Contents
Academic literature on the topic 'Återförening'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Återförening.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Återförening"
1
Ahlund, Claes. "Finland, den heliga tystnadens land." AVAIN - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, no. 3 (September 30, 2018): 10–25. http://dx.doi.org/10.30665/av.75226.
Full textAbstract:
Föreställningarna om Finland i den svenska litteraturen efter 1809 är ett i forskningen föga undersökt område. Som ett första försök i detta ämne inriktar sig denna artikel på 1840-talet, då den liberala oppositionen kombinerade sin kritik av bristen på demokrati i Sverige med utfall mot det autokratiska Ryssland. I romanen Kärlekens seger(1846) av J.A. Kiellman-Göranson (1811−1869) ingår dessutom skandinavism i det liberala programmet, liksom den mycket utbredda men likafullt falska föreställningen att den övervägande majoriteten av Finlands befolkning längtade efter en återförening med Sverige. Kombinationen är tidstypisk, men leder till vissa komplikationer.
 Kärlekens segerkan beskrivas som en social äventyrsroman eller som en sensationsroman av Eugène Sues modell. Efter att en rysk spions lömska intriger slutligen gjorts om intet når den romantiska intrigen slutligen sitt mål med den lyckliga föreningen av tre skandinaviska par. Allegorin är en prydlig illustration av en skandinavisk dröm, där också Finland förefaller att ingå i den åtrådda unionen. Den bild av Finland som romanen förmedlar avslöjar likafullt en påtaglig okunskap om landets pågående modernisering. Härmed framträder en säregen variant av Benedict Anderson’s ”imagined communities”. Till följd av den psykiska oförmågan att acceptera 1809 års gränser innefattar denna ”svenska” gemenskap nämligen en grupp – finländarna – som utgör ett viktigt inslag i den diskursiva processen men själva är omedvetna om sin egen roll i den.
Dissertations / Theses on the topic "Återförening"
1
Strandberg, Ingrid. "Frigivna kvinnors återförening med sina barn." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1165.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten. Båda respondenterna uppgav att om vårdarna inne på anstalten hade pratat med dem om barnen/barnet istället för att undvika ämnet så hade de antagligen slutat att missbruka och återvänt till barnen tidigare. Respondenterna uppgav att det som var till störst hjälp gällande återföreningen med barnen/barnet var det faktum att de börjat missbruka sent i livet. Det betydde att de sedan tidigare lärt sig de samhälleliga koderna.</p>
2
Henriksen, Emma. "Vårdnadsöverflyttning eller återförening? : Socialtjänstens arbete med en motsägelsefull lagstiftning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13608.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child’s attachment, the child’s fundamental needs and consent from the involving parties in the case. The study also concluded that some of the difficulties with the process involve a contradictory law and the lack of support to the child´s new family after the custody transfer has been implemented. Some of the positive aspects with custody transfer within the foster care, that the study showed, includes that the child get to live with the family the child regards as his or her own, and a reduced amount of concern and stress, to the benefit of a more stable and safe environment. The analysis was based on two different perspectives: the attachment theory and Maslow´s theory on the hierarchy of the human´s needs
3
Strömberg, Marcus. "Nord- och Sydkorea: På väg mot återförening eller fortsatt konflikt?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22089.
Full textAbstract:
This essay is an analysis of North Korea and South Korea and the task of reunification. Focus lays on the states political systems in a comparative perspective, and the main goal is to lay out the conditions for a potential reunification. A parallel is drawn between possible Korean unification and the actual unification of Germany in 1989, as an attempt to forecast what could be problematic with such an event. The questions that get answered in the study are: "What are the conditions for unification in Korea" and also "What kind of political system does North and South Korea have?" and "How do they compare?" The essay starts with an analysis of the political system in North and South Korea respectively, followed by a comparison of the two countries. It then addresses itself to the conditions for reunification, and the conclusions of the study. I have chosen to use literature on the topic as my main source of information. The comparison between North and South Korea is made according to the most similar as well as the most different research design. The study is limited to one case of possible unification, and one case of actual unification. The political system of North Korea is described as sultanistic, and that of South Korea as a developing democracy. The states have a long common history, and share a common language and religious traditions, but differ strongly in political direction. Reunification will probably be a very expensive project. North Korea runs the obvious risk of collapsing and South Korea getting stuck with the bill. The bad economy and other internal structural problems are far more likely than foreign intervention to bring North Korea down, due to the nuclear arsenal in the hands of North Korean leaders.
4
Tornhammar, Hanna. "Anknytning hos barn som placerats i familjehem : En litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2558.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar. De åtta artiklar som ligger till grund för studiens resultat behandlar hur barns anknytning kan påverkas vid en familjehemsplacering. Vissa av artiklarna är särskilt inriktade på hur barn som är familjehemsplacerade påverkas av de biologiska föräldrarnas besök i familjehemmet. Resultaten av denna studie tyder på att barn som bott en längre tid i familjehem ofta knutit an till familjehemsföräldrarna och att en återförening med de biologiska föräldrarna kan medföra negativa effekter för barnen. Den svenska lagstiftningen där man primärt har en återförening med de biologiska föräldrarna som mål förefaller enligt resultatet i denna studie inte vara förenlig med barnets bästa. Det framkommer i flera av de studerade artiklarna att det är vanligt att biologiska föräldrars delaktighet under familjehemsplacering leder till negativa känslor och försätter det familjehemsplacerade barnet i en lojalitetskonflikt. För att biologiska föräldrars besök i familjehemmet skall vara givande skall de vara regelbundna och syftet med besöken skall vara begripligt för barnet.
5
Lanke, Leif. "Kommer f d Östtyskland att komma ikapp? : Tillväxt i det återförenade Tyskland." Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-5993.
Full textAbstract:
<p>Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt.</p>
6
Carlén, Ida, and Malin Wretman. "Socialsekreterares syn på familjehemsplacerade barns bästa i beslut som rör återförening och vårdnadsöverflyttning - En kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24704.
Full text
7
Lundberg, Jennifer, and Agnes Jonsson. "Var hör jag hemma : En kvalitativ studie om upplevelser och följder av familjehemsplacering och återförening med biologiska föräldrar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175985.
Full text
8
Gyllström, Emma, and Johanna Ålkärr. "Återförening... och sen då? : En kvalitativ studie om familjebehandlares kompetens i relation till att arbeta med familjer som återförenats." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15379.
Full textAbstract:
Studier visar att det finns behov av ett socialt stöd för familjer som återförenas efter separation till följd av migration. Huruvida det finns ett stöd för detta är dock oklart. Då en huvuduppgift för det socialpedagogiska arbetet är att arbeta för social inklusion, ville vi undersöka vad ett återföreningsarbete kan innebära. Studiens syfte är att undersöka familjebehandlares kompetens och upplevelser av att arbeta med familjeåterföreningar när familjen varit splittrad till följd av migration. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet skapades genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken familjebehandlare. Analysarbetet utgår från en abduktiv ansats där det empiriska materialet bearbetades i interaktion med tidigare forskning och Ellströms (1992) teori om kompetens. Resultatet visar att familjebehandlarna ser återetablering av relationer, skapa trygghet, hantera trauma och praktiska göromål som uppgifter ett återföreningsarbete kräver. Vidare visar resultatet handlingsförmågor som familjebehandlarna använder sig av när de hanterar uppgifterna, vilka är inlevelseförmåga, samarbetsförmåga, personligt engagemang och självuppfattning. Följaktligen visar resultatet att ett återföreningsarbete möjliggörs när familjebehandlarna har kompetensen att se möjligheter i sina tidigare erfarenheter. Slutligen visar studien att familjebehandlarna besitter kompetens för att utföra ett återföreningsarbete, men det diskuteras om kunskap kring återföreningsarbetet behöver spridas till andra professioner i det sociala arbetet.
9
Hietala, Yebari Sofia. "Vilka föräldrar återförenas med sina placerade barn? : motiveringar som står bakom beslut om hemtagning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1432.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga. Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat? Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans. För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar. Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening. Det är väldigt få barn som återförenas med sina föräldrar. Det visade sig att det skiljer sig i bedömningar från socialkontor och socialsekreterare. Ett barns återförening möjlighet bedöms utifrån barnets anknytning i främsta rum, och i andra hand bedöms förälderns utveckling. Föräldern har ofta tre år på sig att bättra sig och hålla så bra kontakt med barnet så att de ska hålla sin plats som primär vårdnadshavare för att ha en eventuell chans till återförening. Större delen av barnen blir uppväxtplacerade, med tanke på vårdnadsöverflyttning och anknytningen. Går föräldern med på en frivillig placering enligt SoL så har man större möjlighet att påverka en hemtagning, men via tvångsvårdslagstiftningen LVU blir det svårare, samarbete med socialsekreteraren ökar möjligheten till återförening. Det är tydligt att barnavårdsutredningar är under komplex press, man vill göra det bästa för barnet och följa lagstiftning samtidigt som man ska hålla kostnaderna nere.
10
Lättman, Felicia Hanna Jonasdotter. "Förändringsprocessen i en obegriplig situation : En kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter kring den förändringsprocess som föregått återförening med barn som varit familjehemsplacerade." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-147447.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine how parents, who had children in foster care due to their social environment, describes the process of change and what factors enabled the process. The study is based on interviews with six parents, four female and two males, who have reunited with their children. A phenomenological interview method has been used to catch the parents’ views and perspectives on the process. Aaron Antonovsky’s (1987/2005) salutogenic theory of sense of coherence (SOC) is used as a theoretical frame, where the three factors: comprehensibility, manageability and meaningfulness have been analysed to put focus on which factors enable change. To also examine how the process is affected by its social context Erving Goffman’s (1959/2014) dramaturgical role theory has been used. The results indicate that a successful changing process requires understanding of the situation and how to handle it. In the crises following the placement parents tend to feel strong emotions that may affect the sense of understanding and seeing change as a possibility. The parents need to understand how to enable change and need to believe that change is possible.