Dissertations / Theses on the topic 'Återköp av egna aktier'

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag.

Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen.

Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.

Den 10 mars år 2000 blev det tillåtet för publika aktiebolag att förvärva sina egna aktier i Sverige. Många bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra återköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför återköpsprogram. Syftet med denna studie är undersöka hur återköp påverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte får genomföra återköp. Tidsperioden som studeras är åren 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som återköp får ske och de peioder som inte tillåter återköp.

Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen.

Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess kursutveckling en månad efter avslutat återköp. En jämförelse har gjorts med respektive företags branschindex. Därutöver har vi även undersökt om det går att se någon mer långsiktig effekt från starten av respektive återköpsprogram till det att de avslutades i varje företag.

Resultat: I knappt hälften av de undersökta bolagen fann vi att återköpen haft en positiv effekt på aktiekursen.

I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad. Under 2005 gick börsen över förväntan vilket medförde att vinsterna gjorde de stora börsbolagen övermåttligt välkonsoliderade. Återköp började diskuteras än flitigare som ett alternativ att skifta ut kapital och företag såsom Volvo, Handelsbanken och Nordea var aktuella för återköp. Denna information och ovanstående resonemang ledde in oss på följande problemformulering.

Varför väljer företag att genomföra återköp av egna aktier?

Syftet med uppsatsen var att skildra ett återköpsförfarande för svenska börsnoterade företag och identifiera deras bakomliggande motiv. Vidare hade vi två delsyften med studien, det första var att klargöra huruvida återköp av aktier är ett substitut eller ett komplement till utdelning respektive extrautdelning. Det andra delsyftet var att skapa en förståelse för vilka fördelar respektive nackdelar och risker som kan förekomma för återköpande företag.

Utifrån våra syften har vi strävat efter att skapa en förståelse för varför svenska företag väljer att genomföra återköpsprogram. Detta är något vi starkt kopplar till det hermeneutiska synsättet och eftersom vi ville undersöka vissa faktorer närmare än vad den positivistiske forskaren generellt gör, anser vi själva att vi präglats av den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare är uppsatsen skriven ur ett företagsperspektiv och vi har genomfört kvalitativa intervjuer över telefon med representanter från några av de största bolagen verkande i Sverige. Vår kunskap inom ämnet var inledningsvis relativt begränsad, därför ansåg vi det nödvändigt att först läsa in oss på området innan vi undersökte verkligheten. Detta medförde att det deduktiva angreppssättet blev ett naturligt val.

I teorikapitlen har vi presenterat de huvudsakliga utskiftningsmetoderna företagen har till förfogande då kapital skall föras över till aktieägare. Vidare har vi gått igenom lagstiftningen som finns i Sverige, olika metoder som företag har till sitt förfogande för att återköpa aktier och de motiv som ligger bakom förfarandet. Teoretiskt förekommer det ett antal motiv till varför börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier och till de mest frekventa motiven hör återköp för att förbättra kapitalstrukturen eller att signalera undervärdering. Avslutningsvis har vi berört de nackdelar och risker som finns med återköp.

Fördelar med återköp är bland annat att den inte skapar lika stora förväntningar från aktieägare, men en risk som finns är att företag väljer att tillfredställa kortsiktiga behov vilket kan leda till negativa effekter i framtiden. Det absolut starkaste motivet till varför svenska börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier visade sig vara för att de vill hålla rätt mängd överskottskapital i bolaget, det vill säga genom att justera sin kapitalstruktur.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma. Sedan 2010 finns en utredning hos regeringen där det föreslås att ta bort tioprocentsspärren och låta det stå bolagen fritt att återköpa hur mycket aktier de vill. Detta examensarbete syftar till att undersöka den svenska markanden och att bidra i debatten och belysa ett område som ej tidigare har undersökts, nämligen sambandet mellan de bolag som genomför återköp av egna aktier samt hur ägarandelen i grupperna styrelsen, ledningen och verkställande direktör påverkas före och efter återköpen. Vidare analyser i den här studien inkluderar 126 av de 139 bolagen. Tretton bolag har exkluderats på grund av bristande uppgifter eller att årsredovisningar helt saknas. Materialet kategoriseras efter dels hur återköpen genomförs; ett enda program, flera program i följd alternativt spridda program, dels efter storlek på bolag enligt SmallCap, MidCap och LargeCap. Vidare analyseras sambandet mellan den genomsnittliga ökningen av det egna innehavet hos bolagets styrelse, ledning och verkställande direktör samt ägarandelen, bolagets storlek och återköpsstrategi. Den slutliga analysen bygger på de bolag som gjort flera återköpsprogram samt där styrelse och VD tillsammans ökat sitt genomsnittliga egna aktieinnehav per återköpsprogram. Vår studie visar ett signifikant samband utifrån den avsedda beroendevariabeln, den genomsnittliga ägarandelen för styrelse och VD samt ett signifikant negativt samband med storlekskategorin largecap. Vilket innebär att den genomsnittliga ökningen i innhav per återköpsprogram delvis kan förklaras genom hur stor ägarandelen var innan återköpet samt bolagets storlek. Även grupptillhörighet, det vill säga typ av återköpsstrategi, har ett samband men detta placerar sig strax under en signifikansnivå på 90 procent.
In the year of 2000 the Swedish government changed a part of the Swedish Companies Act and made it possible for swedish listed companies to repurchase a maximum of ten percent of their own shares. Up until today 139 companies have chosen to use this possibility to distribute some of their profit. Out of the 139 companies thirteen companies are excluded due to missing data, 126 companies remains in further studies of this paper. The pattern of the repurchase varies in three different systems; one share repurchase program alone, several consecutive share repurchase programs and several scattered share repurchase programs. We aim to study if there is a connection between the way the companies repurchase their own shares and the change in ownership within the board, CEO and company management. Our study show that a higher concentration of ownership within the board and CEO has a significant positive effect on the average increase of own shares per program. Also largecap firms has a significant negative effect on the average increase per program.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrågasätta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populära metoden att genom aktieåterköp överföra överskottslikvid från företag till delägare. Uppsatsen utgår från aktieägare med en längre placeringshorisont. Därför väljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jämföra avkastningen hos företag som tillämpar aktieåterköp, med företag som valt att endast hålla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda från OMX lista som utför återköp av aktier har matchats med närmaste konkurrent inom samma bransch som istället ger utdelning. Därefter har den genomsnittliga avkastningen beräknats under åren 2005-2007. Författarna kommer fram till att företag som utför återköp ger en genomsnittlig högre avkastning under tidsperioden som undersökts. Därtill prövar författarna om återköp och utdelning kan ses som substitut till varandra samt om aktieåterköp kan tillhandahålla aktieägare och marknaden med signaler om företagets framtida utsikter eller nuvarande situation. Författarna finner att utdelning och återköp inte kan ses som varandras substitut, dels för att avkastningen skiljer sig åt mellan grupperna, samt att utdelningsandelen hos de återköpande bolagen inte minskat under de återköpande åren, utan snarare avstannat. Beträffande återköp som ett signaleringsinstrument finner författarna inget samband mellan återköp och bättre förväntade framtida utsikter. Däremot fastställs att det inte går att säkerhetsställa att det just är faktorn återköp som gör att de återköpande bolagen ger en genomsnittligt högre avkastning under tidsperioden utan snarare att kombinationen med utdelningen återspeglas som en högre avkastning. Slutligen drar författarna slutsatsen att det i denna undersökning skulle ge mervärde, i form av högre avkastning, för aktieägarna att i sin portfölj välja aktieåterköpande företag framför företag som ger utdelning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka alla noterade företag på Stockholmsbörsen och därmed finna vilka motiv som påverkar beslutet att köpa tillbaka egna aktier. Studien har delat upp företagen i två grupper, en återköpande grupp och en icke-återköpande grupp. Utifrån dessa grupper har ett ttest och ett Mann-Whitney U-test utförts för att testa eventuella skillnader som finns mellan grupperna. Därefter har en logistisk regression använts för att säkerställa samband. Resultatet visar att företag gör återköp för att distribuera överskottskapital när de anser sig vara undervärderade samt vill uppnå en optimal kapitalstruktur. De samband som kunde urskiljas var att kassaflöde, kassa och tillgångar var positivt korrelerade med återköp medan MKBK, utdelning och skuldkvot var negativt korrelerade. Inget signifikant samband kunde finnas för avkastning.

Manuell avslutsregistrering innebär att flertalet aktieägare utestängs från bolagets återköp, genom att de inte har anlitat samma börsmedlem som det återköpande bolaget. Blockaffärer krymper kretsen potentiella motparter ytterligare; för att vara part vid ett sådant avslut krävs anlitande av samma börsmedlem som bolaget anlitar och ett aktieinnehav överstigande 250 handelsposter. Likhetsprincipen i ABL kan därmed sägas ha frångåtts, eftersom aktieägare som anlitar annan börsmedlem än vad bolaget gör inte kan få sina aktier återköpta av bolaget genom manuell avslutsregistrering. Avslut i egna aktier som förgåtts av förmedling bör ses som en enskild överenskommelse med aktieägare om förvärv av dennes aktier och är därmed otillåtet. Återköp och återförsäljning av egna aktier innebär en sammanblandning av den primära och sekundära marknaden för aktier. Ett återköp eller återförsäljning av egna aktier riskerar att medföra otillbörlig nackdel för bolagets motpart, beroende på förändringar i antalet utestående aktier vilket direkt påverkar utestående aktiers marknadsvärde. Risken uppkommer på grund av att information om återköp eller återförsäljning av egna aktier inte offentliggörs förrän transaktionerna har ägt rum. Risken att allmänhetens förtroende kan skadas av återköp och återförsäljning av egna aktier ökar med den högsta tillåtna handelsvolymen per börsdag, eftersom osäkerheten kring storleken på variabeln"utestående aktier"ökar. Handel i egna aktier enligt 25 % -regeln bör enligt min mening inte ge upphov till någon större osäkerhet hos allmänheten, vad gäller variabeln "utestående aktier". Någon risk för otillbörlig nackdel för aktieägare eller annan torde inte heller föreligga om handel i egna aktier sker enligt 25 % -regeln. Handel enligt 25 % -regeln eliminerar dock i de flesta fall återköp- och återförsäljningsinstrumentets användbarhet för att snabbt reglera bolagets kapitalstruktur.

Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur.

Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen.

I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen. Flertalet studier visar också på att den initiala effekten är ofullständig och att aktierna i de företag som återköper egna aktier uppvisar betydande kursökningar under en 3- 4årsperiod, jämfört med jämförelseindex, efter det att återköpsprogrammen annonserades.

Vi har studerat kurseffekterna på kort sikt genom att använda oss av eventstudier. För att studera vilken effekt återköpsprogrammen har haft på aktiekurserna under treårsperioden har vi använt oss av metoden holding-period-return. Vi har valt att jämföra tre olika branscher för att undersöka om det går att identifiera några skillnader däremellan. De branscher vi har valt är: Investmentbolag, Fastighetsbolag och Grossistbolag. Vi har utgått ifrån de bolagen som återköpte egna aktier på Stockholmsbörsen under åren 2000 och 2001.

Vår slutsats är att det på kort sikt uppstår en liten, men en aning osäker, kursstegring vid annonseringsdagen samt den efterföljande dagen. Ökningen var dock inte signifikant för någon av branscherna. Stora variationer förekommer också i avkastning mellan de olika aktierna inom branscherna. Detta faktum gör det svårare att värdera dessa siffror. Den initiala effekten på aktiekurserna efter annonseringstillfället blev följande: investmentbolag 3,12%, fastighetsbolag 1,75% och grossistföretag 0,90%.

Men vad som står tydligt i vår studie är att de företag som återköpte egna aktier i genomsnitt har haft en bättre kursutveckling än sitt branschindex under en treårsperiod. De studerade investmentbolagens aktier hade en kursutveckling som i snitt var 40,6 % bättre än sitt branchindex, motsvarande siffra för fastighetsbolagen var 19,8% resp 14,1% för grossistföretag. Vi konstaterar därför också att skillnader mellan branscherna på längre sikt, överstiger de initiala skillnaderna mellan branscherna.

De vanligaste motiven till återköpen var att ledningen ansåg att aktiekursen var undervärderad samt att de såg återköp av egna aktier som en bra investering. Även dessa resultat stämmer väl överens med de amerikanska forskningsresultaten.

On the 10th of March 2000 it became legal in Sweden for publicly traded companies to repurchase its own stocks. A reason for this according to the law writers was to share profit this way, giving greater flexibility and the possibility to create a better capital structure.

The repurchase phenomena ha increased on popularity in Sweden, following what has previously happened in USA. For this reason, we decided to study the effect that the repurchase has on the share price in the sort term as well as in the long term. We also decided to study the motives that were driving the buy back.

Stock repurchases has been common in the US for a number of years and several studies exist on the topic. These studies show a limited increase in share price is visible in conjunction with the announcement. Several studies also show that there is a significant long-term increase in stock price compared to relevant indexes following the buyback.

We have studied the short- and long-term effects by using the event study technique. When studying the long-term effects, 3 years, we have used the holding-period-return method. We have compared three industry segments being Investment companies, Real estate companies and trading companies. Repurchases occurring in these segments during 2000 and 2001 has been studied.

Our conclusion is that in the short term, a small and varying increase in stock price is occurring. This increase is not considered significant in any of the tree segments. Within each segments, big variations was observed. This fact makes it more difficult to compare the numbers. The initial 2 day effects where: Investment companies +3,2%, Real estate companies +1,75%, and trading companies +0,9%.

However, in the long-term, the companies buying back its own stock has a significant better development of the share price. The companies in the Investment segment increased 40,6 % more compared to the segment index during three years. Corresponding number or Real estate and Trading companies was 19,8 & and 14,1%. We also conclude that the initial difference between the segments gets emphasized over time.

The most common motive from the companies’ management was that they perceived the stock being under valued and thus a good investment. Also these reasons are in line with the findings in the US.

Share repurchases in Sweden has since legalization in 2000 gained momentum. Similar to other corporate events, there are studies that examine whether this affects the share price performance. With studies in the U.S. that measured excess returns of approximately 3,5 percent on the announcement day; Swedish buybacks, holding a tighter regulation is of interest to study. The Stockholm Stock Exchange regulation regarding reporting is also similar to the Stock Exchange in Hong Kong. Unlike most previous research using only the announcement of a buyback, where an actual repurchase cannot be assured, the stock exchanges in this study requires disclosure on a daily basis, which means that the announcement can be linked to an actual share repurchase. The study aims to examine how the stock markets in Stockholm and Hong Kong react to share repurchases. Thereby judge whether the notice gives a negative or positive effect. The problem formulation takes the following approach: Is there abnormal returns at the announcement of share repurchases in the Stockholm stock exchange and the Hong Kong stock exchange.  The following sub questions will further be explored: Are there differences between the size of the abnormal return and industry? Is there a correlation between the abnormal returns and corporate market-to-book value? The survey is conducted through an event study, measuring abnormal return during a window of ten days prior to the announcement day and ten days after. Repurchases are studied during the period 2000-03-10 until 2011-04-10 in order to cover the entire period since legalization in Sweden. The sectors used are: industrials, financials, consumer discretionaries and information technology. Furthermore a regression analysis consisting of the variables market-to-book, divided into low and high values, and abnormal return is constructed. Through a theoretical synthesis, consisting of previous research, signaling hypotheses, the efficient market hypothesis and agency theory, the empirical data is analyzed. The conducted study shows low positive abnormal returns (AAR) for both Stockholm and Hong Kong at 0,37 percent and 0,38 percent for the announcement day respectively with a certain significance days before the announcement. Small differences exist between sectors, with financials showing highest abnormal return and consumer discretionaries the lowest in the two markets. There is furthermore a significant value between high market-to-book values and negative abnormal returns.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression. Vi finner en svag positiv korrelation i den enkla regressionsmodellen. Den logistiska regressionen påvisar dock ett starkare samband, vilket indikerar att återköp till viss del kan påverkas av bolagens optionsprogram.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien.

Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.

Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %.

The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom.

The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result.

The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

Syfte: Tidigare forskning visar på en positiv abnormal avkastning på företagets aktiekurs vid återköp av aktier. Få studier har vidare undersökt om denna avkastning skiljer sig beroende på frekvensen av återköp. Området kring återköp av aktier är relativt outforskat i Sverige och sedan återköp blev tillåtet år 2000 har det varit en finanskris. Denna studie syftar därmed till att fylla ut forskningsgapet i Sverige med att studera återköp och dess påverkan på avkastningen på den svenska aktiemarknaden, med hänsyn till återköpsfrekvens. Studien är avgränsad till lågkonjunkturen mellan åren 2010-2014 för att se eventuell skillnad från tiden före finanskrisen. Metod: För att besvara studiens syfte har en eventstudie genomförts. Aktiekursdata för de företag som genomfört återköpsprogram under de studerade åren har samlats in från Nasdaq OMX Stockholm. Av dessa aktiekursdata har kumulativ abnormal avkastning beräknats för att jämföras mellan grupper och andra studier samt genomföra t-test och envägs-ANOVA. Studiens data består av 68 återköpsprogram fördelat på 41 företag som har delats in i frekvensbaserade grupper på ”1”, ”2-3” och ”4-5” stycken återköpsprogram. Resultat & slutsats: Studiens resultat stödjer den tidigare forskningen om att återköp ger en positiv abnormal avkastning. Resultatet stödjer även signaleringsteorin om att återköp signalerar undervärdering vilket leder till att investerare pressar upp aktiepriset. Resultatet visar däremot inget stöd till de studier som har visat på att återköpsfrekvensen ska ha betydelse för avkastningen eller att avkastningen skulle ha varit högre under lågkonjunktur. På grund av få och motsägande forskning kring detta behövs det mer forskning som kan förtydliga frekvensen och lågkonjunkturens påverkan på avkastningen. Examensarbetets bidrag: Det är intressant ur företagsekonomisk synpunkt att se vilken effekt återköp får på aktiepriset när företag funderar på att utnyttja bemyndigande om återköpsprogram. Denna studie visar att företag i Sverige kan förvänta sig en positiv abnormal avkastning vid annonsering av ett återköpsprogram, i likhet med andra miljöer. Studien visar även att frekvensens och lågkonjunkturens betydelse fortfarande är oviss. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien endast har undersökt den kortsiktiga avkastningen vid återköp av aktier vore mer forskning kring den långsiktiga avkastningen intressant. Studien har inte heller studerat egenskaper hos företagen som gör återköp. Eventuella skillnader mellan företag som gör enstaka respektive frekventa återköp vore intressant att se.
Aim: Previous research has indicated that share repurchases result in a positive abnormal return on company's share price but only a few studies have examined further if return on share price differs depending on frequency of share repurchases. In Sweden share repurchases are quite unresearched field of study and after share repurchases became legal in 2000 there has been a financial crisis. This study aims to fulfil the research gap in Sweden and examine share repurchases' effect to return on share prices depending on frequency of share repurchase on Swedish stock market. Time period of the study has narrowed down to recession between years 2010-2014 to see eventual difference from time before recession. Method: To fulfil the aim of the study event study methodology has been used. The share data for companies that have repurchased shares in chosen time period has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Based on share data cumulative abnormal returns for every share repurchase group have been calculated to compare groups and different time periods. Cumulative abnormal returns are even used to accomplish t-test and one-way ANOVA. Data of the study consist of 68 share repurchase programs that were announced by 41 companies. Those 68 repurchase programs were distributed to three frequency based groups that were ”1”, ”2-3” and ”4-5” share repurchase programs. Result & Conclusions: Results of the study are consistent with the previous research about share repurchases resulting in a positive abnormal return. The results are also consistent with the previous research about repurchases signaling an undervalued stock which leads to an increase in interests from the investors. On the contrary this study is not consistent with the previous research about repurchase frequency and recession's impact to return. Because there are only a few studies about repurchasing frequency and recession's impact to return and the results of studies are contradictory, more research needs to be done. Contribution of the thesis: It is interesting to see which kind of effect share repurchases result in share price when company is utilizing authorization of share repurchase program. This study indicates that a company in Sweden can predict a positive abnormal return by announcing about repurchase program. The study indicates even that repurchase frequency and recession's impact to return are still uncertain. Suggestions for future research: As this study has only examined share repurchases' short-term effect to return on share price, it would be interesting to research long-term effect to return on share price. Also characteristics of companies that repurchase shares and eventual differences between companies that repurchase shares frequent and infrequent would be interesting to see.

Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedan

dess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, både

utländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpande

företagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av

”free cashflow” och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterade

motiv.

Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för branschindex för återköpande företag upp

till fem år efter återköpets annonsering. I vår studie ingår 47 företag som initierat sitt

återköpsprogram under perioden mars 2000 till november 2005. Vi finner en signifikant

överavkastning på +48 procent efter tre år och +122 procent efter fem år. Vidare finner vi en

signifikant högre överavkastning för företag med ett högt ”book-to-market”, det vill säga

potentiellt undervärderade företag.

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans.
Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.