Academic literature on the topic 'Ätstörning'

Anorexia nervosa och andra ätstörningar diskuteras ständigt i media som ett vanligt och allvarligt problem hos ungdomar och kvinnor. Ätstörningar är ett medicinskt problem, men också ett socialt och kulturellt sådant. Ändå har i Sverige mycket litet forskning bedrivits kring detta ämne ur sociala och kulturella perspektiv. I det följande analyseras det förefintliga forskningsläget inom området samt ges exempel på möjliga problemställningar för fortsatt forskning.

Aim: In this study, women were interviewed about their experiences of recovering from an eating disorder - The aim has been to investigate the factors that contributed to recovery and with guidance of these factors, find factors that can be used in a preventive intervention. Method : A qualitative approach was used to design and conduct interviews, the design of the study was descriptive and a semistructured interview was used. The local affiliation of The Swedish Eating Disorder Association was contacted and provided contact with 10 women who participated in the interview. To participate in the study the women had to be recovered from their eating disorder for at least two years. The women who patricipated in the study were between 22 and 36 years old and had been recovered for 2- 16 years. Data were analyzed and coded then categories with similar themes about the factors that were important for recovery wad etablished. The various groups were summarized and are then recognized in the results. Results: Various factors have been important for recovery. One outstanding factor was people in their surroundings and people they met in treatment such as therapist, doctors and psychologists. These were persons who contributed to their courage to leave the eating disorders and helped them to better self-esteem, self-respect and hope for the future. Other important factors included the re- finding of their interests and to be their own selves in social contexts. Another important factor was to read literature about eating disorders, and biographies about people who have recovered from eating disorders. The conclusion is that the most important factor in recovering from an eating disorder is a person´s environment and its support. In order to prevent eating disorders, the work in the first place should be given to encourage children and young people´s self esteem

Gregory. P. Stone writes in ”Apperance and the self, Dress and identity” published in Arnold. M. Rose anthology Human Behavior and Social Processes; an Interactionist Approach. (New York: Houghton Mifflin 1962) P. 94  ”To situate the person as a social object is to bring him together with other objects so         situated, and, at the same time to set him apart from still other objects. Identity is            intrinsically associated with all the social joinings and departures of social life. To have an identity is to join with some and depart from others, to enter and leave social relations at once.” This quote became the starting point for my thesis, together with my own experiences of the situation in the changing room. How identity gets constructed out from the   parallels and/or distinctions one do to other bodies. How the will to transform the body to something else can drive a person to the extreme. An obsession for training or an eating disorder can become tools for this transformation. But it´s still a taboo for men to talk about their weaknesses, therefore my work strives to open up the discussion about the male body. The physical work connected to the essay aims to create jewelry as tools for communicating the suppressed emotions associated to an eating-dissorder, and lift the shame from the person exposed to the illness. The objects materialized based on the result from several interviews and the stories that the persons shared with me.

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

Background: Two hundred thousand individuals suffer from eating disorders at some point in their lives, but the hidden statistics are large as many of the victims never seek care. Eating disorders are a public health problem and a group of diseases that are psychiatric where the focus is on food intake and body. Aim: The aim of this study is to describe individuals´ experience of recovery from an eating disorder. Method: A description of a literature study of 10 scientific articles with a qualitative approach. Only the Pubmed database was used to search for articles. A thematic analysis method was used to analyze the articles. Mainresult: The results presented two main themes: Understanding the disease and Breaking patterns. Under the theme Understanding the disease, two sub-themes were presented: insight and challenging one's identity. Under the theme Breaking patterns, three sub-themes were presented: strategies, shifting focus and experiencing change. The results report that recovery is an individual process whose definition can be experienced differently from individual to individual. Conclusion: The results of this study was to show that a recovery process looks different for all individuals, and as a nurse it is important to have an understanding of this and be able to respond to individuals in different ways and based on their needs. The results show how individuals with an eating disorder, with various aids, have either gone through the recovery process or are in it now. Then finding strategies to break patterns and experience change has proven to be very helpful in achieving recovery and eventually getting rid of an eating disorder. Keywords: Experience, Individuals, Recovery, Eating disorder
Bakgrund: Tvåhundratusen individer drabbas av en ätstörning någon gång i livet, men mörkertalet är stort då många av de drabbade aldrig söker vård. Ätstörningar är ett folkhälsoproblem och en grupp sjukdomar som är psykiatriska där fokus ligger på matintag och kropp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva individers erfarenheter av återhämtning vid ätstörning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För att söka artiklar användes enbart databasen Pubmed. För att analysera artiklarna användes en tematisk analysmetod. Huvudresultat: I resultatet presenterades två huvudteman: Förståelse för sjukdomen och Bryta mönster. Under temat Förståelse för sjukdomen presenterades två subteman: insikt och utmana sin identitet. Under temat Bryta mönster presenterades tre subteman: strategier, skifta fokus och uppleva förändring. Resultatet redovisar att återhämtning är en individuell process vars definition kan upplevas olika från individ till individ. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att en återhämtningsprocess ser olika ut för alla individer och som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för detta och kunna bemöta individer på olika sätt och utifrån deras behov. Resultatet visar på hur individer med en ätstörning, med olika hjälpmedel antingen tagit sig igenom återhämtningsprocessen eller befinner sig i denna nu. Att hitta strategier för att bryta mönster och uppleva förändringar har visat sig vara till stor hjälp för att uppnå återhämtning och så småningom bli fri från en ätstörning.

Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker. Texterna analyserades med hjälp av en innehållsanalys och analysprocessen genomfördes i två steg bestående av en induktiv och en deduktiv del. Materialet har analyserats från helhet till delhet för att återgå till helhet. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier utefter beskrivningen av hur människor erfar sin omgivning: Drar sig undan sin omgivning, Vilja vara accepterad av sin omgivning och Känsla av oförståelse från omgivningen. Utifrån en fördjupning av dessa tre kategorier framkom sex underkategorier: Känsla av utanförskap, Känsla av att vara ovärdig vänskap, Undviker att vara social, Jämför sig med andra, Känsla av brist på förtroende och Döljer sitt beteende. Slutsats: Livet med en ätstörning upplevs som en kamp. Resultatet visar att personer med ätstörning väljer att dra sig undan sin omgivning, istället för att be om deras stöd i denna kamp. Det har även framkommit att de känner en stark oförståelse från sin omgivning, vilket bidrar till deras vilja att isolera sig. I sin isolering drömmer de dock om att vara sociala, populära och åtråvärda människor.

Background: Eating disorders are more common among adolescents and younger adults and are formed through body images and beauty standards from the society. This study focuses on anorxia nervosa, bulimia nervosa, binge eating disorder and eating disorder not otherwise specified (EDNOS). Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experiences of living with an eating disorder. Method: This study is a literature study where eleven articles were analysed and formed into a new result. Results: This study revealed four main themes and eight sub themes. The main themes were negative experiences and feelings, with the subthemes shame over the disease and guilt and responsibility. To handle life with the subthemes to be controlled or to be in control and to conceal or to not conceal. To search for understanding and confirmation with the subthemes social isolation and understanding and helplessness or confirmation. The way to health with the subthemes to see the person behind the disease and to allow oneself to recover. Conclusion: The patients’ experiences revealed both positive and negative aspects of living with an eating disorder. Patients’ experiences showed that healthcare professionals have little knowledge about eating disorders and have to increase their knowledge on the subject in order to know how to properly guide and care for patients with an eating disorder.

BackgroundFloorball is Sweden's third largest sport and in elite floorball eating disorders have increasingly been noted. This may partly depend on the attitudes and demands of coaches. Studies indicate that elite coaches lack the knowledge to manage an eating disorder. ObjectiveTo explore elite floorball coaches experience of eating disorders and what support they feel they need to help the players. MethodSemi-structured interviews were conducted with five elite floorball coaches. The recruitment was conducted by the research coordinator at Swedish Floorball Research and Development Center and the development unit at the Swedish Floorball Federation. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. ResultsThe informants agreed that eating disorders was perceived as a problem in either their own, former or others teams and that the disease was difficult to identify. There were divided opinions among the coaches about the importance of body weight for the individual player. The coaches felt that it was everyone's responsibility to report a suspected eating disorder. None of the coaches had specific education in the management of eating disorders. All acted on what they believed was the correct approach, creating a great uncertainty. The most difficult part when confronting a player was the players' negative reactions. The coaches experienced guilt after a late discovery. The coaches expressed a desire for a comprehensive material to deal with eating disorders, a clarity from the federation about their position in the issue of eating disorders. ConclusionElite floorball coaches express somehow an uncertainty regarding the identification and confrontation of distorted eating behavior. The trainers requested a comprehensive material with clear advice from the federation was requested. This study may form the background for future deep going studies on eating disorders in elite floorball. The data can be used to develop goal oriented actions to design an eating disorder policy.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen.

Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

SAMMANFATTNING

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.