ett cykel- eller tandborstdepartement. Detta visar på ett politiskt skifte där bostäder nu ses som en vara bland andra. Detta sammanföll med förändringar i konkret politik. Till exempel togs subventioner för lån till bostadsbyggen bort, och byggandet av bostäder, framför allt hyresbostäder, sjönk kraftigt. Här jämför jag med den bostadspolitiska diskussion som fördes under den förra bostadsbristen, den första halvan av 1900-talet. Den diskussion som tidigare gällt ”en god bostad åt alla” förflyttades till termer som bostadskarriär, betalningsvilja eller efterfrågeöverskott. Politiken flyttades från ett kollektivt ansvar till en individuell karriär. Teori och metod När politiken dragit sig tillbaka och gjort bostadsproblem till personliga misslyckanden är det nödvändigt att återvända till det gamla feministiska slagordet: det personliga är politiskt. Alla minnen av svartkontrakt, möbler förvarade i förråd, madrasser under vardagsrumsbord, extra hyror betalda för andrahandskonstrakt behöver ta sig ut i det offentliga. För, som Hanna Arendt fastslår, den offentliga sfären är där politisk förändring kan ske. I utkanterna av maktnätverket blir strukturerna mer tydliga, skriver Michel Foucault. Därför är det viktigt att leta i detaljer, kroppen, det personliga, de platser där vi inte tror att historia, eller politik, kan finnas. I mitt eget konstnärliga arbete har detaljer alltid varit viktiga. Ett exempel från Bostad sökes är Vågar du borra i dina väggar? Spik mot betongvägg i andrahandslägenhet (2011) som består av spikar som kroknat i försök att sätta upp hyllor och tavlor i tillfälliga boenden. I andra verk utgår jag från observationer av mitt eget beteende i en lägenhet jag hyrde svart. Hur jag under dess förhållanden började övervaka mig själv. Jag rörde mig så försiktigt i mitt eget hem att mina fötter lika gärna kunde vara ihopknutna med ett steglångt snöre (Steglängd i ett svartkontrakt – 43 cm sytråd). Även filmen Bakom min rygg (2011) har denna bakgrund. I denna korta filmsekvens syns en lägenhet genom ett titthål. Långsamt rör sig kameran genom rummen där saker ligger framme och disk står på diskbänken. Omvärldens blick tar sig in i det privata. Denna självbevakning och disciplinering märks inte bara i mitt eget beteende. I mitt verk Ungdomen har blivit tråkig (2011) har jag listat hur personer som söker bostad på blocket beskriver sig själva. Det är en lång lista över människor utan egenskaper. Rökfria, djurfria, barnfria, betalningsanmärkningsfria, men knappast fria. I slutet av essän återvänder jag till diskussionen om makt, och kopplingen mellan makt och materiella tillgångar. I den klassiska essän Ett eget rum blir författaren Virginia Woolf ombedd att föreläsa om kvinnor och litteratur. Hon kommer fram till ett kort svar på vad kvinnor behöver för att skriva litteratur: 50.000 pund om året och ett eget rum. De materiella förutsättningarna har betydelse för det konstnärliga arbetet, för att kunna ha en egen röst. Woolf skriver om hur hon får ett stort arv och hur den ekonomiska friheten är viktigare för henne än till och med den nyvunna rösträtten. Jag tänker på hur en egen bostad, åt alla, skulle vara viktigt för demokratin. Det är mer än 80 år sedan Ett eget rum skrevs, vissa saker ändras långsamt.<br>In this essay I analyze the situation of housing in today's Sweden, with a focus on Stockholm. What are the personal stories, memories, adaptings to the shortage of housing? What methods can be used, artistic and theoretical, to describe and question this situation? Background A home is more than the right pillows, a home is power. This is the main focus of the essay: to view the home as a source of power, and as always the power structures reveal themselves in a situation of lack. The lack af a steady home puts you in a position of little power. The politics of housing in Sweden has gone through a major shift during the last decades. In 1991 the ministry of housing was abolished. The former minister stated that a ministry of housing was no more relevant than a ministry of bikes or tooth-brushes. This iniciates a shift in views where housing is regarded as market goods among others. This was also accompanied with concrete political changes: the subventions and state-secured loans for buildings where abolished and the rate of building dropped, espacially of affordable rented appartments. Where the discussion before concerned ”a sound home for everyone”, the terms used in the political debate concerning housing today are dwelling career, will to pay, over-balanced demand. The politics have moved from a collective responsiblity into an individual carreer. Theory and method Since the politics have whitdrawn and made problems of housing individaul failures it is crucial to return to the old feminist slogan: ”the personal is political”. All the memories of black-contracts, stored furniture, matrasses in livingrooms, extra money payed for subletted apartments must make it into the public. Becauase, as Hanna Arendt states, the public sphere is where political change can occcur. In Michel Foucaults writing the outskirts of the ”net of power” is where the structures of it are most vivid. Therefore the it can be improtant to search the details, the body, the personal, the sites where we belive no history is to be found. In my own artistic work the details have always played a crucial role. One example is Vågar du borra i dina väggar? Spik mot betongvägg i andrahandslägenhet (Do you dare to drill in your walls? Nails against concrete-wall in sublet apartment) (2011) which consists of a collection of bended nails. In atnother very often qouted text Foucault describes surveilance in a prison, how the suspicion of constant surveilence makes you discipline yourself. This behaviour is also obvious in todays housing market in Stockholm. During a period when I stayed in an apartment on a black contract I started to notice my own behaviours. How I stopped listen to music, how I did my dishes quietly, in the end I even walked the floors carefully: too aware they were someones ceiling. This is the background to my piece Steglängd i ett svartkontrakt (Length of steps on a black contract) (2011) where 43 cm of thin thread is suggested to be tied around your ankles to decide your steps. In my soundpiece Ungdomen har blivit tråkig (The youth of today is boring)(2011) I list the adjectives used by persons looking for sublet arpartments to describe themselves. It's a long list of neat, steady, rich, clean, calm youth. Also my video Bakom min rygg (Behind my back) (2011) refers to the adapting of yourself. In the video you look through a fisheye-lens, a peep-hole, into an apartment. Slowly the camera moves through the rooms and finally backs out to the original position at the door. In the end of the essay I once again return to the discussion of power, and the connection between power and physical supplies. In the classical essay A room of ones own (1928) the author Virginia Woolf is asked to give a lecture on Women and Fiction. She comes up with a dense answer to what women need to be able to write fiction: 50.000 pounds a year and a room of their own. She describes how a heritage she gets gives her economic liberty, which she values even higher thän the new right to vote. The material supplies as an fundament for a voice of ones own. I think about what a home of ones own would mean in democratic gain. Over 80 years has passed since A room of ones own was written, some things change slowly.<br>Bostad sökes

The purpose of this thesis is to examine why social scientists choose to reuse research data. Through semi-structured interviews with researchers with previous experience of data reuse, this thesis seeks to illuminate the factors that influence their decisions. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The theoretical framework consists of concepts borrowed from two theories. The first is a model for data sharing, that has been applied to data reuse. The second is a theory of satisfaction with data reuse. The results show that the most influential factors are ethical and financial aspects, and the accessibility of the data itself. Together with the literature review, the results suggest that the way forward is to develop a functioning infrastructure for data sharing, to facilitate the discovery of data for reuse.

I denna rapport undersöks återanvändnings- och återvinningspotentialen för stommaterial ur byggnader i Sverige. De två materialen som har undersökts är betong och trä. Rapporten innehåller en litteraturstudie över återanvändning och återvinning. En fallstudie har även utförts på två byggnader. Den första byggnaden är ett småhus med träkonstruktion. Den andra byggnaden är ett flerbostadshus med betongkonstruktion. Byggsektorn står för stora mängder utsläpp och har en stor påverkan på miljön. Av allt material som ligger på deponi står byggbranschen för ca 35 % av allt material. Ett alternativ för att minska byggbranschens påverkan på miljön är att återanvända och återvinna material i högre grad. Hantering av avfall ska prioriteras enligt EUs direktiv gällande avfall. I direktivet finns avfallstrappan som rangordnar avfall efter vad som ska prioriteras över andra alternativ. Betong är ett material som både går att återanvända och återvinna. Att återvinna betong är en vanlig process som innebär att betong krossas och sedan används som ballast till ny betong. Denna process kan innebära att betongens kvalitet ändras. Återanvändning av betong utförs inte i samma utsträckning men har stor potential i framtiden. Materialet trä bör följa kaskadmodellen för att förlänga dess livslängd. Kaskadmodellen beskriver hur träets livslängd kan förlängas innan den går till förbränning med energiutvinning. Fallstudien i denna rapport har utförts på två teoretiska byggnader. Byggnaderna har grundats på undersökningen BETSI och ska representera ett medelvärde av byggnader i Sverige. Fallstudien undersöker hur mycket material som går att återanvända och återvinna ur byggstommen. Resultatet visar på att all betong har en stor potential att återanvändas och återvinnas. Allt trä som används i de två byggnaderna bör följa kaskadmodellen där de komponenter som går att återanvända återanvänds.

Många miljöproblem som existerar idag kan kopplas till konsumenter och deras köpbeteenden som har en direkt påverkan på flera delar av miljön. Klädkonsumtion har ökat dramatiskt under senare år och fortsätter att växa. Att engagera sig hållbart handlar inte endast om att göra gröna val, utan också hur man gör sig av med kläder man inte vill ha längre på bästa sätt. Detta blir avgörande för att samhället ska kunna fortsätta försörja framtida generationer utan att förbruka jordens resurser helt. Genom att veta hur man återvinner plagg samt handlar secondhand är ett sätt att engagera sig i en mer hållbar konsumtion ger både miljömässiga och ekonomiska fördelar. Underkläder är en klädkategori av flera som oftast hamnar mellan stolarna när man diskuterar återvinning av kläder. Denna studie ämnar undersöka vad kvinnor i Sverige gör idag när det kommer till konsumtion och att göra sig av med underkläder samt vilka motiv, orsaker och attityder som står bakom deras handlingar. Resultatet visar att majoriteten slänger sina underkläder i hushållssoporna och att de anser att det är svårt att återvinna underkläder. Den grupp som redan återvinner underkläder uttrycker att det är främst på grund av miljöskäl man gör det och upplever inte att det är svårt att återvinna. Inställningen och attityden till återvinning av underkläder visade att man tycker att det är bra för miljön att återvinna underkläder. Dessutom visar resultatet att majoriteten aldrig handlat underkläder secondhand tidigare. Orsaken till detta är för att det anses vara ohygieniskt. Däremot var man positivt inställd till att återanvändning av underkläder är relaterat till att det är bra för miljön och att det är ekonomiskt att handla underkläder secondhand än att köpa nyproducerat. Hur omgivningen uppfattar second hand-underkläder påverkade även respondenternas inställning. För att få fler att kunna tänka sig att handla underkläder secondhand framför nyproducerade krävs förändringar i attityd, upplevd kontroll och sociala normer. Fortsättningsvis krävs även större kunskapsspridning om relationen mellan kläder (underkläder) och miljö samt bättre planeringar och lösningar på hur man ska samla in trasiga och nedfläckade underkläder på ett mer effektivt sätt.<br>Many of the environmental problems that exist today can be connected to consumer behavior that directly impacts many parts of the environment. Clothing consumption has throughout the year increased dramatically and continues to grow. Engaging sustainably is not only about making green choices but also how to dispose of unwanted clothes in the best way possible. Which is vital to support future generations without depleting the earth’s resources. Knowing how to recycle and reuse clothes is one way to engage in a more sustainable consumption in resource-saving and financial favorability. Lingerie is often a category of clothing that falls between two chairs when discussing the recycling of clothes. This study aims to examine what women in Sweden today do when buying and getting rid of lingerie and what motives, reasons, and attitudes stand behind their actions. The result shows that the majority throw their lingerie in the household trash bin and that they experience it is difficult to recycle underwear. The other group that already recycles their underwear does it because of environmental reasons and claims that they do not find it hard to recycle. However, the attitude towards recycling underwear remains positive among everyone. In addition, the result shows that the majority has never bought lingerie secondhand before. The reason for this is that it is perceived to be unhygienic. The attitude remains positive towards that reuse of underwear is good for the environment and that it is more economic to buy underwear secondhand rather than newly produced. How the surroundings perceive secondhand underwear affects their attitude towards buying secondhand underwear. In order to increase the consumption of lingerie secondhand rather than buying newly produced ones, bigger changes are needed to change attitudes, perceived control and social norms. A bigger spread of knowledge about the relation between clothing (lingerie) and environment is needed and better solutions in collecting damaged and stained underwear more effectively.

Sverige är ett land med stora vattentillgångar. Här faller i genomsnitt mer nederbörd än vad som avdunstar under ett år. Men i ett varmare klimat påverkas vattentillgången. Till följd av den ökande medeltemperaturen kan sommarhalvåret i Sverige leda till att mer vatten avdunstar och bidra till en minskad tillgång på vatten. Industrin står för två tredjedelar av vattenanvändningen och dricksvattenproduktionen för cirka en femtedel. Vi behöver anpassa oss till ett förändrat klimat där vattenbrist i vissa delar av landet kan uppstå. Karlskoga Kraftvärmeverk producerar fjärrvärme och el till Karlskoga kommun. Utöver fjärrvärme och el produceras även processånga till den närliggande vapenindustrin Bofors. För att kunna producera fjärrvärme, el och processånga krävs ånga som fås genom att koka vattnet i ångpannorna. Vattnet som används kallas för matarvatten och kraftvärmeverket i Karlskoga använder i genomsnitt 570 m3 kommunalt stadsvatten per dag för att producera matarvatten. Syftet med studien är att minska vattenförbrukningen vid Karlskoga kraftvärmeverk. Två alternativa systemlösningar föreslås för att minska vattenförbrukningen. Målet var att undersöka skillnader i råvattenförbrukning, energianvändning samt utsläpp av CO2e till följd av energianvändning mellan det befintliga systemet och lösningarna. Det tillkom ett delmål till det huvudsakliga målet vilket var att undersöka hur nivåer i tankar och konduktivitet i vattnet förändrades till följd av lösningarna. Metoden bestod av datainsamling, modellbygge, val av modell och simulering av alternativa systemlösningar. Två modeller byggdes i simulink och vad som skiljde modellerna åt var reglering av vattenvolymstankar. För att validera reglermetod och välja modell simuleras råvattenförbrukningen för det befintliga systemet. Simuleringen jämfördes mot mätdata och den modell som efterliknade det befintliga systemet mest användes för att simulera de två alternativa systemlösningarna. Systemlösningarna innebar att återföra rejektvattnet ifrån RO1 till en av vattenvolymstankarna i reningssteg A, UF-tanken (alternativ 1) eller RO- tanken (alternativ 2), för att fortsätta renas till matarvatten. Resultatet ifrån de två alternativa lösningarna visar att vattenförbrukningen kan minskas mellan 24–27% men att energianvändningen ökar med 15,8–16%. Systemalternativen påvisar en nettobesparing för rörliga kostnader av vatten och el på 25–30 000kr. Slutsatsen är att alternativ två är det bästa lösningen. Med alternativ två kan allt rejektvatten tas tillvara på och nettokostnaderna minskar med 30 000kr. Systemlösningen är ett bra alternativ för att minska vattenförbrukningen Karlskogas kraftvärmeverk.

Kan en möbeltapetserare arbeta med återbruk av modernt producerade möbler? I vårt examensarbete har vi arbetat med återbruk av några utvalda produkter ur Ikeas sortiment. Vi har med vårt yrkeskunnande som möbeltapetserare och vår miljö som utgångspunkt velat skapa uppgraderade möbler av det människor tröttnat på. Resultatet av detta arbete är en liten kollektion redesignade möbler. Möbler att älska och att slita på under många år till.

Inledning Studien  handlar  om  hur  förskollärare  arbetar  med  hållbar  utveckling  i  den  pedagogiska verksamheten i förskolan samt hur de belyser och förmedlar hållbar utveckling för barn. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hållbar utveckling utifrån den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen samt hur de arbetar med hållbar utveckling, med fokus på återvinning och återanvändning, ur ett förskoleperspektiv. Metod I studien har vi valt att använda en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju, då den är mer öppen och inbjudande till att respondenten får resonera fram sina svar. Fem förskollärare från fem olika förskolor från två kommuner intervjuades på sina respektive arbetsplatser. Resultat Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar medvetet med hållbarutveckling i den pedagogiska verksamheten på förskolan. I vilken utsträckning förskollärarna arbetar med hållbar utveckling såg olika ut på olika förskolor. I resultatet kom det tydligt fram att material återvinns och återanvänds. De flesta förskollärarna visar på att materialet är tillgängligt för barn.

I Sverige har mängden grovavfall ökat de senaste åren. Grovavfall är avfall från hushåll såsom möbler och byggmaterial. Enligt svensk lagstiftning och EU:s avfallshierarki bör återanvändning av produkter prioriteras för att förebygga att avfall uppstår. Genom att återanvända produkter främjas miljön samtidigt som det har sociala och ekonomiska fördelar. Varje kommun i Sverige ska ha en avfallsplan som innehåller åtgärder som ska vidtas för att minska avfallets mängd, samtidigt har varje kommun ansvar för omhändertagandet av hushållens grovavfall. Syftet med studien har varit att granska Malmö stads arbete för återanvändning för att presentera möjliga förbättringsförslag. Två separata undersökningar har utförts. Innehållsanalys användes för att granska hur Malmö stad främjar återanvändning och enkäter delas ut till invånarna i Malmö stad för att undersöka hur de upplever Malmö stads arbete med återanvändning. Resultatet visade att en del av Malmö stads arbete nått invånarna i Malmö. Vi har dock identifierat brister i Malmö stads kommunikation. Vidare var det brist på tillgänglighet och infrastruktur vilket är delar som ingår i Malmö stads strategier och arbete. Förbättring inom kommunikation kan ske genom att vid varje tillfälle som är möjligt kommunicera om återanvändning och en inflytelserik grupp kan tillsättas för att vägleda arbetet. Styrmedlet pay-as-you-throw införas på återvinningscentralerna för att människor ska använda sig av andra bortskaffningsmetoder. Dessutom bör Malmö stads interna arbete för återanvändning via Malvin kommuniceras för att exemplifiera arbetet och därmed inspirera.<br>The total amount of bulky waste has increased in the past years. The Swedish term grovavfall means bulky household waste which includes furniture and building materials. Re-use of products should be a priority to minimize waste according to Swedish law and the EU:s waste hierarchy. Reusing products is not only beneficial for the environment, but also has social and economic advantages. Every municipality in Sweden has the responsibility to constitute a waste management plan, which should include an action plan to minimize the amount of waste. At the same time the municipalities are responsible to handle the grovavfall created by households. The purpose of this study was to review Malmö city’s work with re-use to be able to present ways to improve their work. Content analysis by Malmö city’s waste management plan was used to understand how the city tries to improve re-use by the residents in the city. To see how the residents are experiencing the work by the city, we distributed surveys. The result of this study shows that some work by Malmö city has reached the residents. However, we have identified some deficits in Malmö city's communication. Infrastructure and accessibility was perceived as difficulties linked to re-use, which both are included in Malmö city's strategies and work. By communicate about re-use at every opportunity possible Malmö’s communication could improve, an influential group could also be established to guide the work. Furthermore, pay-as-you-throw could be introduced at recycling center to influence people to choose other disposal methods than to discharge. In addition, the internal work for re-use by Malmö through Malvin should be communicated to exemplify the work and inspire others.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever iskolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmarebestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns ihemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras.I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att elevernahar vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna ihemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig omvar under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder ochdärifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilkabesparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutandeinskränkningar.

Vintage fashion och secondhandkläder har fått ett nytt ljus i dagens samhälle. Det har alltid funnits en andrahandsmarknad för kläder, men nu när det kallas vintage har det blivit högsta mode. Fler och fler söker sig till butiker eller platser som kan förse sina kunder med det annorlunda plagget som ingen annan har. Men ändå finns det ett berg av kläder som skräpar ner vårt samhälle. Vad som orsakar detta är våra gigantiska klädimperier som manipulerar konsumenterna med det ”trendiga” då det är följd av shoppande och exklusivitet. Hur vi konsumenter bär oss åt efter konsumering av våra kläder är oklart för de flesta av oss. Orsaken kan vara att man inte begrundar det som något viktigt då det bara är kläder. Även kläder kan innehålla kemikalier som kan vara skadliga för miljön. Varje dag ökar mängden avfall i samhället och att deponera avfallet på soptippen är ingen långsiktig lösning. Upplösning av avfall kan både leda till föroreningar och till starkt koncentrerade och förorenande restprodukter. Vi måste bli bättre på att hantera vårt klädesavfall så att det på sikt gynnar både den enskilda människan och vår miljö. Vi har försökt beskriva vad som ger upphov till uppkomsten av alla dessa klädesavfall och även kunna upplysa om hur man kan hantera situationen på ett bättre sätt. Det finns många olika alternativ för att på ett bättre sätt hantera våra konsumerade kläder. Berget av klädesavfall bara växer så varför inte byta kläder med varandra, låna kläder från klädbiblioteket, lämna in kläderna till respektive klädkedjor, skänka det till någon secondhandbutik eller varför inte göra om kläderna på egen hand.<br><p>Vintage fashion and secondhandclothing has gained new light in today's society. There has always been a secondary market for clothes, but now that it is called vintage, it has become very fashionable. More and more people are looking for the stores or locations that can provide their customers with the different garment that no one else has. But still, there is a mountain of clothes that litter our society. What’s causing this is our gigantic clothing empires that manipulate consumers with the "trendy" when it is due to excitement and exclusivity. How we as consumers behave after the consumption of our clothing is unclear for most of us. The reason may be that you do not ponder it as something impor¬tant because it is only clothing. Even clothing may contain chemicals that can pollute the environment. Every day the amount of waste in society increases and to deposit the waste at the landfill is no long-term solution. Dissolution of waste can lead both to pollution and highly concentrated and polluting wastes. We must become better at dealing with our garment waste so that it ultimately benefits both the individual and our environment. We have tried to describe what gives rise to the emergence of all these garment waste and also to provide information on how to handle the situation better.There are many different options to better manage our clothing consumption. The mountain of garment waste only grows so why not change clothes with each other, to borrow clothes from the clothes library, provide clothes for each clothing stores, donate it to a secondhand store or why not remake the clothes on your own.</p><p>Program: Kandidat inom Magisterutbildning i fashion management med inriktning modemarknadsföring</p>

Bygg- och anläggningssektorn har en stor inverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp på 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Byggbranschen är även världens största konsument av råvara och den står för 50% av global stålproduktion samt förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. Cirkulär ekonomi är ett uppåtgående koncept inom flertalet sektorer och branscher för att skapa en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka bygg- och anläggningssektorns förhållande till cirkulär ekonomin för att minska branschens klimatpåverkan. Vi vill undersöka hur byggsektorn kan bli klimatneutral med hjälp av cirkulära principer och initiativ som bland annat LFM30, vilket är en lokal färdplan för att uppnå de globala målen år 2030 för att bidra till ett hållbart byggande. Under analysen framkommer det hur utvalda företag ser på cirkulär ekonomi och deras kännedom kring ämnet. För att förverkliga den cirkulära ekonomins potential har flertalet arbetssätt identifierats av respondenter som arbetar inom ämnet vilket kan stödja den komplexa övergången till en cirkulär ekonomi i den byggda miljön.<br>The construction sector has a major impact on global warming and is estimated to have emissions of 15 million tonnes of carbon dioxide equivalent per year. The construction industry is also the largest consumer of raw materials, accounting for 50% of global steel production and consuming more than 3 billion tonnes of raw materials. Circular economics is an emerging concept in a wide range of sectors and industries for achieving a sustainable development. The purpose of this thesis is to investigate the construction industry's view of circular economy in order to reduce the industry's climate impact. We want to explore how the construction sector can become climate neutral with the help of circular principles and initiatives such as LFM30, which is a local roadmap for achieving the global sustainable development goals for the year 2030, in order to contribute to a sustainable built environment. The analysis reveals how selected companies view circular economics and their knowledge of the subject. In order to realize the potential of the circular economy, different ways of working have been identified by respondents working within the subject,which can support the complex transition to a circular economy in the built environment.

With the purpose of finding the motives behind use, production and reuse of Open Educational Resources (OER), the writer has conducted a qualitative survey. The three main questions in this two years master‟s thesis are: • Why do people use others‟ unmodified OER? • Why do people produce OER? • Why do people alter and reuse OER? The theoretic framework is built around Manuel Castells‟ network society, with its social and efficiency seeking dimension, along with the Knowledge commons. Some pedagogy is included as well. A web survey was distributed to 796 users of the Connexions OER repository. 95 responses were received. The results reveal the users, producers and reusers to be a diverse crowd. The belief in sharing knowledge and information is put forth as a motive behind taking part in the OER circuit, as are more practical thoughts about use in teaching or learning situations. Continuing reuse of own material is popular. The quality of material and user interfaces are claimed to be barriers against use. The verdict is not un-animous however, and there are possible signs of improvement ahead. Furthermore, the community around OER is described with warmth and surprise by several respondents. Among faculty the support for OER is varied, but on the internet the communication and encouragement is glob-al.

I den här rapporten beskrivs utvecklingen och implementationen av en identitets leverantör. Sigma Identity Provider’ är en login lösning som används för att autentisera användare med följden att användaren får tillgång till applikationer och API: er. Genom att använda sig av ramverket Identityserver4, som kombinerar båda protokollen OAuth2 och OpenID Connect, blir utvecklaren mer flexibel och kan fokusera på autentiseringsdelen av lösningen. Den här leverantören ger flera sätt för användaren att autentisera sig på och möjligheten för utvecklare att konfigurera inställningar som gäller för ’Sigma Identity Provider. Rapporten inkluderar en beskrivning av ett säkert tillvägagångssätt att implementera lösenord på och säkerheten kring det.<br>This report describes the development and implementation of an identity provider. Sigma Identity Provider’ is a login solution that is used for authenticating users so they can receive access to applications and APIs. By using the Identityserver4 framework, which combines both the OAuth2 and OpenID Connect protocols, a developer becomes flexible and can focus on the authentication part of the solution. This provider brings several ways for the user to authenticate and the availability for developers to configure settings regarding the ‘Sigma Identity Provider. The report includes a description on how to safely implement passwords and the security around it.

I aktuellt läge [2019] brister Sverige på att tillhandahålla förberedande planer för eventuella brandolyckor i byggnader med kulturhistoriskt värde. Brandolyckor på kulturminnesmärkta byggnader är inte frekventa och det saknas en standardiserad metod på hur återställandet kan hanteras efter en brandolycka på ett produktivt och hållbart sätt. Syftet med rapporten är att komma fram till en förenklad och mätbar standardiserad arbetsprocess genom att förbättra arbetet kring en brandolycka på kulturminnesmärkta byggnader, där förebyggande åtgärder, förbättringar under brandförloppet och återställande av objekt ingår. Rapporten görs med målen att bevara en god social hållbarhet och bevara det svenska kulturarvet för framtida generationer. Målet vid återställandet av en kulturhistorisk byggnad är att utseendet ska förbli oförändrat och att bevara det traditionella och ursprungliga skicket. Huvudobjekt som undersöks är kulturminnesmärkta byggnaden Kasern II på Skeppsholmen tillsammans med de två referensobjekten Katarina kyrka och Vildmannen 7. Huvudobjektet där en brandolycka bryter ut i september år 2016 håller idag [2019] på att återställas efter omfattande fuktskador från släckningsarbetet och brandskador på material som blev utsatta för höga temperaturer. Del av den standardiserade processen är att redovisa hur val av släckmedel kan avgöra omfattningen av fuktskador på materialet i byggnaden och hur släckmedlet och brandrester påverkar närliggande miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Även förebyggande brandskydd och önskvärt brandskydd efter restaureringsarbetet tas med. Rapporten bearbetar materialmässigt främst tegel och trä som oftast utgör den bärande stommen respektive bjälklaget i en kulturhistorisk byggnad. Genom att observera hur trämaterial och murverk reagerar vid hög temperatur och fukt vill författarna bedöma om de kan saneras och återanvändas eller behöver kasseras. Dessutom undersöks med fokus på återställande av konstruktionen, saneringsmetoder för att ta bort brandlukt och mikrobiologisk påväxt på trämaterial. Då målet vid återställande av en kulturminnesmärkt byggnad är att behålla den traditionella utformningen saneras det massiva teglet och träbalkarna i den utsträckning som går för att bevara dem. Dimensionering av brandskydd varierar för olika kulturminnesmärkta byggnader beroende på objektets utformning och ändamål. Som exempel för installation av sprinkler görs en avvägning mellan risk för brand och risk för eventuella fuktskador vid brand. Compressed air foam system [CAFS] är den släckningsutrustning som används under släckningsarbetet på Kasern II, som jämfört med andra släckningssystem avger mindre vatten och på så sätt minimerar fuktskador. Under brandförloppet hjälper aktuella ritningar, dokumentation och insatsplaner räddningstjänsten att utföra ett funktionellt släckningsarbete. Tegel är beständigt mot brand då det bränns under tillverkningsprocessen. Vid en brandolycka kan tegel spricka om sintringstemperatur överstigs eller vid snabb avkylning under släckningsarbete. Sprickor kan åtgärdas med förstärkning av murverk. Sprickor i tegel som är synligt för blotta ögat återanvänds om det inte finns en synlig fysisk skada på materialet. Trämaterialets hållfasthet försämras inte vid exponering av hög temperatur förutom i den brännskadade delen som kallas förkolningsdel och ligger i ytskiktet på balken efter brand. Förkolningsdelen kan mekaniskt hyvlas bort vid sanering. Mekanisk hyvling anses som en relativt enkel saneringsmetod och kräver inga kemiska miljöpåverkande ämnen.<br>In current situation [2019], Sweden is failing to provide preparatory plans for possible fire accidents in buildings with cultural-historical value. Because fire accidents on monumental buildings do not occur frequently, there is no standardized method on how to manage the restoration after the accident in a productive and sustainable manner. Purpose of the report is to produce a simplified standardized and measurable work process on how to improve arrangements during a fire accident on monumental buildings, where preventive measures, improvements during fire process and restoration of the building are included. The report is written with the aim of preserving good social sustainability and for preserving the Swedish cultural heritage for the future. The goal when restoring a cultural-historical heritage building is to maintain the classical appearance and to preserve the traditional and original condition. The main object reviewed is the cultural heritage building Kasern II on Skeppsholmen together with two more reference objects. The main object, where the fire accident takes place in September 2016, is today [2019] being restored after extensive moisture damage from the extinguishing work and fire damage to the material which was exposed to high temperature. Part of the standardized process is to describe how the choice of extinguishing agent can determine the extent of moisture damage to the material of the building and how pollution from the extinguishing agent and fire residues affect the neighboring environment from a sustainable point of view. Preventive fire protection and desirable fire protection after restoration work are also included. The report materially presents bricks and wood, which most often constitute the supporting structure and the floor structure of a cultural-historical building. By observing how wood materials and masonry react at high temperature and humidity, an assessment is made whether these materials can be decontaminated and reused or need to be discarded. In addition, with focus on restauration of the construction, decontamination methods for removal of fire odor and microbiological growth on wood materials are studied. Goal when restoring a building with cultural heritage is to maintain the traditional construction, therefore the solid brick and wooden beams are to be remedied to the extent required to preserve them. The choice of fire protection installations varies depending on the building's design and purpose. An example is the installation of sprinklers, which is a tradeoff between the risk of fire and the risk of possible moisture damage in the event of fire. Compressed air foam system [CAFS] is the extinguishing equipment used during extinguishing work on Kasern II which, compared to other extinguishing systems, emits less water therefore minimizing moisture damage. During the fire accident, updated drawings, documentation and action plans help the rescue service perform a functional extinguishing work. Bricks are resistant to fire as bricks are burned during manufacturing process. During a fire accident, bricks may crack if the sintering temperature is exceeded or in case of a rapid cooling during extinguishing work. Cracks can be restored with reinforcement on masonry. As cracks in brick are usually visible to the naked eye, bricks are reused if there is no visible physically damage to the material. The strength of wood material does not deteriorate when exposed to high temperature except in the burned part called char, which lies on the surface layer of the beam after fire exposure. The charring part can be mechanically planed away during sanitation. Mechanical planning is regarded as a relatively simple sanitation method and does not require any chemical environmentally impacting substances.

This thesis means to find out how preschool teachers are working to demonstrate the importance of recycling and reuse for children. My hope is to contribute knowledge about various practical methods to establish the idea of sustainable development in the operation. I have used the method of qualitative research and done semi-structured interviews with preschool teachers on certified green flag preschools. The questions I have asked for example concerned how the preschool teachers have worked with recycling and reuse, how much the children have been able to influence and if other didactic subjects are implicated. Six interviews were made and these are summarized in the result part. The analysis shows that all teachers want to teach the children the importance of protecting our earth and what actions each person can contribute with. Even in my search through earlier literature, this has been emphasized since the children absorb a lot of knowledge during the preschool age. Reuse and recycling is integrated into the operation and are not something that is done out of the ordinary. The preschool teachers did not consider it to be any difficulties or obstacles. It rather simplified their work because the policy document gets integrated.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld.<br>This essay aims at studying how swedish infantry regulations have changed from the invasion-deterring army of the Cold War to today’s modern expeditional army, but also to show likenesses between these.The essay is based upon two regulations, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 and Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, which are compared with an analytical tool constructed from elaborated and operationalized parts of the six basic abilities.The thesis shows that there is a difference concerning the use of indirect method in order to defeat the opponent, and also in the terms of mission tactics. Similarities can be found in the description delaying the opponent and the use of indirect fire.

Syfte: Varje dag spolar vi ner ungefär 30 liter vatten i toaletten. Att det är rent dricksvatten som används i detta syfte är inte en hållbar lösning med hänsyn till den globala uppvärmningen och problemen den för med sig. I Sverige har vi redan sett tecken på vattenbrist och utvecklingen ser inte ut att gå mot det positiva. En bättre hushållning med vårt vatten är ett förslag på en mer hållbar utveckling gällande vattenförbrukningen och ett alternativ till ett sådant förslag beskrivs i denna rapport. Att lokalt kunna återanvända BDT-vatten till att spola toaletterna kan spara närmare 30 % av den totala vattenförbrukningen. BDT-vatten innehåller flertalet skadeämnen och för att denna återanvändning ska kunna ske måste det säkerställas att det inte medför några hälsorisker. Målet med arbetet är att skapa ett system med god teoretisk tillförlitlighet samt undersöka den ekonomiska hållbarheten av ett sådant system vid införandet i nybyggnation av ett flerbostadshus. Metod: För att uppnå detta mål har en omfattande litteraturstudie av BDT-vattnets karaktär samt befintliga system genomförts. Intervjuer med personer inom VVS-branschen samt personer med kunskap inom olika reningsmetoder har genomförts för att få en bredare kunskap i ämnet. Resultat: Rapporten beskriver utformningen av ett fysiskt system anpassat till nybyggnation av flerbostadshus med 30 lägenheter. Resultatet visar att det finns möjlighet till besparing av dricksvatten samt möjlighet till ekonomisk vinning vid återanvändning av BDT-vatten.Systemet har god teoretisk tillförlitlighet men författarna föreslår vidare forskning i form av empirisk prövning av systemets funktionsduglighet. Konsekvenser: Införandet av ett system som återvinner BDT-vatten innebär flera förändringar i det befintliga arbetssättet. Förändringar tar ofta lång tid att införa i den svenska byggbranschen. Trots detta hade implementeringen inneburit flera fördelar i införandet av ett sådant system, där en reducering i dagens dricksvattenanvändning är en av de viktigaste. Med dagens teknik kan man på ett pålitligt sätt rena BDT-vattnet till den grad då det inte är hälsoskadligt. Möjligheten till ekonomisk vinning bör motivera implementeringen av ett sådant system vid nybyggnation av större flerbostadshus. Begränsningar: Vi har endast sett till möjligheten att införa ett system i Sverige med lagar och regler som gäller här. Den ekonomiska aspekten baseras på nybyggnation av ett flerbostadshus.Endast BDT-vatten kommer att analyseras. Nyckelord: Ekonomisk analys, filter, hälsoskadliga ämnen i BDT-vatten, membranseparationrening av BDT-vatten.

Hold down release mechanisms (HDRMs) are used for tightly attaching segments of bodies together when it is desired to release them rapidly at some point. When transporting sensitive payloads on launch vehicles, the challenge arises of releasing the fastened segments of the spacecraft without risking damage to the costly equipment. Non-explosive HDRMs are favourable from a safety perspective as there is a lower risk of producing potentially destructive shock-waves throughout the structure.  One variant of a non-explosive HDRM uses a so called 'split spool initiator'. This initiator can only be used once in the actuator mechanism and to reuse the HDRM the initiator must be replaced. The purpose of this thesis is to design an improved split spool initiator which can be reusable while conserving the functionality aspects of the existing design. To achieve this, different ideas were considered and ultimately a solution using shape memory alloys (SMAs) was explored. A prototype was constructed to demonstrate the functionality of the design and simulations are done to determine the forces acting on different parts of the mechanism.<br>Hold down release-mekanismer (HDRM) används för att säkert kunna fästa samman delar av strukturer för att sedan kunna lossa dessa vid rätt tillfälle. När det transporteras känslig last på exempelvis rymdfarkoster uppkommer utmaningen att göra så på ett sätt som inte riskerar att skada den ofta dyra utrustningen. Det finns en mängd olika HDRM, dessa kan delas upp i två typer som är icke explosiva release-mekanismer och pyrotekniska release-mekanismer. Icke explosiva release-mekanismer har en fördel över pyrotekniska som är att de inte producerar potentiellt destruktiva chock-vågor som sprids genom strukturen. En typ av icke-explosiva release-mekanismer är den så kallade split spool-initieraren. Denna kan endast användas en gång när fästelementet är aktiverat och för att kunna använda fästelementet igen måste hela initieraren bytas ut. Syftet med denna studie har varit att att designa en förbättrad split spool-initierare som är återanvändbar, medan funktionaliteten hos den ursprungliga designen är bevarad. För att åstadkomma detta övervägdes olika idéer och slutligen valdes en lösning som använder minnesmetaller eller Shape memory alloys på engelska (SMA). En prototyp konstruerades för att demonstrera funktionaliteten hos designen. Simuleringar gjordes även för att bestämma krafter som agerade på split spool-strukturen och för att få en överblick över spänningsfördelningen genom initieraren.

The space industry and the technological developments regarding space exploration hasn’t been this popular since the first moon landing. The privatization of space exploration and the vertical landing rockets made rocket science mainstream again. While being able to reuse rockets is efficient both in terms of profitability and popularity, these developments are still in their early stages. Vertical landing has challenges that, if neglected, can cause disastrous consequences. The existing studies on the matter usually don’t account for aerodynamics forces and corresponding controls, which results in higher fuel consumption thus lessening the economical benefits of vertical landing. Similar problems have been tackled in studies not regarding booster landings but regarding planetary landings. And while multiple solutions have been proposed for these problems regarding planetary landings, the fact that the reinforcement learning concepts work well and provide robustness made them a valid candidate for applying to booster landings. In this study, we focus on developing a vertical booster descent guidance and control law that’s robust by applying reinforcement learning concept. Since reinforcement learning method that is chosen requires solving Optimal Control Problems (OCP), we also designed and developed an OCP solver software. The robustness of resulting hybrid guidance and control policy will be examined against various different uncertainties including but not limited to wind, delay and aerodynamic uncertainty.<br>Rymdindustrin och den tekniska utvecklingen av rymdutforskningen har inte varit så populär sedan den första månlandningen. Privatiseringen av utforskningen av rymden och de vertikala landningsraketerna medförde att raketvetenskapen återkom som en viktig huvudfråga igen. Även om det är effektivt att återanvända raketer i form av lönsamhet och popularitet, är denna utveckling fortfarande i sina tidiga stadier. Vertikal landning har utmaningar som, om de försummas, kan orsaka katastrofala konsekvenser. De befintliga studierna i frågan redovisar vanligtvis inte aerodynamikkrafter och motsvarande regulatorer, vilket resulterar i högre bränsleförbrukning som minskar de ekonomiska fördelarna med vertikal landning. Liknande problem har hanterats i studier som inte avsåg boosterlandningar utan om planetariska landningar. Även om flera lösningar har föreslagits för dessa problem beträffande planetariska landningar, det faktum att förstärkningsinlärningskonceptet fungerar bra och ger robusthet gjorde dem till en giltig kandidat för att ansöka om boosterlandningar. I den här studien fokuserar vi på att utveckla en lagstiftning för styrning av vertikala booster-nedstigningar som är robust genom att tillämpa koncepten inom förstärkningsinlärning. Ef- tersom förstärkt inlärningsmetod som väljs kräver lösning av optimala kontrollproblem (OCP), designade och utvecklade vi också en OCP-lösningsmjukvara. Robustheten för resulterande hybridstyrning och kontrollpolicy kommer att undersökas mot olika osäkerheter inklusive, men inte begränsat till vind, fördröjning och aerodynamisk osäkerhet.

Under projektet ”Att brodera är ett verb –Betraktelser ur ett nålsöga” har jag använt applikationsbroderi som teknik för att transformera och bearbeta material från min omgivning. Jag har sorterat alla material efter färgcirkeln och skapat rutor som jag satt ihop till ett abstraherat lapptäcke. Arbetet har syftat till att undersöka processbaserat görande och jag har därför tagit hjälp av verben i konstnären Richard Serras ”Verb list”. Jag har satt upp fyra regler för mig själv att förhålla mig till under arbetets gång. Med reglerna har jag velat eliminera alla val och processer som inte handlar om själva görandet i sig. Lapptäcket har tagit sin slutliga form utifrån det ramverk som reglerna utgjort. Under min opponering diskuterade jag och opponenten Karin Lundgren-Tallinger främst hur jag har förhållit mig till mina regler under arbetets gång och hur de hade kunnat vara tydligare. Till Konstfacks Vårutställning hängde jag upp lapptäcket på en ställning av skrot i ett hörn och spred ut vissa rutor och andra obearbetade material så som skräp och garner i flera delar av rummet. Installationen av verket gjorde jag för att skapa en känsla av att arbetet med rutorna när som helst skulle kunna återupptas och görandet forsätta.