Academic literature on the topic 'Återgivning'

I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med sam­talsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till proto­kollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Under­sök­ningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och for­mar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet. Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtag­nings­­mönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning. Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse. Studiens design gör att det inte går att uttala sig om sambandens riktning. Resultaten indikerar att när föräldrar upplever positiva emotioner och inte upplever sig invaliderade under återgivningen finns goda förutsättningar för att de får ny förståelse för sitt barn och att utredningen kommer barnet till godo.
Psychological assessment of children has become increasingly common. One important aspect of an assessment is the feedback, when the result is communicated to the parents. The aim of the present study is to investigate parents’ experience of assessment feedback, with focus on the relation to the assessor, validation, invalidation and emotions in relationship to the experience of having obtained a new understanding of the child. The study is a cross-sectional study including 33 participants. The results show that positive emotions and invalidation are the two best predictors as to what degree the parents experience that they have been given a new understanding of their child. The study design prevents any conclusions regarding the directions of relationships. The results indicates that when parents experience positive emotions, while not feeling invalidated during the assessment feedback, there are good prerequisites for the parents obtaining a new understanding of their child and that the assessment will be beneficial to the child.

Studier har visat att så väl goda kunskaper i intervjuteknik som intervjuledarens attityd påverkar utfallet av intervjun. De har också visat på att samförstånd är av stor betydelse för en lyckad intervju. Denna uppsats syftar till att under-söka skillnader i lämnad information vid dominant respek-tive humanitär intervjustil. I studien har 30 bandade inter-vjuer med misstänkta gärningsmän och brottsoffer obser-verats. Polisens frågor har kategoriserats som antingen dominanta eller humanitära. Brottsoffrens och misstänkta gärningsmännens svar har kategoriserats som känneteck-nande av antingen ångest eller respekt/samarbete. Studien visade inte på någon signifikant skillnad i mängden infor-mation vid intervjuer med olika grader av humanitet. Stu-dien visade inte heller någon skillnad i informationsmängd vid intervjuer med olika grader av dominans. Intervjuer som karaktäriserades av respekt och samarbete ökade dock mängden information.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

Abstract

Title: Serial recall of two-voice lists: Words are not perceptually organized by voice.

The present study examined how voice affects the perceptual grouping of words in short-term memory that are auditory presented. Three different voice-lists were used: single-voice, alternating-voice and split-voice. In single-voice lists all words were presented in the same voice. In alternating-voice lists words were presented alternately in a male and a female voice. Finally, in split-voice lists words were presented grouped four and four in a male and a female voice. It was hypothesized that recall would be best for split-voice lists, especially at serial position 4 and 5. This was not confirmed. However, in line with earlier investigations, a recall advantage of single-voice lists was found in comparison with recall of alternating-voice lists at the beginning of the serial position curve. Taken together, these results suggest that words are not perceptually organized by voice in short-term memory. Like earlier studies this study found that recall of single-voice lists was better than alternating-voice lists at the first serial position, a result that yet has to be explained.

Keywords: Multi-voice lists, serial recall, short-term memory, perceptual organization

Höjddata av god kvalitet är av stor betydelse i många sammanhang, inte minst i samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Laserdata Skog är höjddata insamlade från flygburen laserskanning och kommer i färdigt skick att täcka större delen av Sveriges yta. För att sådana data ska kunna användas på bästa sätt är det viktigt att ha kännedom om deras kvalitet. För data från flygburen laserskanning finns det många parametrar som orsakar variation i kvaliteten, där terrängtypens inverkan hör till de mest betydande.  Denna studie utförs på uppdrag av Lantmäteriet och syftar till att undersöka kvaliteten i Laserdata Skog. Fokus ligger på osäkerhet i höjd och punkttäthet, samt hur dessa faktorer varierar mellan olika terrängtyper. Höjdosäkerheten har undersökts genom jämförelser mellan laserdata och terrestra kontrollmätningar, medan punkttätheten har bestämts med beräkningar och observationer i laserdata. Fyra terrängtyper ingår i studien: Hårdgjord yta, Gräsyta, Barrskog och Lövskog. Varje terrängtyp representeras av tre olika provytor, fördelade på olika skanningsområden. Osäkerheten i höjd påverkades av både trädskikt och markvegetation, medan det enbart var variation i trädskiktet som orsakade synbar påverkan på punkttätheten. Osäkerheten i höjd för enskilda provytor varierade mellan 0,011 och 0,183 m (RMS). Punkttätheten varierade mellan 0,66 och 2,09 punkter/m2. För osäkerheten i höjd påträffades ett betydande bidrag från inpassningen av punktmolnet, vilket försvårade analysen av terrängtypens inverkan.
High quality elevation data is of great importance in many contexts, for example in society’s adaptation to climate change. Laser data forest (Laserdata Skog) is elevation data collected from airborne laserscanning, and will cover most of Sweden’s surface when completed. In order for this data to be used in the best possible way, knowledge of its quality is important. Many parameters causes variation in quality for airborne laserdata, and the impact of vegetation is one of the most significant. This study is conducted by request from Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) and aims to investigate the quality of Laser data Forest. Uncertainty in height and point density is the main focus, as well as how these factors vary in different types of terrain. Uncertainty in height has been investigated by comparisons between laser data and terrestrial control measurements, while point density has been determined by calculations and observations in laser data. Four types of terrain is included in the study: Impervious surface, Grass, Coniferous forest and Deciduous forest. Each type of terrain is represented by three test surfaces, one in each of three different scanning areas. Uncertainty in height was affected by both trees and ground cover, while the vegetational impact on point density was caused by trees alone. Uncertainty in height for individual test sites varied between 0,011 and 0,183 m (RMS). Point density varied between 0,66 and 2,09 points/m2. For the uncertainty in height, a considerable contribution was found to originate from the alignment of the point clouds, which made the analysis of the impact of the terrain more difficult.

In many earlier investigations a recall advantage of auditory lists spoken in a single voice has been found over recall of lists spoken in two alternating voices. One explanation proposed is an organization strategy which makes recall of alternating-voice lists so difficult. The strategy implies sorting same-voice words into same-voice groups at encoding. Based on this proposition, it was assumed that voice-by-voice recall would be better than recall in order of presentation, as then the recall instruction and the organization of items in memory would be in concordance. The present experiment tested and was unable to support this hypothesis. However, an intriguing interaction between recall instruction and the sex of the participants was found, indicating that males perform worse in the voice-by-voice recall instruction than in serial recall while females’ performance did not differ between the two recall instructions. Implications of these results are discussed.

I över 20 år har grafisk återgivning varit ett av de grundläggande kraven för att kunna registrera ett tecken som varumärke i svensk rätt. Kravet avskaffades dock i samband med ikraftträdandet av direktiv 2015/2436, i vilket det har ersatts med ett krav på att återgivningen istället ska vara klar och tydlig. Direktivet föreslås införlivas i svensk rätt den 1 januari 2019. Kravet på grafisk återgivning har medfört en osäkerhet för registreringen av okonventionella tecken, bland annat för dofter eftersom de är svåra att återge grafiskt. Det är heller inte självklart att dofter kan uppfylla kravet på särskiljningsförmåga. Frågan är vilken inverkan kravet på grafisk återgivning har för möjligheterna att registrera dofter som varumärken samt vilken inverkan kravet på att återgivningen ska vara tydlig och klar kommer att ha för möjligheterna att registrera dofter som varumärken. I mål C-273/00, Ralf Sieckmann mot Deutsches Patent- und Markenamnt, fastslogs att ett tecken måste avbildas på ett klart, precist, komplett, lättillgängligt, tydligt, beständigt och objektivt sätt för att uppfylla kravet på grafisk återgivning. Trots att de så kallade Sieckmann-kriterierna uppställdes mot bakgrund av kravet på grafisk återgivning, och trots det faktum att kravet nu är på väg bort från EU-rätten och den svenska rätten, anges det i preambeln i direktiv 2015/2436 att det för upprätthållandet av ett rättssäkert varumärkessystem krävs att tecknet återges med en metod som uppfyller kriterierna. Efter domen i Sieckmann-fallet har dofter vid upprepade tillfällen nekats registrering eftersom återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det viktigaste hindret för att återge dofter tycks alltså inte vara kravet på grafisk återgivning, utan det faktum att återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det kan inte heller helt uteslutas att en metod som benämns gaskromatografi skulle kunna återge en doft grafiskt på ett sätt som uppfyller kriterierna. Att den grafiska återgivningen kommer ersättas av ett krav som medför att återgivningen inte behöver vara grafisk bedöms öka möjligheterna för att dofter ska kunna registreras som varumärken. En sådan ordning tillåter ett ingivande av en digital fil som doften finns lagrad på.   Det finns mycket som talar för att dofter kan utgöra moderna och tilltalande varumärken. Det krävs emellertid att de förvärvar särskiljningsförmåga eftersom de i nuläget inte betraktas som varumärken. För att de ska kunna förvärva särskiljningsförmåga krävs marknadsföringsinsatser av företag för att få konsumenterna att förstå att dofter kan utgöra varumärken.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. Resultatet gav stöd åt hypotesen att försökspersonen återgav färre auditivt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus.
This study examined free recall performance in two acoustic conditions, speech and masked speech. Thirty-two students participated in the study. They were visually presented to word lists that were constructed by semantic similarity. After presentation the participants were instructed to recall as many words as possible in free order. The recall session occurred in the two different speech conditions. Based on earlier studies two hypotheses were stated; when the background speech were mixed with masking noise, recall performance of correct words would increase compared to the speech condition. It was also assumed that the masking noise would decrease the number of intrusions from the speech, compare with the number of intrusions made in the unmasked speech condition. The result gave support to the hypothesis that number of correct words increases in masked speech and the number of intrusions decreases in masked speech.

Detta arbete består av ett antal verk skapade med olika återbrukade teknologier och de kompositionsmetoder som uppstår till följd av deras begränsningar, samt en text som behandlar verken utifrån några definitioner av mediearkeologisk konstnärlig praktik som föreslagits av medieteoretikern Jussi Parikka. Verken – Orphan Works, Magelungsverket och Temporal Canons: No. 1 - 3 – utgör den konstnärliga delen av arbetet. Texten tar även upp tankar om bl.a. mitt eget användande av teknik och betydelsen det haft för mitt skapande, att finna det suggestiva genom att utforska det materiella i skapandet, sociala och ekologiska aspekter av automatisering och moderna musikteknologier, olika nivåer av återbruk i konstnärligt syfte, alternativa historier och imaginära medier, konstverks livslängd under snabb teknikutveckling samt ljudåtergivning i relation till dessa.