Dissertations / Theses: 'Att skriva sig till läsning (ASL)'

1

Sandra, Johansson, and Bjaaland Sara. "ASL : Att skriva sig till läsning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23801.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rylander, Berlin Linda. "Att skriva sig till läsning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29709.

Full text

Abstract:

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till läsning.Malmö högskola: LärarutbildningenDetta examensarbete handlar om läs- och skrivinlärning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till läsning) för att få pedagogernas syn på metoden. Syftet med arbetet är att få fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser på detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det är en stor del elever som har läs- och skrivsvårigheter. Arbetet kommer att utgå ifrån tre frågeställningar: Hur arbetar lärarna med läs– och skrivinlärning? Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att få svar på dessa frågor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill säga, jag kommer att intervjua fyra olika lärare varav tre arbetar med ASL, den fjärde läraren arbetar med olika metoder, men är väldigt positivt inställd.Undersökningsresultatet visar att lärarna är väldigt positivt inställda. Enligt lärarna är eleverna positiva till metoden och visar ett stort intresse. Resultatet visar att det finns många fördelar, och väldigt lite nackdelar. Istället för som forskningen visar att läs- skrivsvårigheter har ökat, tycker pedagogerna till skillnad ifrån detta att eleverna kan väldigt mycket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ivarsson, Sofia. "Att skriva sig till läsning : Lärares uppfattningar av metoden." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10172.

Full text

Abstract:

I denna undersökning fokuseras undervisningsmetoden Att skriva sig till läsning (ASL).Utifrån Arne Trageton (2014) beskrivs hur arbetet med metoden kan gå till i förskoleklass och årskurserna 1-2. Sedan presenteras tidigare forskning och övrig litteratur genom att belysa fördelar med metoden, varför metoden fungerar och nackdelar med metoden. Tidigare forskning är av delad mening vad det gäller om metoden är något att arbeta med i undervisningen eller inte och denna undersökning ska försöka svara på frågor som tidigare forskningar efterfrågar.Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av metoden Att skriva sig till läsning(ASL). Vilka för- och nackdelar har metoden för elevers lärande? Hur anser lärarna att metoden stöttar elever med svårigheter? Hur bidrar ASL- metoden till elevers lärande i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder?Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervju. Då undersökningen syftar till att utforska lärares uppfattningar och deras tolkningar av verkligheten gör sig metoden rättvis i denna undersökning. Informanterna i undersökningen är lärare som undervisar i förskoleklass eller årskurs 1-2 och som använder sig av metoden ASL.Resultatet i undersökningen visar stora fördelar med ASL. Metoden upplevs av lärarna att gynna alla elever och då särskilt de elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ser att eleverna presterar bättre i arbete med metoden i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ryckertz, Malin. "ASL- att skriva sig till läsning : Datorn som skrivdidaktisk verktyg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26763.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur fyra lärare utformar det tidiga läs- och skrivlärandet samt i vilken utsträckning datorn inkluderas i lärandet. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, via en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer har lärarna beskrivit och åskådliggjort hur de använder datorn i deras undervisning. Studiens resultat visar att datorn ger ett mervärde i undervisningen då den bland annat bidrar till ett lugnare klassrumsklimat, att fler behov kan mötas samt att det är enklare att individanpassa och variera undervisningen. Parallellt med detta framgår att variationen är stor när det handlar om i vilken utsträckning datorn används och att grunden till stor del beror på lärarens digitala kompetens. Studiens resultat visar även att datorn inte bara medför möjligheter, utan även utmaningar i gestalt av tekniska komplikationer vilket kräver en god teknisk infrastruktur för att undervisningen med datorn ska fungera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Ahlgren, Jessika. "Att Skriva sig till Framgång : En studie om skriv- och läsinlärning i skolan med fokus på arbetssättet ASL, Att Skriva sig till Läsning." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146508.

Full text

Abstract:

There has been a discussion for many years now in Sweden regarding the use of computers in the classrooms. In some schools teachers and pupils are working with a type of method called ASL, wich freely translated means ”writing your way into reading”. With this method the pupils use computor keyboards instead of pencils when learning how to read and write. The purpose with this method is that it is believed to be easier to learn how to write than how to read. Another purpose with this method is that children lacking the fine motor skills needed can also learn how to write in early age.In this study a number of interviews has been made with teachers regarding their experience of the method. The main questions were about the teachers experiences regarding advantages and disadvantages using this method and how they had adjusted the method, if needed, at their schools.The result of this study shows that when working with ASL, the teachers find the pupils become more positive and more engaged in their school work, they also see a quicker progress of the pupils writing skills.. The factors that the teachers found less satisfying was that the teachers need to have a lot of knowledge about different methods used in the reading and writing education in order to optimaize ASL, they also found that some pupils, even when working with computors, still have difficulties reaching their goals. These pupils still need extra help and support.The schools has made some adjustments in order to optimize the method. Some schools start to train handwriting in earlier years than ASL suggests. All of the schools in the study combines this way of working with other methods. The teachers at the different schools are also helped to deepen their knowledge about the method with further training in ASL.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lindkvist, Caroline. "Att skriva sig till läsning – en effektiv metod för läs- och skrivinlärning?" Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21057.

Full text

Abstract:

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lönngren, Alexandra. "ASL i två klassrum. : En studie av lärares uppfattningar om ”att skriva sig till läsning”." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46867.

Full text

Abstract:

The aim of this qualitative study was to ascertain some teachers’ perceptions of the “Writing to Read” (WTR) method from preschool class to grade 3. To find out how teachers can work with WTR, two teachers with experience of the method took part in the study. The teachers teach preschool class and grade 1 in two different schools. The method used in the study is participant observation and semi-structured interviews. The results present the teachers’ attitudes to and experiences of the method. The teachers believe that there is a future for WTR in school since pupils who have not fully developed their fine motor skills benefit from using a computer when learning to read and write. The two teachers have found strategies of their own for working with WTR. They mix writing in pairs with individual writing, since they think that sometimes too much energy is expended on cooperation when the pupils are expected to write in pairs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

valenzuela, Paola. "LÄRARES FÖRESTÄLLNINGAR OM TIDIG LÄS-OCH SKRIVINLÄRNING : METODEN ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING (ASL)." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70147.

Full text

Abstract:

Sammanfattning och metod Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod allt oftare används i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga läs- och skrivinlärningen och huvudtanken är att eleverna ska lära sig läsa genom sitt eget skrivande. Syftet med studien är att undersöka pedagogers föreställningar och erfarenheter av ASL-metoden. Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet, och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Resultatet visar att pedagogerna som deltagit i studien är överens om att metoden är gynnsam för elever med motoriska svårigheter. sammanfattningsvis pekar resultaten i min undersökning på att ASL är en lämplig metod för tidig läs- och skrivinlärning. Samtidigt anser de att ASL bör kompletteras med andra metoder för att hjälpa eleverna att komma igång med läsningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Johansson, Sofia. "ASL-metoden : en tolkningsbar metod." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135604.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för ASL-metoden. Fokus var att ta reda på vilkamöjligheter och hinder som finns med ASL-metoden och datoranvändningen i metoden. Samt hurmetoden tar sig uttryck och vilka kompetenser som behövs för att arbeta med den. I bakgrundenpresenteras hur barn lär sig läsa och skriva, lärarkompetens och ASL-metoden. Intervjuer ochobservationer i kombination med ljudinspelningar har använts för att svara på frågeställningarna.Databearbetningen har därefter behandlats utifrån influenser från Grounded Theory där urval ochinsamlade data varit utgångspunkt för att förstå området. Resultatet visar att metoden är tolkningsbaroch tar sig uttryck på olika sätt i olika klassrum, vilket är både till fördel och nackdel för metoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Laschka, Maria. "Att skriva sig till läsning : En intervjustudie om lärares resonemang kring en läs- och skrivinlärningsmetod (ASL)." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17923.

Full text

Abstract:

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod som mer och mer används i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eleverna lär sig läsa genom sitt eget skrivande. I Sandvikens kommun ska alla lärare som undervisar i årskurs 1 använda metoden Att skriva sig till läsning. Det har därför varit av intresse att ta reda på vad verksamma lärare har för åsikter om detta arbetssätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares resonemang om ASL-metoden. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod och består av sex intervjuer med lärare som alla aktivt arbetar efter denna metod. Resultatet visar att lärarna som deltagit i studien är överens om att det både finns fördelar och nackdelar med metoden. Alla deltagare i undersökningen är dock inte överens om att ASL är en tillräcklig metod för att underlätta elevers lärande i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Hälften av de intervjuade lärarna anser att metoden bör kompletteras med en annan metod för att hjälpa vissa elever att komma igång med läsning och skrivning. Om lärarna själva fick välja metod skulle en av respondenterna välja att byta tillbaka till mer traditionell läs- och skrivinlärning. Två av respondenterna skulle fortsätta att enbart använda ASL som metod medan övriga tre skulle komplettera ASL med andra läs- och skrivinlärningsmetoder. Utifrån denna studie kan man säga att lärarna kan motivera elever för att på ett aktivt sätt använda ASL. Eleverna får känna att de är delaktiga och att de har möjligheter att lyckas, även de som har motoriska svårigheter. Dock kan metoden behöva kompletteras för att alla elever på bästa sätt ska stimuleras i sin läs- och skrivutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Svanberg, Jenny. "Att skriva sig till läsning; en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27313.

Full text

Abstract:

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa fördelar och nackdelar med metoden ASL utifrån de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har och därmed väcka tankar kring hur ASL skulle kunna anpassas och kompletteras med andra metoder för att bättre möta dessa behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur väl metoden ASL anses fungera för elever i läs- och skrivsvårigheter på tre skolor i en kommun, samt om och i så fall hur ASL skulle kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Fokus ligger på den tidiga läs- och skrivinlärningen i årskurs ett till tre då elever i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter oftast identifieras. Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger på tre skolor i kommunen av hur väl metoden ASL fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter?Hur skulle metoden ASL eventuellt kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter? Teoretisk förankringStudien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. I studien belyses även didaktiska teorier som handlar om hur ett innehåll lärs ut, samt kognitiva teorier som handlar om hur individens inlärning sker och om faktorer som påverkar inlärningen.Metod och resultatI studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade gruppintervjuer. Insamlad data transkriberades och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Alla informanter i studien kan se flera fördelar med ASL som metod. Ingen av informanterna anser dock att ASL är en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. De anser att den behöver kompletteras med andra metoder för att nå alla elever. Funderingar framkom kring hur ASL skulle kunna anpassas för att bättre möta de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har i början av sin läs- och skrivinlärning. Istället för att börja skriva med alla bokstäverna på tangentbordet skulle antalet bokstäver kunna begränsas till ett fåtal som successivt utökas. Det skulle kunna underlätta vid befästandet av fonem- grafemkopplingen samt göra det lättare för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Denna strukturerade träning skulle kunna vara ett komplement till det mer kreativa skrivandet.Specialpedagogiska implikationerI studien framkommer att det sker mycket lite samarbete kring undervisning mellan lärare och speciallärare/specialpedagoger. För att elever i läs- och skrivsvårigheter ska utvecklas så långt som möjligt är kunskap om och en dialog kring helheten i undervisningen av största vikt, inte minst kring vilka metoder som används och hur undervisningen kan anpassas. I dialog och samarbete ges också möjlighet att upptäcka elever i behov av stöd tidigt, något som är av stor vikt för elevens vidare utveckling, självförtroende och motivation (Myrberg, 2003; Ahrnéll, 2008; Alatalo, 2011). Forskning visar att skrivträning har en positiv effekt på läsförmågan (Graham & Hebert, 2010) vilket ger belägg för att skrivträning borde få en större plats inom specialundervisningen än vad studien visar att den har idag. För elever som behöver mer systematisk träning kan förslaget som framkom i studien, att begränsa ASL till några bokstäver i taget, vara intressant att prova i specialundervisningen som komplement till annan läs- och skrivträning. Den systematiska skrivträningen bör inte ske på bekostnad av det kommunikativa skrivandet i samspel med andra, då det har visat sig att kommunikation och formativ feedback har god effekt på läs- och skrivförmågan hos lågpresterande elever (Genlott Agélii & Grönlund, 2016).SlutsatsStudien visar att ASL inte upplevs vara en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. I den tidiga läs- och skrivinlärningen behöver dessa elever kompletterande träning med andra metoder för att befästa kopplingen mellan fonem och grafem. Ett sätt att anpassa metoden ASL för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter kan vara att begränsa antalet bokstäver till några i taget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Vennerström, Weinestad Sarah. "ASL – att skriva sig till läsning : En studie om F-3 lärares perspektiv på metoden." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36465.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i årskurs F–3 upplever och beskriver arbetet med ASL-metoden och hur metoden påverkar elevers läsutveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en systematisk kategorisering som innefattar kodning och tolkning. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever skriver mer text och producerar efter sin egen förmåga när de får använda ett digitalt verktyg. Lärarna upplever fördelar med att eleverna motiveras och lusten främjas genom arbetet med ASL-metoden. Lärarnas användande av metoden varierar och talsyntesen är en bidragande faktor till att eleverna lär sig befästa sambandet mellan ljud och bokstav för att främja läsutvecklingen. Den främsta nackdelen som belysts är teknikens brister. Mina slutsatser är att samtliga lärare ser flera fördelar och färre nackdelar med ASL-metoden för elevers läs- och skrivutveckling.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Andersson-Lund, Carina, and Kristina Nilsson. "Att skriva sig till läsning : En effektiv forskningsbaserad läsinlärningsmetod för elever i avkodningssvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68582.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Gunnarsson, Anette, and Monica Brogård. "Läsinlärning med datorns hjälp : En studie om ASL (att skriva sig till läsning) och möjligheter till god skriv- och läsutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58189.

Full text

Abstract:

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter.
The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Wikman, Helén. "Elevernas uppfattning av att skriva sig till läsning genom ASL : möjliga yrkespraktiska konsekvenser på speciallärarnas profession." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34743.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindkvist, Caroline. "Att skriva sig till läsning : En kvalitativ studie om möjligheter och begränsningar med ASL ur ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21371.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Krigholm, Ann-Christin. "”Hur länge får vi skriva” : En studie om att skriva sig till läsning med fokus på elever med lässvårigheter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43577.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Andersson, Carolin. "Synen på en metod : Att arbeta med metoden ASL, Att skriva sig till läsning i en kommun och synen på metoden av olika aktörsgrupper." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16484.

Full text

Abstract:

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Sofia, and Malin Lundqvist. "ASL - Att skriva sig till läsning : En jämförande studie om datoranvändningens påverkan på elevers läs- och skrivutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17764.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hjertqvist, Andreas, and Sara Corell. "Hinder på skrivandets väg till läsning : En studie kring användandet av ASL med datorn som hjälpmedel i klassrummet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28808.

Full text

Abstract:

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ”Att skriva sig till läsning” (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1). I vår studie har vi funnit att detfrämst finns positiv forskning kring ASL på dator, men vi har ävenfunnit en del dokumenterade problem som kan uppstå.Den här studien kan vara en kunskapsgrund till framtida empiriskforskning kring användandet av ASL med datorer som hjälpmedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Danielsson, Helena, and Helena Dany. "Att skriva sig till läsning med datorn som verktyg, Writing to reading with the computer as a tool." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30753.

Full text

Abstract:

SammanfattningVårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansågatt det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn somskrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metodensamt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll ochkvalitet. Våra frågeställningar var:1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver pådatorn istället för på traditionellt sätt med papper och penna och på vilket sätt?2. Vilka för- och nackdelar har ASL-metoden enligt lärarna?3. Vilka elever gynnas/missgynnas av ASL-metoden enligt lärarna?För att svara på frågorna har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ostruktureradeintervjuer och ostrukturerade observationer. Sammanlagt intervjuade vi fyra lärare ochnärvarade vid två observationstillfällen. Vår studie bygger till stor del på olika forskaresaspekter kring läs- och skrivinlärning samt bakomliggande teorier.Resultatet av vår studie pekar på att alla elever gynnas av metoden på ett eller annat sätt,lärarna ansåg att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar med metoden vad gällerelevernas skriv- och läsinlärning. Alla lärarna var överens om att textmängderna ökadebåde vad gäller innehållet och kvaliteten när eleverna använder datorn somskrivverktyg. Den främsta orsaken till denna ökning var elevernas samarbete.Nyckelord: ASL metoden, samarbete, datorn som skrivverktyg, skriv- och läsinlärningoch textinnehåll

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lehtosaari, Moa, and Janina Pudas. "Att skriva sig till läsning : En jämförelse av hur personal på tre olika skolor förhåller sig till metoden, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med att använda den." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40570.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur rektor, speciallärare och lärare förhåller sig till metoden ASL på tre olika skolor. Vi har använt oss av intervjuer med ljudinspelningar och observationer för att samla in data. Som teori och stöd för analysen har didaktikens fyra grundfrågor vad, hur, varför och vem använts. En av forskningsfrågorna var även att undersöka vad informanterna anser är för- och nackdelarna med metoden ASL. Flera informanter anser att en fördel med metoden är att det är lätt att individanpassa, samt att en nackdel är om tekniken inte fungerar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Carström, Malin, and Cathrine Johansson. "Att utmana elevers skriv- och läsförmåga i träningsskolan : En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i metoden "Att skriva sig till läsning"." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14458.

Full text

Abstract:

Carström, M. & Johansson C. (2015). Att utmana elevers skriv- och läsförmåga i träningsskolan. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning”. To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Syftet med följande studie är att undersöka hur skriv- och läsförmågan hos fyra elever i träningsskolan utvecklas genom att arbeta med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL). Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med utvecklingsstörning, läs- och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter, framgångsfaktorer hos lärare vid arbete med läs- och skrivinlärning, elevers motivation och delaktighet samt om metoden ASL. Genom att göra aktionsforskning i de klasser där vi själva arbetar ville vi undersöka om metoden ASL kunde vara lämplig att använda i arbetet med elevers skriv- och läsutveckling i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Vi har gjort deltagande observationer, fört dagboksanteckningar, filmat eleverna och fotograferat elevernas arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att ASL kombinerat med att träna andra förmågor så som bokstavskännedom och klappa stavelser, kan vara en lämplig metod att arbeta efter i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Resultatet visar att eleverna utvecklades inom en rad olika områden och studiens bidragande effekter var att elevernas motivation och delaktighet ökade markant.
Carström, M. & Johansson, C. (2015) To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. The purpose of this study is to investigate how four pupils in special schooling’s ability to write and read is possibly affected and developed by working according to the method of “Write to Read” during a period of 8 weeks. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective and it has been chosen according to the approach that learning takes place in interaction with others. The study presents a general view of earlier research of pupils with intellectual disabilities, reading and writing development, reading and writing difficulties, elements of success from teachers working with reading and writing training, pupils’ motivation and participation and with the method of “Write to Read”. By action research in our own classes, we wanted to investigate whether the method of “Write to Read” would be a suitable method to use when trying to develop pupils’ abilities to write and read in Swedish (compulsory) special schools, focusing on pupils with severe intellectual disabilities. We have conducted observations, kept a journal with daily notes, the pupils have been filmed and we have taken photos of our pupils’ work. To sum everything up, our study shows that “Write to Read” combined with training abilities such as knowledge of the letters and of clapping to syllables could be a suitable method within special schools. The result shows that pupils were developing within a number of areas and contributory effects of the study were that our pupils’ motivation and participation increased prominently.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Milos-Cerdic, Alice, and Denice Larsson. "Att göra metoden till sin egen - Tre lärares tankar om att arbeta med IKT och ASL." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30525.

Full text

Abstract:

Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karlsson, Lizette. ""Det är en bra idé att börja med det lättaste" : En studie av lärares uppfattningar av metoden "att skriva sig till läsning"." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43571.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers’ motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR. The result of the analysis shows that the teachers find that the pupils have a greater love of writing and that the teachers chose to work with the method because they want to change how pupils learn to read and write. Another finding is that the teachers feel that pupils with motor difficulties benefit most from working with WTR.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindberg, Michael. "ASL i undervisningen : Pedagogers tankar och funderingar kring en digital läs- och skrivinlärningsmetod." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-280664.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på halvstrukturerade intervjuer som är gjorda med fem lärare i förskoleklass som i sin verksamhet arbetar med läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL). Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de reflekterar kring bruket av digitala skrivverktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, just med fokus på metoden ASL. Den frågeställning som studien utgår från är: Vilka kategorier av uppfattningar uttrycker lärarna om ASL-metoden? Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Det som framkom i resultatet är bland annat att elever som använt sig av metoden generellt skriver längre och mer avancerade texter om man ser till bland annat struktur och ordval. Det pedagogerna framhäver som den främsta anledningen till detta är att eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att forma bokstäver förhand och då i högre grad kan fokusera på textskapandet, vilket de även menar är den största vinsten med ASL. I textskapandet på lärplattor är talsyntes något som pedagogerna menar gör det lättare för eleverna, då eleverna direkt får respons på om det de skriver är rätt eller fel. Utöver detta menar pedagogerna även att eleverna tycker att det är lustfyllt och roligt med lärplattor och att detta i sin tur leder till ett positivt textskapande. Den nackdel som tas upp med metoden är teknikens brister och vad det får för konsekvenser för undervisningen. Pedagogerna menar att denna metod är något som passar alla elever – det gäller bara att anpassa metoden efter behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Heikki, Therese. "Vetenskap och (be)prövad erfarenhet. : En analys av teman i läromedel inom Att Skriva sig till Läsning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69275.

Full text

Abstract:

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hindsö, Paulina, and Isabel Unger. "Skriv- och läsinlärning i stället för läs- och skrivinlärning : En studie om lärares uppfattningar av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL)." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160968.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gynnerstedt, Josefine, and Elin Nevlén. "”Mina elever de är inte jättebra på att stava, men de är bra på att skriva” : En studie om lärares erfarenheter, arbetssätt och anpassningar inom metoden ASL." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386071.

Full text

Abstract:

Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod för skriv- och läsinlärning som grundades i Arne Tragetons forskningsprojekt. Metoden ASL går ut på att eleverna, till skillnad från traditionell skrivoch läsinlärning, börjar med skrivningen innan läsningen. Inom ASL används digitala verktyg med talsyntes för att underlätta vid skrivinlärning. Talsyntes är när ljud, kopplat till tangent, ord eller text, uppläses i samband med att man skriver på dator eller lärplatta via ett talsyntesprogram, t.ex Skolstil. Syftet med studien är att återge hur lärare beskriver sitt arbete med metoden ASL i den svenska grundskolan, vad införandet av ASL har inneburit för lärarna, samt belysa hur metoden verkar relevant i ett perspektiv av sociokulturell lärandeteori. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod där fem lärare intervjuades. Resultaten visar att de intervjuade lärarna inte enbart arbetade med metoden ASL, utan anpassade metoden efter elevernas behov och skolans resurser. Gemensamt hos alla intervjuade lärare var att metoden ASL har haft stor framgång i klassrummen och att ingen av dem vill gå tillbaka till en mer analog undervisning med penna och papper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Olsson, Malin. "Att skriva sig till läsning med hjälp av appar : En kvalitativ studie av appar som används inom metoden ASL." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32536.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Torstensson, Olivia, and Magdalena Albinsson. "Ska vi lägga pennan åt sidan? : en studie om för- och nackdelar med att skriva sig till läsning med dator utifrån sex lärares perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11824.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar. Styrdokumentens syn på informations- och kommunikationsteknik belyses liksom pedagogernas roll i arbetet med att skriva sig till läsning. Studien visar att fördelarna med att skriva sig till läsning framförallt är att:  Undervisningen är lätt att anpassa efter individens behov och intresse.  Elever med läs- och skrivsvårigheter kan lyckas på lika förutsättningar som övriga elever.  Sambandet mellan skriv- och läslärandet tydliggörs i arbetet med att skriva sig till läsning. Största nackdelen är när informations- och kommunikationstekniken inte fungerar. Vår slutsats är att strategin är aktuell i dagens samhälle men att det fortfarande har bedrivits för lite forskning kring området. Ämnesord: ASL, IKT, skola, samspel, pedagogik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Michaela, Källström. ""Men det är ju en fantastisk metod i sig!" : En undersökning om läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning”." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67540.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden.
The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Tånneryd, Therese. "Det praktiska arbetet med ASL : Hur lärare och deras elever arbetar praktiskt med läs- och skrivmetoden att skriva sig till läsning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37814.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar läs- och skrivmetoden ASL (Att Skriva sig till Läsning). Syftet med studien är att undersöka hur ASL kan tillämpas i årskurs ett och två. Detta syfte besvaras genom forskningsfrågorna: På vilka sätt arbetar lärare och elever med läs- och skrivmetoden ASL? Hur anser lärarna att elevernas lärande påverkas av dessa arbetssätt? Examensarbetet har utförts med ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund. Metoden var av kvalitativ karaktär och utfördes med en induktiv ansats genom intervjuer av lärare och observationer av elever. Resultatet visade att lärarna hade olika arbetssätt och olika hjälpmedel. Några använde sig av surfplattor och andra av bärbara datorer. Både enskilt arbete och pararbete förekom. Elevernas klassrum skiljde sig gällande möblering, tillgängliga verktyg och även lärarnas syn på hur deras arbetssätt påverkade deras elever varierade.
This thesis discusses the reading and writing method WTR (Writing Through Reading). The aim of the study is to research how WTR can be utilized in first and second grade. This aim is answered by the research questions: In what way are the teachers and pupils practicing the reading and writing method WTR? In what way do the teachers believe the learning of the pupils is affected by these methods? The thesis has been conducted with a sociocultural perspective as a theoretical foundation. The method was a quality research executed with an inductive approach. This was accomplished through interviews with teachers and observations of pupils. The result of the thesis showed that the teachers practiced WTR differently and used varied devices. Some used tablets and others used laptops. The pupils practiced both individual work and in pairs. In addition, the results show variation in the classroom context and in the teachers’ attitude to how their teaching affected their pupils.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Eriksson, Joacim, and Maria Widing. "De digitala verktygens roll i tidig läs- och skrivinlärning. En kvalitativ innehållsanalys av rapporteringen om metoden ASL - Att skriva sig till läsning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34890.

Full text

Abstract:

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga.Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori.Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hell, Anna. "Digitala verktyg i undervisningen : En väg till förbättrad språkutveckling för flerspråkiga elever." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-127202.

Full text

Abstract:

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ohlsson, Linda, and Emilia Lindgren. "Är tangenterna kvickare än pennan? : En systematisk litteraturstudie om att skriva sig till läsning med hjälp av digitala verktyg." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96791.

Full text

Abstract:

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Olsson, Frida, and Elin Westford. "En kvantitativ enkätstudie om flickors och pojkars läs- och skrivattityder." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16858.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Klockarås, Karin, and Sandra Forsberg. "Datorskrivandets påverkan på handstilen : En kvantitativ undersökning om skillnader i bokstavsformandet mellan en traditionellt handskrivande klass och en klass med ASL som inlärningsmetod." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24344.

Full text

Abstract:

I denna studie söker vi svar på frågorna om formandet av bokstäver samt förmågan att använda gemener, versaler och punkt skiljer sig mellan elever som arbetat med skrivinlärning genom ett traditionellt arbetssätt jämfört med dem som arbetat med ASL som arbetssätt. För att få svar på dessa frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod där vi undersökte insamlade elevtexter från två kommuner med olika arbetssätt. Elevernas formande av bokstäver samt förmåga att använda gemener, versaler och punkt undersöktes, dokumenterades och till sist jämfördes. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL gynnar elevers skrivinlärning och att elever lär sig att forma bokstäverna genom att se dem på dataskärmen. Resultatet av denna studie visar att formandet av bokstäver är bättre bland eleverna som arbetat med traditionell bokstavsinlärning, medan förmågan att använda gemener, versaler och punkt är relativt lika mellan handskrivningsklass och ASL-klass. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att det fortfarande är viktigt att skriva med penna. I dagens digitaliserade värld kan det dock vara lämpligt att använda sig av både dator och att skriva för hand i skrivinlärningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Morina, Lena, and Isabel Nigård. "Att stimulera till läs- och skrivutveckling. En granskning av metoderna ASL och Kiwi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32526.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka två olika metoder, Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning (ASL). Vi valde även att undersöka hur lärare kan arbeta med digitala verktyg inom metoderna. För att genomföra detta fick vi hjälp av två skolor, där en skola arbetar med ASL och en arbetar med Kiwimetoden. Dessa skolor har vi valt att kalla för ASL-skolan och Kiwiskolan. På de båda skolorna genomförde vi två observationer i klassrum där lärare arbetade med metoden, samt en intervju med en lärargrupp.Resultatet utifrån vår undersökning visar att det finns flera faktorer som har betydelse vid elevers läs- och skrivinlärning. De båda metoderna är välstrukturerade med en tydlig arbetsgång som eleverna lär sig under arbetets gång, vilket vi anser kan stärka elevernas läs- och skrivinlärning i längden. Den fysiska miljön i klassrummet påverkar om eleverna agerar i samspel med andra och lär av varandra. Vi fick se två olika alternativ på detta, ett klassrum som inte inbjöd till samtal och ett som bjöd in till dialog elever emellan. Vi kom även fram till att innehållet i det lärare och elever arbetar med har stor betydelse för hur eleverna tar sig an uppgiften. Finns det en fascination för ämnet hos eleverna görs uppgiften med ett bättre resultat och eleverna har en tydlig lust att lära. Resultatet visar även att yttre händelser som till exempel olika beslut, krismöten, teknikens tillgänglighet och ekonomi kan påverka undervisningen.Genom denna undersökning fick vi fram att båda metoderna har för- och nackdelar. I ASL används datorer och andra digitala verktyg kontinuerligt. Inom Kiwimetoden används inte digitala verktyg men det finns möjlighet att utveckla arbetssättet om lärare vill använda till exempel datorer eller datorplatta i undervisningen. Oavsett vad lärare arbetar med krävs det att en har kompetens inom ämnet för att veta hur en gör och framförallt varför en gör det en gör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Baudin, Persson Sandra. "Att skriva sig till läsning : Datoranvändning i den tidiga läs- och skrivutvecklingen för elever i årskurs F-3 som har svenska som andraspråk." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22263.

Full text

Abstract:

Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL. Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls. ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hallberg, Johan, and Jessica Jonsson. "Lärares användning och integrering av IT i undervisningen : En studie med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13662.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Lindqvist, Stina, and Ida Lindstedt. "Att lära sig skriva : En jämförande studie av elevtexter skrivna i årskurs 3 efter två olika undervisningsmetoder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104744.

Full text

Abstract:

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Linderson, Moa, and Pia Huitfeldt. "Att skriva sig till läsning : En kvalitativ studie av pedagogers erfarenheter av metoden ASL för elever med läs- och skrivsvårigheter och andra specialpedagogiska behov." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-170604.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Edvardsson, Nella, and Bergqvist Michelle Jönsson. "ASL-metoden och lärares digitala kompetens." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41568.

Full text

Abstract:

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Wetterö, Jenny. "Samtal vid skrivande : En studie kring vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78600.

Full text

Abstract:

Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun & Clark (2006). Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande.
This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun & Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Olsson, Lovisa. "Fler barn med på läs- och skrivtåget : En kvalitativ studie som belyser fem lärares erfarenheter och upplevelser av Arne Tragetons läs- och skrivmetod "Att skriva sig till läsning"." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27581.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate the teachers’ described experiences of advantages as well as disadvantages of Arne Trageton’s write to read-method (“ASL”) in contrast to the code-oriented traditional way of teaching. The aim of this study is furthermore to depict the teachers’ opinions on whether they experience that the ASL-method is unfavourable for students in general. This study will also investigate the teachers’ standpoint regarding choice of reading and writing method. The following questions form the basis of this study: Which advantages or disadvantages do the teachers experience with the ASL-method relative to using the code-oriented traditional way of teaching? Do the teachers experience that the ASL-method is unfavourable for some students? Do the teachers only use the ASL-method or do they combine many different reading and writing methods in their teaching? How do the teachers explain their decision in that matter? This study is based on a qualitative method and interviews were performed to acquire knowledge of the teachers’ experiences. The major theoretical approaches of this study are Arne Trageton’s, the founder of the ASL-method, theories concerning the ASL-method and the socio-cultural perspective on learning. The result of the study demonstrates that the ASL-method is described as advantageous because the students’ interests, creativity, motivation and self-confidence increased when using the ASL-method, in contrast to using the traditional way of teaching. The ASL-method was also described as easier to individualize in comparison with the traditional letter-based teaching. The disadvantage with the ASL-method, in contrast to using the traditional teaching, was mainly the fact that the computers and tablets sometimes did not work properly. Overall the ASL-method was described as a good method because all students could participate in the teaching despite their capacity. Speech technology and word editing programs on the tablets were described as descent support for students with slower motor development, difficulties in reading or writing and second language students. Even though the ASL-method was considered a superior method, the method was not described to be sufficient by itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Blom, Emilia, and Helen Källdin. "Undervisningsmetodernas inverkan på elevernas läs- och skrivinlärning : En jämförande studie av metoderna Att skriva sig till läsning och traditionell undervisningsform i ämnet svenska, årskurs 1–3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30128.

Full text

Abstract:

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning. De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Haglund, Pontus. "Att utöva inflytande över textinnehållet i ett skriva sig tillläsnings klassrum : En samtalsanalytisk studie av två förstaklasselevers kollaborativa skrivande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20110.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Stålbring, Ann-Helen. "Digitala verktyg i tidig läs- och skrivinlärning i förskoleklass och årskurs 1-3." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42003.

Full text

Abstract:

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg.

Godkänt datum 2021-05-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Larsson, Amanda. "Jämförelse av elevtexter : - Metoden ASL jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74453.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisade efter traditionella läs- och skrivinlärningsmetoder, med elever undervisade i enlighet med metoden ASL. Eleverna producerade två texter vardera, en med datorn och en med pennan som skrivverktyg. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förbestämda parametrar: antal ord, antal adjektiv samt i vilken utsträckning texterna följer en narrativ dramaturgisk struktur. Analysen hade även utgångspunkt i sociokulturell teoribildning samt läroplansteori. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan klasserna samt mellan de två skrivverktygen. Av studien framkom att ASL-klassen producerade texter vilka i genomsnitt innehöll fler antal ord, fler adjektiv samt till större grad följde en narrativ dramaturgisk struktur. Jämförelsen mellan skrivverktygen indikerar att det verktyg eleverna till övervägande del använt i undervisningen även är det som gynnar deras textproduktion till större delen, med ett undantag, där fler elever i ASL-klassen gynnades av pennan som skrivverktyg när det kom till att följa en narrativ dramaturgisk struktur. Huruvida studiens resultat bidrar med mer än en indikation på hur en skillnad mellan elevers textproduktion kan se ut mellan klasser undervisade efter skilda metoder går att diskutera. Studiens resultat bidrar dock med kunskap vilken kan användas för vidare forskning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Att skriva sig till läsning (ASL)'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles