Dissertations / Theses: 'Attraktiva'

1

Persson, Emelie, and Andreas Nyberg. "Attraktiva arbetsgivare : En undersökning om vad arbetare inom IT-sektorn anser attraktivt." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149829.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Carlsson, Linnéa, and Christoffer Eriksson. "Generation Y:s Upplevelse av Ett Attraktivt arbete : En fallstudie av det Attraktiva arbetet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13658.

Full text

Abstract:

Syfte: Studiens syfte är att undersöka det Attraktiva arbetet enligt Generation Y. Genom att utgå från Åteg, Hedlund och Pontén (2004) modell för ett attraktivt arbete är syftet att skapa en djupare och ökad förståelse för de delar som bygger upp helheten vilka utgör upplevelsen av ett Attraktivt arbete för Generation Y. Teori: Inledningsvis behandlar studiens teori definitionen av Generation Y och vad generationen som homogen grupp tenderar att värdesätta för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Vidare presenterar studien teorier för vad ett attraktivt arbete innebär och hur detta kan förstås. Avslutningsvis behandlar teorin Åteg m.fl. (2004) modell över det Attraktiva arbetet vilken bygger på tre kategorier (Arbetsförhållanden, Arbetstillfredsställelse och Arbetsinnehåll) för ett attraktivt arbete. Dessa tre kategorier utgör tillsammans 22 attribut vilka alla definierar och skapar upplevelsen av ett attraktivt arbete (Åteg m.fl., 2004). Metod: Studien genomfördes på ett fallobjekt med 99 deltagande. Empirin samlades in via fysiskt utformade enkäter vilka besvarades under respondenternas arbetstid. Av de 99 tillfrågade respondenterna kom 30 att besvara enkäten. Detta resulterade i en svarsfrekvens på 30,3 %. Empirin behandlades sedan i analysprogrammet IBM SPSS statistics 24, för att fastställa det empiriska underlaget. Resultat: Utifrån studiens resultat går det utläsa ett mönster gällande kategoriernas betydelse för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Detta mönster talar för att Arbetstillfredsställelse är av mindre betydelse för Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete jämfört med Arbetsförhållanden och Arbetsinnehåll.
Purpose: The purpose of this study is to examine Attractive work according to Generation Y. This study originates from Åteg, Hedlund, Pontén (2004) model of the attractive work. With the purpose to engender a deeper understanding to the parts which make up the entirety of what makes work attractive according to Generation Y. , Theory: Initially, the study address the definition of Generation Y and what the generation as a homogeneous group tends to value for the experience of Attractive work. Further on, the study presents an understanding for what an attractive work entail. Lastly Åteg et al. (2004) model of an attractive work which builds upon three categories (Arbetsförhållande [working relationship], Arbetsinnehåll [work content] and Arbetstillfredsställelse [job satisfaction]) is being presented. These three categories which include 22 attributes proposes Åteg et al. (2004) constitutes and define the Attractive work. Method: The study was conducted in a case study with 99 respondents. The data was collected by a physical survey which was answered during the respondents working hours. Of the 99 asked to participate 30 answered the survey. This led to a responding frequency of 30,3 %. The data was then processed in the analyzing program IBM SPSS statistics 24 to conclude the empirical foundation. Findings: From the result it was possible to distinguish a pattern from the three categories and their significance to the experience of work attractiveness. The pattern indicate that Arbetstillfredsställelse is of a lesser significance to Generation Y’s experience of work attractiveness compared to Arbetsförhållande and Arbetsinnehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Öhrberg, Nyberg Julia, and Lovisa Bodin. "Attraktiva arbetsgivares profilering : En diskursanalys om attraktiva arbetsgivares employer branding inom ingenjörsbranschen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54319.

Full text

Abstract:

Date: 2021-05-31Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Lovisa Bodin (96/11/06), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Title: Attractive employers profiling Tutor: Magnus Linderström Keywords: Employer Branding, Employer attractiveness, Discourse, Discourse analysis, Identity, Engineer Research questions: What discursive practices can be distinguished within the employer branding discourse? What influences does the discursive practices have on individuals’ identity creation? Purpose: The purpose of the study is to investigate and understand how attractive employers for engineers’ profile themselves in a time where the need for technical competence is growing, by looking at four of the most attractive employers who according to labor market research are Sweco, IKEA, Volvo Group and Spotify. The purpose is also to understand how employers' profiling affects individuals who apply to the organizations. Method: A qualitative method through a document study, using discourse analysis. 26 job advertisements and material from the chosen employers’ websites have been studied. Conclusion: The discursive practices identified within the employer branding discourse in the study were development, flexibility, innovation and community. Based on previous research, this study has shown that today, in the engineering industry, there are influences on individuals to be development-minded, flexible, innovative, but also interested in innovation, and to be cooperative and thrive in groups. The discursive practices of development, flexibility, innovation and community thus form the basis for individuals 'identity creation through the influences that organizational discourses are considered to have on individuals' identities.
Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Lovisa Bodin (96/11/06), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Titel: Attraktiva arbetsgivares profilering Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: Employer Branding, Employer attractiveness, Diskurs, Diskursanalys, Identitet, Ingenjör Forskningsfråga: Vilka diskursiva praktiker går att urskilja inom employer branding diskursen? Vilka påverkningar har de diskursiva praktikerna på individers identitetsskapande? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå hur attraktiva arbetsgivare för ingenjörer profilerar sig i en tid där behovet av teknisk kompetens är växande, genom att titta på fyra av de mest attraktiva arbetsgivarna vilka enligt arbetsmarknadsundersökningar är Sweco, IKEA, Volvo Group och Spotify. Syftet är också att förstå hur arbetsgivarnas profilering påverkar individer som söker sig till organisationerna. Metod: Kvalitativ metod i form av en dokumentstudie med hjälp av diskursanalyser. 26 arbetsannonser och material från de utvalda arbetsgivarnas hemsidor har studerats. Slutsats: De diskursiva praktikerna som identifierades inom employer branding diskursen i studien var utveckling, flexibilitet, innovation och gemenskap. Med utgångspunkt i det tidigare forskning har fastslagit har den här studien visat på att det idag, inom ingenjörsbranschen, finns påverkningar på individer att vara utvecklingsbenägna, flexibla, innovativa, men också innovationsintresserade, samt vara samarbetsvilliga och trivas i grupp. De diskursiva praktikerna utveckling, flexibilitet, innovation och gemenskap ligger därmed till grund för individers identitetsskapande genom de påverkningar som organisationers diskurser anses ha på individers identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Fröjd, Linnea, and Sofia Wendel. "Den attraktiva stadens framväxt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22769.

Full text

Abstract:

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed. This perspective stresses the production of city and place as a planning process. The meaning of attractive places is historically and contextually dependent and constantly constructed and reconstructed through ideals. We have also used the concept of discourse theory as a tool for analysing our empirical material and to detect which values are combined with the term attractiveness. The study is mostly based on planning-documents and interviews with planners and architects located in the city of Malmö. The paper demonstrates that the term attractiveness is used as a tool for achieving the vision of sustainable development but emphasizes that there is a problem implementing the visionary goal of attractiveness on a practice level. The use of attractiveness within planning practice creates both complications and misunderstandings among planners. The meaning of the concept is presented with both a competitive approach and approaches towards social benefits. Attractiveness tends to contain everything and nothing, which demonstrates the gap between vision and reality in urban planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Klosterling, Natali. ""Den attraktiva staden" : En studie om den attraktiva stadens konstruktion i svensk stadsbyggnadsdiskussion." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1070.

Full text

Abstract:

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild. Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Erik. "GentrifieringsprocessenOmvandlingen av nedgångna till attraktiva stadsdelar." Thesis, KTH, Urban and Regional Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-24836.

Full text

Abstract:

Title: The process of gentrification –the transformation of declined neighbourhoods into attractive ones Gentrification = ”A social process of change where people with high socioeconomic status move into neighbourhoods which traditionally has been dominated by people from the lower classes or from ethnical minorities.” (Nationalencyklopedin 2010).

In many cities around the world, disinvested neighbourhoods become the place to be, where everything happens. This usually occurs when different social groups, such as bohemians, homosexuals and artists, move into a declined and disinvested neighbourhood. After a while, people from the middleclass move in to the area due to its increased attractiveness, and start to renovate their properties. This usually leads to higher rents, which force some of the original inhabitants to leave the neighbourhood. This is what you can call a process of classic gentrification.

The phenomenon also starts its process due to economical elements and urban renewal. Politicians are often very favourably disposed to the process of gentrification, since the city turn more attractive and the incomes of the new residents greatly increase. But since gentrification’s class related signification and political charge, they often use other words instead, such as urban renewal, social mixing and urban renaissance.

Even if there are some urban planners who try to control this process, for example by subsidies, it seems like the process have a life of its own. Or does it? And what does it really mean for cities on the long run?

This is a study, which examines theories and underlying factors about the process of gentrification, its gentrifiers and its future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kågström, Marklund Sandhra, and Nina Mikaelsson. "En attraktiv arbetsgivare från insidan. : En studie om vilka faktorer som upplevs attraktiva med Skellefteå kommun som arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66847.

Full text

Abstract:

Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Vårt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i Skellefteå kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i Skellefteå kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn på organisationens image. Tillvägagångssättet för vår studie har utgått från kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit från intervjuerna har analyserats för att nå en slutsats samt för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Vår teorigenomgång har behandlat tidigare forskning inom områdena employer branding, identitet, profil, image och motivation och engagemang. Resultatet och analysen har utgått från attraktiva dimensioner i arbetslivet där vi redovisat faktorer som framkommit från deltagarnas upplevelser av attraktiva faktorer. Slutsatsen av resultatet är att Skellefteå kommun som arbetsgivare har många faktorer som upplevs av deltagarna som attraktiv men att den externa bilden av arbetsgivarvarumärket inte är densamma som den interna bilden. Vi kan ändå se tecken på att bilden har börjat förändras. Avslutningsvis diskuterar vi de resultat som vi kommit fram till samt studiens metod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Segrell, Björn. "Den attraktiva kusten : Synsätt, konflikter och landskapsnyttjande." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, 1995. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-35088.

Full text

Abstract:

The coastal areas of Sweden have, during various parts of history, played a significant role in the economic and social development of the country. During this century the coastal areas have emerged as more and more attractive to different interested parties. For many people the non-urban coastal areas have gained importance as leisure time and holiday landscapes. The central authorities have perceived new values that society should gain control over and utilize, amongst other things in the form of areas for the public's outdoor recreational activities and for tourism, zones of establishment for industries and tracts of nature to be shown off as "national jewels" in international environmental contexts. This study aims at analysing how different areas of interest have focused on the Swedish coastal landscape and its coastal areas during the 20th century, which actors and outlooksthat have thereby set the tone, as well as how conflicts of interest have misen and been handled. The study can be regarded as an effort to increase knowledge about the causes and driving forces behind today's utilization, preservation and protection of the Swedish coastal landscape. At a national level interests are most frequentlyformulated from urban outlooks which, for example, the question of beach protection and the Riparian Law distinctly shows. The Riparian Law was introduced in 1950 and tbereby priority was given to the publics' recreational activities, ahead of other utilization interests in the country's coastal areas. At the local level the patterns of connection and conflict are generally complex, illustrated in this study by means of a number of local examples from bstergotland' s coastal landscape.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ovesson, Oskar, and Gus Strand. "Attraktiva handelsgator - Strategier för en starkare konkurrensposition." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23846.

Full text

Abstract:

Denna fallstudie i Helsingborg har genomförts med en kvalitativ metod där det gjorts sex intervjuer med både fastighetsägare, samverkansorganisationen och butiksägare för att få en bild från flera perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsägare arbetar med att fortsätta hålla Helsingborgs stadskärnan attraktiv med hänsyn till hotet från e-handel och externa handelsplatser. Samt vilka effekter dessa faktorer har på vakansnivåer och hyresnivåer. I studien presenterar vi teorier kring utbud, efterfrågan, platsmarknadsföring, platsutveckling och hyror. Resultatet i studien visar den huvudsakliga strategin är för att möta hotet från e-handel och externhandel och hur strategin ser ut för att utveckla värdet på en plats. Vakansgraden speglar hur attraktiv en stadskärna är, det är viktigt att platsen erbjuder något unikt som andra handelsplatser har svårt att efterlikna. För att utveckla en attraktiv stadskärna behöver alla aktörer arbeta tillsammans, vilket är Citysamverkans huvudsakliga mål. Fastighetsägare har också en stor roll i hur området utvecklas eftersom det är de som väljer vilka verksamheter som placeras i ett område. I studien kommer det fram att samverkan är en stor faktor för att behålla och utveckla värdet av en plats.
This case study in Helsingborg, Sweden is done with a qualitative method where six interviewers were made with both property owner, cooperative organization and shop owners to get the picture from several perspectives. The purpose of the study is to investigate how property owners work to keep the city centre of Helsingborg attractive in contest of the threat from e-commerce and shopping centres, as well as the effects it has on vacancy and rental levels. I this paper we present theories of supply, demand, place marketing, place development and rents. The results of the study show that the main strategy to meet the threat from e-commerce and external commerce and how the strategy is to develop the value of a location. The vacancy rate reflects how attractive the city centre is, which makes it important for the locations to possess something unique that other commercial locations have a hard time to mimic. To develop an attractive city centre, every stakeholder must work together, which is something that the cooperative organization strives for. The property owners also have a major role in how the area is being developed since they are the ones who decides what businesses is placed in an area. The result of the study is that the cooperative organization is a big factor in maintaining and developing the value of a location.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Roos, Therese, and Linda Strömberg. "Attraktiva arbetsplatser : Ur ledarens och medarbetarens perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70403.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få förståelse för vilka aspekter medarbetare och ledare uppfattar utgör en attraktiv arbetsplats i bemanningsbranschen. Uppsatsen består av relevant litteratur, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med ledare och fyra med medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet lyfter fram vilka aspekter som ledare och medarbetare anser bidrar till en attraktiv arbetsplats. De aspekter som framhålls i resultatet är stimulans och utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, frihet och förmåner, tydliga mål och feedback, stolthet i arbetet, kollegor och arbetstrivsel samt organisatorisk självbild. Slutsatsen är att dessa aspekter bidrar till en god organisationskultur vilket leder till en attraktiv arbetsplats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Svensson, Nanny, and Moa Rosvall. "Attraktiva städer : Fallstudier av Malmö och Göteborg." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12653.

Full text

Abstract:

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta. Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin. Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Isojoki, Jenny. "Konsten att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke : En kvalitativ studie av tjänsteföretag och deras arbete för att bli attraktiva arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96000.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Palmgren, Filippa. "Attraktiva boendemiljöer : En studie om Generation Y:s boendepreferenser." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168028.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Häggström, Louise. "Attraktiva bytespunkter : Funktionsanalys av stationsmiljöer ur ett användarperspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76131.

Full text

Abstract:

Kollektivtrafik är något som är viktigt som transportsätt i dagens samhälle. I Stockholms län sker stora förändringar inom kollektivtrafik, på grund av befolkningsökningen som sker i länet. På många platser i kollektivtrafiksystemet möts flera kollektivtrafikslag, vilket gör att det på dessa platser måste finnas en fungerande stationsmiljö. Detta arbete syftar till att svara på frågeställningarna om hur funktionerna tillgänglighet, trygghet, användbarhet och jämställdhet samt barns behov bemöts i planeringsskedet av stationer och hur dessa sedan i byggd miljö uppfyller dessa funktioner. Den teoretiska grunden i detta arbete inkluderar en omfattande litteraturstudie där funktionerna tillgänglighet, trygghet, användbarhet och jämställdhet studerades i relation till planering och upplevelse av stationer och deras närmiljöer. Den praktiska delen av arbetet har bestått av fallstudier av tre stationer i Stockholms län, samt en undersökning av de planeringsförutsättningar som råder i länet. Fallstudierna har bestått av dokument- och fältstudie. Dokumentstudien gjordes av planeringsdokument till respektive station. Fältstudierna bestod av platsbesök på varje station. Dokumenten och de fysiska miljöerna undersöktes med hjälp av ett antal planindikatorer, som kommit utifrån resultat av litteraturstudie. Planindikatorerna användes för att systematiskt kunna bedöma hur funktionerna tillgänglighet, användbarhet, trygghet och jämställdhet upplevs i stationsmiljön samt beskrivs i dokumenten. Varje planindikator har beskrivits i förhållande till hur den påverkar de olika funktionerna och behoven. Arbetet resulterade i en större redogörelse för planindikatorerna inom stationerna i fallstudierna, med utvärdering av dokumenten samt statiska fakta om stationernas fysiska miljöer. Dessa resultat analyserades sedan i ett nästa steg, där varje kategori av planindikator fick ett eget avsnitt. Från analysen visar slutsatserna att stationerna till stor del uppfyller funktionerna och behoven genom att de i planindikatorerna upplevs representera till största del positiva egenskaper.
Public transport is an important mode of transportation in today’s society. In Stockholm county large changes are occurring within public transport, because of the population rise that is happening in the county. In many places within the public transport system, a multiple of different types of public transport are meeting. In these places, there has to exist functional station environments. This thesis aims to answer the research questions about how the functions accessibility, safety, usability and equality, together with children’s needs, are treated in the planning phase of stations and how these functions in the built environment are fulfilled. The theoretical foundation of this thesis includes an extended literature review, where the functions were studied in relation to physical planning and the perception of station and the environments surrounding them. The practical part of this thesis has consisted of making case studies of three stations in Stockholm county, and to research the preconditions of planning that exist in the county. The case studies have consisted of document and field studies. The document study was to analyse planning documents for each station. The field studies were made in each station’s real environment. The documents and the physical environments were reviewed with the tool of using representative indicators, that were decided from the results of the literature review. The indicators were used to systematically assess how the functions were experienced in the station environment and how they were described in the documents. Each indicator is defined in relation to how it affects the different functions and needs. The thesis work resulted in a larger account for each indicator within the stations in the case studies. This by assessing the planning documents and to state facts about the physical environments of the stations. These results were analysed, where each indicator category had its own segment. The analysis landed in the conclusion that the stations in large parts fulfilled the functions and needs, because the indicators were believed to represent largely positive traits.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ferreira, Sjöström Nicole, and Sofie Eriksson. "Arenastaden – En jämförande studie om attraktiva områden för kontor." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170581.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Björklund, Amanda, and Emma Edling. "Ledarskapsträdet : Attraktiva faktorer i enhetschefers arbete för kommunalt anställda." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30261.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet.
The purpose of this research is to examine what factors that appears to be attractive in the work as a unit manager. In order to achieve this purpose, a qualitative research method was chosen, using semi-structured interviews with a sample consisting of unit managers and human resource consultants. The results generated in this research aims to improve the understanding of what factors that appears as attractive in the work as a unit manager. Furthermore, the research also aims to contribute to the understanding of what areas that needs to be developed in order to create an improved and healthier work-environment for unit managers. The results in this study shows that the factors that appears as attractive can be divided into three categories; prerequisites, impact and meaningfulness. This is highlighted in for example the size of the work-group, the level of independence inhabited and stimulation, which appears as factors crucial for the attractiveness in the role as a unit manager. The reason why this study is of vital importance is because understanding the factors that appears as attractive in the work as a unit manager can be crucial in maintaining the unit managers in the workplace.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Erlandsson, Jenny, and Eva Pettersson. "Den attraktiva arbetsgivaren : Att attrahera och behålla generation y." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17207.

Full text

Abstract:

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden. Vår studie syftar därför till att undersöka om arbetsgivare inom offentliga organisationer i Sverige uppfattar och har insikt om den yngre generationens behov och värderingar genom att se på utformningen av deras platsannonser. Studien bygger på en kvalitativ ansats med innehållsanalys av platsannonser som metod där vi sökte efter meningar eller ord som vi tolkade som uttryck för i förväg bestämda nyckelord.Det som framkommit i vår empiriska undersökning är att de i förväg utvalda nyckelorden förekommer i varierad grad i platsannonserna. Vissa nyckelord återfanns i nästan alla annonser medan andra inte förekom alls eller i en liten utsträckning. I vår analys förs en diskussion kring denna variation, om förekomsten och avsaknaden av meningar och ord som vi tolkat som ett uttryck för nyckelorden kan kopplas till arbetsgivarnas insikt eller om det kan finnas andra orsaker.Den slutsats vi har dragit utifrån studien är att arbetsgivare, om man ser till hur de uttrycker sig i sina platsannonser, inte verkar ha uppfattat alla de faktorer som motiverar den yngre generationen. Vidare har vi sett att arbetsgivarnas insikt verkar vara lägre när det kommer till de nyckelord som går att koppla till den förändrade synen på arbete som den yngre generationen har. De nyckelord som var vanligast förekommande i platsannonserna hade inte tydlig koppling till den förändrade synen på arbete utan i dessa nyckelord kunde vi snarare se som krav från organisationens sida på den arbetssökande. Vi anser att de är bekymmersamt att resultatet visar låg insikt hos arbetsgivare kring vikten av dessa faktorer då tidigare forskning har visat att det kan vara avgörande för en organisations överlevnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Fundberg, Alicia. "Det attraktiva Strömsstråket : En studie om orienterbarhet i stadsmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54280.

Full text

Abstract:

Det attraktiva Strömsstråket is a bachelor thesis in Information Design with a focus on spatial design. The purpose of this work is to investigate the possibility to clarify the connections between Mälardalen University via Strömsholmen to Munktellstaden in Eskilstuna, and at the same time, how the city of Eskilstuna can benefit from these connections. That is, how a street can create opportunities to connect different parts of the city and contribute to more people taking part in the area and choosing to stay there. The aim of this work is to develop a design proposal that visualizes a path connecting all these different parts of the city. A designproposal that can raise the movement pattern of the area by formulating places for social interaction for the primary target group wisch is the students, teachers and other active members ofMälardalen University. The methods used in this work are spatial analysis, experience bubbles, observation, notation analysis, interview and photo / video documentation. These methods, together with theoretical starting points, have laid the foundation for the final design proposal for a map that visualizes part of a new route between Mälardalen University and Munktellstaden in Eskilstuna.
Det attraktiva Strömsstråket är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det går att tydliggöra förbindelserna mellan Mälardalens högskola via Strömsholmen till Munktellstaden i Eskilstuna, samt även undersöka vad förbindelserna skulle kunna åstadkomma för staden. Det vill säga hur ett stråk kan bilda möjligheter att knyta ihop olika delar av staden och bidra till att fler tar del av området och väljer att vistas där. Målet med detta arbete är att ta fram ett gestaltningsförslag som visualiserar ett stråk som knyter samman olika delar av staden Eskilstuna och på så sätt även bidra till ett ökat rörelsemönster och skapa sociala mötesplatser där studenter, lärareforskare och andra verksamma på Mälardalens högskola är den primära målgruppen. De metoder som används i detta arbete är rumslig analys, upplevesebubblor,observation, notationsanalys, intervju och foto-/videodokumendation. Dessa metoder har tillsammans med teoretiska utgångspunkter lagt grunden till det slutliga gestaltningsförslaget om en karta som visualiserar en del av ett nytt stråk mellan Mälardalens högskola och Munktellstaden i Eskilstuna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Edvardsson, Klara. "Miljonprogrammet & staden - Förortens plats i den attraktiva staden." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23689.

Full text

Abstract:

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare.
The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Jansson, Madelene, and Erika Gustavsson. "Sociala representationer av ett attraktivt Employer Brand : En kvantitativ studie kring vilka Image-attribut potentiella medarbetare finner attraktiva i ett Employer Brand." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-7278.

Full text

Abstract:

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Widlund, Bjurman Elisabeth. "Den attraktiva informationen: Fem formgivares marknadsföring av företag via webben." Thesis, Linköpings universitet, Estetiska avdelningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68329.

Full text

Abstract:

Mitt syfte med denna examensuppsats har varit att analysera och beskriva hur fem formgivarnamarknadsför sig själva och sina produkter på internet. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar: Vilka egenskaper har gjort webbsidan attraktiv för den besökande? Vilket syfte har formgivaren med webbsidan? Hur visualiserar och presenterar formgivaren sina produkter och sig själv? För att besvara dessa har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semiotisk bildanalys och ettfrågeformulär med öppet strukturerade frågor i standardiserad ordning använts. Formuläret har skickats uttill fem formgivarna via e-post. Valet av respondenter skedde genom ett strategiskt urval av pristagare frånElle interiörs designpris mellan åren 2006-2011. Av de fem valda formgivare har alla svarat.Resultatet av denna studie har utvecklats från mina åsikter som besökare av formgivarnas hemsidor,respondenternas svar på frågeformuläret och genom en analys av deras marknadsföring ur en semiotisksynvinkel.Slutsatsen av studien av de utvalda formgivarnas marknadsföring av dem själva och deras produkterfastställer att marknadsföringen som formgivarna använder sig av är en informativ marknadsföring riktaddirekt till slutkunden. Uppsatsen ska ses som generell för vad företag inom formgivning bör tänka på närde marknadsför sig och sina produkter via internet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Remmer, Helena. "Cykelanpassat stadsrum : En urbanmorfologisk analys för planering av attraktiva cykelstråk." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-120410.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bitén, Nicole, and Faryal Ahmed. "Ombyggnad av Spånga station : En väg för mer attraktiva resor." Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-174083.

Full text

Abstract:

Med 6000 resenärer per dag är spånga en av Sveriges större stationer. Stationen genomgick sin senaste ombyggnad 2004 där endast halva stationen byggdes om. Resultatet blev att stationen idag består av två delar från två olika årtionden. Detta har medfört problem i såväl stationens arkitektoniska utformning som i dess planlösning i kombination med resenärers rörelsemönster. Den befintliga planlösningen orsakar köbildningar samt trängsel vid rusningstrafik i flera delar av stationen. Det är placeringen av trapporna som orsakar trängsel och försvårar orienteringen i byggnaden. I projektet utfördes en undersökning som visade att de största problemen uppstår vid rusningstrafik 06:00-08:00 för avresande till Stockholms centralstation och 16:00-18:00 för ankommande från Stockholm centralstation. Utefter detta blev syftet till projektet att skapa en planlösning som bidrog med bättre komfort för ankommande och avresande. Stationen skulle dessutom utformas så att den blev mer välkomnande för besökande och förbipasserande. Arbetet grundar sig på att besvara frågeställningen: Går det att utföra en ombyggnad som eliminerar de mest framstående problemområdena? Den största begränsningen i detta projekt var perrongens förutbestämda bredd. Arbetet är även avgränsat till den arkitektoniska aspekten av ombyggnaden. Utefter detta byggdes målet att, genom undersökningar av Spånga station, skapa en planlösning som bidrar till bättre funktion än idag. Dessutom skulle den utvändiga utformningen ge en estetiskt sammanhållen byggnad. För detta projekt användes AutoCAD för skissprocessen och Revit Architecture 2015 för att färdigställa förslagshandlingarna. Resultatet blev en byggnad med stora glaspartier som möjliggör ett bra dagsljusinsläpp samt en större planlösning med två utbyggnader i form av vänthallar. I den nya planlösningen kunde nästan alla problemområden elimineras. Då perrongens bredd visade sig vara en större avgränsning är trott behövdes en del behandlingar av problemområden uteslutas. De nya utbyggnaderna har lett till att stationen har fått en mera enhetlig utformning då trappuppgången intill kopplats till den befintliga byggnaden. Nu har stationen också fått en mer helhetsbild då de stora glaspartierna vandrar kring byggnaden och binder ihop alla delar. Det stora glaspartiet bidrar också till mer öppenhet mot resenärer och förbipasserande.
With an entirety of 6000 travelers per day Spånga station is one the most frequented stations. The commuter station underwent its latest reconstruction 2004 where only half the station was rebuilt. The adjustments made where not thorough, subsequently dividing the station into two parts from different time periods. This has caused problems with the station floor plans and architectural design. The current floor plans encourage queues and congestion at rush hour in several parts of the station. The cause for this is the placement of the stairs since their location results in the orientation of the building. The project conducted a study which revealed that the main problems arise during rush hour, which is 06: 00-08: 00 for departures to Stockholm Central Station and 16:00-18:00 for arrivals from Stockholm Central Station. The purpose of the project was to create floor plans that provided a more flexible flow pattern for all passengers. The stations exterior design would be formed more welcoming for the travelers. The project is based on answering the question: Is it possible to perform a reconstruction that eliminates the most prominent problems? The station would also be designed so that it became more welcoming to visitors and passersby. The main limitations of this project were the platform predetermined width. The work was also limited to the architectural restrictions of the reconstruction. The aim is to contribute floor plans that provide better arrangements by studies made during the project. Furthermore, the exterior design is meant provide an aesthetically cohesive building. AutoCAD was used to obtain primary drawings and Revit Architecture 2015 to finalize the draft documents. The station's exterior shape is linked together with a glass section that delivers more sunlight into the station. The station has been expanded with two larger waiting rooms providing a more spacious feeling. Draft documents show that the new floorplan has eliminated practically all the problem areas. All the faults with the station could not be abolished for various reasons but mainly due to the restrictions placed by the platforms size. The concept drawings for the new station show that there is a more distinct connection through the stations exterior. The glass section extends around the entire building which creates a link to the remaining parts of the station whilst providing an agreeable view for by-passers and travelers

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Falkö, Maria. "Attraktiva boendemiljöer och effekterna av en infrastrukturinvestering : en kvalitativ fallstudie." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-177118.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Grundel, Ida. "Jakten på den attraktiva regionen : En studie om samtida regionaliseringsprocesser." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34280.

Full text

Abstract:

This thesis explores different expressions of regionalism(s) and regionalization processes in a Swedish and a westernized context. The case studies in the study conducted are represented by two different kinds of regions, Värmland and The Eight Million City. Värmland is a rather typical administrative and political bordered region at the subnational level in the Midwest of Sweden. The Eight Million City in turn exemplifies an imaginary cross border region, stretching from Oslo in the north, to Gothenburg, Malmö and Copenhagen in the south, connected in a network by a larger infrastructure corridor. It is also an example of how new planning practices stretching over already institutionalized national as well as local and regional borders, can be seen as challenging earlier planning and policy structures connected to the state. It is possible to see how different kinds of strategies related to strategic spatial planning practices are used to enhance the competitiveness of each region. In both cases this produce and reproduce different perceptions about what represents and constitute a competitive region. The empirical material analyzed in the study has been generated by interviews, participant observations, and document analysis based on discourse theory and discourse analysis. Different imaginaries are institutionalized in each region by different means and practices. In Värmland new perceptions about regional citizenship, regional identity and the idea of what constitutes a modern region are being institutionalized into the regional context by building a brand for the region. In The Eight Million City the project idea is based on an enlarged labor market connecting the larger cities in the region together in a network. As well as in Värmland, the knowledge produced in the project contributes to institutionalize different perceptions of citizenship and what makes up a competitive and attractive region.
Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i olika uttryck av samtida regionaliseringsprocesser och regionalism(er). Studien belyser två olika regionaliseringskontexter i form av Värmland och Åttamiljonerstaden. Två i grund och botten mycket olika regioner. Värmland utgör en subnationell administrativ region och därigenom ett exempel och ett uttryck för en decentralisering av statliga uppgifter rörande regional utveckling och tillväxt till den regionala nivån. Åttamiljonerstaden är en imaginär gränsöverskridande region som sträcker sig från Oslo i norr, över Göteborg och Malmö till Köpehamn i söder, där målet är att skapa en sammanhängande och funktionell arbetsmarknadsregion. Trots de båda regionernas olikheter, så kan de båda studerade regionerna ses som ett uttryck för en alltmer normativ policyagenda som grundas på begrepp som globalisering, internationalisering och en konkurrensutsatt marknad. Detta har lett fram till olika former av rumslig strategisk planering som ska stärka respektive regions konkurrenskraft med olika medel. I sin tur leder detta till att olika diskursiva kunskapsrationaliteter om vad som utgör den ”attraktiva regionen” i form av nya styrningsformer, regional organisering och den gode regionmedborgaren implementeras och institutionaliseras i respektive regional kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hedlund, Jennifer, and Jennifer Mohss. "Sjuksköterskornas val : Hur arbetsgivare förblir attraktiva på en omättad arbetsmarknad." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75000.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att ur ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar en sjuksköterskas val av arbetsgivare. De frågeställningar studien ämnar besvara är om det finns samband mellan olika motivationsfaktorer och sjuksköterskors benägenhet att byta arbetsgivare, vilka aspekter av arbetet som anses viktiga samt vilka faktorer som skapar mest upplevd nöjdhet med arbetssituationen. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och 115 deltagare har besvarat en enkät med frågor som har formulerats kring ämnesområdet. Studiens resultat visar att sjuksköterskor anställda inom privat sektor är mer nöjda med sina arbetsgivare och att den största andelen av deltagarna hade valt att byta till en arbetsgivare inom privat sektor. Resultatet visar även att det främst var faktorerna en högre lön och lägre arbetsbelastning som påverkade sjuksköterskorna inom offentlig sektors benägenhet att byta arbetsgivare. För sjuksköterskor inom privat sektor var det faktorerna större gemenskap på arbetsplatsen och mer patientkontakt som främst skulle påverka valet att byta arbetsgivare. Faktorerna att känna sig nöjd med sin lön och arbetstider samt att ha möjligheten att hjälpa andra sågs som de viktigaste aspekterna av arbetet.
The aim of this study is to, from a work psychology perspective, investigate which factors that can affect a nurse’s choice of employer. The study aims to seek out whether a correlation between different factors and nurses desire to change employer can be found, which factors of the workplace that were considered most important and which factors that creates the greatest perceived satisfaction with the work situation. The study has been conducted with a quantitative approach and 115 participants has answered a questionnaire based upon the subject matter. The result of the study shows that nurses working in the private sector are more satisfied with their employer and the greater part of the participants would have chosen to switch to an employer in the private sector. The results also show that is was primarily the factors higher salary and a lower workload that affected the nurses in the public sector tendency to change employer. For the nurses in the private sector, the factors were greater community in the workplace and more patient contact that would primarily affect the choice to change employer. The study states that the most important aspects of the work situation were a satisfying salary, satisfying working hours and to have the opportunity to help others.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Borjanovic, Marijana, and Py Gelin. "Attraktiva arbetsgivare : Att arbeta med employer branding inom statlig myndighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31192.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen.
The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Vogler, Frida, Sara Tjernström, and Linda Zhou. "För nöjes skull : En kartläggning av Falu stadskärnas nöjesliv." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4747.

Full text

Abstract:

Nöjeslivet är ett viktigt område när det gäller att göra en stad attraktiv för dess invånare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invånare och besökare som inte är helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. Utifrån detta och en nyfikenhet från vår sida valde vi att göra en kartläggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. Utifrån vår definition av nöje, ”en upplevelse där en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och då känner tillfredsställelse, vällust och/eller glädje”, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva städer och våra utvalda nöjeslivsområden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang. Slutligen gjordes en enkätundersökning av nöjesverksamheterna som ligger i Faluns stadskärna, denna ligger till grund för kartläggningen och undersökningen av nöjesverksamheternas profilering. Resultaten av vår enkätundersökning visar att många av de tillfrågade respondenterna varken marknadsför sin nöjesverksamhet och inte heller har någon tydlig marknadsprofilering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Mattisson, Alice. "Perfekta och attraktiva kvinnor : En studie av influencers självpresentationer på Instagram." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101779.

Full text

Abstract:

The amount of time Swedish people spend online is constantly increasing. Here,the conditions for self-presentation is drastically different from the physicalworld. Written text, along with pictures, videos and sound acts as a distancingmask between the user and their actions. Online individuals have the possibilityto easily control their self-presentation along with the impressions they want toevoke in others using the platform. For influencers this presented image is alltheir followers get to see, which has created a new type of comparison and influence. With their big number of followers influencers have the ability to affecta lot of people, so to investigate what it is that they actually present online ishighly relevant. The purpose of this study is to get an understanding of how influencers use impression management to present an image of themselves to theirfollowers on Instagram. The purpose is also to investigate whether these influencers follow gender norms in their self-presentations on the platform. Thedata presented in the study has been collected through the qualitative methodnetnography. Semi-structured observations were conducted on 7 Swedish Instagram- influencers. The theories used to analyze the gathered data was Erving Goffman’s dramaturgical perspective along with the book Daring Greatly written bythe researcher Brené Brown. The main focus was put on Goffman’s ideas aboutimpression management and idealization as well as Browns perspectives on gender norms and shame. The results that emerged from the study show that these influencers do present an all around positive picture of themselves online. In addition to this these influencers often follow female gender norms when presentingthemselves on the platform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Envall, Susana, and Ebba Norman. "Malmö - En kommuns vision : Attraktiva livsmiljöer och målgruppsinriktningar i Tygelsjö tätort." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80304.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar: 1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? 2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö? Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till. Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hedin, Madeleine, Hanna Norman, and Emelie Olsson. "Arbetsplatsens dynamiska karaktär : medarbetares perspektiv på attraktiva, hållbara och lärande arbetsplatser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43708.

Full text

Abstract:

Komplexitet och flexibilitet är två faktorer som präglar dagens arbetsplatser, gamla etablerade mönster ersätts med nya och ständigt föränderliga organisations - och anställningsformer. Arbetet är en essentiell del av individens tillvaro som bidrar till inkomsttrygghet såväl som social samhörighet och känsla av identitet. Likaså som förändringar utmanar organisationers och anställdas trygghet skapas också möjlighet för nya infallsvinklar samt strukturella åtgärder. För att hantera dessa förutsättningar är det betydelsefullt att identifiera de områden som lägger grund och främjar arbetsplatsens hållbarhet. Syftet med studien var att utifrån en hälsofrämjande ansats analysera och beskriva medarbetares upplevelser av lärande inom organisationen, samt identifiera faktorer som skapar en hållbar och attraktiv arbetsplats. Den teoretiska referensramen består av teorierna; Senges fem discipliner, Empowerment och WHO- modellen Healthy Workplace. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande faktorer i form av ett starkt medarbetarskap som utgörs av en trygg och stabil arbetsmiljö där sammanhållningen stärker både den inre- och yttre kvaliteten. Kompetensutveckling sker formellt som informellt, där arbetsplatslärande som sker mellan medarbetare lyfts fram som mest framträdande. Det förutsätter vidare en öppen dialog, struktur och ett positivt arbetsklimat. Slutligen visade studiens fynd att medarbetarskapet är kärnan i att utveckla starka attraktionsattribut och är avgörande för vad som håller medarbetarna kvar på arbetsplatsen. Vidare konstaterades att ledarskapet ger förutsättningar för att medarbetare tillsammans arbetar i hållbart samt trivsamt arbetsklimat, med fokus på medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse.
Complexity and flexibility are two factors that characterize today's labor market; old established patterns are replaced with new and ever-changing forms of organization and employment. Work is an essential part of the individual's existence that consists of income security as well as social affiliation and sense of identity. Just as changes challenge the security of organizations and employees, opportunities for new approaches and structural measures are also created. In order to deal with these conditions, it is important to identify the areas that lay the groundwork and promote the sustainability of the workplace. The aim of the study was to analyze and describe employees' experiences of learning within the organization, as well as identify factors that create a sustainable and attractive workplace based on a health promotion approach. The theoretical frame consists of the theories; Senge's five disciplines, Empowerment and WHO- model Healthy Workplace. The study is based on a hermeneutic and abductive approach. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed through a qualitative content analysis that resulted in two main categories and six subcategories. The result showed that health-promoting factors in form of a strong co-workership that consists of a safe and stable work environment where good companionship strengthens both the internal and external quality. Competence development takes place formally as informally, where workplace learning that occurs between employees is highlighted as most prominent. It also requires an open dialogue, structure and a positive working climate. Finally, the study's findings demonstrate that the co-workership is the core of developing strong attraction attributes and is crucial to what keeps employees in the workplace. Furthermore, it was found that the leadership provides the conditions for employees to work together in a sustainable and pleasant working climate, focusing on the employees' well-being and job satisfaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Däljemar, Elin. "Sökandet efter den attraktiva staden : -En fallstudie över Bryggudden i Karlstad." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43671.

Full text

Abstract:

Vilka faktorer som ska finnas på en plats för att den ska vara attraktiv är inte helt givet, men det går att hitta likheter mellan olika platser. Några av de återkommande faktorerna som utgör attraktiva platser enligt forskning är bl.a. ett gott serviceutbud, närhet till vatten samt gångavstånd till centrum. Syftet med uppsatsen är att studera föreställningar om attraktiva stadskvaliteter vid val av bostadsområden ur två perspektiv, ur ett större marknadsföringsperspektiv och ur ett mindre individperspektiv. Detta kommer göras utifrån exemplet Bryggudden i Karlstad. Uppsatsen syftar därför att besvara tre frågeställningar: Hur marknadsförs Bryggudden av mäklare och marknadsföringsmaterial? Vad utgör en attraktiv plats enligt de boende på Bryggudden? Vilka av de faktorer som teorin lyfter som attraktiva är förenliga med Bryggudden? För att ta reda på vad de boende på Bryggudden anser attraktivt när de väljer bostadsområde gjordes en enkät som delades ut till de boende i ett utvalt bostadshus. För att ta reda på hur Bryggudden marknadsförs och vad som då lyfts som attraktivt gjordes en innehållsanalys av marknadsföringsmaterial samt en intervju med en mäklare/säljare. Till sist gjordes även en observation av området Brygguddens fysiska miljö för att se vilka av de faktorer som enligt teorin bidrar till attraktivitet som är förenliga med Bryggudden. Resultatet blev att mycket av det som marknadsförs som attraktivt också är det som de boende efterfrågar. De boende på Bryggudden tycker att de fyra viktigaste faktorerna när de väljer bostadsområde är (1) gångavstånd till centrum, (2) ett brett serviceutbud, (3) närheten till grönområden och (4) byggnadernas utseende. Det som marknadsförs som attraktivt på Bryggudden är bl.a. områdets närhet till centrum, läget vid vattnet, den blandade miljön samt områdets speciella identitet och historia. Efter observationen går det också att konstatera att Bryggudden innehar många av de faktorer som teorin lyfter som attraktiva. Området ligger bl.a. nära centrum, ligger i ett vattennära område och har ett mindre serviceutbud.
What makes an attractive place is not a given. However, it is possible to find similarities and some of the recurrent qualities that can be found include: a good variety of shops, water and green areas as well as walking distance to the city centre. The purpose of this paper is to study the perception of attractive urban qualities when selecting a neighbourhood from two perspectives, a larger and a smaller perspective, based on the example Bryggudden in Karlstad. The paper therefore aims to answer three questions: How do brokers and marketing materials promote Bryggudden? What makes an attractive place according to the residents of Bryggudden? Which of the qualities that according to science are attractive are compatible with Bryggudden? To find out what the residents of Bryggudden consider attractive when choosing a residential area a survey was distributed to a selected residential building. To find out how Bryggudden is advertised and what is promoted as attractive, a textual analysis and an interview with a broker/salesperson were made. Finally a observation of the area was made to see which of the attractive factors are compatible with Bryggudden. The result was that much of what is promoted as attractive is also what the residents are looking for. The residents of Bryggudden think that the four most important factors when choosing a residential area is (1) walking distance to the city centre, (2) a wide range of shops, (3) to be close to green areas and (4) the buildings appearance. What is promoted as attractive on Bryggudden includes the area's location close to the city centre, the location on the waterfront, the mixed environment and the area's special identity and history. After the observation, it is also to note that Bryggudden possess many attractive qualities. The area is located near downtown, has great access to water and a small selection of shops. The biggest flaw with Bryggudden is that there are no green areas, which the residents request.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Kenwood, Catahrina, and Therese Nordström. "Hållbart Hemsedal : En hållbar turismutveckling för att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-257.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte.

Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Flemmingsdotter, Rylander Andrea. "Ingen har sett på mig så tidigare : Ungas upplevelse av attraktiva partner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28604.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning av romantisk attraktion har visat att människor väljer partners både som liknar dem själva och som kompletterar dem utifrån beteendemässiga och fysiska egenskaper. Syftet med studien var att fördjupa forskningen och mer precist identifiera vilka egenskaper som anses väsentliga vid ett romantiskt intresse hos unga vuxna. Deltagare var 45 individer i åldrarna 17-26, varav 39 kvinnor. Data samlades in genom öppna enkäter och analyserades med meningskoncentrering. Analysen resulterade i fem attraktiva egenskaper: Personen ska (1) ha egenskaper jag tycker om, (2) få mig att känna mig speciell, (3) vara attraktiv för mig, (4) vara möjlig att relatera med och (5) bry sig om andra. Ingen skillnad kunde ses mellan genus, men att det ansågs essentiellt att partnern bryr sig om andra skiljer sig från tidigare studier. Detta kan visa på vikten av att ha en empatisk partner. Keywords: romantic attraction, young adults, mate assortment, personality, physical attraction

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nordlund, Jensen Diana, and von Post Alexandra Berg. "Vilka faktorer är betydelsefulla för att skapa attraktiva boendemiljöer? - I Åstorps kommun." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22760.

Full text

Abstract:

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun. För att göra detta använder vi oss av litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt analyser av GIS-material och diagram. Dessutom bidrar vi med kunskap om vilka styrkor och vilka svagheter Åstorps kommun har som en attraktiv boendekommun. Förhoppningsvis kan denna kunskap generera en ökad inflyttning till kommunen.
The work with the complex question of attractiveness is considered being one of the key issues within municipalities today. One of the strategies the municipality of Åstorp presented to achieve its vision as an attractive municipality, and getting an increased migration, is to create attractive residential environments. The municipality of Åstorp had an increasing population during the millennium, but in recent years this growth has stagnated. The intention with this study is to seek an understanding and clarify what attractions are sought after in the choice of residence. With the support of various theoretical and empirical studies, the aim of this study is to find out what kind of qualities that makes Åstorp a more attractive municipality of residence. To do this, we make use of literary studies, interviews, surveys and analysis of GIS-maps and diagrams. Furthermore, we provide knowledge about what strengths and what weaknesses the municipality of Åstorp has as an attractive residential municipality. Hopefully this knowledge can generate an increased migration to the municipality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hoffsten, Ingrid. "Det attraktiva vardagslivet : tapetmotivens betydelser i Blå och Gröna salongerna på Kina slott." Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-283.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar de målade tapeternas motiv i Gröna och Blå salongerna på Kina slott. Jag har undersökt motiven för att förstå vad de betyder och vilken funktion de hade. Jag har också undersökt varför just dessa motiv valdes, om de har en djupare innebörd eller enbart en dekorativ funktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Sandbäck, Marcus. "Planering för stadsdelstorg som attraktiva mötesplatser : En fallstudie av Agö torg i Gävle." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29386.

Full text

Abstract:

Under 1950- och 1960-talet byggdes det många stadsdelstorg och centrum i Sverige tack vare den växande ekonomin som rådde i landet. Ett flertal av dessa platser är idag folktomma och ödsliga. Agö torg som ligger i Brynäs centrum är ett exempel på ett stadsdelstorg och centrum som byggdes under denna perioden och har sedan dess i stort sett förblivit oförändrat. Torget är ingen naturlig mötesplats i Gävle och det utnyttjas idag dåligt. Torget fungerar till största del som transportsträcka för de boende i stadsdelen för att komma till den service som finns i direkt anslutning till torget. Ett bra utformat torg är en plats där möjligheten för möten mellan människor är god och där det finns en attraktion och en funktion som inspirerar till att besöka och vistas på platsen. Torg är en del av det offentliga stadsrummet och är viktiga ingredienser i en stad för att öka livskvalitén. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur torget och centrumet kan utvecklas till en levande och användbar plats för de boende i stadsdelen och besökare. Två gestaltningsförslag har tagits fram. Ett gestaltningsförslag är baserat på mina egna kunskaper och ett gestaltningsförslag togs fram med hjälp av litteratur inom ämnet samt en inventering, enkät och observationer. Observationerna utfördes enligt Gehl och Svarres metoder. Förslagen jämfördes sedan mot nollalternativet, d.v.s. hur torget ser ut idag och hur det används idag. Detta gjordes med hjälp av multikriterieanalys (MKA) i form av analytisk hierarkisk process (AHP), observationer och en enkät som delades ut till besökare till torget. Resultatet efter AHP visar att både mitt förslag och förslaget som bygger på teori och metodik är en klar förbättring mot hur platsen är idag. Viktiga faktorer för att göra torget till en attraktiv mötesplats är tillgänglighet, trygghet, grönska, attraktioner samt kontemplation. Med den teoretiska bakgrunden och den insamlade empirin som underlag till ett gestalningsförslag som enligt den gällande landskapskonvetionen tar vara på natur och kulturvärden förefaller det finnas goda möjligheter att genomföra en förändring av Agö torg till en attraktiv mötesplats med gestaltningsförslagen som utgångspunkt. En förutsättning för att lyckas är att medborgarna fortsätter att engageras i utforming och framtida användning av Agö torg.
During the 1950s and 1960s, many urban squares and centers in Sweden were built thanks to the growing economy prevailing in the country. A number of these places are today desolate. Agö Square, located in Brynäs, is an example of a district square and center built during this period and has since then largely remained unchanged. The square is not a natural meeting place in Gävle and is currently being poorly used. The square works largely as the distance of transport for the residents of the district to get to the service that is directly adjacent to the square. A well-designed square is a place where the opportunity for meetings between people is good and where there is an attraction and a function that inspires to visit and stay on site. Squares are part of the public realm and are important ingredients in a city to enhance the quality of life. The purpose of this study is, therefore, to find out how the square and the center can be developed into a vivid and useful meeting place for residents of the district and visitors. Two proposals have been produced. The first proposal is based on my own knowledge and the second proposal were made using literature and an inventory, survey and observations. Observations were conducted according to Gehl and Svarre’s methods. The proposals were compared with the zero alternative, i.e. what the square looks like today and how it is used today. This was done using the multicriteria decision analysis (MCDA) through analytic hierarchy process (AHP), observations and a questionnaire that were distributed to visitors to the square. The result of the AHP shows that both my proposal and the proposal based on theory and methodology are a clear improvement in the way the site is today. Important factors for making the square an attractive meeting place are accessibility, security, greenery, attractions and contemplation. With the theoretical background and the collected empirics as the basis for a proposal which, according to the current landscape convention, takes on nature and cultural values, there seems to be good opportunities for implementing a change of Agö square into an attractive meeting place with the design proposals as a starting point. One prerequisite for success is that citizens continue to be engaged in the design and future use of Agö Square.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Enohnyaket, Rose, and Amina Mahammed. "Faktorer som sjuksköterskor skattar som attraktiva för arbetet : En enkätstudie på ortopediska vårdavdelningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29367.

Full text

Abstract:

Background. Shortage of nurses is an alarming problem in Sweden and the world as a whole. To be able to solve this problem it important to identify those factors that according to the nurses can contribute to make their work attractive. Aims. The aim of this study was to describe factors that make work attractive and how these differ from the actual work situation among nurses who work in orthopedic departments. Methods. It was a cross-sectional survey with descriptive and comparative design. Data were collected in orthopedic departments in sex different hospitals in the middle of Sweden using questionnaires. A total of 95 nurses responded. Correlation and regression analyses was used to analyze the data. Main Results. According to the nurses’ factors that were most important for a job to be attractive were leadership, salaries, collaboration (teamwork) and job status. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work. To feel valuable was the best in the current work situation, while the salary was worst. Comparison of the current work with the attractive work shows significant difference with significant level <0.05 when comparing all factors. The most significant was salary because it had the biggest discrepancy between the current work and the attractive work while the journey to and from work had the least discrepancy. Conclusions. According to the results of the analyses good leadership, high salaries, good collaboration (teamwork) and good job status are of great importance when considering strategies to retain nurses. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work with salaries being worst. This implies that one strategy that could improve the current working situation may be an increase in salaries.
Sammanfattning Bakgrund. Brist på sjuksköterskor är ett alarmerande problem i Sverige och i världen. För att kunna lösa problemet är det viktigt att identifiera de faktorer som enligt sjuksköterskor kan bidra till att göra deras arbete attraktivt. Syfte. Syftet med studien var beskriva faktorer som gör ett arbete attraktivt och hur detta skiljer sig mot den faktiska arbetssituationen bland sjuksköterskor som arbetar på ortopediska vårdavdelningar i mellan Sverige. Metod. Det är en tvärsnitt studie med beskrivande och jämförande design. Datainsamling skedde på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellan Sverige med hjälp av enkäter. Totalt 95 sjuksköterskor svarade. Korrelations- och regressionsanalys användes för att analysera data. Huvudresultat. De faktorer som enligt sjuksköterskor var mest betydelsefulla för att ett arbete ska vara attraktivt var ledarskap, lön, samarbete och arbetsstatus. Sjuksköterskor skattade sin nuvarande arbetssituation lägre än det attraktiva arbetet. Att känna sig värdefull skattades högst i den nuvarande arbetssituationen medan lönen var sämst. Jämförelse av nuvarande arbete med attraktivt arbete visade signifikant skillnader vid jämförelsen av alla faktorer. Lönen hade störst diskrepans mellan det nuvarande arbetet och det attraktiva arbetet medan resan till och från arbete hade minst diskrepans. Slutsatser. Enligt analys av resultatet har ledarskap, lön samarbete och arbetsstatus stor betydelse vid övervägande av strategier för att behålla sjuksköterskor. Sjuksköterskor skattade sin nuvarande arbetssituation lägre än det attraktiva arbetet och lönen lägst. Detta innebär att en strategi som skulle kunna förbättra den nuvarande arbetssituationen på något sätt kan vara löneökning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Kongsmark, Christina, and Gustaf Holmer. "Morgondagens attraktiva arbetsgivare i "det nya normala" : En kvalitativ undersökning bland IT-anställda." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189530.

Full text

Abstract:

Inom IT-branschen råder kompetensbrist. Genom sitt arbetsgivarvarumärke (Employer Branding) kan organisationer attrahera och behålla kompetens. Syftet var att undersöka vad som utgör en attraktiv arbetsgivare under distansarbete, då detta ökat kraftigt sedan pandemins start och det förutspås att arbetstagare vill fortsätta arbeta på distans efter pandemins slut. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio anställda vid ett IT-bolag. Data analyserades med deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att aspekter som flexibilitet i arbetet, alternativa möjligheter för sociala kontakter, stödjande ledarskap, tydlig feedback på arbetsinsats, upplevelse av mening i arbetet, mångfald i arbetsgruppen samt kompetens- och utvecklingsmöjligheter, och hälsoförmåner, exempelvis friskvårdsbidrag, var viktiga för anställda vid distansarbete. Slutsatser är att arbetsgivare och chefer har ett stort ansvar för, och inverkan på, anställdas arbetstillfredsställelse och motivation vid distansarbete, vilket i sin tur är av betydelse för arbetsgivares attraktionskraft.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Kinell, Jonas. "Den attraktiva förorten? : Om olika perspektiv på attraktivitet vid förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-874.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar attraktivitet i förhållande till förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten. Dokument som berör förändringsarbete har granskats och analyserats. Det som utvärderas är hur förändringsarbete i Gårdsten, Järvafältet och Rosengård beskrivs. En utgångspunkt är att undersöka hur förutsättningarna betraktas och om innerstadsinspirerade tankegångar präglar arbetet med att göra stadsdelarna mer attraktiva. Ambitionen är inte att ge ett entydigt svar av hur förändringsarbetet bör gå till utan att granska och analysera exempel på hur det har gått till. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förändringsarbete i miljonprogramsförorten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Eneroth, Madeleine, and Maria Grüner. "Så blir organisationer attraktiva arbetsgivare för nyutexaminerade studenter : En kvalitativ studie om employer branding." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43657.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur anställda som arbetar med employer branding i Jönköpings Län upplever arbetet, samt hur de arbetar med att attrahera och rekrytera högskolestudenter efter examen. Studien var av en kvalitativ ansats och underlaget utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Ett kriteriebaserat urval applicerades och totalt deltog femton respondenter fördelade på tio organisationer. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman: Avsaknad av övergripande employer branding-strategi, frustration och individanpassat jobberbjudande. Resultatet visade att det fanns stora skillnader gällande hur employer branding arbetet prioriterades inom organisationerna samt en polarisering av hur strukturerat och strategiskt arbetet var. Avsaknaden av en enhetlig och övergripande employer branding-strategi skapade frustration hos deltagande respondenter. Det fanns en medvetenhet i organisationerna om att studenter och nyexaminerade främst tenderar att efterfråga symboliska attribut när de söker arbete, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bekkhus, Trine, and Beatrice Granström. "Den attraktiva destinationen : En destinationsutvecklingsmodell utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv för destinationer som vill uppnå attraktivitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-362.

Full text

Abstract:

Denna uppsats sammankopplar upplevelseproduktion och destinationsutveckling i syfte att ta fram en modell till destinationer som vill uppnå attraktivitet. Studien har skrivits i samband med vår examination på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå tekniska universitet. Genom en induktiv ansats har en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer genomförts i syfte att samla in teorier från tidigare forskning och information från turistbranschen för att sedan skapa vår egen teoretiska modell. Genom analys av den empiriska datan fann vi tolv stycken tydliga kärnvärden som därmed utgjorde vår modell. Dessa kärnvärden är Mål & Vision, Hållbarhet, Kvalité, Värdskap, Strategi, Innovation, Målgrupp, Varumärke, Tema & Upplevelser med 4E-modellen, samt Infrastruktur. I våra konklusioner presenteras vår modell med målet en attraktiv destination. Modellen är ej beprövad och vi ser därför att den implementeras i vidare forskning för att testa den i praktiken. Vi ser också att modellen på olika sätt kan utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Appelgren, Hannes, and Sam Hirsch. "Vintergatan - finns det liv innan mars?Förutsättningar för attraktiva stadsrum vintertid genom temporär urbanism." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208412.

Full text

Abstract:

Levande Stockholm är ett koncept som Stockholms Stad initierade 2015. Syftet med det är att skapa levande och attraktiva stadsrum för medborgarna. Sökandet efter den attraktiva staden är en utveckling som blivit vanligare och viktigare för städer i och med den allt mer tilltagande globaliseringen. Konceptet Levande Stockholm baseras på temporär urbanism för att skapa attraktiva stadsrum under sommaren och har haft ett lyckat utfall. Det är från detta koncept studien tar ansats. Under vintern råder andra förhållanden som påverkar staden och människorna och samspelet mellan dem. Därför undersöker denna studie hur man kan skapa förutsättningar för attraktiva och levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism. Forskningsfrågan har besvarats genom att i en fallstudie samla in data från tre olika grupper som vi valt att benämna planerare, externa aktörer samt medborgare. De planerare samt externa aktörer som intervjuats har valts på grund av deras erfarenheter av att jobba med Levande Stockholm eller med att skapa attraktiva stadsrum. Ett medborgarperspektiv har undersökts genom en enkät för att jämföra om deras tankar om attraktiva stadsrum vintertid överensstämmer med åsikterna hos planerare samt externa aktörer. Det teoretiska ramverket består av tre övergripande forskningsfält från olika discipliner; den levande staden, temporär urbanism samt samhällsplanering i ett kallt klimat. Detta skapar en tvärdisciplinär kontext som skapar ett djup och en bredd i studien. Studiens resultat visar att den temporära urbanismen har potential att skapa fler levande och intressanta stadsrum. Vidare visar empirin att de flesta aktörer, offentliga och privata, är överens om att stadens roll är att skapa förutsättningar för levande stadsrum, medan övriga aktörer bör stå för innehåll. Möjliga hinder för att utveckla levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism är rigida regler angående snöröjning, upplåtelsetaxa samt tidsperioden för uteservering. Genom att underlätta för aktörer att temporärt utveckla och utnyttja gatu- och stadsrum under vintern kan levande och attraktiva stadsrum skapas.
Levande Stockholm is a concept that Stockholm City initiated in 2015. The purpose of the concept is to create vibrant and attractive urban spaces for the citizens. Developing the attractive city is a process that has become more common and important for cities, due to the ever- increasing globalization. The Levande Stockholm concept is based on temporary urbanism to create attractive city spaces in the summer and has had a successful outcome. This study springs from this concept. During winter, there are different conditions that affect the city, its inhabitants and the interaction between the two. Therefore, this study investigates how to create conditions for attractive and vibrant urban spaces during winter through temporary urbanism. The research question is answered through a case study by collecting data from three different groups whom we chose to label as planners, external actors and citizens. The planners and external actors who were interviewed were chosen due to their experience of working with Levande Stockholm prior. A citizen's perspective has been examined through a survey to compare if their thoughts about attractive urban spaces in winter time are consistent with the views of planners and external actors. The theoretical framework consists of three comprehensive research fields from different disciplines; the vibrant city, temporary urbanism and urban planning in a cold climate. This creates a cross-disciplinary context that allows a depth and breadth in the study. The results show that temporary urbanism has the potential to create more vibrant and interesting urban spaces. Furthermore, our empirics show that most actors, public and private, agree that the municipality’s role is to enable the creation of vibrant spaces, while other actors should be the creators of the content within the urban space. Possible obstacles to developing vibrant city spaces during wintertime through temporary urbanism are rigid rules regarding snow clearance, concession fees and the fixed periods for outdoor seating. Vibrant and attractive urban spaces can be created by enabling actors to temporarily develop and utilize streets and urban spaces during winter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Edin, Daniel, and Linda Sundlöf. "Generation Y's syn på attraktiva arbetsgivare : En kvalitativ undersökning av universitetsstudenter tillhörande Generation Y." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28590.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Gustafsson, Linda, and Emma Wernersson. "Attraktiva fördelar : - en undersökning om en privat organisations arbete med employer branding, arbetsgivarvarumärke och EVP." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25777.

Full text

Abstract:

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att på så sätt kunna attrahera kompetent personal så att företaget kan bibehålla positionen på marknaden.Studiens syfte har varit att få kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumärket bedrivs, vilka fördelar som anställda uppfattar att en anställning i företaget innebär samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkäter med personalen, 12 enkäter med högskoleklass tillhörande målgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frågor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anställda organisationens EVP? och vad efterfrågar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumärket hos de anställda. Den externa strategin särskiljer dock inte arbetsgivarvarumärket från varumärket, och ett starkt EVP saknas då identitet, profil och image inte överensstämmer.Nyckelord: Arbetsgivarvarumärket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Fors, Isabelle, Elin Persson, and Niina Torvinen. "Social hållbarhet på attraktiva destinationer : en komparation av öarna Paxos och Boracay ur ett besöksperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80260.

Full text

Abstract:

The tourist streams have increased more and more over the years. Thanks to the technology and globalization, it has contributed to an increased tourism and impact on destinations. The purpose of the study was to investigate whether social sustainability is affected by tourism on Paxos and Boracay from a visitor perspective. The method used for the survey was questionnaires and a selection that focused on those who visited the two islands. It was also a comparison of Paxos and Boracay related to social sustainability. The result was presented in three categories, society, culture and crime and security. The result showed that the social sustainability of Boracay was most affected by tourism. The conclusion of the study showed that the social sustainability of Paxos and Boracay is affected by tourism in both negative and positive ways. It turned out that the most affected island by tourism within social sustainability was Boracay

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Gilliusson, Linnéa. "Den attraktiva skiddestinationen : En studie om hur svenska skidorter arbetar för att utveckla dess besöksnäring." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148961.

Full text

Abstract:

Downhill skiing in the Swedish mountain range is an activity that increases in number of visitors for each year. It attracts a large amount of tourist that visit the destinations for different reasons. In order to succeed amongst the amount of destinations, it ́s necessary to differentiate themselves from competitors, and work out a clear strategy of attracting visitors to their own destination. The aim of this study is to examine how Swedish destinations that offers downhill skiing to tourist works to create attractiveness. This is studied with factors such as competitive advantages between destinations, loyalty towards the tourists, how the organization in the destination works with segments and target groups, and at last, how accessibility affects the number of visitors. This has been done through semistructured informant interviews, with managers in the area at four different destinations in the Swedish mountain range, together with literature studies of previous studies in the field. The result of the study tells us about how the destinations work and their strategies to expand and attract more visitors. Many of the destinations consider loyalty as one of the most important factors for a successful destination in the long run. The result also shows how competitive advantages are a fundamental part of differentiating themselves from others, to have a clear vision of what they can offer, facilitates efforts to attract visitors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Moberg, Mia, and Hilda Sandberg. "Attraktivitet på arbetsmarknaden : en kvalitativ studie om hur attraktiva före detta revisorsassistenter är på arbetsmarknaden." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21177.

Full text

Abstract:

Revisionsbranschen har en förhållandevis hög personalomsättning, särskilt högt är det bland revisorsassistenter som arbetat tre till fem år i branschen. Det finns ett flertal studier som försöker svara på frågan kring orsaken till detta. Syftet med vår studie har istället varit att fokusera på vilka attribut revisorsassistenter som lämnar branschen tar med sig ut i arbetslivet samt hur attraktiva före detta revisorsassistenter faktiskt är på arbetsmarknaden. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk referensram som består av två grundläggande teorier, up or outoch förväntningsgapet,för att förklara varför många revisorsassistenter förhållandevis tidigt lämnar revisorsyrket. Dessa teorier har vi kompletterat med utveckling av tre identifierade attribut: praktiska erfarenheter, utbildning och kontaktnät. Denna kvalitativa studies empiri består av semistrukturerade intervjuer med nuvarande- och före detta revisorsassistenter, en auktoriserad revisor samt rekryterare som arbetar med att anställa ekonomer. Analysen av intervjuerna ledde fram till slutsatsen att det är en kombination av de tre attributen tillsammans med ett fjärde attribut; hårt arbete, som bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden för före detta revisorsassistenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Anderson, Malva. "Platsmarknadsföring och den attraktiva platsen : En kritisk diskursanalys av Uppsala kommuns skildringar av Södra staden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433538.

Full text

Abstract:

Studien ämnar undersöka hur Uppsala kommun i plandokument skildrar människor som ska bo och verka i Södra staden i Uppsala. Kommunens beskrivningar liknas i studien vid platsmarknadsföring. För att besvara syftet utförs en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell på fyra plandokument från Uppsala kommun som på något sätt kan relateras till utvecklingen av Södra staden. Citat plockas ut från plandokumenten och analyseras utifrån de tre nivåerna text, diskursiv praktik och social praktik som den tredimensionella modellen bygger på. Tidigare forskning om definitionen av platsmarknadsföring, dess framväxt och kritik mot platsmarknadsföring jämförs sedan med diskursanalysen för att undersöka hur platsmarknadsföringsdiskurser återkommer i plandokumenten. Kritiken mot platsmarknadsföring handlar till stor del om att platsmarkandsföring gynnar specifika målgrupper, ofta människor från högre klasser och företagseliter och vad det sedan kan bidra till. Studien visar att kommunens diskurser framhäver kreativa, idérika och innovativa människor och företag som bidrar till platsens konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Aktiviteter som bidrar till Södra stadens attraktivitet genom dessa egenskaper framställs genom plandokumenten som önskvärda. Analysen visar således att plandokumenten bidrar till att reproducera platsmarknadsföringsdiskurser och att det platsmarknadsföring har blivit kritiserad för även återfinns i kommunens diskurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Andersson, Sara Maria. "Attraktiva lekmiljöer i den fria leken : En fenomenologisk studie om lockande lekmiljöer ur barns perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66122.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön.
The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children. The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence. They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective. The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment. Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children. The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Attraktiva'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles