Academic literature on the topic 'Återbetalningsförmåga'

Syfte: Syftet är att få fram vad bankerna tittar på vid en kreditbedömning. Skiljer sig kreditbedömningsprocessen åt om det är ett företag som har tillgångar mot ett som generellt inte har tillgångar, i det här fallet kunskapsföretag. Vilka är de viktigaste faktorerna i en kreditbedömning? Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra olika bankkontor i Gävle. Efter intervjuerna har data renskrivits direkt och skickats ut till respondenterna för godkännande. Det godkända materialet har sedan sammanställts. Teorin har samlats in via litteratur och vetenskapliga artiklar. Empiri och teori har sen analyserats för att se om det finns likheter och skillnader inom områdena. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att bankerna har samma kreditbedömningsprocess för kunskapsföretag som för andra företag. Resultaten visar också att nyckeltalen jämför olika referensmått beroende på bransch. Inga speciella nyckeltal granskas för kunskapsföretag vilket gör att humankapitalet blir svårbelyst. Trots att marknaden för kunskapsintensiva företag är på uppgång verkar inte bankerna ha något behov av att anpassa kreditbedömningsprocessen eftersom kreditbehovet för företagsgruppen generellt är lågt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se om kunskapsföretagen har fortsatt att öka. Det skulle också vara intressant att se om bankerna ändrar sin kreditbedömningsprocess i framtiden. Uppsatsens bidrag: Bankernas tillvägagångssätt i kreditbedömningsprocessen anpassas inte till typen av företag. Nyckeltalen som granskas bedöms utifrån olika referensmått, vilket är en anpassning till bransch, men för kunskapsföretag saknas möjligheten att kunna omvandla värdet av humankapitalet till hårda värden. Detta gör analysen besvärligare och svårare att få konsekvent.

Our study highlights the potential challenges that occur within the banks credit assessment of property companies’ repayment ability and what improvements can be implemented to reduce the weaknesses of the credit process. The study aims to provide a greater understanding of how the credit assessment process works within a bank and to pay attention to where potential weaknesses in the system are located. The study is based on theoretical and empirical data. The theoretical part of the study is based upon evidence from literary and scientifical sources, while the empirical data consists of interviews from professional experts and of a researcher within the banking and property sector. The credit culture in the banking system has changed in recent decades as a result of previous real estate and financial crises. Banks have become more restrictive with their credit lending and they have begun to move towards a more classical view of banking. When banks perform a credit assessment they look at both the evaluation flow and the cash flow and it is the cash flow that displays the companies’ repayment ability. Banks uses tools such as stencils and models to assess companies’ cash flow and they do it to try and predict how the companies future capital will look like and how it will develop. It is within the banks prediction of the future of the companies cash flow that you can find the most uncertainties. This is especially true when it comes to credit lending to property companies and the reason is the major risk that banks take within this type of credit granting. The risks are linked to the large loan amount that property companies need to make their business work and also to the long time period that is expected when it comes to large credit granting from banks. There are also some concerns about the assessment of future corporate profits because it is related to a lot of different factors such as the time period of the existing leases within a residential property, the level of the current rent and fear of future vacancies. As a bank, there is often a security in the property when granting loans to property companies and problems can occur when the actual property is of a unique type of real estate. It could lead to difficulties for the bank when they try to estimate the value of the property or when banks need to find a possible buyer. There are also some problems for the banks when it comes to the geographical location of the property because of the connection that prices have to the location of the property. The difficulties when it comes to the assessment of the property companies’ cash flow are many but the banks have an optimistic view on the credit assessment system as it is today.
Vår studie undersöker eventuella utmaningar som förekommer vid bankers kreditbedömning av fastighetsföretags återbetalningsförmåga samt vilka förbättringar som kan genomföras för att reducera dessa problem inom bedömningsprocessen. Uppsatsen syftar till att ge en ökad förståelse för hur kreditbedömningsprocessen inom bankväsendet går till samt uppmärksamma vart de potentiella svagheterna i systemet ligger. Studien är uppbyggd på teoretisk och empirisk data. Den teoretiska delen av arbetet bygger på fakta från litterära och vetenskapliga källor medan den empiriska datan utgörs av intervjuer från yrkesverksamma experter och forskare inom bank och fastighetssektorn. Kreditkulturen inom bankväsendet har förändrats de senaste decennierna till följd av tidigare fastighets- och finanskriser. Bankerna har blivit mer restriktiva med sin kreditgivning och de har börjat gå mot en allt mer klassisk syn på bankverksamhet. Då banker gör en kreditbedömning ser de dels till värderingsflödet men även till kassaflödet och det är kassaflödet som i sin tur visar företagens återbetalningsförmåga. För att bedöma kassaflödet använder sig banker av schabloner och modeller. Bankerna tittar på företagens kassaflöden för att bedöma hur bolagens framtida kapital kommer att se ut och utvecklas. Det är i detta framtidsmoment som man kan finna en del osäkra bedömningsfaktorer. Vid kreditutlåning till fastighetsföretag är bankerna överens om att den största risken ligger i de stora lånebeloppen som fastighetsbolag behöver för att få sin verksamhet att fungera samt i de långa tidsförlopp som dessa lån ligger på. Det kan vara svårt för banker att göra bedömningar av företagens framtida intäkter då de är beroende av ett flertal svårberäkneliga faktorer, däribland hyreskontrakten, hyresnivån och rädslan för framtida vakanser. Som bank har man oftast en säkerhet i själva fastigheten då man beviljar krediter till fastighetsbolag och problemet för bankerna kan uppstå då fastigheten i fråga är av en unik fastighetstyp. Det kan leda till att det blir svårt att uppskatta fastighetens värde och eventuellt hitta en köpare vid behov av försäljning. Ytterligare problem finns även kring den geografiska placeringen av fastigheten då efterfrågan delvis beror på fastighetens läge. Utmaningarna är många men bankerna har en optimistisk syn på kreditsystemet så som det ser ut idag.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle.

Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information.

Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen.

Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer

Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan.

Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga

Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle

Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted.

Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information.

Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities.

Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application.

Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability

 

Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen.

För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner.

Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs.

Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt.

The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support.

To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made.

The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used.

The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.