Dissertations / Theses on the topic 'Återgivning'

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse. Studiens design gör att det inte går att uttala sig om sambandens riktning. Resultaten indikerar att när föräldrar upplever positiva emotioner och inte upplever sig invaliderade under återgivningen finns goda förutsättningar för att de får ny förståelse för sitt barn och att utredningen kommer barnet till godo.
Psychological assessment of children has become increasingly common. One important aspect of an assessment is the feedback, when the result is communicated to the parents. The aim of the present study is to investigate parents’ experience of assessment feedback, with focus on the relation to the assessor, validation, invalidation and emotions in relationship to the experience of having obtained a new understanding of the child. The study is a cross-sectional study including 33 participants. The results show that positive emotions and invalidation are the two best predictors as to what degree the parents experience that they have been given a new understanding of their child. The study design prevents any conclusions regarding the directions of relationships. The results indicates that when parents experience positive emotions, while not feeling invalidated during the assessment feedback, there are good prerequisites for the parents obtaining a new understanding of their child and that the assessment will be beneficial to the child.

Studier har visat att så väl goda kunskaper i intervjuteknik som intervjuledarens attityd påverkar utfallet av intervjun. De har också visat på att samförstånd är av stor betydelse för en lyckad intervju. Denna uppsats syftar till att under-söka skillnader i lämnad information vid dominant respek-tive humanitär intervjustil. I studien har 30 bandade inter-vjuer med misstänkta gärningsmän och brottsoffer obser-verats. Polisens frågor har kategoriserats som antingen dominanta eller humanitära. Brottsoffrens och misstänkta gärningsmännens svar har kategoriserats som känneteck-nande av antingen ångest eller respekt/samarbete. Studien visade inte på någon signifikant skillnad i mängden infor-mation vid intervjuer med olika grader av humanitet. Stu-dien visade inte heller någon skillnad i informationsmängd vid intervjuer med olika grader av dominans. Intervjuer som karaktäriserades av respekt och samarbete ökade dock mängden information.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

Abstract

Title: Serial recall of two-voice lists: Words are not perceptually organized by voice.

The present study examined how voice affects the perceptual grouping of words in short-term memory that are auditory presented. Three different voice-lists were used: single-voice, alternating-voice and split-voice. In single-voice lists all words were presented in the same voice. In alternating-voice lists words were presented alternately in a male and a female voice. Finally, in split-voice lists words were presented grouped four and four in a male and a female voice. It was hypothesized that recall would be best for split-voice lists, especially at serial position 4 and 5. This was not confirmed. However, in line with earlier investigations, a recall advantage of single-voice lists was found in comparison with recall of alternating-voice lists at the beginning of the serial position curve. Taken together, these results suggest that words are not perceptually organized by voice in short-term memory. Like earlier studies this study found that recall of single-voice lists was better than alternating-voice lists at the first serial position, a result that yet has to be explained.

Keywords: Multi-voice lists, serial recall, short-term memory, perceptual organization

Höjddata av god kvalitet är av stor betydelse i många sammanhang, inte minst i samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Laserdata Skog är höjddata insamlade från flygburen laserskanning och kommer i färdigt skick att täcka större delen av Sveriges yta. För att sådana data ska kunna användas på bästa sätt är det viktigt att ha kännedom om deras kvalitet. För data från flygburen laserskanning finns det många parametrar som orsakar variation i kvaliteten, där terrängtypens inverkan hör till de mest betydande.  Denna studie utförs på uppdrag av Lantmäteriet och syftar till att undersöka kvaliteten i Laserdata Skog. Fokus ligger på osäkerhet i höjd och punkttäthet, samt hur dessa faktorer varierar mellan olika terrängtyper. Höjdosäkerheten har undersökts genom jämförelser mellan laserdata och terrestra kontrollmätningar, medan punkttätheten har bestämts med beräkningar och observationer i laserdata. Fyra terrängtyper ingår i studien: Hårdgjord yta, Gräsyta, Barrskog och Lövskog. Varje terrängtyp representeras av tre olika provytor, fördelade på olika skanningsområden. Osäkerheten i höjd påverkades av både trädskikt och markvegetation, medan det enbart var variation i trädskiktet som orsakade synbar påverkan på punkttätheten. Osäkerheten i höjd för enskilda provytor varierade mellan 0,011 och 0,183 m (RMS). Punkttätheten varierade mellan 0,66 och 2,09 punkter/m2. För osäkerheten i höjd påträffades ett betydande bidrag från inpassningen av punktmolnet, vilket försvårade analysen av terrängtypens inverkan.
High quality elevation data is of great importance in many contexts, for example in society’s adaptation to climate change. Laser data forest (Laserdata Skog) is elevation data collected from airborne laserscanning, and will cover most of Sweden’s surface when completed. In order for this data to be used in the best possible way, knowledge of its quality is important. Many parameters causes variation in quality for airborne laserdata, and the impact of vegetation is one of the most significant. This study is conducted by request from Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) and aims to investigate the quality of Laser data Forest. Uncertainty in height and point density is the main focus, as well as how these factors vary in different types of terrain. Uncertainty in height has been investigated by comparisons between laser data and terrestrial control measurements, while point density has been determined by calculations and observations in laser data. Four types of terrain is included in the study: Impervious surface, Grass, Coniferous forest and Deciduous forest. Each type of terrain is represented by three test surfaces, one in each of three different scanning areas. Uncertainty in height was affected by both trees and ground cover, while the vegetational impact on point density was caused by trees alone. Uncertainty in height for individual test sites varied between 0,011 and 0,183 m (RMS). Point density varied between 0,66 and 2,09 points/m2. For the uncertainty in height, a considerable contribution was found to originate from the alignment of the point clouds, which made the analysis of the impact of the terrain more difficult.

In many earlier investigations a recall advantage of auditory lists spoken in a single voice has been found over recall of lists spoken in two alternating voices. One explanation proposed is an organization strategy which makes recall of alternating-voice lists so difficult. The strategy implies sorting same-voice words into same-voice groups at encoding. Based on this proposition, it was assumed that voice-by-voice recall would be better than recall in order of presentation, as then the recall instruction and the organization of items in memory would be in concordance. The present experiment tested and was unable to support this hypothesis. However, an intriguing interaction between recall instruction and the sex of the participants was found, indicating that males perform worse in the voice-by-voice recall instruction than in serial recall while females’ performance did not differ between the two recall instructions. Implications of these results are discussed.

I över 20 år har grafisk återgivning varit ett av de grundläggande kraven för att kunna registrera ett tecken som varumärke i svensk rätt. Kravet avskaffades dock i samband med ikraftträdandet av direktiv 2015/2436, i vilket det har ersatts med ett krav på att återgivningen istället ska vara klar och tydlig. Direktivet föreslås införlivas i svensk rätt den 1 januari 2019. Kravet på grafisk återgivning har medfört en osäkerhet för registreringen av okonventionella tecken, bland annat för dofter eftersom de är svåra att återge grafiskt. Det är heller inte självklart att dofter kan uppfylla kravet på särskiljningsförmåga. Frågan är vilken inverkan kravet på grafisk återgivning har för möjligheterna att registrera dofter som varumärken samt vilken inverkan kravet på att återgivningen ska vara tydlig och klar kommer att ha för möjligheterna att registrera dofter som varumärken. I mål C-273/00, Ralf Sieckmann mot Deutsches Patent- und Markenamnt, fastslogs att ett tecken måste avbildas på ett klart, precist, komplett, lättillgängligt, tydligt, beständigt och objektivt sätt för att uppfylla kravet på grafisk återgivning. Trots att de så kallade Sieckmann-kriterierna uppställdes mot bakgrund av kravet på grafisk återgivning, och trots det faktum att kravet nu är på väg bort från EU-rätten och den svenska rätten, anges det i preambeln i direktiv 2015/2436 att det för upprätthållandet av ett rättssäkert varumärkessystem krävs att tecknet återges med en metod som uppfyller kriterierna. Efter domen i Sieckmann-fallet har dofter vid upprepade tillfällen nekats registrering eftersom återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det viktigaste hindret för att återge dofter tycks alltså inte vara kravet på grafisk återgivning, utan det faktum att återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det kan inte heller helt uteslutas att en metod som benämns gaskromatografi skulle kunna återge en doft grafiskt på ett sätt som uppfyller kriterierna. Att den grafiska återgivningen kommer ersättas av ett krav som medför att återgivningen inte behöver vara grafisk bedöms öka möjligheterna för att dofter ska kunna registreras som varumärken. En sådan ordning tillåter ett ingivande av en digital fil som doften finns lagrad på.   Det finns mycket som talar för att dofter kan utgöra moderna och tilltalande varumärken. Det krävs emellertid att de förvärvar särskiljningsförmåga eftersom de i nuläget inte betraktas som varumärken. För att de ska kunna förvärva särskiljningsförmåga krävs marknadsföringsinsatser av företag för att få konsumenterna att förstå att dofter kan utgöra varumärken.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. Resultatet gav stöd åt hypotesen att försökspersonen återgav färre auditivt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus.
This study examined free recall performance in two acoustic conditions, speech and masked speech. Thirty-two students participated in the study. They were visually presented to word lists that were constructed by semantic similarity. After presentation the participants were instructed to recall as many words as possible in free order. The recall session occurred in the two different speech conditions. Based on earlier studies two hypotheses were stated; when the background speech were mixed with masking noise, recall performance of correct words would increase compared to the speech condition. It was also assumed that the masking noise would decrease the number of intrusions from the speech, compare with the number of intrusions made in the unmasked speech condition. The result gave support to the hypothesis that number of correct words increases in masked speech and the number of intrusions decreases in masked speech.

Detta arbete består av ett antal verk skapade med olika återbrukade teknologier och de kompositionsmetoder som uppstår till följd av deras begränsningar, samt en text som behandlar verken utifrån några definitioner av mediearkeologisk konstnärlig praktik som föreslagits av medieteoretikern Jussi Parikka. Verken – Orphan Works, Magelungsverket och Temporal Canons: No. 1 - 3 – utgör den konstnärliga delen av arbetet. Texten tar även upp tankar om bl.a. mitt eget användande av teknik och betydelsen det haft för mitt skapande, att finna det suggestiva genom att utforska det materiella i skapandet, sociala och ekologiska aspekter av automatisering och moderna musikteknologier, olika nivåer av återbruk i konstnärligt syfte, alternativa historier och imaginära medier, konstverks livslängd under snabb teknikutveckling samt ljudåtergivning i relation till dessa.

Flygburen laserskanning är en effektiv metod för insamling av höjddata över stora områden och används därför frekvent som underlag till digitala höjdmodeller, både på nationell och regional nivå (Wehr & Lohr 1999). Fördelen med insamlingsmetoden är att de utsända laserpulserna reflekteras på både markytan och objekten ovan mark, exempelvis vegetation, byggnader och liknande. På så vis genereras ett tredimensionellt punktmoln från vilket ytterligare produkter kan genereras. Den uppskattade eller uppmätta kvaliteten hos LiDAR-data gäller generellt för hela skanningsområdet. Men det kan vara av intresse att utföra en mer djupgående analys av kvaliteten för att se hur den skiljer sig mellan olika terrängtyper. På uppdrag av Arvika kommun ska en kvalitetskontroll av Lantmäteriets andra rikstäckande laserskanning ”Laserdata Skog” utföras. I dagsläget arbetar man med Laserdata NH, syftet med studien är således att ge Arvika kommun en mer nyanserad uppfattning av kvaliteten hos Laserdata Skog så att framtida arbeten kan ske på ett tillförlitligt sätt med en djupare förståelse kring datat. En jämförelse med Lantmäteriets första rikstäckande laserskanning ”Laserdata NH” kommer även utföras. Jämförelsen mellan de två laserskanningarna sker främst av ett teoretiskt intresse för att utreda hur stor skillnaden är mellan dem, framtida arbeten med laserdata kommer troligtvis att ske med den nya ”Laserdata Skog”.   För att utföra studien tillämpas den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2016 ”Byggmätning – Specifikationer vid framställning och kontroll av digitala markmodeller”. Inmätning av referensdata utfördes med både GNSS-utrustning och totalstation. De terrängtyper som har inkluderats i studien är: asfaltsyta, grusyta, lövskog, barrskog och gräsyta. För varje terrängtyp selekterades 2 provytor för att uppnå en god representation av de enskilda terrängtyperna. För att möjliggöra en koordinatjämförelse mellan laser- och referensdata så interpolerades punktmolnet till en TIN-yta. Resultatet visar att det uppstår differenser mellan Laserdata NH och Laserdata Skog för de statistiska mått som har beräknats. Laserdata NH erhåller förvånansvärt låga avvikelser. En övergripande trend är dock att Laserdata Skog har de lägre avvikelserna. Att fastställa orsakerna till dessa är dock svårt då det finns ett flertal faktorer som spelar in. Sammanfattningsvis erhåller Grusyta det lägsta RMSE-värdet (0,021 m) i Laserdata NH och i Laserdata Skog är det Asfaltsyta (0,017 m). Det högsta RMSE-värdet hittas i Barrskog för både Laserdata NH (0,198 m) och Skog (0,111 m).
Airborne laser scanning is an efficient method for collecting elevation data over a large area and is therefore frequently used as a basis for digital elevation models, both on a national and regional level (Wehr & Lohr 1999). The advantage of this data collection method is that the emitted laser pulses are reflected both on the ground surface as well as the objects above it, for example the vegetation, buildings or the like. In this way a three-dimensional point cloud can be created from which further products can be generated. The estimated or measured quality of LiDAR data generally applies for the entire scanning area. But it can be interesting to perform a more in-depth analysis of how the quality differs between different types of terrain.  At the request of Arvika municipality a quality survey of Lantmäteriet’s second nationwide laser scanning “Laserdata Skog” will be performed. Work is currently being performed using Laserdata NH, the purpose of this study is thus to give Arvika kommun a more nuanced perception of Laserdata Skog’s quality so that future work can be done in a more reliable way with a deeper knowledge about the data at hand. A comparison between Lantmäteriet’s first nationwide laser scanning “Laserdata NH” will also be performed. The comparison between these two is primarily out of a theoretical interest to examine how the quality differs between them. Future laserdata work will probably be executed using the newer product “Laserdata Skog”. The technical specification SIS-TS 21144:2016 ”Construction measurements – Specifications of production and control of digital terrain models” was applied in the study. Both GNSS-equipment and total station where used in order to collect reference data. The included terrain types are: asphalt, gravel, deciduous forest, coniferous forest and grass. Two areas of interest have been selected for each type of terrain in order to achieve a good representation of each terrain type. In order to perform a coordinate comparison between the laser- and reference data the point cloud from the laserdata was interpolated to a TIN-surface. The results show that there are quality differences between Laserdata NH and Laserdata Skog. Laserdata NH obtains remarkably low deviations. The overall trend is however that Laserdata Skog acquires the lower deviations of the two. Determining the causes of this is difficult, as there are several factors that come in to play. In summary the Gravel terrain type obtains the lowest RMSE-value (0,021 m) for Laserdata NH. The terrain type with the lowest RMSE-value for Laserdata Skog is Asphalt (0,017 m). The highest RMSE-values are found in Coniferous forest for both Laserdata NH (0,198 m) and Laserdata Skog (0,111 m).

The aim of the present study was to investigate the effect of sensory modality on short-term memory recall. An exploratory, cross-sectional study was performed. A total of 119 individuals participated. There were 70 female and 49 male subjects, aged 4 to 80 years (M=34,3). The participants were presented with 12 different objects in auditory, visual or auditory/visual mode over a period of 24 seconds. The participants were then asked to recall as many of the 12 objects as possible in any order. The study took place at a day nursery, junior high schools, meetings with elderly and adults with house calls. Non-probability samples were used. The conclusion was that visual short-term memory generated the highest recollection and that adults had the highest mean on the different stimuli. A visual element is recommended at recollection.

Sedan det första steget togs mot en harmoniserad varumärkesrätt inom EU har grafisk återgivning varit ett krav vid registrering av varumärken, men kravet på grafisk återgivning försvinner i och med EU:s nya varumärkesreform. Syftet med denna uppsats är att belysa och utreda vad detta kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken. Utredningen är inriktad på följande okonventionella varumärken: doftmärken, smakmärken, ljudmärken, känselmärken, rörelsemärken och hologram. Syftet med kravet på grafisk återgivning har varit att föremålet för varumärkesskyddet ska fastställas på ett exakt sätt, men kravet har lett till att okonventionella varumärken, särskilt sådana som inte kan uppfattas visuellt, har varit svåra att registrera. Genom en granskning av äldre rättspraxis på området identifieras de specifika problem, avseende den grafiska återgivningen, som finns för vart och ett av de utvalda okonventionella varumärkena. Resultatet av granskningen ligger, tillsammans med en analys av den ändrade varumärkesdefinitionen, till grund för utredningen av de konsekvenser som ändringarna, särskilt borttagandet av kravet på grafisk återgivning, kommer att få för möjligheten att registrera okonventionella varumärken. Resultatet av analysen indikerar att möjligheten att registrera okonventionella varumärken kommer att öka i och med att det framförallt är den grafiska återgivningen som har orsakat problemen vid registrering. En teknikneutral återgivning gör det möjligt att använda nya återgivningsmetoder, vilket i sin tur leder till att de krav som ställs på återgivningen, bland annat att den ska vara klar och lättillgänglig, kan uppfyllas på ett bättre sätt än tidigare.
Graphical representation has been a requirement for registration of non-conventional trade marks since the first step was taken towards a harmonized trade mark regulation in the EU. The requirement for graphical representation was removed as a result of the new trade mark reform. The purpose of this thesis is to illuminate and investigate how the removal of the requirement for graphical representation will affect the possibility to register non-conventional trade marks. The investigation focuses on the following non-conventional trade marks: scent marks, taste marks, sound marks, touch marks, motion marks and holograms. The purpose of the requirement for graphical representation has been to determine the precise nature and extent of the protection that the registered mark provides to its proprietor. However, the requirement has led to difficulties regarding registration of non-conventional trade marks, especially trade marks that cannot be perceived visually. The specific problems, regarding graphical representation, for each one of the selected trade marks, are identified through a review of earlier case-law. The result of the review of the earlier case-law and a review of the new trade mark definition, make up the foundation of the analysis of the consequences the removal of the graphical representation will have on the possibility to register non-conventional trade marks. The result of the analysis indicates that the possibility to register non-conventional trade marks will increase as a result of the removal of the requirement for graphical representation, as it is the graphical representation that has caused most problems for non-conventional trade marks during the registration process. As there is no longer a requirement for the representation to be graphical, it will be possible to use new methods for representation. This will in turn lead to that the criteria the representation must meet, for example that it must be clear and easily accessible, can be better achieved than before.

The thesis investigated the importance of cognition for speech understanding in experienced and new hearing aid users. The aims were 1) to develop a cognitive test (Sentence-final Word Identification and Recall, or SWIR test) to measure the effects of a noise reduction algorithm on processing of highly intelligible speech (everyday sentences); 2) to investigate, using the SWIR test, whether hearing aid signal processing would affect memory for heard speech in experienced hearing aid users; 3) to test whether the effects of signal processing on the ability to recall speech would interact with background noise and individual differences in working memory capacity; 4) to explore the potential clinical application of the SWIR test; and 5) to examine the relationship between cognition and speech recognition in noise in new users over the first six months of hearing aid use. Results showed that, for experienced users, noise reduction freed up cognitive resources and alleviated the negative  impact of noise on memory when speech stimuli were presented in a background of speech babble spoken in the listener’s native language. The possible underlying mechanisms are that noise reduction facilitates auditory stream segregation between target and irrelevant speech and reduces the attention captured by the linguistic information in irrelevant speech. The effects of noise reduction and SWIR performance were modulated by individual differences in working memory capacity. SWIR performance was related to the self-reported outcome of hearing aid use. For new users, working memory capacity played a more important role in speech recognition in noise before acclimatization to hearing aid amplification than after six months. This thesis demonstrates for the first time that hearing aid signal processing can significantly improve the ability of individuals with hearing impairment to recall highly intelligible speech stimuli presented in babble noise. It also adds to the literature showing the key role of working memory capacity in listening with hearing aids, especially for new users. By virtue of its relation to subjective measures of hearing aid outcome, the SWIR test can potentially be used as a tool in assessing hearing aid outcome.
Avhandlingens övergripande mål var att studera kognitionens betydelse för talförståelse hos vana och nya hörapparatsanvändare. Syftena var att 1) utveckla ett kognitivt test (Sentence-final Word Identification and Recall, eller SWIR test) för att mäta en brusreducerande algoritms effekt på bearbetningen av tydligt tal (vardagsmeningar); 2) att med hjälp av SWIR testet undersöka huruvida hörapparatens signalbehandling påverkade återgivningen av uppfattat tal hos vana hörapparatsanvändare; 3) att utvärdera om effekten av signalbehandling på förmågan att komma ihåg tal påverkas av störande bakgrundsljud samt individuella skillnader i arbetsminnets kapacitet; 4) att undersöka den potentiella kliniska tillämpningen av SWIR testet och 5) att undersöka förhållandet mellan kognition och taluppfattning i störande bakgrundsljud hos nya hörapparatsanvändare under de första sex månaderna med hörapparater. Resultaten visade att för vana hörapparatsanvändare lindrade brusreduceringen det störande ljudets negativa inverkan på minnet när meningar presenterades i form av irrelevant tal på deltagarnas modersmål. De möjliga underliggande mekanismerna är att brusreducering underlättar diskriminering av de auditiva informationsflödena mellan det som ska uppfattas och det som är irrelevant, samt minskar graden av uppmärksamhet som fångas av den språkliga informationen i det irrelevanta talet. Effekterna av brusreducering och resultaten av SWIR var beroende av individuella skillnader i arbetsminnets kapacitet. Resultaten av SWIR har också samband med det självrapporterade utfallet av  hörapparatsanvändning. För nya användare spelar arbetsminnets kapacitet initialt en viktigare roll för taluppfattning i störande bakgrundsljud, innan anpassningen till hörapparatens förstärkning skett, än efter sex månader. Denna avhandling visar för första gången att hörapparatens signalbehandling kan signifikant förbättra möjligheten för individer med hörselnedsättning att minnas tydligt tal, som presenteras i störande bakgrundsljud. Avhandlingen bidrar till litteraturen med en diskussion om hur arbetsminnets kapacitet spelar roll i taluppfattning med hörapparat, i synnerhet för nya användare. Med stöd av dess samband med det självrapporterade utfallet, kan SWIR testet användas som redskap i bedömning av hörapparaters effekt.

Det blir allt vanligare med barnpsykologiska utredningar, och en viktig del av utredningsprocessen är återgivningen. Vid återgivningen delges vårdnadshavare resultatet av utredningen. Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares upplevelse av återgivningen av deras barns NPF-diagnos. De två frågeställningarna använts för uppsatsen är; Vilka utvecklingsmöjligheter av återgivningar finns det för psykologerna på BUP Stockholm enligt vårdnadshavare? och Vilka är styrkorna och svagheterna med återgivningen på BUP Stockholm enligt vårdnadshavare? Uppsatsen har en kvantitativ ansats som utgått ifrån enkätundersökning med 31 stycken respondenter. Studien har en teoretisk utgångspunkt ifrån alliansteori, kommunikationsteori och kristeori, dessa teorier har även funnits som grund för analysen och diskussionen. Studiens resultat visar på att vårdnadshavare i stort är tillfreds med återgivningen på BUP Stockholm. Trots det finns det delar av resultatet som visar på utvecklingsmöjligheter. Bland annat att vårdnadshavare får tillgång till det skrivna materialet ifrån diagnosutredningen, även att det skulle kunna vara en fördel att arbeta fram en återgivnings-mall som skulle kunna vara ett hjälpmedel för nya psykologer på BUP. Även att efter- eller i kombination med återgivningen kunna vägleda vårdnadshavare med råd om vart de ska vända sig för att erhålla rätt stöd för deras barn, där lyfts socionomens roll som en tänkbar profession att kunna bidra med rätt kunskap.

I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter – Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen. Jag studerar röst och kausalitet i texterna. Min metod bygger på Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000). Hennes undersökning visar att dessa variabler, och särskilt i kombination, ökar textens begriplighet för hennes informanter. Resultatet i min undersökning visar främst att samtliga myndigheter försöker leva upp till kravet på begriplig svenska genom att göra ett innehållsligt urval och språkliga bearbetningar. Hur de når dit är en delad uppfattning där särskilt röst används i skilda utsträckning. Huruvida texternas begriplighet är bättre eller sämre undersöks inte. Det kan vara ett framtida projekt.

För att kunna registrera ett EU-varumärke krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. Ett av de absoluta registreringshindren, art. 7.1 e) iii) VMF, stadgar ett förbud om att registrera kännetecken som endast består av ”[...] en varas form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde”. Bestämmelsen har varit föremål för omfattande diskussion eftersom regeln medför väsentliga tolkningssvårigheter. I uppsatsen utreds hur omfattningen av art. 7.1 e) iii) VMF ska tolkas. Ett mål som belyser svårigheterna med nyss nämnda bestämmelse är Svenskt Tenn-målet, där frågan är om MANHATTAN ska anses omfattas av art. 7.1 e) iii) ÄVMF eftersom det är ett tvådimensionellt varumärke som är en tvådimensionell återgivning av en tvådimensionell vara. Vidare undersöks även det överlappande skydd som kan uppstå mellan upphovsrätt och varumärkesrätt, som art. 7.1 e) iii) VMF syftar att förhindra. Av uppsatsen framgår att begreppen i art. 7.1 e) iii) VMF måste tolkas var för sig. Utformningen av bestämmelsen medför således att ”en varas form” ska tolkas som fristående från en ”annan egenskap”, vilket gör att endast tredimensionella varor ska omfattas av begreppet ”form”. Lokutionen ”annan egenskap” syftar istället till att fånga upp sådana kännetecken som inte omfattas av form. Det som blir avgörande i bestämmelsen är emellertid begreppet ”betydande värde”, vilket kan utgöra olika faktorer såsom pris, renommé och omsättningskretsens uppfattning av varan. Vid en sammanvägd bedömning bör MANHATTAN omfattas av art. 7.1 e) iii) VMF mot bakgrund av bestämmelsens ordalydelse och syfte. I uppsatsen framgår även att det överlappande skyddet mellan upphovsrätt och varumärkesrätt inte torde vara önskvärt. Upphovsrätt och varumärkesrätt har skilda skyddsintressen och inne- håller olika bestämmelser, varför en överlappning medför ett för vittomfattande skydd som inte kan ha varit önskvärt av lagstiftaren. Visserligen borde en överlappning vara önskvärd från rättsinnehavarens perspektiv. Den sammanvägda bedömningen mellan lagstiftarens, rätts- innehavarens och allmänintressets intressen medför dock att överlappningen inte kan anses vara önskvärd.
In order to be able to register an EU trade mark, there must be no absolute or relative grounds for refusal. One of the absolute grounds for refusal, art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation, prohibits registration of signs which consist exclusively of “[...] the shape, or another characteristic, which gives substantial value to the goods”. The provision has been subject of extensive discussion because the rule brings significant interpretation difficulties. Therefore, the essay investigates how the scope of art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation shall be interpreted. A case that highlights the difficulties with the aforemen- tioned provision is Svenskt Tenn-målet. The question in this case is whether MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the Community trade mark regulation since it is a two-dimensional trademark which is a reproduction of a two-dimensional product. Furthermore, the overlapping protection that may arise between copyright and trademark law, as art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation aims to prevent, is also being investigated. It appears from the essay that the concepts in art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation must be interpreted separately. The formulation of the regulation also means that “the shape” must be interpreted as being separate from “another characteristic”, which means that only three-dimensional goods shall be covered by the term “form”. Instead, the “another characteristic” aims to capture such signs that are not covered by “form”. However, what is decisive in the regulation is the term “substantial value”, which may include different factors, such as price, reputation and the consumer’s perception of the product. The judgement is that MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation in the light of the wording and purpose of the regulation. The essay also states that the overlapping protection between copyright and trademark law is not desirable. The copyright and trademark law have differing protection interests and contains various provisions. Therefore, an overlapping protection entails a too extensive protection, which may not have been desirable by the legislator. Certainly, an overlap is to be desirable from the right holder’s perspective. However, the judgement between the legislator, the right holder’s and the public interest’s perspective means that the overlap cannot be consid- ered desirable.