To see the other types of publications on this topic, follow the link: Att leva med venösa bensår.
Dissertations / Theses on the topic 'Att leva med venösa bensår'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Att leva med venösa bensår.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lundborg, Cathrine, and Christoffer Thisell. "Att leva med venösa bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7187.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige lever närmare en procent av befolkningen med venösa bensår. Såren uppstår på grund av venös insufficiens. Venösa bensår är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Personer som har ett stillasittande levnadssätt och är överviktiga har en högre risk än genomsnittsbefolkningen att utveckla venösa bensår. Såren är svårläkta och drabbar främst äldre personer. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för patientens omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Ur databaserna PubMed och CINAHL Complete hämtades tio stycken vetenskapliga artiklar som grundar sig på forskning enligt kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades. Det första huvudtemat var Smärta och dess hantering. Det andra huvudtemat var Påfrestningar till följd av odör och exsudat. Det tredje huvudtemat var Ett förändrat liv och har följande underteman; Beroende, Behandling och läkning samt Kunskapsbrist. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatfynd associeras till vårdkontext och diskuteras i relation till bakgrund, ny forskning samt Katie Erikssons teori där lidande och vårdprocessen fokuseras.<br>Background: Nearly one percent of the Swedish population lives with venous leg ulcers. Venous leg ulceration is caused by venous insufficiency. This is a big public health problem worldwide. People who live their lives sedentary and are overweight suffers a greater risk of evolving venous leg ulcers. These types of ulcers are slow-healing and mostly affects elderly people. The responsibility for patient care is the nurse. Aim: The aim of the study was to enlighten people’s experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review was used as method. PubMed and CINAHL Complete were used as databases. Ten scientific qualitative articles were found. Results: Three main topics and three subtopics were identified. The first main topic was Pain and its management. The second main topic was Strains following odour and exudate. The third main topic was A different life with following subtopics; Dependence, Treatment and healing and Knowledge deficit. Discussion: The strengths and weaknesses of the literature review is discussed in the method discussion. The results are discussed in nursing context and is related to background, new research and Katie Eriksson’s theory with suffering and care process.
2
Andersson, Anneli, and Catarina Andersson. "Att leva med svårläkta venösa bensår : En litteraturstudie som beskriver patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136648.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad
3
Ekander, Ronja, and Elin Johansson. "Individers erfaremheter av att leva med venösa bensår." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35672.
Full textAbstract:
Bakgrund: Venösa bensår är inte en sjukdom, det är ett symtom. Definitionen av ett venöst bensår är ett sår som inte går över av sig självt eller med lättare behandling efter sex veckor. Att leva med venösa bensår innebär oftast en lång kontakt med vården och en livslång kompressionsbehandling. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot individerna och personcentrerad vård är av stor vikt vid behandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva individers erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka upp artiklarna. En tematisk dataanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Huvudresultat: Fyra huvudteman hittades efter analys av artiklarnas resultat: erfarenheter av smärta, erfarenheter av kompressionsbehandling, påverkan på vardagen och erfarenheter av vården. Gemensamt för dessa teman var att personerna som lever med bensår ofta påverkas negativt, det kan handla om både fysiska och psykiska faktorer. Där till exempel nedsatt rörelseförmåga, rädsla och skam skapade begränsningar i vardagen. Kontakten med vården kunde skapa frustration men även vara en positiv upplevelse. Slutsats: Många personer lever med venösa bensår och upplevelserna är till stor del negativa. Det saknas kunskap bland sjuksköterskor och patienter inom området vilket skapar ett lidande.
4
De, La Cruz Elisa, and Simona Moneva. "Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2607.
Full textAbstract:
Bakgrund I Sverige lever idag cirka 50 000 personer av venösa bensår och det är framför allt äldre personer som är drabbade. Patienter blir utsatta för fysiskt, psykiskt och socialt lidande, därtill upplevelse av vården samt ekonomiska konsekvenser. I vårdrelationen mellan patient och vårdgivare finns en viss risk att sjuksköterskor enbart fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Denna studie fokuserar på de vardagliga upplevelserna av patienter med venösa bensår. Syfte Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod En litteraturöversikt används som metod i denna studie. Aktuell forskning i form av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som bygger på empiriska studier söktes och granskades kritiskt, för att sedan sammanställas i en bedömninsgsmall. Vid sökning användes databaserna CINAHL och PubMed. Sökorden som användes i datainsamlingen var "venous ulcer", "experience", "quality of life" och "suffering". Totalt 16 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet sammanställdes i tre teman. Dessa teman var "Upplevelse av ångest och depression på grund av smärta och lukt från såret", "Smärta, lukt och läckage leder till social isolering och minskad funktionsförmåga" och "Beroende av sjukvård och närstående leder till förlorad självbestämmande". Slutsats Patienter med venösa bensår har en rad olika upplevelser som sammanhänger och påverkar varandra. Att sjuksköterskan lyssnar och visar empati för patientens egen upplevelse kan ge effektiv symptomlindring och kan vara avgörande för förbättring av livskvalitet för denna patientgrupp. Att ha ett holistiskt synsätt på patienten ökar sjuksköterskans möjlighet att utforma vården utifrån patientens upplevelser och därmed lindra lidande.
5
Lindblad, Jonatan, and Benjamin Bartosch. "Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25627.
Full textAbstract:
Bartosch B, Lindblad J. Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: I Sverige drabbas 2 % av befolkningen någon gång under livet av bensår som förorsakar stort lidande hos de drabbade och stor ekonomisk belastning för samhället. Sjuksköterskor möter ofta denna patientgrupp och för att ge god omvårdnad krävs kunskap om patienternas upplevelser av att leva med bensår.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes där databaserna PubMed och CINAHL användes för att finna vetenskapligt stöd för att besvara studiens syfte. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades i studien, alla använde sig av kvalitativ studiedesign. Resultat: Fyra huvudteman och elva undertema framkom under analysen. Huvudteman var Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Social påverkan och Terapeutisk relation. Konklusion: För att sjuksköterskan ska kunna ge god individanpassad omvårdnad krävs, förutom medicinsk kunskap, förståelse för patienternas upplevelser och erfarenheter av att leva med venösa bensår. Smärta, lukt och social isolering är underteman som har stor inverkan på patienternas psykosociala hälsa. Nyckelord: Litteraturstudie, Patienter, Smärta, Upplevelser, Venösa Bensår.<br>Bartosch B, Lindblad J. Patients' experiences of living with venous leg ulcers. A litterature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019. Background: In Sweden, 2% of the population suffer at some point during the life of leg ulcers that cause great suffering to the patients and is great financial burden for society. As a nurse, you often meet these patients and in order to provide good nursing you need knowledge of the patients' experiences of living with leg ulcers.Aim: To investigate the experiences of patients living with venous leg ulcers.Method: A literature study using the databases PubMed and CINAHL for finding scientific support for the aim of this study. Twelve scientific articles were included in the study, all using a qualitative study design.Results: Four main themes and eleven subthemes emerged during the analysis, Main themes were Physical impact, Psychological impact, Social impact and Therapeutic relationship.Conclusion: In order for the nurse to provide good individualized care, in addition to medical knowledge, understanding of the patients' experiences of living with venous leg ulcers is required. Pain, odor and social isolation are subthemes that have a mayor impact on the patients' psychosocial health. Key words: Experiences, Literature review, Pain, Patients, Venous leg ulcers
6
Ericsson, Emma, Mio Naraha, and Carita Svensson. "Att leva med venösa bensår- ur ett holistiskt perspektivEn litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3983.
Full textAbstract:
<p>Venous leg ulcers are a chronic disease mostly among elderly individuals. The leg ulcers are often painful and interfere with the individual’s daily life. The aim of this literature review was to describe individuals’ experiences of living with venous leg ulcers. The nursing staffs often focus on the ulcer and its treatment. To be able to handle individuals with a chronic disease in a professional way it is important to recognise and understand the whole individual behind the disease. 13 scientific articles were found in the databases; Cinahl, Elin@kristianstad, PubMed, SveMed+. An analyse resulted in three central categories; living with pain, a restricted life, a changed self-esteem. The result showed that individuals with venous leg ulcers have different experiences. The conclusion showed the importance of recognising the individuals’ lives with leg ulcers in a holistic perspective.</p>
7
Brännmark, Ida, and Olivia Granström. "Personers upplevelse av att leva med venösa bensår : -En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74184.
Full textAbstract:
Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.
8
Sigfridsson, Uldine, and Jessica Öman. "Upplevelsen av att leva med venösa bensår : Ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16546.
Full textAbstract:
Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensår, vanligast är venösa bensår orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. Långdragna bensår medför långa vårdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i både öppen- och slutenvården. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Vi använde oss av kvalitativa studier i vår litteraturöversikt för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensår. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman och åtta subteman. Det första huvudtemat var Förändrad kropp, vilket belyser svårigheter med att hitta skor och kläder som passar då kompressionsbehandling ger större och klumpigare ben. Vidare beskrivs patienters ständiga rädsla över att deras bensår ska lukta och vätska sig. Det andra huvudtemat Förändringar i vardagen beskriver bland annat att smärta, vilket patienter uttrycker som det största lidandet. Smärtan upplevs som brännande, stickande eller knivliknande och påverkar patienternas dagliga liv. Det tredje huvudtemat Förändringar i livskvaliteten belyser patienter upplevelser av makt- och hopplöshet. Huvudtemat Ökad kontakt med hälso- och sjukvård belyser en del patienters upplevelse av att behandlas som ett objekt och inte som ett subjekt. I diskussionen behandlas den metod som användes i litteraturöversikten, därefter belyses sjuksköterskans roll i vårdandet och hur denna kan påverka patientens livskvalitet och lidande.<br>Program: Sjuksköterskeutbildning
9
Johansson, Christian, and Erik Eriksson. "Vuxna patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34968.
Full text
10
Krzyzowska, Joanna, and Hayali Shahad Al-. "Att leva med svårläkta bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6900.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte: Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.
11
Haglund, Erik, and Moa Östlund. "Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38772.
Full textAbstract:
I Sverige lider cirka 50000 personer av kroniska bensår, varav 80 % av dessa är venösa. För att sjuksköterskor ska kunna utföra en individanpassadvård behöver de ha en djup förståelse för vilka känslor och upplevelser som kan yttra sig hos patienter som lider av venösa bensår. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie som utgick ifrån en modifierad niostegsmodell efter Polit & Beck (2012). Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO användes för litteratursökningen där artiklar valdes ut för att genomgå tre urval. Med hjälp av Polit & Becks (2012) granskningsmallar har artiklarna kritiskt granskats. Författarna har därefter analyserat artiklarna både enskilt och tillsammans för att få likartad uppfattning om innehållen. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, och utifrån databearbetningen framkom tre huvudkategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorierna bestod av fysiska, psykiska och sociala problem och underkategorierna var smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering och stöd för att hantera vardagen. Slutsats Patienter med venösa bensår har många olika upplevelser kopplat till sina sår. Upplevelserna yttrar sig i form av smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering samt stöd för att hantera vardagen. Dessa upplevelser har en stor påverkan på fysiska, psykiska och sociala aspekter i det dagliga livet.
12
Carlenius, Maria, and Sarah Pasma. "Patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår – En litteraturstudie : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60538.
Full textAbstract:
I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.
13
Gunnar, Ulrika, and Sahra Lindman. "Att leva med venösa bensår : en kvalitativ intervjustudie om patienters upplevelser." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3505.
Full textAbstract:
<p>I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår vilket definieras som ”sår på ben och/eller fot nedom knät som ej läkt på 6 veckor”, ungefär hälften av dessa är venösa bensår. De flesta som drabbas av bensår är 65 år eller äldre. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer från sex patienter och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier; begränsat och bundet liv samt önskan att bli sedd. Dessa kategorier bildade temat; att vara hel men ändå inte. Utifrån denna studie kan personal som vårdar och behandlar bensårspatienter få ökad kunskap om hur patienter upplever att det är att leva med venösa bensår. Med hänsyn till detta vore det önskvärt att effektiva och välstrukturerade vårdrutiner utarbetas för att uppnå helhetssyn inom vården och behandlingen av bensårspatienter.</p><br><p>Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from leg ulcers which is defined as "wounds on the legs and/or foot below the knee, which is not healed in 6 weeks", about half of them are venous leg ulcers. Most people who suffer from leg ulcers are 65 years or older. The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through interviews from six patients and analyzed with help of content analyzing. The results are based on two different categories: limited and restricted life, and desire to be seen. These categories formed the theme; to be whole but still not. Based on this study, staff who care for and treat leg ulcer patients can increase knowledge about how patients feel it is to live with venous leg ulcers. Given this, it would be desirable that there are effective and well-structured care practices designed to achieve holistic healthcare and treatment of patients with leg ulcers.</p>
14
Obaid, Farzana, and Evelina Sundberg. "Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv - En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14021.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to describe patients’ experiences when living with a venous leg ulcer in physical, psychological and social perspectives. The articles used to describe this condition were found in the databases: PubMed and Cinahl. Ten articles were included in the result: five with a qualitative approach, two with a quantitative approach and three with both qualitative and quantitative approaches. The results were presented through three headings: physical, psychological and social. Patients’ experienced a lack of mobility due to the symptoms caused by the leg ulcer which included pain, swelling, exudates from the wound, and the volume of the bandage that made it difficult to wear shoes. Personal hygiene was also an issue because of the limitations of keeping themselves clean due to the bandaging of the leg. Common emotions to this condition were helplessness, sadness and anxiety. Though the negative emotions were more common than the positive, most patients still had hope for a future recovery. The majority of the patients lived isolated in their homes due to their health condition. The factors limiting their social life were decreased mobility, pain, exhaustion, shame, lack of endurance in the legs and limitations in clothes and shoes. The most common factor affecting patients was pain, seen throughout all three perspectives.
15
Hoffman, Hansen Isa, and Linnéa Bång. "Upplevelser av att leva med venösa bensår : En litteraturöversikt med utgångspunkt i KASAM." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7153.
Full textAbstract:
Bakgrund: Venösa bensår uppkommer till följd av venös insufficiens. Tillståndet förväntas öka i takt med en åldrande befolkning. Behandlingen kan vara tidskrävande och följsamheten är låg. Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid behandlingen av dessa personer. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår kan kunskap genereras som är nödvändig för att sjuksköterskan ska kunna ge god vård. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Litteraturöversikt med riktad innehållsanalys. Analysen utgick från de tre centrala komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). Sökningar genomfördes i tre databaser. Sökord för att leva med kombinerades med sökord för venösa bensår. Träffar begränsades till artiklar publicerade mellan 1 januari 2008 och 31 augusti 2018. Elva vetenskapliga artiklar valdes ut för analys. Resultat: Under tre huvudkategorier formulerades åtta underkategorier. Huvudkategorierna var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I kategorin begriplighet beskrevs upplevelser av att drabbas av venösa bensår, betydelsen av kontroll samt betydelsen av information. Under hanterbarhet beskrevs användandet av resurser och strategier för att hantera livet. Under meningsfullhet beskrevs tillståndets inverkan på människors identitet och självbild, sårens plats i livet samt hur livet med bensår upplevdes på ett emotionellt plan. Diskussion: I resultatdiskussionen lyftes aspekter av tid relaterat till omvårdnad och behandling. Sjuksköterskans betydelse för följsamhet till behandling samt vikten av information och kunskap belystes. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys centrala komponenter samt tidigare forskning.<br>Background: Venous leg ulcers occur as a result of venous insufficiency. The condition is expected to increase in line with an aging population. Treatment may be time consuming and the adherence to treatment is low. The nurse plays an important role in the treatment of these persons. By highlighting people’s experiences of living with venous leg ulcers, knowledge necessary for the nurse to provide good care can be gained. Aim: To highlight people’s experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review with directed content analysis. The analysis was based on the three key components in Antonovsky's theory of sense of coherence (SOC): comprehensiveness, manageability and meaningfulness. Searches were carried out in three databases. Keywords for to live with were combined with keywords for venous leg ulcers. Searches were limited to articles published between the 1st of January 2008 and the 31st of August 2018. Eleven scientific articles were selected for analysis. Results: Eight subcategories were presented under three main categories. The main categories were comprehensiveness, manageability and meaningfulness. The comprehensiveness category described experiences of suffering from venous leg ulcers, the significance of control and the importance of information. In the manageability category, the use of resources and strategies to handle life were described. In the meaningfulness category, the impact of leg ulcers on identity and self-image were described. The place of the ulcers in patients’ lives and descriptions of how life with leg ulcers was emotionally experienced were also presented. Discussion: Aspects in relation to nursing and treatment were discussed. Time, adherence to treatment, information and knowledge were highlighted. This was discussed in the light of Antonovsky's core components as well as previous research.
16
Mariani, Paola, and Annie Göransson. "Så mycket mer än ett bensår : Patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6225.
Full textAbstract:
<p>I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tre kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det tre kategorier: <em>Patienternas fysiska och psykiska upplevelser av bensåren, Att leva med begränsningar, Att förlora hoppet </em>samt <em>att utveckla copingstrategier</em>. I resultatet framkom det att patienternas psykiska välbefinnande påverkades av deras fysiska upplevelser av bensåren. Smärtan orsakade mycket lidande och begränsade deras aktiviteter och sociala kontakter. Självbilden och självuppfattning förändrades vilket minskade patienternas framtidshopp. De upplevde en förlorad kontroll vilket orsakade dem känslor av att vara fångade i sina egna kroppar. Resultatet kan öka sjuksköterskans medvetenhet för vikten av att förstå patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår.</p><p> </p>
17
Martin-Löf, Annaklara, and Ebba Liljebäck. "I väntan på läkning : Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-536.
Full textAbstract:
Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen.<br>Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.
18
Karlsson, Noomi, and Ulrika Molitor. "Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62862.
Full text
19
Malmqvist, Lena, and Tina Hansen. "Begränsad och berövad sin vardag : Män och kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15093.
Full textAbstract:
Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat Begränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag. Kvinnor upplevde att smärtan var det värsta med bensåret, när den satte i gång gick det inte att tänka på något annat. De upplevde sig bundna till hemmet på grund av ovissa omläggningstider. Att vara lindad upplevde männen vara det värsta med att ha bensår. Lindan begränsade deras rörlighet. Både män och kvinnors fysiska aktivitet begränsades och deras sociala samvaro med familj och vänner minskade på grund av trötthet och tidsbrist. Många behövde hjälp för att klara av vanliga vardagsbestyr. Trots de begränsningar som bensåren medförde så anpassade sig flertalet till sin nya vardag.
20
Andersson, Åsa, and Skog Heidi Kumpula. "Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro : Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15848.
Full textAbstract:
Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.
21
Ekelund, Michelle, and Hanna Granström. "Mer än ett sår : - en systematisk litteraturstudie om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49255.
Full textAbstract:
Bakgrund: Venös insufficiens är orsaken till hälften av alla bensår. Förutom det lidande som tillståndet kan orsaka patienterna, leder det även till konsekvenser för samhället i form av höga kostnader i samband med sårbehandlingar. Antalet patienter med svårläkta venösa bensår antas öka i takt med befolkningens stigande ålder. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en systematisk litteraturstudie inspirerad av Kristensson (2014). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: fysiska erfarenheter, erfarenheter av vårdrelationen samt psykosociala erfarenheter. Framträdande var patienternas erfarenheter av sårrelaterade symtom, som även kunde få psykosociala konsekvenser. Vårdrelationen var av stor betydelse för patienterna och både positiva och negativa erfarenheter lyftes fram. Slutsats: Att leva med venösa bensår kan innebära olika dimensioner av lidande. Patienterna kunde utsättas för vårdlidande när vårdpersonalens fokus enbart var på såret och sårbehandlingen. De fysiska symtom som såret gav upphov till, medförde att sjukdomslidande uppstod. Det är viktigt att vårdpersonalen har kompetens och adekvat kunskap, samt strävar efter att få inblick i patienters erfarenheter, för att skapa en god individanpassad vård.
22
Glöde, Anette, and Camilla Widlund. "Patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår : en litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425643.
Full textAbstract:
Introduction: Hard-to-heal leg ulcers are common, especially among the elderly. A leg ulcer is not a disease in itself but a symptom of an underlying disease. Venous insufficiency is the most common cause. The quality of life deteriorates for the patient and the treatment time is often long and resource-intensive for healthcare and society. The district nurse has an important role in the meeting with the patient. With knowledge of the patient's experience of living with hard-to-heal leg ulcers, good care can be provided. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers. Method: A descriptive design with a general literature study as a method. The study was based on 17 articles with a qualitative method Results: The results showed 3 main categories and 15 subcategories. The main categories were living with one's body, a changed everyday life and experience of the care situation. Patients described that it was difficult to identify oneself with a body with wounds. The pain was the most prominent symptom that affected sleep, mental state, and led to physical limitation and activities were limited. Smell, exudate and bandage contributed to feelings of shame. Relationships were affected and many isolated themselves. Patients developed different coping strategies and never stopped hoping for healing. The treatment time was long and the care relationship was of great importance. Conclusion: Living with hard-to-heal leg ulcers was a subjective experience. The results showed that the wound had a negative effect on the quality of life. The care relationship was of great importance and that it was favorable for wound healing and quality of life when the patient felt seen as a person and was involved in the care. Applying person-centered and holistic care was essential for good nursing.
23
Björk, Eva, and Eva Jeppsson. "Det gör ont och det varar länge : en litteraturstudie om att leva med venösa bensår." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6533.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p><br><p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>
24
Holmstrand, Lina, and Olivia Sandqvist. "Upplevelsen av att leva med venöst bensår : Ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23579.
Full textAbstract:
Venösa bensår är en diagnos som drabbar många, främst äldre. Den vanligaste orsaken är venös insufficiens och sårläkningsprocessen kan ta lång tid. Det kan för individen medföra långvariga vårdkontakter eftersom frekventa såromläggningar ofta fordras. Detta kan ha en negativ inverkan på individens välmående både fysiskt, psykiskt och socialt, vilket i sig kan påverka hela livssituationen. Konsekvenser av bristande kunskaper kring såret och dess behandling kan leda till ett minskat välbefinnande. Syftet är att beskriva individers upplevelser av att leva med venöst bensår. Litteraturöversikt valdes som metod med inklusion på nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att individerna uppvisar en känslomässig påverkan genom förändringar i det vardagliga livet samt uppvisar betydelsen av kunskap och stöd kring vad venöst bensår innebär för dem. Individerna visar även att deras upplevelser rör aspekter gällande fysiska, psykiska samt sociala faktorer och att dessa varierar från individ till individ. Avslutningsvis framkommer det att sjuksköterskan har en betydelsefull roll i vårdandet av dessa individer, där vården utgår från ett patientperspektiv där helheten av individens upplevelser synliggörs. Detta för att minska individens lidande, främja välbefinnandet samt öka livskvaliteten.
25
Lundqvist, Caroline, and Linnea Karlberg. "Tiden läker inte alla sår : en litteraturstudie om patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89956.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många personer lever idag med någon typ av bensår, varav venösa bensår är de allra vanligaste. Bensåret uppkommer ofta till följd av ett yttre hudtrauma hos de med venös insufficiens. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till omhändertagande och behandling av patienter i denna grupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio studier analyserats. Resultat: Litteraturstudien utmynnade i fyra kategorier samt tio underkategorier. Svårläkta venösa bensår påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, dels på grund av de fysiska symtomen och dels på grund av den negativa psykiska inverkan som känslor av skam och nedstämdhet har. Såret innebär att ingå i ett förhållande med sjukvården, där kontinuitet och delaktighet är viktigt för patienterna. Olika metoder för att hantera situationen framkom. Konklusion: Resultaten visar på vikten av att se på patienten och omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv, där inga aspekter får glömmas bort. Reflektioner över litteraturstudiens resultat leder till en bredare kunskap om hur vården kan förbättras för dessa patienter.<br>Background: Many persons are affected by hard-to-heal wounds with venous leg ulcers being the most common. The ulcer is usually caused by trauma to the leg in patients suffering from venous insufficiency. Nurses carry an important role in caring for this group of patients. Aim: The aim of this literature study was to explore patients’ experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Method: Literature study with a qualitative approach, where ten studies have been analyzed. Results: Four categories and ten subcategories emerged. Hard-to-heal venous ulcers greatly affect patients’ everyday life, partly due to the physical symptoms and partly to the psychological impact of feelings of shame and depressive thoughts. Developing an ulcer means entering into a relationship with health care professionals, such as nurses, and the study found that patients place a high value on the continuity of care and involvement. Different strategies to cope with the situation emerged. Conclusion: The results point to the importance of holistic care and provide a broad understanding of the experiences of patients’ living with hard-to-heal venous ulcers; the results can be used to improve care for these patients.
26
Ekecrantz, Ellinor, and van Rheinberg Felicia Reychman. "Så mycket mer än ett sår. Om att leva med venöst bensår." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25686.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram hur vardagen upplevs, och vad som påverkar den, av patienter med svårläkande venöst bensår. Elva vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter inleddes den strukturella analysen där tre huvudteman framträdde. Carnevalis balansmodell användes som teoretisk referensram. De tre teman som återfanns var: relationen mellan patient och profession; fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av att leva med svårläkande venöst bensår, samt föreställningar och kunskap. Det första temat berörde vikten av god kommunikation mellan patient och profession. Det andra temat behandlade patientens egna känslor och upplevelser relaterade till bensåret. Det tredje temat hanterade kunskap och föreställningar bland såväl patient som sjuksköterska och läkare. Sjuksköterskan har makt och kunskap att påverka alla de faktorer som präglar patientens tillvaro. Genom god kommunikation, kontinuitet och ett hänsynstagande till patientens upplevelser förknippade med bensåret, i synnerhet smärta, kan dennes balans i vardagen återskapas.<br>The aim of this literature review was to highlight the daily life experiences, and what affects them, when living with a venous leg ulcer. Eleven research articles were examined and measured by quality according to a given set of criteria. Thereafter the structural analysis was commenced whereby three major themes emerged. Carnevali’s theory of daily life balance was used as a theoretical framework. The three themes that crystallised were: the relation between patient and profession; physical, psychological and social consequences of living with a slow healing venous leg ulcer, and knowledge and perceptions related to the ulcer. The first theme regarded the importance of good communication between the patient and the profession. The second theme considered the patient’s own experiences and feelings in relation to the leg ulcer. The third theme handled the knowledge and perceptions that influenced the patient’s lived experience. The registered nurse has the power and the knowledge to influence the ingredients that shape the patient’s life trajectory. Through good communication, continuity and consideration towards the patient’s feelings related to the leg ulcer, especially regarding pain, the daily life balance could be regained.
27
Backlund, Elin, and Julia Österlund. "Ett sår som förändrat mig : En litteraturöversikt om patienters upplevelser av att leva med ett svårläkt sår." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5017.
Full textAbstract:
Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten.<br>Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.
28
John, David, and Daniel Polland. "Att leva med bensår." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21839.
Full text
29
Makanda, Lucie, and Catrine Nilsson. "Att hantera livet med bensår : Patienters upplevelser av att leva med bensår." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18985.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Patienterna upplevde bland annat svårigheter med att utöva fysisk aktivitet och ville ha mer stöd från sjukvårdspersonal. Patienterna upplevde att lukt och vätska från såren försvårade umgänge med andra och orsakade skamkänsla och oro. Smärta var ett stort problem och en ständig påminnelse om bensåren. Relationen till sjuksköterskan och upplevelsen av omvårdnaden kändes ibland otillräcklig och patienten önskade större förståelse. Diskussion: I mötet med en patient som lider av en kronisk sjukdom är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienten hanterar sin diagnos. Mer information och stöd från sjuksköterskan kan göra skillnad i patienternas copingstrategier. Slutsats: Resultatet visar tydligt att patienter med venösa bensår upplever stort lidande och att det som patienterna upplever vara jobbigast med bensåren är smärtan och de förändringar som de måste genomgå på grund av sjukdomen. Effektivisering av vården kan minska risken för nedstämdhet, öka chanserna för bättre följsamhet samt öka livskvaliteten.<br>Background: Chronic leg ulcers are defined as ulcers located on the lower legs and/or the feet and heal very slowly. In Sweden approximately 50 000 people suffer from leg ulcers and it is mainly elderly people who suffers. Most common cause of ulcers is circulatory disorders like arterial and venous insufficiency disorder. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with a leg ulcer. Method: Search and compilation of previous research. Results: Patients experienced particular difficulties in physical activity and wanted more support from health professionals. Patients experienced that the smell and exudate from the wounds complicated relations with others and caused a feeling of shame and anxiety. Pain was a major problem and a constant reminder of the leg ulcers. The relationship with the nurses and their knowledge felt sometimes inadequate and the patient desired a greater understanding. Discussion: In the meeting with a patient suffering from a chronic illness, it is important that nurses understand how patients manage their diagnosis. More information and support from the nurse can make a difference in how patients cope with their illness. Conclusion: The results clearly show that patients with venous leg ulcers experience great suffering and that what patients perceive to be hardest with having leg ulcers is the pain and the changes they must undergo because of the disease. Efficiency care can reduce the risk of depression, increase the chances of better compliance and increase quality of life.
30
Ylve, Emelie, and Camilla Nilsson. "Att leva med bensår : Ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16621.
Full textAbstract:
Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas erfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll. Resultatet visade att patienters erfarenheter av att leva med bensår kan ha en negativ påverkan på det dagliga livet. Förtroendet till sjuksköterskan ansågs spela en stor roll i omvårdnaden av bensår. Patienternas kunskap om sitt bensår varierade och patienterna hade även olika erfarenheter av att inte få tillräcklig med information om status på sitt sår. Patienter med bensår levde ett begränsat liv vilket innebar sociala förändringar och nedsatt rörlighet. Smärta var ett återkommande problem och upplevdes som olidlig och kunde påverka nattsömnen. Många patienters erfarenhet var att sjuksköterskorna inte tog deras smärta på allvar. Förtvivlan och missmod upplevdes av många, framförallt när såret inte läkte. Erfarenheter kring kontinuiteten vid såromläggningen var övervägande negativa. Många kände sig sårbara och missnöjda med omläggningarna då sjuksköterskan uppvisade bristfällig kunskap. Patienternas erfarenheter vid motivation inför kompressionsbehandling var varierande. Många visste hur viktig behandlingen var samtidigt framkom det negativa erfarenheter så som kliande lindor och svårt att finna passande skor. För att ge en god omvårdnad till personer med bensår är det viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och har kunskaper om hur det är att leva med bensår.
31
Hagberg, Karin, and Annelie Berglund. "Att leva med svårläkta bensår : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100389.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter. Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende). Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov.
32
Brännström, Lina, and Sofia Hedman. "Att leva med långvariga bensår : - En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73757.
Full textAbstract:
Att leva med långvariga bensår innebär ett liv med sjukdom, livet förändras och upplevs krävande för den drabbade. En sjukdomsbild med bensår ser olika ut och ger en individuell påverkan hos personer, det är därför av vikt att på ett djupare sätt försöka förstå hur det är att leva med långvarig sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka personers upplevelser av att leva med långvariga bensår. Den kvalitativa litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av studierna resulterade i 15 vetenskapliga studier. Efter kvalitetsgranskning ingick 13 studier i vår analys. Studierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Fem kategorier skapades därefter: Att känna en rädsla och ovisshet för bensårets läkningsprocess, Att känna skam och begränsningar i vardagen, Att försöka se framåt och bevara sin livslust, Att sakna kunskap om bensår och vara beroende av hälso- och sjukvården, Att leva med en påtaglig och intensiv smärta. Resultatet visade att personer som lever med långvariga bensår bär på många tankar och känslor, samtidigt en ovisshet gällande sin framtid. Personerna i studierna beskrev upplevelser av att vara begränsade av sitt bensår och ett liv med mycket smärta. Resultatet diskuterades till relevant omvårdnadsforskning, för att vidare kunna komma fram till kliniska implikationer och slutsatser. Slutsatsen av studien är att alla upplevelser är unika, samtidigt att ett liv med långvariga bensår beskrivs påfrestande både fysisk, mentalt och socialt. Stöd från sjuksköterskan är viktigt i hanteringen och livet med långvariga bensår.
33
Rudenson, Ariadna. "Upplevelsen av att leva med svårläkta bensår." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11940.
Full textAbstract:
I Sverige lider cirka 50 000, främst äldre personer av svårläkta bensår. Venös insufficiens är vanligaste sjukdom som orsakar svårläkta bensår. Behandlingen kan vara besvärlig och oftast påverkar patientens vardag. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaser, analyserades och sammanställdes för att finna meningsbärande innehåll med utgångspunkten i patienters upplevelser. Resultatet visade att svårläkta bensår påverkade patienternas dagliga liv och välbefinnande på olika sätt och presenterades under fyra teman: Styrd av smärta, lukt och läckage i vardagen, Besvärlig behandling, Begränsningar som påverkar människans kroppsuppfattning, Betydelsen av vårdmötet. Patienterna hade negativa upplevelser av att leva med svårläkta bensår vilket orsakade mycket lidande och begränsade deras rörlighet och sociala liv. De upplevde dåligt självförtroende och en förlorad kontroll över sin egen kropp. Sjuksköterskor bör ha bättre förståelse för och ha kunskaper om hur det är att leva med svårläkta bensår för att ge en god patientcentrerad omvårdnad.
34
Eriksson, Christopher, and Evaldsson Esther Kim. "Livskvalitet hos personer med svårläkta bensår : Upplevelsen av att leva med svårläkta bensår." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-546.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En deduktiv analys av materialet gjordes utifrån World Health Organisations definition av livskvalitet och dess sex domäner. Dessa domäner är: Fysisk domän, Psykologisk domän, Grad av oberoende, Sociala relationer, Omgivning och miljö samt Andlighet, religion och personlig tro. Resultat: Svårläkta bensår påverkade personers livskvalitet inom samtliga domänerna utom Andlighet, religion och personlig tro. Slutsats: Personer hade liknande upplevelser av att leva med svårläkta bensår. De upplevde en försämrad livskvalitet där smärtan var en framträdande upplevelse som påverkade de flesta domänerna. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visade på vikten av att använda ett holistiskt perspektiv vid omvårdnadssituationer.<br>Background: When caring for people with chronic leg ulcer there is a risk that the attention of the caregiver is laid towards the leg ulcer and the subjective feelings of this person are in the background. Therefore it is of importance to illuminate peoples experience with a holistic perspective. Previous research in the field has shown that the quality of life is affected in a negative way and the pain has proven to be a significant factor. Purpose: To illuminate person‟s experience of living with a chronic leg ulcer from a quality of life perspective. Method: A review based on 10 articles with qualitative approach. The material was analyzed with a deductive method from the World Health Organization. These domains are: physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships, environment and spirituality/religion/personal beliefs. Results: Study findings showed that chronic leg ulcers affected quality of life in all domains except within the domain Spirituality, religion and personal beliefs Conclusion: People had similar experience when living with a chronic leg ulcer. They experience a loss in quality of life due to the chronic leg ulcer and pain was a notable finding that affected almost every domain. Clinical importance: The finding in this study shows the importance of using a holistic perspective in caring-situation.
35
Ek, Malena, and Malin Karlson. "Distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9111.
Full textAbstract:
Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning.<br>Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.
36
Bergholm, Helena, and Hans-Erik Bertilsson. "Patienters upplevelser av att leva med bensår : Litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27862.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier: att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning. Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten. Konklusion: Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra patienters välmående.<br>Background: Leg ulcer is a symptom caused by different underlying illnesses of which poor venous circulation is the most common one. People over 65 years of age are at the highest risk. Leg ulcer is a burden both for the patient and the healthcare system. Aim: To describe patients experiences of life with leg ulcers. Method: This study was conducted as a literature review, in which 16 articles was included using the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo. The articles were of qualitative and quantitative design. Result: Patient experiences of living with leg ulcers resulted in three categories: To experience suffering, to feel restricted and to experience lack of knowledge. The patients experienced a lot of suffering regarding pain, sleep deprivation and negative emotions. The patients also experienced limitations caused by immobility, limitations in the choice of clothes and shoes and social restrictions. The patients lack of knowledge, information and the nurses lack of knowledge about leg ulcer treatment was obvious in this study. Conclusion: Patient perceived a lot of suffering and limitations caused by life with leg ulcers. Pain was the most dominant symptom and was rarely assessed or treated properly. Pain caused deterioration and enhancement of other symptoms with profound effect on patient's wellbeing. Added support, information and pain control could improve patient wellbeing.
37
Blixth, Anna, and Anna Asplund. "Patientens upplevelser av att leva med bensår - en litteratursammanställning." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14887.
Full text
38
Åhlund, Llinda, and Fariba Hajizadeh. "Patienters erfarenheter av att leva med bensår : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17950.
Full text
39
Niklasson, Rebecka. "Personers upplevelser av att leva med bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41791.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bensår är ett fenomen som framförallt drabbar äldre. Vanligaste bakomliggande orsakerna ärantingen venös insufficiens eller arteriell insufficiens. Att drabbas av ett bensår innebär en förändring i livetbåde fysiskt och psykiskt. Syfte: Syftet med den här studien är att belysa personers upplevelser av att levamed bensår. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes. Sammanlagt inkluderades 14 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod i resultatet, vilka hittadespå databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Att få ett bensår påverkar personen liv på flera sätt. Resultatetpresenteras under fyra kategorier med tillhörande underkategorier begränsningar till följd av att leva med ettbensår, förväntningar inför framtiden, relationer och förståelse och tillämpande av information. Resultatet visade påatt personen med bensår upplevde begränsningar i livet, både fysiska men även psykiska. Relationen tillsjuksköterskan ansågs vara viktig och gjorde att personen med bensår vågade öppna upp sig om sitt sår försjuksköterskan. Diskussion: Smärta var ett vanligt förekommande problem för personer med bensår, därförär det viktigt att sjuksköterskan inte förminskar smärtan för dessa personer och orsakar ytterligare lidande.Även viktigt att sjuksköterskan har en bra kommunikation som bidrar till personens delaktighet ochminskar lidandet. Slutsats: Viktigt med en god relation mellan sjuksköterska och den med bensår. Vidareforskning på hur relationen mellan sjuksköterska och person med bensår och om denna påverkarbensårsläkning och måendet mot det positiva. Att även forska på behovet av stödgrupper hos de medbensår.<br><p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>
40
Widman, Sara, and Jessica Simonaho. "Patienters erfarenheter av att leva med bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26220.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.
41
Oukassi, Yousef, and Mai Vuong. "Patienters upplevelser av att leva med bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38265.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cirka 40 000 personer beräknas vara drabbade av bensår i Sverige. Prevalensen av tillståndet förväntas öka i takt med att antalet äldre personer och personer med diabetes stiger. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Denna litteraturöversikt bestod av elva originalartiklar utifrån sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats. En sammanställning av artiklarnas resultat gjordes och innehållet presenterades som ett eget resultat i litteraturöversikten. Resultat: Att leva med bensår påverkade patientens liv på flera plan. Det kvalitativa resultatet visade på sex kategorier av patienters upplevelser av att leva med bensår; upplevelser av smärta och konsekvenser av smärta, upplevelser av bensåret, psykiska upplevelser, påverkad vardag, upplevelser av vårdpersonal och andra människor och upplevelser av stöd. Det kvantitativa resultatet redovisade att patienter med bensår upplevde sämre livskvalitet, minskade sociala relationer och socialt stöd samt fysiska och psykiska påverkningar. Patienter med bensår hade även sämre copingstrategier än personer utan bensår. Diskussion: Patienten bör stärkas och uppmuntras till att ta kontroll över sin situation. Sjuksköterskan kan använda sig av KASAM för att öka patientens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta kan i sin tur förbättra patientens livskvalitet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat kan vara vägledning för sjuksköterskan vid rådgivning och stöttning av personer med bensår. Vidare forskning bör fokusera på orsaken till varför patienter med bensår är motvilliga till att ta smärtstillande läkemedel, effektiviteten av smärtstillande läkemedel av personer med bensår samt livskvalitet hos patienter med bensår.<br><p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>
42
Hajic, Merima, and Camilla Petersson. "Personers erfarenhet av att leva med bensår : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91041.
Full textAbstract:
Bakgrund:Det är i huvudsak äldre som drabbas av svårläkta bensår som en komplikation till andra bakomliggande sjukdomar. Vanliga behandlingar vid bensår är kompressionsbehandling, sårbehandling samt nutrition och livsstilsförändringar i samråd med sjuksköterska. Tidigare forskning visar att personer med bensår upplever förändringar i sin livssituation ur ett fysiskt, känslomässigt och socialt sammanhang. Den teoretiska referensram som används i studien är McCormack och McCances modell för personcentrerad vård. Syfte:Att belysa personers erfarenhet av att leva med bensår. Metod:Litteraturstudie med induktiv ansats där 9 kvalitativa studier med patientperspektiv ligger till grund för resultatet. Studierna har jämförts och analyserats med tolkning av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat:Många personer som lever med bensår erfar smärta, ofta med sömnsvårigheter som följd. Ofta leder bensår till sociala begränsningar på grund av nedsatt rörlighet och skamkänslor. Många upplever ett stort stödbehov från sin omgivning. Slutsats:Personer med bensår uttrycker ett stort behov av att bemötas utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. De önskar även mer vägledning och kunskap kring bensåren för att kunna ta del av omvårdnaden. För att främja hälsan hos denna patientgrupp krävs vidare forskning kring stödjande egenvårdsåtgärder för att förbättra deras livssituation.
43
Ölund, Charlotta. "Att vara prövad men inte uppgiven - konsten att leva med bensår." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6224.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: <em>Att vara prövad men inte uppgiven</em> som bildades av tre kategorier: <em>Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår </em>samt<em> Anpassning till att leva med bensår. </em>Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. <em>Sårets kondition</em> hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. <em>Komplikationer till att leva med bensår </em>innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas <em>anpassning till att leva med bensår</em> var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.</p>
44
Jansson, Anna Maria, and Jennie Malmgren. "Sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att främja egenvården hos patienter med venösa bensår : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11704.
Full textAbstract:
Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang. Sjuksköterskan var tvungen att se patienten ur ett helhetsperspektiv för att kunna stötta patienten och främja egenvården. Forskningen visade att bättre kunskap om tillståndet ledde till ett bättre välbefinnande och ökad egenvård hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna och patienterna behövde bättre kunskap om venösa bensår. Sjuksköterskan måste se patienten ur ett holistiskt synsätt för att kunna vara ett stöd.
45
Löwencrona-Smith, Benitha, and Maria Persson. "Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta evidensbaserat vid omvårdnad av patienter med venösa bensår." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12492.
Full textAbstract:
Background: Most patients with leg-ulcers are managed within primary- and community care and a main part of district nurses' duties is to provide leg-ulcer care. Leg-ulcers have an impact on patients' quality of life, health services and society. Previous studies have shown that district nurses have a poor knowledge and fail to work evidence-based within this field. It is therefore of great interest to explore the district nurses' experiences of this matter, as an evidence-based approach is essential to optimize wound-healing and prevent re-occurrence. Aim/ objective: The aim of this study was to explore district nurses' experiences of working evidence-based whilst caring for patients with venous leg-ulcers. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Data has been collected from members in a closed web-site group on social media, containing nurses countrywide, with experience of leg-ulcer care. A questionnaire with open and closed questions was used. Data from the 55 responses received were analysed using qualitative content analysis, which resulted in two main areas related to Competence and Working environment. Results: The main findings concerned the lack of co-operation with other professional groups, shortage of continuous training, unavailability of time, continuity and other resources, inability of patients to comply, and a need for improved management support. Discussions with more experienced nursing colleagues for advice was regarded as highly important and useful. Conclusions: The result shows that organizational structures hindered the district nurses to work evidence-based. This study can contribute to inspiration and increase the awareness in the different levels within the working organization regarding the importance of working evidence-based on this topic.
46
Persson, Charlotta, and Najafi Mithra. "Patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår : en litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-424959.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor och är lokaliserat mellan knä och malleolen. Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår. Patienter med svårläkta bensår uppger en sämre livskvalitet än patienter utan bensår. För att patienter ska uppnå god hälsa är det viktigt att distriktssköterskan har en förståelse för hur patienterna upplever sin situation för att minska lidandet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår.Metod: Studien grundar sig på en allmän litteraturöversikt där 14 kvalitativa artiklar valdes ut. SBU:s mall för kvalitativ forskningsmetodik användes för att kvalitetsgranska artiklarna. Resultatet baserades på innehållsanalysen. Resultat: Resultatet av litteraturöversikt visade följande teman; fysisk påverkan, en prövande vardag och emotionell påverkan. Smärta var det svåraste symtomet av svårläkta bensår och det orsakade sömnsvårigheter. Lukten från bensår bidrog social isolering. Patienterna upplevde ofta psykiska besvär så som depression och självmordstankar. Relationen till vårdpersonal var viktig för patienterna, då de ingav kunskap och stöd. Några patienter hade hopp om framtiden och att bensåret skulle läka.Slutsats: Litteraturöversikten visar att svårläkta bensår påverkar patientens liv negativt. Patienterna uppgav att relationen till distriktssköterskan var viktig. Genom att ha förståelse för patienter som lever med svårläkta bensår kan distriktssköterskan medverka till att ge bättre vård och därmed minska det fysiska och psykiska lidandet för patienten.
47
Glamsmyr, Ida, and Lovisa Hultkrantz. "Patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12264.
Full textAbstract:
Cirka 2 % av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet utav svårläkta bensår. I takt med den ökade befolkningsmängden är detta ett problem som förväntas öka. Svårläkta bensår skapar ett lidande och resulterar i en negativ hälsorelaterad livskvalitet för patienterna. Som sjuksköterska möter man patienter med den här typen av problem inom flera olika arbetsplatser. Med ökad kompetens om patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår skapas förutsättningar för sjuksköterskan att bedriva en mer individanpassad vård och därmed lindra lidande. Syftet med litteraturstudien är därför att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Då forskning finns inom ämnet har en litteraturstudie skapats för att sammanställa tidigare forskning. Litteraturstudien grundar sitt resultat på 8 kvalitativa artiklar, 1 kvantitativ artikel och 1 artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. Tre huvudteman framkom under analysarbete, patienters upplevelse av påverkan i det dagliga livet; patienters upplevelse av smärta, lukt och sårvätska; patienters behov av kunskap och ett vårdande som främjar hälsa. Patienter som drabbats av svårläkta bensår lider både psykiskt, fysiskt och socialt. I kombination med smärta, lukt, läckage och bristande information är bensårsproblematiken en mycket komplex situation. Att som sjuksköterska vårda efter ett livsvärdsperspektiv och se till varje individ som unik blir därför ett måste för att skapa en omvårdnad som främjar hälsa.
48
Maaniit, Nele, and Erik Hult. "Patienters erfarenheter av att leva med ett svårläkt bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3111.
Full textAbstract:
Bakgrund: Lång läkningstid kan orsaka fysisk och psykisk lidande hos patienter med svårläkta bensår. Vården misslyckas att se helheten kring dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av att leva med ett svårläkt bensår. Metod: En allmän litteraturstudie med 12 artiklar varav sex var kvantitativa, fem kvalitativa och en med blandade metoder. Resultat: Två huvudteman identifierades: fysiska besvär och förändrad livskvalitet. Utifrån dessa kunde flera underteman framställas. De vanligaste fysiska besvären var smärta, fysisk inaktivitet och förekomst av sårsekret och -lukt. Förändrad livskvalitet innebar en förändrad vardag som begränsade de drabbade samt en negativ påverkan på det emotionella välbefinnandet. Slutsats: Resultatet visade att patienter med svårläkta bensår upplever både fysiska och känslomässiga besvär. Vården tar inte tillräckligt hänsyn till alla dessa aspekter. Mer förståelse behövs för hur vårdpersonalen upplever sin roll i omvårdnad av denna patientgrupp. Nyckelord: litteraturstudie, livskvalitet, patientperspektiv, smärta, svårläkta bensår
49
Gustavsson, Josefine, and Åsa Paulsson. "Distriktssköterskors upplevelser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9372.
Full textAbstract:
I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor. Ur analysen framkom fyra teman; Samtala och informera för att skapa ökad förståelse, Arbeta med livsstilsrådgivning, Kunna underlätta vardagen samt Kunna se hela människan i omvårdnaden. Slutsatsen är att distriktssköterskorna blir ett stöd för pati-enterna, både under den tid de har sina sår och även genom att ge patienterna kunskap för att förebygga uppkomst av nya sår. Distriktssköterskorna upplever att de kan främja hälsa genom att flytta fokus från bensåret och istället se till hela människan. Fortsatt forskning inom området behövs ur ett patientperspektiv; hur patienter med venösa bensår upplever att distriktssköterskor kan ge stöd och främja hälsa.<br>Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from slow healing leg ulcers, and about 50 per cent of these ulcers are caused by venous insufficiency. Patients with leg ul-cers often experience being adversely affected physically, psychologically and socially. The purpose of the study was to describe district nurses experiences of being able to pro-mote health in patients with venous leg ulcers. The chosen method was qualitative content analysis with inductive approach. Data was collected through interviews with nine district nurses. The analysis resulted in four themes; Communicate and inform to increase com-prehension, Work with lifestyle counselling, Being able to facilitate everyday life and Be-ing able to have an holistic approach in nursing care. The conclusion is that district nurses become a support to the patients during the time they are affected by ulcers, and also by providing the patients with knowledge of how to prevent the emergence of new ulcers. District nurses experience they are able to promote health by not only focus on the ulcer but also see the person behind the ulcer. Further research is needed from a patient perspec-tive; how patients with venous leg ulcers experience that district nurses can provide sup-port and promote health.
50
Andersson, Linnea, and Matilda Bagerstam. "Patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår En litteraturstudie systematisk sökning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-78461.
Full text