Academic literature on the topic 'Attityder och matematik'

Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad föräldrar har för attityd till matematik samt deras föreställning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta för att som pedagoger kunna främja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende på matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer som genomfördes på två olika skolor i Skåne. Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna, både de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt är medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom även att föräldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bättre jämfört med när de själva gick i grundskolans tidigare år.

Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling. Det finns möjlighet att lärarens attityd påverkar elevernas. Denna studie riktar in sig på attityder till matematik hos både lärare och elever från fyra olika klasser i mellanstadiet, för att sedan reflektera kring samband mellan läraren och elevernas attityder. Elever i fyra klasser har fått deltaga i en enkätundersökning för att se deras attityd till matematik. Vi har också intervjuat klasslärarna till dessa klasser för att sedan kunna reflektera kring samband mellan lärarnas och elevernas attityder. Resultatet i studien visar på positiva attityder hos både eleverna och lärarna. Vi finner möjliga samband mellan lärare och elever vilka vi diskuterar.

Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.

Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.

Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.

Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m. uppleva ångestkänslor i samband med matematik.

Både närmiljö (familj, vänner) och media påverkar i viss utsträckning attityden till ämnet.

The aim of the study is to examine the understanding of mathematics from a societal perspective among pupils at a Central Swedish municipal upper secondary school, based on the subject's description found in the Swedish regulatory policies. The study also aims at investigating the pupils' attitude towards the subject, how this attitude is affected by family and friends and what influence the media has in the construction of these views.

The study is based on a survey containing the answers of 130 pupils. Throughout the analysis the group containing students on vocationally-oriented programs have been compared to the student on the academic programmes.

The result of the study shows that the understanding of mathematics and its role in society is quite acceptable, but also that few pupils show a deeper comprehension. A substantial majority think that they understand the purpose of mathematics at upper secondary school.

Even though more than a third of the pupils regard mathematics as the most important subject half of the pupils find no interest at all in the subject. One out of seven pupils even considerers mathematics to provoke feelings of anxiety.

The study further shows that both the close environment (family and friends) and media to some extent affect the attitude towards mathematics.

I följande kunskapsöversikt är syftet att undersöka vilka positiva respektive negativa faktorer som påverkar elevers inställning till matematikämnet från de tidigare skolåren upp till högstadiet. En variation av vetenskapliga artiklar från i huvudsak databasen ERIC valdes för jämförelse och analys. Fokus låg på artiklar som tog upp matematiska attityder och dess orsaker. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns fyra övergripande faktorer som kan påverka elevens inställning till ämnet matematik. Faktorerna som redovisades var lärare, lärmiljö, föräldrar och eleven själv. Samtliga ovan nämnda faktorer kan ha en positiv respektive negativ påverkan på elevens inställning till matematikämnet. Dessa kan även samspela med varandra. Både läraren och föräldrarna har en betydande roll för vilken inställning eleven får. Lärmiljön hör även ihop med läraren och hens metodiska och didaktiska val i undervisningen. Avslutningsvis har kunskapsöversikten bidragit till att vi som framtida lärare tidigt kan uppmärksamma att det finns ett samband mellan elevens attityd till ett ämne och med vad vi kommit att upptäcka om självförtroendets roll.

Syftet med studien är att undersöka huruvida elevers attityder till matematik korrelerar med deras prestationer i ämnet, vilka faktorer som påverkar attityden, och vad lärare kan göra för att förbättra elevers attityder till matematik. Studien fokuserar på elever som befinner sig i grundskolans senare åldrar och gymnasieskolan. Vi vill besvara frågeställningarna “Vad säger tidigare forskning om hur elevers attityd till matematik påverkar deras prestationer i ämnet?”, “Vilka påverkansfaktorer lyfter tidigare forskning kring elevers attityd till matematik?” och “Vad kan urskiljas i tidigare forskning angående hur lärare kan påverka elevers attityd till matematik?”. För att få svar på dessa frågor har vi utfört en innehållsanalys av 12 artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Vårt resultat visar att det finns en korrelation mellan attityder till matematik och prestationer i ämnet, och vi har utifrån de vetenskapliga artiklarna lyft fram påverkansfaktorer som kategoriseras i: föräldrars attityd till matematik, personliga bakgrundskaraktäristiker, arbetssätt och lärarens inverkan.
The purpose of this essay is to investigate whether students' attitudes towards mathematics correlate with their performance in the subject, what factors influence attitude, and what teachers can do to improve students' attitudes towards mathematics. The study focuses on students between the ages of 12-18. We want to answer the questions "What does previous research say about how students' attitudes towards mathematics affect their performance in the subject?", "What influencing factors on students' attitudes towards mathematics are highlighted in previous research?" and "What can be discerned in previous research regarding how teachers can influence students' attitudes towards mathematics?”. To answer these questions we have performed a content analysis of 12 articles published in scientific journals. Our results show that there is a correlation between attitudes towards mathematics and performance in the subject, and we have found and categorized influencing factors into: parents' attitudes towards mathematics, personal background characteristics, working methods and the teacher's influence.

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna. Däremot gav lärarna själva fler initiativ till killarna än vad de gav till tjejerna. När det gäller lärarnas attityder och tankar visade intervjuerna att den generella bilden av en tjej är en flitig och lydig elev som når goda studieresultat, medan beskrivningen av en kille ger en klurig och halvsmart elev som är lat och inte bryr sig så mycket. Eleverna har således väldigt olika roller och förväntningar på sig utifrån deras kön. Vidare vill lärarna gärna beskriva matematikämnet som könsneutralt, men de ser ändå en viss koppling till en manlig tradition. Lärarna har ambitionen att behandla alla lika och att ge tjejer och killar samma förutsättningar, men samtidigt är de osäkra och inte helt medvetna om sitt agerande.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.

I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker. Undersökningen visade även på en starkare önskan hos flickor än hos pojkar att oftare använda sig av andra arbetssätt såsom grupparbete och projektarbete. Samtidigt visade undersökningen att flickor var mer positiva till den traditionella undervisningen än pojkar, vilket går emot tidigare studier.

Människor har ofta en förkärlek att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. Men genom ett fördomsfritt bemötande och en individanpassad undervisning kan, enligt min uppfattning, könets betydelse minskas. Om läraren ser till individens alldeles speciella behov och lyckas tillfredställa dessa kommer individen nå sin fulla potential. På detta sätt når vi en skola och en undervisning för alla oavsett om eleven råkar vara pojke eller flicka.

Among teachers an equal education is seen as a matter of course. In spite of that, there are differences in study results and attitudes among girls and boys. Girls often have poorer self confidence in mathematics and sometimes perform less good than boys on different tests. Other studies show that the traditional mathematics education to a greater extent is more suitable for boys. These differences have been created through a social structure were the man is seen as the standard in our community.

The purpose of this paper is to make research into differences between boys and girls in their view of mathematics and their view of different mathematics education methods but also to discuss how to carry on equal mathematic instructions.

In my examination among upper secondary school pupils studying mathematics course C, the result shows a one-sided education were almost every lesson looks the same. The lessons start with an exposition followed by calculations in the textbooks. The examination also shows that girls have a greater wish for other ways of working, like working in groups or working with projects. At the same time the examination shows that girls are more positive to the traditional education than boys, which go against earlier studies.

People have a special liking to categorise their environment and the sexes are no exception. As a result of these categorisations the subject mathematics has been regarded as a male domain. My opinion is that through an unbiased treatment and an individualized education the significance of the pupil’s sex will be reduced. Satisfying the special needs of the individual is the key to success and makes the individual reach his or her full potential. This is the way to attain a fair school and an education for all pupils regardless of sex.

Den här kvantitativa studien syftar till att undersöka och kartlägga elevers attityd till matematikämnet och undersöka om det finns något samband mellan elevers attityder till matematikämnet och de arbetssätt som används i undervisningen. Studien är en kvantitativ enkätstudie och undersökningen riktade sig till skolor i kommuner som placerat sig högre och lägre på lärarförbundets rankinglista över skolkommuner i Sverige. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Spearmans rangkorrelationstest för att upptäcka samband samt Chi-2 test för att undersöka signifikanta skillnader i resultatet. Studiens resultat visade att eleverna i både de högre och lägre rankade kommunerna hade en positiv attityd mot matematikämnet, i övrigt så var de signifikanta skillnaderna mellan kommunerna få. Resultatet av studien pekar även på ett positivt samband mellan en positiv elevattityd och användande av läroböcker i undervisningen.

Skolverket försöker att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ämneslärarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansättningen och grupparbetet för känslor och attityd till ämnet matematik.Intervjuerna har visat att studenterna upplevt både positiva och negativa känslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansättningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till ämnet matematik nu på högskolan, än antalet studenter som hade en positiv attityd till ämnet matematik när de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade även att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik på gymnasiet. Resultatet ställs sedan i diskussionen mot tidigare forskning till attityd och lärande, och en slutsats är att grupparbete kan vara ett sätt att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik, men att vidare forskning först är önskvärt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssätt inom matematik i skolår 1 kan se ut samt ta reda på huruvida arbetssättet påverkar elevernas attityder till ämnet. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer i två klasser i skolår 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssätt samt intervjuat lärarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna får undersöka och prova sig fram, ofta med hjälp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna får möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna ges redan färdiga generaliseringar av läraren och/eller matematikläroboken och att de därefter får öva på att tillämpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gäller elevernas attityder så relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen såsom läsa, skriva och räkna medan andra härleder matematik till matematiklektionerna och deras innehåll. De flesta elever i klassen med icke traditionellt arbetssätt kunde ge exempel på varför de lär sig matematik i skolan medan ingen av eleverna som har traditionellt arbetssätt i matematik kunde detta.