Relevant bibliographies by topics / Attraktiva

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Attraktiva'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 15 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Attraktiva.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Attraktiva"

1

Rabe, Anne, and Uta Hohn. "Die Innere Stadt als Wohnstandort der „jungen Alten"?" Raumforschung und Raumordnung 73, no. 4 (August 31, 2015): 243–56. http://dx.doi.org/10.1007/s13147-015-0354-7.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Ist die Innere Stadt ein zunehmend attraktiver Wohnstandort für die Jungen Alten"? Während über Jahrzehnte die Suburbanisierung das dominierende Stadtentwicklungsmuster in Deutschland darstellte, wird seit den 2000er-Jahren sowohl in der Forschung als auch in der Öffentlichkeit eine zunehmende Anziehungskraft innerstädtischen Wohnens und eine damit verbundene Reurbanisierung diskutiert. Vor dem Hintergrund der Steigerung von Durchschnittsalter und Lebenserwartung der Bevölkerung als einem wesentlichen Teilprozess des demographischen Wandels in Deutschland stellt sich die Frage, inwieweit die Innere Stadt auch für ältere Menschen als Wohnstandort attraktiv ist. Hierbei rücken vor allem die Jungen Alten" (im Alter zwischen ca. 50 bis 70 Jahren) in den Fokus, da sie in einer Umbruchphase ihres Lebens vermutlich eine verstärkte Bereitschaft zeigen, den Wohnstandort noch einmal zu wechseln und den neuen Bedürfnissen anzupassen. Um Rückschlüsse auf die Attraktivität der Inneren Stadt als Wohnstandort der Jungen Alten" ziehen zu können, wurden am Beispiel der Stadt Bonn Wohnstandortentscheidungen von Jungen Alten" untersucht, die zwischen 2010 und 2012 realisiert wurden. Die Ergebnisse eigener quantitativer Befragungen und qualitativer Interviews zeigen, dass die Innere Stadt nicht als homogener Raum betrachtet werden kann, sondern dass kleinräumliche Unterschiede in der Attraktivität als Wohnstandort für die Jungen Alten" bestehen. Insgesamt wird das Wohnen am Innenstadtrand präferiert, während die Innenstadt zwar für das Einkaufen und die Freizeitgestaltung bedeutsam ist, als Wohnstandort aber weniger stark nachgefragt wird. Doch auch innerhalb des Innenstadtrands muss zwischen attraktiven und weniger attraktiven Lagen unterschieden werden, die sich wiederum in einer entsprechenden Differenzierung der Wohnstandorte der Jungen Alten" nach Lebensstil und Einkommen widerspiegeln.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Streffing, Joana. "Methoden der Personalbedarfsermittlung für Hebammen im Kreißsaal." Die Hebamme 32, no. 06 (December 2019): 49–54. http://dx.doi.org/10.1055/a-1029-5694.

Full text
Abstract:
Gerade in Zeiten des Fachkräftemangels ist die Personalplanung in Kliniken wichtiger denn je. Hebammen erwarten heute einen attraktiven, aufgabenbezogenen Arbeitsplatz und geregelte Arbeitszeiten. Daher sind Klinikträger, die über eine gute Personalsituation verfügen, häufig besonders attraktiv als Arbeitgeber. Dieser Beitrag stellt aktuelle Methoden der Personalbedarfsermittlung vor und veranschaulicht die Ergebnisse in Beispielrechnungen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schemer, Christian. "Wem Medienschönheiten schaden." Zeitschrift für Medienpsychologie 19, no. 2 (April 2007): 58–67. http://dx.doi.org/10.1026/1617-6383.19.2.58.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Das vorliegende Experiment untersucht den Einfluss attraktiver Werbemodels auf die Zufriedenheit von Rezipientinnen mit ihrem Aussehen auf Basis der Theorie sozialer Vergleichsprozesse. 94 Versuchspersonen (Durchschnittsalter = 21.8, SD = 3.62) sahen entweder Fotos mit attraktiven (Aufwärtsvergleich) oder unattraktiven Medienakteuren (Abwärtsvergleich). Neben der Vergleichsrichtung wurde die Moderationsfunktion des Selbstwertgefühls untersucht. Dabei zeigt sich, dass Frauen mit geringem Selbstwertgefühl am ehesten anfällig für soziale Aufwärtsvergleiche mit attraktiven Medienakteuren sind und danach am unzufriedensten mit ihrem Aussehen sind. Bei sozialen Vergleichen mit weniger attraktiven Medienakteuren sind Frauen mit hohem und niedrigem Selbstwertgefühl zwar gleichermaßen zufrieden. Dieses Zufriedenheitsniveau entsteht jedoch durch unterschiedliche Prozesse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Skarin, Anna. "Habitat use by semi-domesticated reindeer, estimated with pellet-group counts." Rangifer 27, no. 2 (January 28, 2009): 121. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.2.167.

Full text
Abstract:
Habitat selection theory predicts that herbivores should select for or against different factors at different spatial scales. For instance, quantity of forage is expected to be a strong factor influencing habitat choice at large scales, while forage quality may be important at finer scales. However, during summer, herbivores such as reindeer (Rangifer tarandus tarandus) can be limited in their grazing time by insect harassment, and do not always have the possibility to select for high quality forage. Human disturbances from hikers, etc., can also have a limiting effect on the possibility for reindeer to graze in high quality foraging habitats. Reindeer habitat selection at the landscape level was investigated through faecal pellet-group counts during the summers of 2002 and 2003 in two reindeer herding districts in Sweden. Resource utilization functions (RUFs) were developed using multiple linear regressions, where the pellet densities were related to vegetation types, topographic features, distances to tourist resorts, and distances to hiking trails. Validations of the models were performed through cross-validation correlations. Results show that high altitudes with high quality forage were important habitats. Areas that offer both snow patches and fresh forage plants for the reindeer were used in relation to their availability. The reindeer also seemed able to habituate to human intervention to a certain extent. The predictive capabilities of the RUF models were high and pellet-group counts seemed well suited to study how abiotic factors affect the habitat use at large temporal and spatial scales Abstract in Swedish / Sammanfattning: Renens användning av sommarbetesområdet, uppskattat med spillningsinventeringar Hierarkiskt habitatval innebär att djur väljer för och emot olika faktorer beroende på den rumsliga skalan. Mängden bete kan t ex spela stor roll för en växtätares habitatval på en stor skala medan kvalitén på betet kan ha större betydelse på en mindre skala. För renar (Rangifer tarandus tarandus), kan betestiden och möjligheten att hitta bra bete sommartid begränsas både på stor och liten skala pga. störningar från insekter och mänsklig aktivitet. Här studerades renarnas val av betesområde på landskapsnivå med hjälp av spillningsinventering under somrarna 2002 och 2003 i två samebyar i Sverige. Spillningstätheten för respektive område och år undersöktes statistiskt med hjälp av multipel linjär regression eller sk ”resource utilisation functions” (RUF). Där relaterades spillningstätheten till vegetationstyp, olika topografiska faktorer, avstånd till vandringsleder, stugplatser och fjällstationer. Resultaten visade att områden högt upp i terrängen med hög beteskvalitet var attraktiva. Vegetationstypen moderat snölega som anses ha hög beteskvalitet användes av renarna i relation till dess förekomst. Däremot verkade renarna undvika områden kring välbesökta fjällstugor och fjällstationer medan de däremot t o m föredrog områden nära vandringsleder. Det kan bero på att vandringslederna går genom attraktiva vegetationstyper. RUF-modellerna hade en hög prediktiv förmåga vilket visar att spillningsinventeringar är användbara när man önskar studera hur djuren använder ett betesområde i relation till olika faktorer på en relativt stor rumslig och temporal skala.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schaufelberger, Mireille. "Attraktivitätssteigerung der Grundversorgung im Medizinstudium." Praxis 102, no. 6 (March 1, 2013): 341–44. http://dx.doi.org/10.1024/1661-8157/a001227.

Full text
Abstract:
Die herausragende Bedeutung der Hausarztmedizin in der Ausbildung zukünftiger Ärzte ist international anerkannt. Das Fachgebiet kann Studierenden viele attraktive Inhalte bieten. Der Schwerpunkt in der Lehre Hausarztmedizin liegt im Vermitteln von Fertigkeiten und im Vermitteln einer ärztlichen, sprich professionellen Haltung. Dadurch wird die Hausarztmedizin für die Studierenden attraktiv. Methodisch gesehen drängen sich in der Lehre Praktika, Kurse und Übungen auf. Hausarztpraktika sollen longitudinal über das ganze Studium hinweg angeordnet sein. Die Hausarztpraxis soll für Studierende die Funktion einer «Lehrstelle» einnehmen. Innovative Lehrmethoden wie Kurse mit Schauspielpatienten oder blended learning können die Attraktivität weiter erhöhen. Lehrpersonen müssen sich ihrer Vorbildfunktion bewusst sein.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Urban, Susanne, and Zoran Slavnic. "Rekommodifieringen av taxibranschen - förändring av ekonomiska förhållanden och etnisk sammansättning." Dansk Sociologi 19, no. 1 (February 8, 2008): 75–94. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v19i1.2519.

Full text
Abstract:
I denna artikel analyseras de socio-ekonomiska konsekvenserna av den hastigt avreglerade taxibranschen. Det har blivit vanligare för utrikes födda att arbeta i taxibranschen, men de har inte blivit integrerade på samma villkor som de infödda kollegerna. Trots att de utrikes födda är högre utbildade, har de lägre inkomst från taxibranschen än de infödda. Resultaten visar hur en bransch med försämrade arbetsvillkor kan erbjuda relativt attraktiva arbetsmöjligheter för utrikes födda, samtidigt som det resulterar i en oavsiktlig bieffekt, nämligen att utrikes födda påverkas hårdast av de rekommodifierande processerna i relationerna mellan arbetsmarknad och socialpolitik. ENGELSK ABSTRACT: Susanne Urban & Zoran Slavnic: Recommodification of the Taxi Sector: Changing of Economic Relations and Ethnic Composition This article addresses the socio-economic consequences of the rapid deregulation of the Swedish taxi sector. Foreign-born residents have become more involved in the taxi business, but they have not been integrated in the sector under the same conditions as their Swedish-born fellow workers. Although higher educated, they have lower incomes from the taxi sector than their Swedish-born colleagues. Our findings show how a sector with increasingly poorer working conditions appears to be an attractive employment opportunity for foreign-born citizens. However, at the same time, there is an unintended side-effect, in that the foreign born workers are severely affected by the recommodification processes in the relations between labour market and social policy. Key words: Taxi sector, ethnic segmentation, re-commodifi-cation, deregulation, ethnic divison of labor, informal economy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Morokvasic, Mirjana. "Die Kehrseite der Mode: Migranten als Flexibilisierungsquelle in der Pariser Bekleidungsproduktion." PROKLA. Zeitschrift für kritische Sozialwissenschaft 21, no. 83 (June 1, 1991): 264–83. http://dx.doi.org/10.32387/prokla.v21i83.1164.

Full text
Abstract:
Neustrukturierung und Einführung fortgeschrittener Technologien in der Bekleidungsproduktion und -distribution gehen mit einer starken Tendenz zur Informalisierung und zur Beibehaltung scheinbar überholter Produktionsstrukturen einher. Die letztgenannte Entwicklung und die Rolle, die Immigranten und Minderheiten dabei spielen, bildet den Schwerpunkt des Artikels. Er beleuchtet ein fortwährendes Zusammenspiel einerseits zwischen den Anforderungen der Bekleidungsproduktion und andererseits den ökonomischen Beschränkungen, Erwartungen und allgemeinen Merkmalen der Immigranten. Die Bekleidungsproduktion, besonders die modeorientierte Damenkonfektion, begünstigt Flexibilität und kleine Produktionseinheiten und verlangt Toleranz für Unwägbarkeiten und informelle Arbeitsformen. Genau dies macht sie attraktiv für jene, die fähig sind, sich bereitwillig auf solche Anforderungen einzulassen. Genau dies trifft für die Immigranten zu. Sie haben keine attraktiven Alternativen. Gleichzeitig sind aber manche von ihnen in der Lage, Ressourcen zu mobilisieren und auf die Unterstützung durch Netzwerke sozialer Gemeinschaften zurückzugreifen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Pfannendörfer, Gerhard. "Attraktive Branche." Sozialwirtschaft 23, no. 3 (2013): 5. http://dx.doi.org/10.5771/1613-0707-2013-3-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kuhl, Mara, Brigitte Sellach, and Peteris Venteris. "Attraktive Arbeitsplätze." Psych. Pflege Heute 21, no. 05 (September 22, 2015): 231–35. http://dx.doi.org/10.1055/s-0041-103955.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

König, Anja. "Attraktive Pflege." Im OP 08, no. 04 (June 22, 2018): 164–68. http://dx.doi.org/10.1055/a-0597-0649.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas Projekt „Heidelberger Expertise in der Pflege“ – kurz HEP 2020 – hat sich zum Ziel gesetzt, die Arbeitsbedingungen im Pflegeberuf zu verbessern, um qualifizierte Mitarbeiter zu rekrutieren und dauerhaft zu binden, die Berufszufriedenheit zu erhöhen und eine exzellente Patientenversorgung sicherzustellen. Wir stellen Ihnen das Projekt vor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Attraktiva"

1

Persson, Emelie, and Andreas Nyberg. "Attraktiva arbetsgivare : En undersökning om vad arbetare inom IT-sektorn anser attraktivt." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149829.

Full text
Abstract:
I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Carlsson, Linnéa, and Christoffer Eriksson. "Generation Y:s Upplevelse av Ett Attraktivt arbete : En fallstudie av det Attraktiva arbetet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13658.

Full text
Abstract:
Syfte: Studiens syfte är att undersöka det Attraktiva arbetet enligt Generation Y. Genom att utgå från Åteg, Hedlund och Pontén (2004) modell för ett attraktivt arbete är syftet att skapa en djupare och ökad förståelse för de delar som bygger upp helheten vilka utgör upplevelsen av ett Attraktivt arbete för Generation Y.    Teori: Inledningsvis behandlar studiens teori definitionen av Generation Y och vad generationen som homogen grupp tenderar att värdesätta för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Vidare presenterar studien teorier för vad ett attraktivt arbete innebär och hur detta kan förstås. Avslutningsvis behandlar teorin Åteg m.fl. (2004) modell över det Attraktiva arbetet vilken bygger på tre kategorier (Arbetsförhållanden, Arbetstillfredsställelse och Arbetsinnehåll) för ett attraktivt arbete. Dessa tre kategorier utgör tillsammans 22 attribut vilka alla definierar och skapar upplevelsen av ett attraktivt arbete (Åteg m.fl., 2004).   Metod: Studien genomfördes på ett fallobjekt med 99 deltagande. Empirin samlades in via fysiskt utformade enkäter vilka besvarades under respondenternas arbetstid. Av de 99 tillfrågade respondenterna kom 30 att besvara enkäten. Detta resulterade i en svarsfrekvens på 30,3 %. Empirin behandlades sedan i analysprogrammet IBM SPSS statistics 24, för att fastställa det empiriska underlaget.   Resultat: Utifrån studiens resultat går det utläsa ett mönster gällande kategoriernas betydelse för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Detta mönster talar för att Arbetstillfredsställelse är av mindre betydelse för Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete jämfört med Arbetsförhållanden och Arbetsinnehåll.
Purpose: The purpose of this study is to examine Attractive work according to Generation Y. This study originates from Åteg, Hedlund, Pontén (2004) model of the attractive work. With the purpose to engender a deeper understanding to the parts which make up the entirety of what makes work attractive according to Generation Y.   , Theory: Initially, the study address the definition of Generation Y and what the generation as a homogeneous group tends to value for the experience of Attractive work. Further on, the study presents an understanding for what an attractive work entail. Lastly Åteg et al. (2004) model of an attractive work which builds upon three categories (Arbetsförhållande [working relationship], Arbetsinnehåll [work content] and Arbetstillfredsställelse [job satisfaction]) is being presented. These three categories which include 22 attributes proposes Åteg et al. (2004) constitutes and define the Attractive work.   Method: The study was conducted in a case study with 99 respondents. The data was collected by a physical survey which was answered during the respondents working hours. Of the 99 asked to participate 30 answered the survey. This led to a responding frequency of 30,3 %. The data was then processed in the analyzing program IBM SPSS statistics 24 to conclude the empirical foundation.   Findings: From the result it was possible to distinguish a pattern from the three categories and their significance to the experience of work attractiveness. The pattern indicate that Arbetstillfredsställelse is of a lesser significance to Generation Y’s experience of work attractiveness compared to Arbetsförhållande and Arbetsinnehåll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Öhrberg, Nyberg Julia, and Lovisa Bodin. "Attraktiva arbetsgivares profilering : En diskursanalys om attraktiva arbetsgivares employer branding inom ingenjörsbranschen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54319.

Full text
Abstract:
Date: 2021-05-31Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Lovisa Bodin (96/11/06), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Title: Attractive employers profiling Tutor: Magnus Linderström Keywords: Employer Branding, Employer attractiveness, Discourse, Discourse analysis, Identity, Engineer Research questions: What discursive practices can be distinguished within the employer branding discourse? What influences does the discursive practices have on individuals’ identity creation? Purpose: The purpose of the study is to investigate and understand how attractive employers for engineers’ profile themselves in a time where the need for technical competence is growing, by looking at four of the most attractive employers who according to labor market research are Sweco, IKEA, Volvo Group and Spotify. The purpose is also to understand how employers' profiling affects individuals who apply to the organizations. Method: A qualitative method through a document study, using discourse analysis. 26 job advertisements and material from the chosen employers’ websites have been studied. Conclusion: The discursive practices identified within the employer branding discourse in the study were development, flexibility, innovation and community. Based on previous research, this study has shown that today, in the engineering industry, there are influences on individuals to be development-minded, flexible, innovative, but also interested in innovation, and to be cooperative and thrive in groups. The discursive practices of development, flexibility, innovation and community thus form the basis for individuals 'identity creation through the influences that organizational discourses are considered to have on individuals' identities.
Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Lovisa Bodin (96/11/06), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Titel: Attraktiva arbetsgivares profilering Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: Employer Branding, Employer attractiveness, Diskurs, Diskursanalys, Identitet, Ingenjör Forskningsfråga: Vilka diskursiva praktiker går att urskilja inom employer branding diskursen? Vilka påverkningar har de diskursiva praktikerna på individers identitetsskapande? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå hur attraktiva arbetsgivare för ingenjörer profilerar sig i en tid där behovet av teknisk kompetens är växande, genom att titta på fyra av de mest attraktiva arbetsgivarna vilka enligt arbetsmarknadsundersökningar är Sweco, IKEA, Volvo Group och Spotify. Syftet är också att förstå hur arbetsgivarnas profilering påverkar individer som söker sig till organisationerna. Metod: Kvalitativ metod i form av en dokumentstudie med hjälp av diskursanalyser. 26 arbetsannonser och material från de utvalda arbetsgivarnas hemsidor har studerats. Slutsats: De diskursiva praktikerna som identifierades inom employer branding diskursen i studien var utveckling, flexibilitet, innovation och gemenskap. Med utgångspunkt i det tidigare forskning har fastslagit har den här studien visat på att det idag, inom ingenjörsbranschen, finns påverkningar på individer att vara utvecklingsbenägna, flexibla, innovativa, men också innovationsintresserade, samt vara samarbetsvilliga och trivas i grupp. De diskursiva praktikerna utveckling, flexibilitet, innovation och gemenskap ligger därmed till grund för individers identitetsskapande genom de påverkningar som organisationers diskurser anses ha på individers identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fröjd, Linnea, and Sofia Wendel. "Den attraktiva stadens framväxt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22769.

Full text
Abstract:
The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed. This perspective stresses the production of city and place as a planning process. The meaning of attractive places is historically and contextually dependent and constantly constructed and reconstructed through ideals. We have also used the concept of discourse theory as a tool for analysing our empirical material and to detect which values are combined with the term attractiveness. The study is mostly based on planning-documents and interviews with planners and architects located in the city of Malmö. The paper demonstrates that the term attractiveness is used as a tool for achieving the vision of sustainable development but emphasizes that there is a problem implementing the visionary goal of attractiveness on a practice level. The use of attractiveness within planning practice creates both complications and misunderstandings among planners. The meaning of the concept is presented with both a competitive approach and approaches towards social benefits. Attractiveness tends to contain everything and nothing, which demonstrates the gap between vision and reality in urban planning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Klosterling, Natali. ""Den attraktiva staden" : En studie om den attraktiva stadens konstruktion i svensk stadsbyggnadsdiskussion." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1070.

Full text
Abstract:
I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild. Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersson, Erik. "GentrifieringsprocessenOmvandlingen av nedgångna till attraktiva stadsdelar." Thesis, KTH, Urban and Regional Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-24836.

Full text
Abstract:

Title: The process of gentrification –the transformation of declined neighbourhoods into attractive ones Gentrification = ”A social process of change where people with high socioeconomic status move into neighbourhoods which traditionally has been dominated by people from the lower classes or from ethnical minorities.” (Nationalencyklopedin 2010).

In many cities around the world, disinvested neighbourhoods become the place to be, where everything happens. This usually occurs when different social groups, such as bohemians, homosexuals and artists, move into a declined and disinvested neighbourhood. After a while, people from the middleclass move in to the area due to its increased attractiveness, and start to renovate their properties. This usually leads to higher rents, which force some of the original inhabitants to leave the neighbourhood. This is what you can call a process of classic gentrification.

The phenomenon also starts its process due to economical elements and urban renewal. Politicians are often very favourably disposed to the process of gentrification, since the city turn more attractive and the incomes of the new residents greatly increase. But since gentrification’s class related signification and political charge, they often use other words instead, such as urban renewal, social mixing and urban renaissance.

Even if there are some urban planners who try to control this process, for example by subsidies, it seems like the process have a life of its own. Or does it? And what does it really mean for cities on the long run?

This is a study, which examines theories and underlying factors about the process of gentrification, its gentrifiers and its future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kågström, Marklund Sandhra, and Nina Mikaelsson. "En attraktiv arbetsgivare från insidan. : En studie om vilka faktorer som upplevs attraktiva med Skellefteå kommun som arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66847.

Full text
Abstract:
Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Vårt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i Skellefteå kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i Skellefteå kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn på organisationens image. Tillvägagångssättet för vår studie har utgått från kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit från intervjuerna har analyserats för att nå en slutsats samt för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Vår teorigenomgång har behandlat tidigare forskning inom områdena employer branding, identitet, profil, image och motivation och engagemang. Resultatet och analysen har utgått från attraktiva dimensioner i arbetslivet där vi redovisat faktorer som framkommit från deltagarnas upplevelser av attraktiva faktorer. Slutsatsen av resultatet är att Skellefteå kommun som arbetsgivare har många faktorer som upplevs av deltagarna som attraktiv men att den externa bilden av arbetsgivarvarumärket inte är densamma som den interna bilden. Vi kan ändå se tecken på att bilden har börjat förändras. Avslutningsvis diskuterar vi de resultat som vi kommit fram till samt studiens metod.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Segrell, Björn. "Den attraktiva kusten : Synsätt, konflikter och landskapsnyttjande." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, 1995. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-35088.

Full text
Abstract:
The coastal areas of Sweden have, during various parts of history, played a significant role in the economic and social development of the country. During this century the coastal areas have emerged as more and more attractive to different interested parties. For many people the non-urban coastal areas have gained importance as leisure time and holiday landscapes. The central authorities have perceived new values that society should gain control over and utilize, amongst other things in the form of areas for the public's outdoor recreational activities and for tourism, zones of establishment for industries and tracts of nature to be shown off as "national jewels" in international environmental contexts. This study aims at analysing how different areas of interest have focused on the Swedish coastal landscape and its coastal areas during the 20th century, which actors and outlooksthat have thereby set the tone, as well as how conflicts of interest have misen and been handled. The study can be regarded as an effort to increase knowledge about the causes and driving forces behind today's utilization, preservation and protection of the Swedish coastal landscape. At a national level interests are most frequentlyformulated from urban outlooks which, for example, the question of beach protection and the Riparian Law distinctly shows. The Riparian Law was introduced in 1950 and tbereby priority was given to the publics' recreational activities, ahead of other utilization interests in the country's coastal areas. At the local level the patterns of connection and conflict are generally complex, illustrated in this study by means of a number of local examples from bstergotland' s coastal landscape.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ovesson, Oskar, and Gus Strand. "Attraktiva handelsgator - Strategier för en starkare konkurrensposition." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23846.

Full text
Abstract:
Denna fallstudie i Helsingborg har genomförts med en kvalitativ metod där det gjorts sex intervjuer med både fastighetsägare, samverkansorganisationen och butiksägare för att få en bild från flera perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsägare arbetar med att fortsätta hålla Helsingborgs stadskärnan attraktiv med hänsyn till hotet från e-handel och externa handelsplatser. Samt vilka effekter dessa faktorer har på vakansnivåer och hyresnivåer. I studien presenterar vi teorier kring utbud, efterfrågan, platsmarknadsföring, platsutveckling och hyror. Resultatet i studien visar den huvudsakliga strategin är för att möta hotet från e-handel och externhandel och hur strategin ser ut för att utveckla värdet på en plats. Vakansgraden speglar hur attraktiv en stadskärna är, det är viktigt att platsen erbjuder något unikt som andra handelsplatser har svårt att efterlikna. För att utveckla en attraktiv stadskärna behöver alla aktörer arbeta tillsammans, vilket är Citysamverkans huvudsakliga mål. Fastighetsägare har också en stor roll i hur området utvecklas eftersom det är de som väljer vilka verksamheter som placeras i ett område. I studien kommer det fram att samverkan är en stor faktor för att behålla och utveckla värdet av en plats.
This case study in Helsingborg, Sweden is done with a qualitative method where six interviewers were made with both property owner, cooperative organization and shop owners to get the picture from several perspectives. The purpose of the study is to investigate how property owners work to keep the city centre of Helsingborg attractive in contest of the threat from e-commerce and shopping centres, as well as the effects it has on vacancy and rental levels. I this paper we present theories of supply, demand, place marketing, place development and rents. The results of the study show that the main strategy to meet the threat from e-commerce and external commerce and how the strategy is to develop the value of a location. The vacancy rate reflects how attractive the city centre is, which makes it important for the locations to possess something unique that other commercial locations have a hard time to mimic. To develop an attractive city centre, every stakeholder must work together, which is something that the cooperative organization strives for. The property owners also have a major role in how the area is being developed since they are the ones who decides what businesses is placed in an area. The result of the study is that the cooperative organization is a big factor in maintaining and developing the value of a location.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Roos, Therese, and Linda Strömberg. "Attraktiva arbetsplatser : Ur ledarens och medarbetarens perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70403.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att få förståelse för vilka aspekter medarbetare och ledare uppfattar utgör en attraktiv arbetsplats i bemanningsbranschen. Uppsatsen består av relevant litteratur, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med ledare och fyra med medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet lyfter fram vilka aspekter som ledare och medarbetare anser bidrar till en attraktiv arbetsplats. De aspekter som framhålls i resultatet är stimulans och utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, frihet och förmåner, tydliga mål och feedback, stolthet i arbetet, kollegor och arbetstrivsel samt organisatorisk självbild. Slutsatsen är att dessa aspekter bidrar till en god organisationskultur vilket leder till en attraktiv arbetsplats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Attraktiva"

1

Maaß, Jürgen, ed. Attraktiver Mathematikunterricht. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Industrieparks: Attraktive industrielle Standortgemeinschaften. Stuttgart: F. Steiner, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schmitz, Liane. Lüdinghausen: Eine attraktive Stadt im Münsterland. Lüdinghausen: Die Stadt, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Payer, Peter. Hungerkünstler: Eine verschwundene Attraktion. Wien: Sonderzahl, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Attraktion der NS-Bewegung. Essen: Klartext, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Derboven, Wibke, and Gabriele Winker. Ingenieurwissenschaftliche Studiengänge attraktiver gestalten. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-00558-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

ECO-Häuser: Attraktive Häuser mit günstigen Unterhaltskosten. München: Deutsche Verlags-Anstalt, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kairies, Klaus. Mitarbeiter-Kapitalbeteiligung: Attraktive Kapitalquelle für mittelständische Unternehmen. Spardorf: R.F. Wilfer, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bismarck, Wolf-Bertram von. Markenmythos: Verkörperung eines attraktiven Wertesystems. Frankfurt am Main: P. Lang, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jæger, Mads Meier. Mere attraktive almene boliger?: Effektevaluering af omprioriteringsloven 2000. København: SFI--Det nationale forskningscenter for velfærd, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Attraktiva"

1

Maaß, Jürgen. "Einleitung." In Attraktiver Mathematikunterricht, 1–10. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Maaß, Jürgen, and Iris Berger. "Papierflieger im Mathematikunterricht? Vom Krisensymptom zum Projektthema." In Attraktiver Mathematikunterricht, 11–23. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Maaß, Jürgen, and Eva Aschauer. "Wir vermessen eine Kirche. Ein Projekt zur angewandten Geometrie." In Attraktiver Mathematikunterricht, 25–34. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Maaß, Jürgen, and Lukas Strobl. "Politische Bildung im Mathematikunterricht: Wie werden aus Stimmen Sitze im Parlament?" In Attraktiver Mathematikunterricht, 35–53. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Maaß, Jürgen. "Mathematik, Physik und Sport: Projekte rund ums Spielen mit einem Ball." In Attraktiver Mathematikunterricht, 55–74. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Maaß, Jürgen, and Ronald Hohl. "Die Taschensonnenuhr." In Attraktiver Mathematikunterricht, 75–90. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Maaß, Jürgen, and Manuela Spiegl. "Eine Sonde flog zum Pluto: „New Horizons“ flog auch für den Mathematikunterricht!" In Attraktiver Mathematikunterricht, 91–112. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Maaß, Jürgen. "Motorradfahren als Thema für realitätsbezogenen Mathematikunterricht." In Attraktiver Mathematikunterricht, 113–34. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Maaß, Jürgen, and Romana Fellner. "Der Strahlende September erhellt den Unterricht in Kunst und Mathematik." In Attraktiver Mathematikunterricht, 135–47. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60479-3_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wilhelmy, Annika, and Martin Kleinmann. "Selektion und Attraktion." In Handbuch Karriere und Laufbahnmanagement, 1–32. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-45855-6_7-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Attraktiva' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography