Dissertations / Theses: 'Ätstörning'

1

Wiklander, Kristin. "Tillfrisknande från ätstörning - en studie baserad på kvinnors erfarenhet av ätstörningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11639.

Full text

Abstract:

Aim: In this study, women were interviewed about their experiences of recovering from an eating disorder - The aim has been to investigate the factors that contributed to recovery and with guidance of these factors, find factors that can be used in a preventive intervention. Method : A qualitative approach was used to design and conduct interviews, the design of the study was descriptive and a semistructured interview was used. The local affiliation of The Swedish Eating Disorder Association was contacted and provided contact with 10 women who participated in the interview. To participate in the study the women had to be recovered from their eating disorder for at least two years. The women who patricipated in the study were between 22 and 36 years old and had been recovered for 2- 16 years. Data were analyzed and coded then categories with similar themes about the factors that were important for recovery wad etablished. The various groups were summarized and are then recognized in the results. Results: Various factors have been important for recovery. One outstanding factor was people in their surroundings and people they met in treatment such as therapist, doctors and psychologists. These were persons who contributed to their courage to leave the eating disorders and helped them to better self-esteem, self-respect and hope for the future. Other important factors included the re- finding of their interests and to be their own selves in social contexts. Another important factor was to read literature about eating disorders, and biographies about people who have recovered from eating disorders. The conclusion is that the most important factor in recovering from an eating disorder is a person´s environment and its support. In order to prevent eating disorders, the work in the first place should be given to encourage children and young people´s self esteem

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Thyselius, Andréas. "Keep It Together, No Matter What. : En studie i maskulinitet, kroppsfixering och manlig identitet." Thesis, Konstfack, Ädellab/Metallformgivning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5204.

Full text

Abstract:

Gregory. P. Stone writes in ”Apperance and the self, Dress and identity” published in Arnold. M. Rose anthology Human Behavior and Social Processes; an Interactionist Approach. (New York: Houghton Mifflin 1962) P. 94 ”To situate the person as a social object is to bring him together with other objects so situated, and, at the same time to set him apart from still other objects. Identity is intrinsically associated with all the social joinings and departures of social life. To have an identity is to join with some and depart from others, to enter and leave social relations at once.” This quote became the starting point for my thesis, together with my own experiences of the situation in the changing room. How identity gets constructed out from the parallels and/or distinctions one do to other bodies. How the will to transform the body to something else can drive a person to the extreme. An obsession for training or an eating disorder can become tools for this transformation. But it´s still a taboo for men to talk about their weaknesses, therefore my work strives to open up the discussion about the male body. The physical work connected to the essay aims to create jewelry as tools for communicating the suppressed emotions associated to an eating-dissorder, and lift the shame from the person exposed to the illness. The objects materialized based on the result from several interviews and the stories that the persons shared with me.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Holm, Fanny. "Ätstörningar : Hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbas av en ätstörning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95263.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Härdin, Karla, and Hägglund Ann Minicz. "Individers erfarenheter av återhämtning vid ätstörning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35815.

Full text

Abstract:

Background: Two hundred thousand individuals suffer from eating disorders at some point in their lives, but the hidden statistics are large as many of the victims never seek care. Eating disorders are a public health problem and a group of diseases that are psychiatric where the focus is on food intake and body. Aim: The aim of this study is to describe individuals´ experience of recovery from an eating disorder. Method: A description of a literature study of 10 scientific articles with a qualitative approach. Only the Pubmed database was used to search for articles. A thematic analysis method was used to analyze the articles. Mainresult: The results presented two main themes: Understanding the disease and Breaking patterns. Under the theme Understanding the disease, two sub-themes were presented: insight and challenging one's identity. Under the theme Breaking patterns, three sub-themes were presented: strategies, shifting focus and experiencing change. The results report that recovery is an individual process whose definition can be experienced differently from individual to individual. Conclusion: The results of this study was to show that a recovery process looks different for all individuals, and as a nurse it is important to have an understanding of this and be able to respond to individuals in different ways and based on their needs. The results show how individuals with an eating disorder, with various aids, have either gone through the recovery process or are in it now. Then finding strategies to break patterns and experience change has proven to be very helpful in achieving recovery and eventually getting rid of an eating disorder. Keywords: Experience, Individuals, Recovery, Eating disorder
Bakgrund: Tvåhundratusen individer drabbas av en ätstörning någon gång i livet, men mörkertalet är stort då många av de drabbade aldrig söker vård. Ätstörningar är ett folkhälsoproblem och en grupp sjukdomar som är psykiatriska där fokus ligger på matintag och kropp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva individers erfarenheter av återhämtning vid ätstörning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För att söka artiklar användes enbart databasen Pubmed. För att analysera artiklarna användes en tematisk analysmetod. Huvudresultat: I resultatet presenterades två huvudteman: Förståelse för sjukdomen och Bryta mönster. Under temat Förståelse för sjukdomen presenterades två subteman: insikt och utmana sin identitet. Under temat Bryta mönster presenterades tre subteman: strategier, skifta fokus och uppleva förändring. Resultatet redovisar att återhämtning är en individuell process vars definition kan upplevas olika från individ till individ. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att en återhämtningsprocess ser olika ut för alla individer och som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för detta och kunna bemöta individer på olika sätt och utifrån deras behov. Resultatet visar på hur individer med en ätstörning, med olika hjälpmedel antingen tagit sig igenom återhämtningsprocessen eller befinner sig i denna nu. Att hitta strategier för att bryta mönster och uppleva förändringar har visat sig vara till stor hjälp för att uppnå återhämtning och så småningom bli fri från en ätstörning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Jönsson, Lovisa, and Kristina Harrysson. "Familjers upplevelser av ätstörning : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9864.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Reisinger, Hannah, and Sandra Näsholm. "Hur människor med ätstörning erfar sin omgivning." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-139.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker. Texterna analyserades med hjälp av en innehållsanalys och analysprocessen genomfördes i två steg bestående av en induktiv och en deduktiv del. Materialet har analyserats från helhet till delhet för att återgå till helhet. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier utefter beskrivningen av hur människor erfar sin omgivning: Drar sig undan sin omgivning, Vilja vara accepterad av sin omgivning och Känsla av oförståelse från omgivningen. Utifrån en fördjupning av dessa tre kategorier framkom sex underkategorier: Känsla av utanförskap, Känsla av att vara ovärdig vänskap, Undviker att vara social, Jämför sig med andra, Känsla av brist på förtroende och Döljer sitt beteende. Slutsats: Livet med en ätstörning upplevs som en kamp. Resultatet visar att personer med ätstörning väljer att dra sig undan sin omgivning, istället för att be om deras stöd i denna kamp. Det har även framkommit att de känner en stark oförståelse från sin omgivning, vilket bidrar till deras vilja att isolera sig. I sin isolering drömmer de dock om att vara sociala, populära och åtråvärda människor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Larsson, Sandra, and Tina Marie Hjelseth. "Kroppen och kampen : Att leva med en ätstörning." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12762.

Full text

Abstract:

Background: Eating disorders are more common among adolescents and younger adults and are formed through body images and beauty standards from the society. This study focuses on anorxia nervosa, bulimia nervosa, binge eating disorder and eating disorder not otherwise specified (EDNOS). Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experiences of living with an eating disorder. Method: This study is a literature study where eleven articles were analysed and formed into a new result. Results: This study revealed four main themes and eight sub themes. The main themes were negative experiences and feelings, with the subthemes shame over the disease and guilt and responsibility. To handle life with the subthemes to be controlled or to be in control and to conceal or to not conceal. To search for understanding and confirmation with the subthemes social isolation and understanding and helplessness or confirmation. The way to health with the subthemes to see the person behind the disease and to allow oneself to recover. Conclusion: The patients’ experiences revealed both positive and negative aspects of living with an eating disorder. Patients’ experiences showed that healthcare professionals have little knowledge about eating disorders and have to increase their knowledge on the subject in order to know how to properly guide and care for patients with an eating disorder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lindahl, Linn. "Ätstörningar inom elitinnebandy : - En kvalitativ studie om elitinnebandytränares erfarenheter av ätstörning samt vilket stöd de upplever att de behöver för att stötta de aktiva." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-128610.

Full text

Abstract:

BackgroundFloorball is Sweden's third largest sport and in elite floorball eating disorders have increasingly been noted. This may partly depend on the attitudes and demands of coaches. Studies indicate that elite coaches lack the knowledge to manage an eating disorder. ObjectiveTo explore elite floorball coaches experience of eating disorders and what support they feel they need to help the players. MethodSemi-structured interviews were conducted with five elite floorball coaches. The recruitment was conducted by the research coordinator at Swedish Floorball Research and Development Center and the development unit at the Swedish Floorball Federation. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. ResultsThe informants agreed that eating disorders was perceived as a problem in either their own, former or others teams and that the disease was difficult to identify. There were divided opinions among the coaches about the importance of body weight for the individual player. The coaches felt that it was everyone's responsibility to report a suspected eating disorder. None of the coaches had specific education in the management of eating disorders. All acted on what they believed was the correct approach, creating a great uncertainty. The most difficult part when confronting a player was the players' negative reactions. The coaches experienced guilt after a late discovery. The coaches expressed a desire for a comprehensive material to deal with eating disorders, a clarity from the federation about their position in the issue of eating disorders. ConclusionElite floorball coaches express somehow an uncertainty regarding the identification and confrontation of distorted eating behavior. The trainers requested a comprehensive material with clear advice from the federation was requested. This study may form the background for future deep going studies on eating disorders in elite floorball. The data can be used to develop goal oriented actions to design an eating disorder policy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Tinglöf, Frida. "Kvinnors upplevda erfarenheter i samband med utvecklande av ätstörning." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-564.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen.

Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Fant, Misic Anna. "Betydelsen av mängd behandlingsinsatser hos individer med diagnostiserad ätstörning." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6936.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Palmgren, Erika, and Anette Pettersson. "Sjuksköterskan i mötet med patienten som behandlas för ätstörning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1837.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram med fokus på den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Resultat: I resultatet framkom olika hinder och förutsättningar för uppbyggandet av en bra vårdrelation. Exempel på hinder som hade betydelse var sjuksköterskans kunskapsbrist och patientens brist på motivation. Förutsättningar för en bra vårdrelation var då sjuksköterskan såg patienten som en person och när denne upplevde sig sedd som individ. Slutsats: Det behövs ökad kunskap hos sjuksköterskorna för att kunna skapa bra vårdrelationer och en individanpassad vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Andersson, Hedvig, and Nicole Parmskog. "ZENIT: Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för bulimia nervosa och ätstörning utan närmare specifikation : en randomiserad kontrollerad studie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119202.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av ätstörningsproblematik. Behandlingen pågick i åtta veckor och baserades på beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skräddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillstånd vid ätstörningar. 92 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 46) och en kontrollgrupp (n = 46). Behandlingsgruppen som erhöll iKBT förbättrades signifikant på utfallsmått som avsåg att mäta ätstörningssymptom. På huvudutfallsmåtten BSQ respektive EDE-Q uppvisades signifikanta mellangruppsskillnader, kontrollerat för förmätning. Effektstorleken för mellangruppsskillnaden vad gäller EDE-Q var måttlig (d = 0.54) och för BSQ liten (d = 0.48). För de som fullföljde behandlingen var effektstorleken stor för EDE-Q (d = 0.98) och BSQ (d = 0.97). Andelen som betraktas blivit kliniskt signifikant förbättrade vid behandlingsslut varierade mellan 31.3 och 46.5 % beroende på vilka kriterier som avsågs. Detta var betydligt fler än för kontrollgruppen (9.5-26.1 %). På sekundära utfallsmått (PHQ-9, GAD-7, SWLS, QOLI) erhölls ej signifikanta skillnader mellan grupperna, kontrollerat för förmätningen, vid mätning direkt efter behandlingsavslut. Sammantaget visar resultaten att iKBT för ätstörningsproblem är lovande som behandlingsmetod. Långtidsuppföljningar och replikationsstudier behövs på området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Anderlund, Natasha, and Nathalie Nordin. "Livet med en ätstörning : Krävs stöd för en funktionell vardag?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27228.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Brandin, Elenore, Ann-Christine Johansson, and Maria Sturk. "Den terapeutiska relationen : Samspelet mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-20270.

Full text

Abstract:

En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att om en terapeutisk relation ska kunna etableras krävs det kunskap, tid, respekt samt kontinuerlig information från sjuksköterskan till patienten. Mer forskning efterfrågas om den terapeutiska relationens betydelse i omvårdnaden kring patienter med ätstörning, då det inte fanns mycket forskning i ämnet. Även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet om omvårdnad vid psykisk ohälsa efterfrågas.
A therapeutic relationship is important in nursing care of patients with eating disorders and it is significant that the nurse is aware of the importance in the nursing care. The purpose was to investigate how a relationship is created and its significance in the care between the nurse and the patient with an eating disorder. It can be challenging for nurses to establish a therapeutic relationship with patients with eating disorders, because it is common that these patients do not have illness insight. The nurse can make use of different strategies and tools to develop a therapeutic relationship and a caring environment. The study was conducted as a litterature study and 12 scientific articles were analyzed. The result of the study shows that if a therapeutic relationship is going to be established it demands knowledge, time, respect and continuous information from the nurse to the patient. More scientific research about the therapeutic significance in the nursing care around patients with eating disorders is requested, since there was not much research on the subject. Even more education in the nursing programme for nursing care in mental health is enquired.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Callio, Carina. "Att leva med ett syskon som lider av en ätstörning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2681.

Full text

Abstract:

Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Morse och Field. Denna studie bekräftar tidigare kunskap om syskons erfarenheter av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Syskonen beskriver en oro för systern och brist på information om syskonets sjukdom och behandling. De påverkas negativt av konflikter vid måltider och flera syskon beskriver att de känner skam över systerns sjukdom. Den här studien visar också på att det fanns skillnader i hur pojkarna och flickorna upplevde sin systers sjukdom. Flickorna upplevdes mer känslomässigt drabbade. Flickorna beskrev att deras vardag blivit starkt påverkad av systerns sjukdom, medan pojkarna beskrev att deras vardagsliv med kompisar och aktiviteter inte påverkades i större utsträckning.Ett resultat som framkommer som något nytt och positivt i studien är att flera ungdomar framhåller att familjens rutiner vid maten blivit något bra för dem, sedan deras syster påbörjat sin ätstörningsbehandling. Flickorna förmedlar att de kommit sin syster mer nära och att de känner mer samhörighet nu än innan systern fick sin ätstörning. Om föräldrarna förmår att skapa en god struktur och ett öppet och stödjande samtalsklimat vid måltider så kan de negativa effekterna för familjen minskas och behandlingen skapa ett tillfälle för hela familjen att hitta bra rutiner för familjens måltider.
In my experience siblings of mentally ill children and adolescents have been an excluded group within health care. It is of great importance that their thoughts and feelings are expressed in order to find ways to meet up this group. The health care law emphasizes children´s need for information, advice and support. The study´s purpose was to examine adolescents’ experiences of living with a sibling suffering from an eating disorder. Three boys and two girls in the age 15-20 were interviewed in the study. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. This study confirms prior knowledge of adolescents’ experiences of living with a sibling who is suffering from an eating disorder. The adolescents are concerned about their siblings and lack information about their siblings’ illness and treatment progress. They are negatively affected by conflicts at mealtimes and several siblings are feeling shame about their siblings’ illness. There were differences in how brothers and sisters experienced their sisters´ disease. The girls seemed to be more emotionally affected. The girls described that their everyday life had been heavily influenced of their sisters´ illness, while the boys described that their everyday life with friends and activities weren´t affected to a greater extent. One new result that emerges as something positive was that several informants described that the eating disorder had led to better meal situations in the family. Although the adolescents described initial conflicts around meal times, it appeared that ones the parents took control and organized family meals together the adolescents could see that this was beneficiary for the whole family. The sisters described that they felt more togetherness now than before the sister had her eating disorder. If parents are able to create a good structure and an open and supportive climate at meals the negative effects for the family may be reduced and treatment may create an opportunity for the whole the family to find good meal routines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Engström, Elin, and Lisette Wiss. "Personers upplevelse av att leva med en ätstörning : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79063.

Full text

Abstract:

Inom omvårdnad av personer med ätstörningar är relationen mellan vårdare, familjer och patient viktig. Det är viktigt att se till personens psykiska och fysiska behov samt kunna motivera till återhämtning hos den sjuka. Syftet med det här examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en ätstörning. Nio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av artiklarna resulterade i fem kategorier: att känna sig övergiven av omgivningen; att känna sig styrd av sjukdomen; att förstå att man är sjuk och vilja bli av med sjukdomen; att känna ilska, skam och ångest samt att inte se sin rätta kroppsbild. Upplevelser som personerna hade var bland annat att de kände sig isolerad, hade svårt att bilda relationer utanför familjen, kände skam, ångest och hade en vilja att självskada sig. Att skapa kunskap är viktigt i omvårdnaden av personer med ätstörningar för att sjuksköterskor ska kunna skapa en trygghet, tillit och kunna främja en hälsosam livsstil för återhämtning från sjukdomen. Denna litteraturstudie kan användas till att öka förståelsen för personer som lever med en ätstörning vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad för dessa personer och familjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Wester, Liza, and Sofia Ekström. "Mäns upplevelser av att leva med ätstörning : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52212.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Incidensen bland män som drabbas av ätstörning ökar. Trots detta finns det fortfarande en uppfattning om att det är främst kvinnor som drabbas. Sjuksköterskan behöver få en bättre förståelse för hur män upplever sin ätstörning, detta för att kunna erbjuda dem en god och likvärdig vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Antal inkluderade artiklar i studien var sex kvalitativa samt en artikel med mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av ett induktivt analysförfarande, där författarna fokuserade på det manifesta innehållet i texterna. Resultat: Studiens resultat belyser hur vuxna män upplever det att leva med en ätstörning. Resultatet består av de fem kategorierna Upplevelse av information, Bristande självkänsla,Upplevelse av skam, Upplevelse av krav från omgivningen och Upplevelse av vård. Resultatet visar att männen upplever det skamfyllt att leva med en ätstörning på grund av stigma och känslan av att inte känna sig accepterad. Att ätstörning ses som en kvinnlig sjukdom medförde att många av männen inte vågade berätta för andra om sin problematik eller att de hade svårt att koppla sina symtom till sin sjukdom. Vissa män uppger även att deras symtom inte tagits på allvar av vårdpersonal. Slutsats: Resultet beskriver att det finns ett behov av information till både patient, vårdpersonal och närstående om ätstörningsproblematik bland män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bergvall, Hanna, and Matilda Aronsson. "Allt eller inget : En litteraturstudie om livet med en ätstörning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54346.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Många faktorer påverkar om en individ utvecklar en ätstörning och ofta har individen fler än en ätstörning under sjukdomstiden. Ätstörningen kontrollerar individen och förvränger tankar och uppfattningen om sig själv. Vården är präglad av okunskap inom området vilket orsakar fördomar mot drabbade individer. Dock tillfrisknar 70-80 % från sin ätstörning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor och män upplevde sin ätstörning och hur livet formades av den. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på fem självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier och tolv subkategorier framkom under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var: krav, kontroll, känslor, tankar och vårdrelation. Det var tydligt att självuppfattningen och kraven på sig själv hade en stor roll under sjukdomstiden. Vardagen kontrollerades av inarbetade mönster och många känslor och tankar kom till uttryck som påverkade individen både positivt och negativt. Tillfrisknandet var en lång process och det krävdes mycket kraft från individen själv med stöd från vården för att bli frisk. Slutsatser: Ätstörning är en mångsidig sjukdom som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag. Mer kunskap behövs inom området för att öka förståelsen för sjukdomen och skapa ett bättre bemötande inom vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Juhlin, Rebecca, and Emma Torelli. "Betydelsen av stöd och egna strategier under tillfrisknande från ätstörning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55952.

Full text

Abstract:

Tidigare studier har inte undersökt hur olika typer av stöd från omgivningen hjälper individer att tillfriskna från en ätstörning. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse stöd från vården, familj och anhöriga samt individernas egna strategier haft för själva tillfrisknandet. För majoriteten av de tolv deltagarna hade vägledande samtal en betydande roll för tillfrisknandet. Några av deltagarna uttryckte sig om vårdens okunskap och dåligt bemötande, medan några nämnde vikten av psykoterapeutisk hjälp samt samtalsstöd. Resultatet visade att familj och vänners betydelse samt anpassning av stöd var essentiell i deltagarnas tillfrisknande. Individernas strategier att hantera sin problematik handlade om inställning såväl som individuell drivkraft. Slutsatsen var att stödet från familj och anhöriga var av största vikt, medan relationen till vården och dess betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen var både positiv och negativ. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka hur jämlik vård kan uppfyllas beroende på geografiskt läge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Byström, Matilda, and Alexandra Eriksson. "Kvaliteten har ökat markant med dietisten : - En kvalitativ studie om personalens uppfattning om dietistens roll och arbetet med nutritionsbehandlingen inom ätstörningsvård för barn och unga." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118939.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Torkelsson, Elizabeth, and Jonna Juniwik. "Vikten av vikt : Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23883.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Denna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt. Då området för studien är relativt outforskat föreslår författarna vidare forskning kring betydelsen av vikt i ätstörningsbehandling. Nyckelord: Ätstörning, Vikt, RIKSÄT Jonna Juniwik och Elizabeth Torkelsson Examensuppsats i psykologi, 30 hp Handledare: Katja Boersma, Örebro universitet Vårterminen 2011
Abstract This prospective study, based on survey data from RIKSÄT collected 2003-2010, examined the importance of weight in eating disorder treatment for Swedish women. Weight groups in the diagnoses of Anorexia, Bulimia, Eating Disorders Not Otherwise Specified and Binge Eating respectively were compared on different treatment outcomes. The outcome measurements were Residual symptoms after treatment, Satisfaction with treatment contact, and Changes in global assessment of functioning. The results indicate a relationship between weight and treatment outcome in the diagnosis of Anorexia and Eating Disorders Not Otherwise Specified. This area of research is to date relatively uncovered by research, which is why the authors suggest further research on the importance of weight in the treatment of eating disorders.Keywords: Eating Disorders, Overweight, Obesity, RIKSÄT 1Psychologist Programme, Master’s thesis. Supervisor: Katja Boersma

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kramer, Helena. "Förälder till barn/ungdom med ätstörning – upplevelser och erfarenheter : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253673.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/ungdom med ätstörning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/ungdom, med diagnostiserad ätstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes. Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen. Föräldrar upplevde det positivt att dela sina upplevelser med andra i liknande situation och att få kunskap och information kring sjukdomen ansågs värdefullt. Slutsats: Att vara förälder till ett barn eller ungdom med ätstörning innebär en tung känslomässig börda och har stor inverkan på det dagliga livet. Föräldrars kunskap om sjukdomen bör stärkas, medan stöd och omvårdnad med fokus mot dessa föräldrar bör ges.
ABSTRACT Background: While treating eating disorders in children and adolescents, parental involvement has a significant role. Nurses are likely to meet the parents of children and adolescents with eating disorders in different health facilities and to be able to provide support and family focused care, it is of interest to highlight the experiences of parents living with and caring for children/adolescents with eating disorders. Aim: To describe parents' experiences of living with, and/or caring for a child/adolescent, diagnosed with an eating disorder. Method: The study was carried out as a literature study, where a total of nine qualitative studies were included. Results: The results came to show that many parents had difficulties relating to the eating disorder. Furthermore, feelings such as anxiety, frustration and powerlessness were common among parents. Many experienced great emotional burden, changes in everyday life and social isolation. Moreover, as an effect of the disease, many parents also experienced a negative impact on their personal health as well as on their private economy. However, parents felt positively about sharing experiences with others in similar situations and that obtaining knowledge and information about eating disorders was of great importance. Conclusion: Being a parent to a child or adolescent with eating disorders involves great emotional burden and has great impact in everyday life. Parents should be taken care of and given support in this matter, and one should also strengthen their knowledge about the disease in question.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Medaglia, Magi, and Evelina Nicklasson. "Mäns upplevelser av att leva med en ätstörning : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39249.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hjukström, Linda. "Ätstörning före och under graviditet : påverkan på graviditetsutfall och tidigt moderskap." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2106.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ätstörningar uppträder oftast hos kvinnor i reproduktiv ålder. Orsaker till ätstörning är svåridentifierade men sociala, psykologiska och biologiska processer verkar samverka. Ätstörningar kan vara svåra att behandla då många kvinnor är hemlighetsfulla kring sin ätstörning för att de skäms över sitt störda ätbeteende. Forskning tyder på att kvinnor med någon form av ätstörning löper risk för komplikationer under graviditeten och i samband med förlossningen samt vid övergång till moderskapet. Samtidigt som kvinnor med ätstörning ska hantera oro för fostrets/barnets välbefinnande försöker de hantera sin ätstörning, vilket kan göra dem sårbara. Det är betydelsefullt för mödravården att ha kännedom om hur ätstörningar påverkar graviditetsutfall för att kunna ge dessa kvinnor adekvat behandling och stötta dem på bästa sätt. Syfte: Att beskriva vilken effekt tidigare eller pågående ätstörning har på graviditetsutfall och övergång till moderskapet. Metod: En litteraturöversikt där sökning genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Tjugotvå vetenskapliga artiklar utgör resultatsammanställningen, varav sexton har kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultat: Pågående eller tidigare ätstörning hos gravida kvinnor påverkar kvinnans graviditet och graviditetsutfall genom ökad risk för depression och ångest under graviditeten och postnatalt samt för prematur födsel. Ätstörning ökar kvinnans sårbarhet under graviditeten och vid övergång till moderskapet på grund av hennes oro över viktuppgång och att inte bli eller vara en tillräckligt bra mamma. Pågående eller tidigare ätstörning hos mamman påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt och/eller SGA-barn. Kvinnor med ätstörning visar svårigheter i det interaktiva mönstret med barnet och har ofta svårt att känna igen barnets hunger och att kunna skilja på barnets hunger och dess behov av närhet. Kvinnor med ätstörning har ett ökat behov av stöd under graviditeten och postpartum. Motstridiga resultat framkom avseende prematur födsel, missfall, kejsarsnitt och instrumentell förlossning, inducerad förlossning, födelsevikt, SGA-barn, intrauterin tillväxthämning och Apgar-poäng. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnor med pågående eller tidigare ätstörning har högre risk för negativa utfall under graviditeten och perinatalt samt försämrade förutsättningar vid övergången till moderskapet. Flera studier visade på motstridiga resultat. Kliniska implikationer: Det är betydelsefullt att tidigt i graviditeten identifiera kvinnor med ätstörning för att kunna hindra eller lindra negativa utfall. Eftersom kvinnor med ätstörning ofta döljer sitt störda ätbeteende, försvåras identifieringen av dem. Ett enkelt verktyg som möjliggör screening av ätstörningar skulle möjligen underlätta upptäckten av ätstörning tidigt i en graviditet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Gregefalk, Eva, and Åsa Lagbo. "Att upptäcka ätstörning hos skolelever utifrån skolsköterskors erfarenheter : En kvalitativ studie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37262.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Forskning visar att ätstörningar hos skolelever blir alltmer vanligt både nationellt och internationellt. Det förekommer mest hos flickor men ökar även hos pojkar. Uppskattningsvis har 10 % ätstörningssymtom. Ca 4-5% av alla flickor har någon gång insjuknat i en allvarlig ätstörning i Sverige. Det är av vikt att upptäcka dessa skolelever då konsekvenserna kan medföra allvarliga hälsoproblem med långdraget, ibland kroniskt förlopp och i värsta fall död. Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka ätstörning hos skolelever. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskan upptäcker ätstörningar genom sitt hälsofrämjande arbete i både de planerade och spontana hälsobesöken, men också genom att vara uppmärksam på risksignaler hos skolelever som avvikande beteende samt ha ett könssperspektiv. Skolsköterskan är beroende av andras information, såsom pedagoger, kompisar, extern personal, föräldrar och skoleleven själv för att upptäcka ätstörning. Skolsköterskorna har goda kunskaper om ätstörning men ingen stor erfarenhet av att upptäcka detta. Utbildning och tydliga riktlinjer eftersöks då osäkerhet upplevs. Slutsats: Elevhälsovården saknade riktlinjer och arbetsrutiner för att upptäcka ätstörning. Därför är det viktigt att utveckla och modernisera tydliga riktlinjer, vilket skulle kunna bidra till tidig upptäckt av ätstörningar hos skolelever. Nyckelord: Elevhälsa, hälsobesök, hälsofrämjande, hälsosamtal, information, kroppsuppfattning.
abstract Background: Research shows that eating disorders among school students are becoming increasingly common both nationally and internationally. It occurs most in girls but is also increasing among boys. Estimately 10% suffers from eating disorder symptoms. About 4-5% of girls have ever suffered from a serious eating disorder in Sweden. It is important to discover these schoolchildren as the consequences can lead to serious health problems with the longevity, sometimes chronic progression and in worst case death. Purpose: Describe the school nurse's experience of detecting eating disorders among school students. Method: Ten semistructured interviews were conducted with school nurses. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The school nurse detects eating disorders through his health promotion work in both planned and spontaneous health visits, but also by paying attention to the risk signals of school students as deviating behavior meanwhile having a gender perspective. The nurse was dependent on other people's information, such as educators, friends, external staff, parents and the actual school student to detect eating disorders. School nurses have good knowledge but no experience detecting it. Education and clear guidelines were sought sines uncertainty was experienced in detecting eating disorders. Conclusion: Student health care lacked guidelines and work routines to detect eating disorders. Therefore, it is important to develop and modernize clear guidelines, which would mean that school nurses would discover more schoolchildren and thereby reduce suffering. Keyword: Body perception, health consultation, health promotion, health visit, information, student health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Larsson, Karin, and Jessica Ålsnäs. "Vem är du? Ätstörningsproblematik belyst ur ett bio-psyko-socialt perspektiv." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-460.

Full text

Abstract:

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa

präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket

centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet

med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet

ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som

användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes

till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med

ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som

påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med

ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal,

som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd

kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje

med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att

utveckla en ätstörning. För att komma åt

ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna

hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och

fysiska tecken vid ätstörning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Mårtensson, Carolina, and Lena Davoust. "Förädrars upplevelse av att vra förälder till barn som drabbats av ätstörning." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2435.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING: Ätstörningar är ett allt vanligare problem bland yngre människor i vårt

samhälle. Föräldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte själva drabbas av

ohälsa. Syftet med vår studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som

drabbats av ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Resultatet grundar

sig på åtta artiklar. Studien har en dokumenterad sökstrategi, en sammanställning och granskning

av de kvalitetsbedömda artiklarna. I dataanalysen kom vi slutligen fram till ett antal teman som

repriserades i artiklarna. Dessa teman blev upplevelse av föräldrarollen och upplevelse av stöd.

Vår studie visar att anhöriga har behov av att prata om både sin egen förtvivlan och rädsla och

även om den sjukes ångest och rädsla. Det är vanligt att föräldrar inte känner sig delaktiga och att

vårdpersonal inte är intresserade av något samarbete eller att delge information. Många föräldrar

uttryckte känslor som ilska, sorg, rädsla, skuld och otillräcklighet. Familjelivet blev upp- och

nervänt, det blev svårt att leva ett normalt liv. När föräldrarna inte fick stöd eller fick vara

delaktiga i vården av sitt barn ledde det till att tiden för tillfrisknande blev längre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hylander, Fanny, and Jennie Kvamme. "Att upptäcka en ätstörning hos den gravida kvinnan : Ett stöd för sjuksköterskeprofessionen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27373.

Full text

Abstract:

Ätstörningar i samband med graviditet är ett växande, dolt problem. Kvinnor som lider av en ätstörning väljer i många fall att dölja sina symtom, inte minst under en graviditet. Tecken kan vara svåra att se, vilket ställer stora krav på att sjuksköterskan är väl insatt i de tecken och symtom som tyder på att en ätstörning förekommer. Syftet med studien var att beskriva tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med en graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie, där resultatdelen baserades på elva vetenskapliga artiklar. Analysen mynnade ut i fyra kategorier: kontrollerad kosthållning och vikt, utsatta livssituationer, förvrängd självbild samt depression och ångest. Resultatet påvisade en oro, starkt kopplad till den egna vikten, samt kroppens form. Smalhetsidealet i dagens samhälle sätter stor press på kvinnor och deras utseende. Kvinnor i sårbara livsituationer och med låg självkänsla, var mer benägna att utveckla en ätstörning i samband med en graviditet än kvinnor med stabil livsituation och god självkänsla. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med graviditet. God kommunikation är av stor vikt för att nå fram till patientgruppen. Ytterligare forskning kring hur sjuksköterkor skall arbeta med gravida kvinnor, efter upptäckten av att en ätstörning förekommer, är av intresse.
Eating disorders in pregnancy is a growing, yet hidden problem. Women who suffer from an eating disorder often choose to hide their symptoms, especially during a pregnancy. Signs which indicate that an eating disorder occurs during the pregnancy may be difficult to detect. This is a dilemma and therefore the nurse has to be familiar with signs and symptoms which may occur. The aim of the study was to describe signs and symptoms of eating disorder during a pregnancy. A literature study was accomplished as a method, where the result was based on eleven scholarly articles. The analysis of the study culminated into four categories: controlled diet and weight control, tough circumstances in life, distorted self-image and depression and anxiety. The result demonstrates a concern, strongly related to the perception of an individual’s weight and body shape. The idea of being slim in today’s society puts a lot of pressure on women and their appearance. Women in vulnerable circumstances of life and with low self-esteem, were more likely to develop an eating disorder during pregnancy. Therefore the nurse has to be alert to detect symptoms and signs of eating disorders during pregnancy. Good communication is of importance to reach out to the patient group. Additional research about nursing of pregnant women after discovering that an eating disorder occurs, is of interest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Boman, Gillman Sofie, and Emilia Jigvall. "Ortorexi - En skildring av behandlingscenters syn på begreppet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14557.

Full text

Abstract:

Syften med studien var att undersöka hur vårdgivare definierar en ätstörning, hur de anser ortorexi skilja sig från andra ätstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som används för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod på fem vårdgivare från olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad på Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985) användes. Resultatet visade att ortorektiker har tvångsmässiga tankar att äta rätt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel låg självkänsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp. Idag behövs mer forskning för att ortorexi ska bli diagnostiserad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Karlsson, Anders. "Anknytning och ätstört matbeteende : En undersökning kring samband mellan anknytning och ätstört matbeteende." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8841.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anknytningsstil och ätstört matbeteende. Denna studie presenterar ätstört matbeteende som ett kontinuum där studien sträcker sig från en otvungen inställning till mat till en klinisk ätstörningsdiagnos. I mitten av kontinuet ligger mildare former av ätstört matbeteende. Målet med denna studie var att undersöka om olika anknytningsstilar varierar systematiskt på det ätstörda matbeteende kontinuet. Data hämtades från ett självadministrerat frågeformulär som besvarades av 111 deltagare mellan 13 och 57 år gamla. Deltagarna rekryterades från ätstörnings föreningar och studenter och lärare från gymnasieskolor. Resultatet visar att det fanns ett samband mellan otrygg anknytningsstil och ätstört matbeteende. Speciellt visade det sig att det fanns ett starkt samband mellan den ängsliga anknytningsstilen bifallsbehov och ätstört mat beteende.
The purpose of this study was to examine the connection between attachment and disordered eating behavior. This study presents disordered eating behavior as a continuum, ranging from unstrained eating behaviors at one end of the continuum, clinical eating disorder at the other end of the continuum, and milder forms of disordered eating at intermediate points. The aim was to examine if individual attachment styles vary systematically along the disordered eating continuum. Data were collected from a self-administered questionnaire, from - 111 participants in ages between 13 – 57 years. The participants were recruited from forum for individuals who have or have had eating disorders, as well as among individuals from upper secondary school, both students and teachers. The results showed a systematic association between insecure attachments and disordered eating behaviors. They further revealed a positive association between relational insecurity and need for continuous confirmation, as a specific component of insecure attachment and eating disordered behavior.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Dellenskog, Jenny. "Ortorexia nervosa bland män från behandlarens perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28587.

Full text

Abstract:

Ortorexia nervosa, ON, är ett syndrom där den drabbade tränar i massiva mängder samt har en fixering vid att äta så rent som möjligt, detta i så stor utsträckning att det blir ett lidande för den drabbade. Syftet var att undersöka vad det kan bero på att män drabbas av syndromet ON och hur synen på sig själva och de mansideal som finns kan påverka insjuknandet. Sju intervjuer utfördes med personer som i sin profession kommer i kontakt och hjälper män med ON. Intervjuerna granskades induktivt och resultatet tyder på att orsaker till insjuknandet av ON är bland annat låg självkänsla, kontrollbehov, träningsförebilder. Män tycks söka behandling på grund av skador och oroliga närstående. Under behandling upplevs obehag över återhämtning, matintag och viss mat. Vidare forskning bör fokusera på könsaspekten kring ON, varför drabbas kvinnor respektive män? Och bör ON bli en egen etablerad diagnos eller kategoriseras som låg energitäthet?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Wieslander, Lisa. "Hälsosam och sund - eller? En studie om tillståndet ortorexia nervosa." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24220.

Full text

Abstract:

Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning – ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter. För att få en överblick över ortorexins utbreddhet har även en kvantitativ studie gjorts i form av enkäter som lämnats till fysiskt aktiva på träningscentrer. Syftet med studien är att skapa en förståelse för tillståndet ortorexi utifrån ett samhällsperspektiv. Socialkonstruktivism ligger till grund för analyserandet av tillståndet utifrån ett samhällsperspektiv. För att undersöka om ortorexi ”bör” klassificeras som sjukdom har tre olika sjukdomsperspektiv använts. Fenomenet har diskuterats utifrån begrepp såsom anomi, individualisering och risksamhälle. I resultat delen ges en översikt av tillståndets utbreddhet bland fysiskt aktiva och därefter följer en utförlig beskrivning av ortorexi utifrån intervjupersonernas berättelser. Sammanfattningsvis konstateras i resultatet att ortorexi verkar vara utbredd bland såväl kvinnor som män. Att klassificera tillståndet som sjukdom utifrån de perspektiv som används verkar problematiskt. I diskussions delen argumenterar jag för att ortorexi bör ges en egen diagnoskod för att underlätta det preventiva arbetet samt för att adekvat behandling ska kunna erbjudas.
Our western society with its body ideal and its growing overweight tends to create conditions for a new form of eating disorder – orthorexia nervosa. There exists no medical diagnosis for the condition at the moment and it goes under the category Eating disorder NOS (Not Otherwise Specified). Strict diet in combination with excessive exercising is characteristic for the condition, and the long term consequences resemble those of anorexia nervosa. A qualitative study has been done by interviewing people that has suffered from orthorexia and people working with orthorexia patients to get a deeper understanding of the phenomenon. A quantitative study based on a questionnaire to physically active people at fitness centers has also been performed to get an overview of the spread of the condition. The purpose of this study is to create an understanding of the condition orthorexia in its social context. The analysis of the condition is based upon social constructivism from a society perspective. Three different perspectives of disease has been used to examine if orthorexia “should” be classified as a disease. The phenomenon has been discussed in terms such as anomie, individualization and risk-society. To classify the condition as a disease seems difficult on the basis of the perspectives that has been used. An overview of how wide-spread the condition is among physically active is given in the result section together with a detailed description of orthorexia based on the interviews. To summarize the results it can be established that orthorexia is wide-spread among women as well as among men. In the discussion section I argue that orthorexia should be given a medical diagnosis to facilitate preventive work and to offer adequate treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Almqvist, Sofia, and Teres Jonsson. "Ätstörningar ur ett socialpsykologiskt perspektiv : En kvalitativ studie om de sociala faktorernas inverkan på insjuknande i ätstörningar." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402991.

Full text

Abstract:

Ätstörningar är ett problem i dagens samhälle då statistik visar att ungefär 190 000 svenskar är drabbade av ätstörningar. Utifrån frågeställningarna; Hur påverkar omgivningen insjuknandet i ätstörningar och sjukdomsförloppet? och; Hur hanterar individen sina känslor under sjukdomstiden? avhandlar denna uppsats uppkomsten av ätstörningar med fokus på om det finns specifika vändpunkter i individers liv vilka bidrar till insjuknandet. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ studie med fenomenologi som ansats, materialet är baserat på tio ostrukturerade intervjuer med individer som tidigare varit drabbade av ätstörningar. Studien påvisar att det finns olika vändpunkter som bidrar till insjuknande i ätstörningar där otrygghet visade sig vara den starkaste i relation med sociokulturella faktorer. Ytterligare resultat visar att olika vändpunkter inte påverkar vilken form av ätstörning man drabbas av utan att grunden för insjuknad i olika typer av ätstörningar är densamma. Studien uppmärksammar även vikten att redan i den primära socialisationen lära sig känslohantering för att senare i livet kunna urskilja, behärska och beskriva de känslor som uppkommer. Om man inte lärt sig uttrycka känslor i tidig ålder finns en ökad risk för att insjukna i ätstörning, genom att man istället tar till andra strategier för att hantera känslorna. Exempel på detta är att istället för att känslohantera tar man till strategier som kroppslig kontroll. Studiens konklusion är att sociokulturella faktorerna är essentiella vid insjuknandet i ätstörning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sjölin, Frida, and Jenny Säll. "Att leva med ett barn som lider av ätstörning : En litteraturstudie baserad på biografier." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6167.

Full text

Abstract:

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.

Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.

Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.

Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Kronberg, Maria, and Harten Elin von. "Vem är jag utan min ätstörning? : En socialpsykologisk studie om identitetens betydelse för tillfrisknande." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9942.

Full text

Abstract:

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder.
Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Dalquist, Anna-Johanna. "Vikten av vikten - En kvalitativ innehållsanalys kring upplevelsen att vara sjuk i en ätstörning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25733.

Full text

Abstract:

Ätstörningar ses i dagens samhälle som ett utmärkande folkhälsoproblem som kan medföra allvarliga medicinska komplikationer. Ätstörningar är komplexa sjukdomar som påverkar såväl det fysiska som det psykiska. Denna studie undersöker upplevelsen av att vara sjuk i en ätstörning, men fokus på identitet och återhämtning. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på fyra självbiografier. Syftet var att med hjälp av självbiografierna skildra den subjektiva upplevelsen av att vara sjuk genom att se till identitet och återhämtning. Resultatet i studien visar att kvinnorna upplevde att de gick igenom en identitetsförändring i samband med ätstörningen. När det skapades en känslomässig allians till sjukdomen kunde tjejerna inte längre identifiera sig med sitt gamla jag och sjukdomen blev då en trygghet. Återhämtningsprocessen beskrivs som en ständig kamp mellan det sjuka och det friska. Det lyfts fram att återhämtning handlar om att lära känna sig själv och hitta vem man är utan ätstörningen. Min förhoppning är ett en ökad förståelse för hur en ätstörning upplevs ska bidra med att vårdpersonal får en större förståelse för den som är drabbad och bemöter personen på bästa sätt.
In today’s society eating disorders are seen as a distinctive health problem that can cause serious medical complications. Eating disorders are complex diseases that affect the physical body, but also the mental state of mind. This study examines the experience of being sick in an eating disorder, with the main focus on identity and recovery. The study is based on a qualitative content analysis that studies four autobiographies. The purpose was to use the autobiographies to portray the subjective experience of being sick by looking at the identity and the recovery process. The result of the study showed that women experienced that their identity changed as they went through an eating disorder. An emotional alliance was created to the disease and the women could no longer identify with their old self. The recovery process is described as a constant battle between the sick and the healthy state of mind. It is emphasized that getting to know yourself and who you are without the eating disorder is a big part of recovery. I hope that an increased understanding of how an eating disorder is perceived can contribute to a better health care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Karppinen, Tiina. "Attityder till mat och ätande och syn på träningsinstruktörer hos kvinnor som tränar aktivt." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7380.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hansson, Charlotta, and Björck Mikaela Ekander. ""Nej tack, jag har redan ätit" : En litteraturstudie om hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36573.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom som innebär att den drabbade svälter sig själv genom att inta en alltför låg mängd kalorier. Personen har en förvrängd självbild och uppfattar ofta sig själv som tjock. Sjukdomen påverkar både kropp och själ och många känner starkt hat mot sig själva och sin kropp. Anorexia nervosa blir allt vanligare i dagens samhälle. Idealet att vara smal kan leda till att personer tar till ohälsosamma metoder för att gå ner i vikt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundas på fem självbiografier. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultatet bygger på meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna. Resultat: Resultatet utgår från tre huvudkategorier och nio underkategorier. Kroppsliga upplevelser; att känna sig tjock och äcklig, reaktioner på svält samt effekter av matintag och träning. Psykiska upplevelser; förnekelse och kontrollbehov, att styras av röster och tankar ångest och skam samt att dämpa den psykiska smärtan. Att förhålla sig till andra; ensamhet och stöd och rädsla för omgivningens uppfattning. Slutsatser: Kvinnorna med anorexia nervosa upplever både lidande och välbefinnande i sin sjukdom. De uppfattar sig som tjocka trots sin låga vikt och missnöjet över sin kropp finns ständigt kvar. Ångest, skam och ensamhet är känslor som ofta beskrivs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lindberg, Anna, and Linda Back. "Pedagogisk förståelse till utveckling av livskompetens och återerövrad hälsa- Berättelser om att övervinna en ätstörning." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-820.

Full text

Abstract:

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart.

In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Othberg, Josefine, and André Leo. "“Kropp och själ hör ihop, det går inte att separera” : Fysioterapeuters upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72582.

Full text

Abstract:

Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mellan kropp och själ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Berg, Sara, and Anton Trulsson. "Varför går du inte bara och tar en macka? : En litteraturstudie om hur vuxna patienter med ätstörning upplever mötet med vårdpersonalen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402781.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de två vanligaste ätstörningsdiagnoserna. Gemensamt grundar de sig i en rubbad kroppsuppfattning. Sjukdomarna orsakar både psykiska och somatiska besvär vilket gör att sjuksköterskor inom alla vårdområden behöver ha goda kunskaper gällande mötet med patientgruppen. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska och beskriva upplevelserna som vuxna patienter med ätstörning erfar i mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL eller psycINFO. Resultat: Tre huvudteman framkom kontroll, personcentrerad vård och trygghet och tillit. Motivationen till fortsatt vård minskade när patienterna upplevde tvång och brist på kontroll i behandlingen. Personcentrerad vård i form av delaktighet var av stor betydelse för patienternas upplevelse. Att bli sedd som en diagnos istället för en egen individ orsakade oro, frustration och minskad motivation. Negativ attityd från vårdpersonalen förstärkte patienternas oro och försämrade relationen mellan de två parterna. Kunnig och erfaren vårdpersonal ingav en känsla av trygghet och tillit hos patienterna. Slutsats: Mötet mellan patient och vårdpersonal är en ömtålig situation och upplevelsen av det påverkas av en mängd faktorer. Vården och bemötandet måste personcentreras då alla människor har olika behov och preferenser gällande behandlingen. Patienten behöver uppleva autonomi för att mötet ska upplevas så positivt som möjligt.
Background: Eating disorder include a number of disease states. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the two most common diagnoses. The common denominator for the two is that they are based on a disturbed body perception. Eating disorders causes both psychological and somatic disorders, which means that nurses in all areas need to have the skills and knowledge regarding the encounter with these patients. Purpose: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of adult patients with eating disorders experience whilst meeting with health care professionals. Method: A literature review with descriptive design and qualitative approach. The findings of the study were based on 11 original articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Findings: Three main themes emerged control, person centered care and safety and trust The motivation for continued care decreased when the patients felt forced into treatment and a lack of control. Person centered care in terms of active participation played a big part for the patient’s experience. To be seen as a diagnosis instead of as an individual created anxiety, frustration and decreasing motivation. Negative attitude from healthcare professionals increased the patient’s anxiety and deteriorated the relationship between the two. Healthcare professionals with good knowledge and great experience about the disease created a feeling of safety and trust among the patients. Conclusion: The meeting between the patient and the staff is a delicate situation which experience is influenced by a number of factors. The care and the treatment needs to be person centered since every human has different needs and preferences regarding the treatment. The patient’s autonomy needs to be respected in order for the experience to be perceived as positive as possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Igelström, Maria, and Maria Åkerberg. ""Man tränar för att bli smal" : Skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17075.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning. Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier. Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning
Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder. Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses. Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration. Furthermore, eight subcategories were identified. Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lieschke, Jana, and Sabine Weigl. "Närståendes erfarenheter av att leva med en vuxen person som diagnostiserats med sjukdomen Anorexia Nervosa : Att vara nära och ändå långt borta. En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43524.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa. Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa. Denna påfrestning ledde till ångest, oro, skuld och hjälplöshet. Upplevelsen av vården i detta sammanhang uppfattades olika och inte alla kände att de fick tillräckligt med stöd. Slutsats: Många av de närstående upplevde att sjukdomen Anorexia Nervosa drabbade hela familjen och berörde allas liv i familjesammanhanget. Denna påfrestning resulterade i psykiska och fysiska problem. Relationer sinsemellan och med omgivningen förändrades. Närstående orkar inte med ett socialt liv och upplever bristande empati från samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Olhans, Sofia. "Ett viktigt ämne, men inte för skönlitteraturen? Mottagandet av fem skönlitterära skildringar av anorexi och bulimi." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18426.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to examine how five works of fiction about anorexia and bulimia have been received in Swedish daily press reviews. The investigation is based on 60 reviews, which are analysed with a qualitative method consisting of close-reading and where a feministic perspective is used. The main question concerns how and to which extent the basis of valuation in the reviews is effected by the fact that the books describe a primary female world of experiences. The investigation shows, among other things, that many reviewers consider the books about eating disorders to be too many. They categorize the books about anorexia and bulimia as a genre of its own and place the books into the literary system principally by referring to other books about anorexia and bulimia. There is a tendency that the reviewers read the books rather as professional literature instead of fiction. Some of the books are recommended to those who want to learn more about eating disorders and the connection to reality is more discussed in these reviews than literary forms and methods.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Andersson, Jessica, and Nellie Salem. ""Det är ju bara att börja äta" : Upplevelser i mötet med vårdpersonal utifrån patienter med ätstörningar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16358.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Skeva kroppsideal i samhället och media ligger centralt i vår tid. Ohälsosam vikt kan upplevas som framgång i livet vilket kan skapa negativ fokusering kring mat som i värsta fall leder till ätstörningar. Det finns en bred komplexitet av faktorer till varför sjukdomen utvecklas och därför är bemötandet från vårdpersonal viktigt att studera för att få utvecklad kunskap om förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med ätstörningar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen genomförd utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull vårdpersonal har betydelse, vikten av kontinuitet och tillgänglighet, värdet av personcentrerad vård följt av två underkategorier vardera utgjorde resultatet. Slutsats: Det framkom att bemötande och kompetens hos vårdpersonal var avgörande för patienternas återhämtning och hade en betydande del i mötet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bengtsson, Diana, and Hanna Johansson. "Generalisera eller individanpassa - en svåruppgift : En kvalitativ studie om upplevelser av Livsmedelsverkets kostråd från personer med tidigare ätstörning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377860.

Full text

Abstract:

Introduktion: Livsmedelsverkets uppdrag är att generalisera kostråd till den friska populationen i Sverige. Hur personer med tidigare ätstörning upplever dessa kostråd är ett outforskat område, vilket skapar en kunskapslucka. Denna är viktig att fylla då personer med ätstörning i studier visat högre följsamhet till kostråd. Vidare har det visats att de med tidigare ätstörning oftare är vegetarianer eller äter restriktivt, jämfört med hela befolkningen. Syfte: Att utforska hur personer med tidigare ätstörning upplever Livsmedelsverkets kostråd. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och en man i åldrarna 22-30 år med tidigare ätstörningsdiagnoser. Inklusionskriterier innefattade att personerna skulle vara 18-65 år samt idag vara friska. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre teman urskildes: Känslor kring kostråd, Hälsoinformation i samhället och Resonemang runt komplexitet. Deltagarna uttryckte mycket känslor i relation till kostråden både till dess utformning och till hur de väckte minnen från sjukdomsperioden. Delade meningar angående Livsmedelsverkets trovärdighet uppkom, men deltagarna var eniga om medias negativa påverkan i deras liv och tidigare sjukdom. Hälsoresonemang fördes ur ett holistiskt perspektiv med förståelse för andra och för processen att skapa kostråd. Det framkom ständigt önskemål om att individualisera kostråden, deltagarna uttryckte att de nu är förenklade. Slutsats: Deltagarna i denna studie upplever Livsmedelsverkets kostråd som en generalisering med avsaknad av tydlig fakta. Deltagarna blev känslomässigt påverkade av kostrådens utformning och det framkommer en önskan om extra eftertanke avseende hur färger och ord kan tolkas. Det förmedlas både tilltro och skepticism till Livsmedelsverket samt en negativbild av medias hälsobudskap

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Silfversten, Elin, and Hannah Berglund. "En sund själ i en sund kropp : Hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor tillfrisknat från ätstörning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69677.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Man kan se att en stor andel unga kvinnor lider av ätstörning samtidigt som det ä rbrist på kunskap om vilka hälsopromotiva åtgärder som är viktiga vid tillfrisknande. Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande faktorer som bidragit till att unga kvinnor tagit sig ur en ätstörning. Metod: Kvalitativ metod med snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes för att nå deltagarna. 17 kvinnor i åldrarna 19-59 år medverkade i studien. Öppna brev användes för att samla in data. De öppna breven analyserades enligt kvalitativinnehållsanalys med latent ansats där författarna tog ut meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman. Analysen resulterade i tre huvudteman: Jag och min starka kropp, En främjande och glädjefylld miljö där jag kan vara mig själv och “Det löser sig nog -”stärkande insatser. Sex subteman skapades: Inom mig, Lyssna på kroppens olika behov, Balans mellan krav och stöd från betydelsefulla människor i min närhet, Faktorer i minomgivning, Konsten att sköta kosten och Professionell personal och preventiva verktyg som resurs. Resultat: Det som framkommer i resultatet är att flera olika faktorer främjade hälsa hos de unga kvinnorna och bidrog till att de tillfrisknande från ätstörning. Dessa faktorer var; att acceptera den man är och ge sig själv kärlek. Att få stöd och uppmuntran från nära. Aktiviteter och positiva sammanhang. Matstöd och preventiva åtgärder på klinik samt vägledning av utbildad personal. Slutsats: Riskåldern för att drabbas av ätstörning är 13-30 år och därför är det viktigt att jobba med hälsofrämjande insatser redan i ung ålder. I den här studien framkom det att flera olika faktorer är viktiga för tillfrisknande från ätstörning men även för att stärka hälsa hos kvinnor som är friska.
Backgound: A large population of young women suffers from eating disorders and at the same time there is a lack of knowledge about which health promotive tools are important in the fight to get well. The aim of the study was to investigate which health promoting factors that contributed to the womens recovery. Methods: Qualitative method with snowball sampling and convenience sampling was used to find the participants. 17 women in the age of 19-59 years participated in the study. Data was collected by open letters and then analyzedwith latent qualitative content analysis where the authors arranged meaning units, codes, categories, sub-themes and themes. The analysis resulted in three main themes: Me and my strong body, An encouraging and joyful environment where I can be myself and "It will all be alright" - strong efforts. Six sub-themes were created: Within me, Listening to the different needs of the body, Balance between demands and support from important people in my environment, Factors in my environment, The art of manage the diet and Professional staff and preventive tools as a resource. Results: What is evident in the results is that several factors promote health for the young women and contributed to the recovery from eating disorders. To accept who you are and give yourself love. To get support and encouragement from near. Activities and positive contexts. Food support and preventive methods at the clinic and guidance of healthcare professionals. Conclution: Most common age to suffer from eating disorder is 13-30 years old. Therefore, it is important to work with health promotive efforts at a young age. In this study, it emerged that several factors are important for recovery from eating disorders, but also for strengthening the health of women who are healthy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hjalmarsson, Malin, and Marie Hjalmarsson. "Vård av unga flickor med ätstörning-Sjuksköterskors erfarenheter : Care of young girls with eating disorders-Nurse ́s experiences." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83902.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Feldmanis, Rebecka. "Behandlares uppfattningar av behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor : En kvalitativ studie gjord på fyra behandlares egna uppfattningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26200.

Full text

Abstract:

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver. I framtiden ser behandlarna inte att det är metoderna eller behandlingen som ska förändras, utan samhällets syn på sjukdomen och ideal bör förändras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Lindblom, Alinda. "Att finna vägar ur anorexi : återhämtning ur ett fenomenologiskt perspektiv." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-664.

Full text

Abstract:

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Ätstörning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles