To see the other types of publications on this topic, follow the link: Attraktivt arbete.
Dissertations / Theses on the topic 'Attraktivt arbete'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Attraktivt arbete.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Carlsson, Linnéa, and Christoffer Eriksson. "Generation Y:s Upplevelse av Ett Attraktivt arbete : En fallstudie av det Attraktiva arbetet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13658.
Full textAbstract:
Syfte: Studiens syfte är att undersöka det Attraktiva arbetet enligt Generation Y. Genom att utgå från Åteg, Hedlund och Pontén (2004) modell för ett attraktivt arbete är syftet att skapa en djupare och ökad förståelse för de delar som bygger upp helheten vilka utgör upplevelsen av ett Attraktivt arbete för Generation Y. Teori: Inledningsvis behandlar studiens teori definitionen av Generation Y och vad generationen som homogen grupp tenderar att värdesätta för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Vidare presenterar studien teorier för vad ett attraktivt arbete innebär och hur detta kan förstås. Avslutningsvis behandlar teorin Åteg m.fl. (2004) modell över det Attraktiva arbetet vilken bygger på tre kategorier (Arbetsförhållanden, Arbetstillfredsställelse och Arbetsinnehåll) för ett attraktivt arbete. Dessa tre kategorier utgör tillsammans 22 attribut vilka alla definierar och skapar upplevelsen av ett attraktivt arbete (Åteg m.fl., 2004). Metod: Studien genomfördes på ett fallobjekt med 99 deltagande. Empirin samlades in via fysiskt utformade enkäter vilka besvarades under respondenternas arbetstid. Av de 99 tillfrågade respondenterna kom 30 att besvara enkäten. Detta resulterade i en svarsfrekvens på 30,3 %. Empirin behandlades sedan i analysprogrammet IBM SPSS statistics 24, för att fastställa det empiriska underlaget. Resultat: Utifrån studiens resultat går det utläsa ett mönster gällande kategoriernas betydelse för upplevelsen av ett attraktivt arbete. Detta mönster talar för att Arbetstillfredsställelse är av mindre betydelse för Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete jämfört med Arbetsförhållanden och Arbetsinnehåll.Purpose: The purpose of this study is to examine Attractive work according to Generation Y. This study originates from Åteg, Hedlund, Pontén (2004) model of the attractive work. With the purpose to engender a deeper understanding to the parts which make up the entirety of what makes work attractive according to Generation Y. , Theory: Initially, the study address the definition of Generation Y and what the generation as a homogeneous group tends to value for the experience of Attractive work. Further on, the study presents an understanding for what an attractive work entail. Lastly Åteg et al. (2004) model of an attractive work which builds upon three categories (Arbetsförhållande [working relationship], Arbetsinnehåll [work content] and Arbetstillfredsställelse [job satisfaction]) is being presented. These three categories which include 22 attributes proposes Åteg et al. (2004) constitutes and define the Attractive work. Method: The study was conducted in a case study with 99 respondents. The data was collected by a physical survey which was answered during the respondents working hours. Of the 99 asked to participate 30 answered the survey. This led to a responding frequency of 30,3 %. The data was then processed in the analyzing program IBM SPSS statistics 24 to conclude the empirical foundation. Findings: From the result it was possible to distinguish a pattern from the three categories and their significance to the experience of work attractiveness. The pattern indicate that Arbetstillfredsställelse is of a lesser significance to Generation Y’s experience of work attractiveness compared to Arbetsförhållande and Arbetsinnehåll.
2
Güclü, Arda, and Oscar Alexandersson. "Världens bästa arbete : Attraktivt arbete enligt generation Z." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28162.
Full textAbstract:
Generation Z, is the next working generation that’s about to enter the labor market. What do they expect from today's corporations and business? What do they see as an attractive workplace and what motivates them? What do companies need to do to attract and keep them? These are some interesting questions we wanted to analyze and examine. To answer these questions, we carried out seven semi-structured interviews with students from the Stockholm School of Economics. We wanted to ask students from Generation Z to examine people with many options when it comes to choosing a work. In conclusion we could see that our participants want a workplace where the organization worked with social and environmental questions. The company needs to have good morals and values for the participants to be willing to work there. This was seen as a demand from our students from the study. Other things they evaluated was relations with colleagues and bosses. The salary needed to be equal to the effort put into the work. The workers don’t want to be underpaid. The work also need to be meaningful and interesting, where the students feel valuable for the company or that they contribute to the welfare of society or the world as a whole.
3
Jonsson, Heléne. "Faktorstruktur utifrån "frågor kring attraktivt arbete"." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3042.
Full textAbstract:
År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla. i enkäten ”Frågor kring attraktivt arbete”. Denna enkät har ett brett innehåll och reliabilitet har ej beräknats på ett tillfredsställande sätt. Genom beräkning av korrelation, faktoranalys, cronbach´s alpha samt multipel regression kunde ett steg i att förbättra enkätens kvalitet tas. Denna studie visade att stimulans har störst betydelse för huruvida ett arbete är attraktivt eller inte. Nästa steg i förbättringen av enkäten kan vara att ifrågasätta de tre nuvarande kategorierna denne är uppdelad i samt att göra liknande beräkningar på en större mängd data.
4
Berglind, Hallberg Kristine, and Carina Olsén. "Attraktivt arbete inom äldreomsorgen : Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden?" Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34502.
Full textAbstract:
Titel: Attraktivt arbete inom äldreomsorgen - Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden? Bakgrund och problematisering: Inom de närmaste åren kommer fler människor vara i behov av omvårdnadsinsatser. Detta på grund av att människan lever längre och därmed också har flera sjukdomsbilder och är i behov av en mer omfattande omvårdnad. Likväl som det finns behov av att rekrytera för att ersätta en stor pensionsvåg de närmaste åren, räknat till år 2026. Det finns en utmaning i att både behålla och attrahera nya medarbetare till äldreomsorgen, då yrket är kopplat till hårda arbetsförhållanden och låga löner. Vad som får medarbetarna att stanna inom yrket är att de ser det meningsfulla i arbetet med att hjälpa andra människor och är engagerade i sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kännetecknar en attraktiv arbetsplats, för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen för att förklara och tills del kunna få förståelse hur de kan attraheras till samt behållas inom omvårdnadsyrket. Teoretisk referensram: Studien har inspirerats av modellen för attraktivt arbete. Modellen baseras på faktorer som anses av vikt för en attraktiv arbetsplats. Då modellen i grunden är omfattande har författarna till denna studie valt ut lämpliga delar som lämpar sig till att studera attraktiva faktorer inom äldreomsorgen. Tidigare forskning: Studien tar upp tidigare forskning som berör äldreomsorgens historia, olika synsätt, dess utmaningar och styrkor. Fokus för tidigare forskning berör undersköterskor och vårdbiträdens roll samt förutsättningar och vad som är bra och kan förbättras för att skapa en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera nya medarbetare. Metod: Till studien har en kvantitativ metod använts, som har inspirerats av två andra studier som även de berör faktorer för en attraktiv arbetsplats och dess modell. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på att relationer till kollegor och brukare värderas högt och gör att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Personalen känner engagemang i arbetet, samtidigt som det uppkommer känslor av otillräcklighet och stress. Studien visar på attraktiva faktorer som anses värdefulla. Faktorer som kan få medarbetare att stanna kvar i äldreomsorgen är; att det erbjuds större delaktighet i beslut, ett schema som medarbetaren känner sig bekväm med och högre lön. Det är också viktigt att känna en yrkesstolthet och att samhällets syn på att det är ett lågstatusyrke förändras och att det visas hur betydelsefulla och komplexa arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför.Title: Attractive work within elderly care – What characterizes an attractive workplace for assistant nurses and care assistants? Background and problematisation: Within a few years more elderly will be in need of some type of nursing care. This due to that mankind lives longer and have multiple diagnoses renders the need of more qualified nursing care. There is also a need to recruit new employees due to the large number of retirements coming up to the year 2026. There is a challenge in retaining and attract new employees to the elderly care though the profession has tough working conditions and low salaries. What makes employees stay in the profession is that they see the meaningfulness in helping other people and that they are well invested in their work. Purpose: The purpose with this study is to explain and to some extent grasp what characterize an attractive workplace for assistant nurses and care assistants within the elderly care to get an understanding how they can be attracted and retained in the elderly care profession. Theoretical reference frame: This study has been inspired by the model for attractive work. The model is based on factors that constitutes an attractive workplace. Due to the extensiveness of the mode, this study has chosen applicable factors to use within the elderly care system. Previous research: This study shows previous research that touches on the history, different approaches, challenges and strengths. Focus in on assistant nurses and care assistant's role and prerequisites. The study also looks at what perceives as good and what can be changed to the better to create an attractive workplace that can retain and recruit new employees. Method: This study has been inspired to use a quantitative method due to two other studies that used the model attractive work. Results and conclusions: The results show that the relationship between work colleges and caretakers are ranked high and is the cause to that employees thrive at the workplace. The employees feel commitment to the work but at the same time have emotions of insufficiency and stress. The study points to factors considered valuable for an attractive workplace. The factors could potentially make employees retain in elderly care if they are offered - greater participation in decisions, a work schedule that the employee fells comfortable with and higher salaries. It is also important to feel a professional pride and that the public view of a low status work is changed so they understand the importance and the complexity of the task that assistant nurses and care assistants within the elderly care performs
5
Åteg, Mattias. "Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete. : Utvecklingsprocesser inom verkstadsindustrin." Doctoral thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-4008.
Full textAbstract:
Avhandlingsarbetet utgår från ett nätverk av mindre verkstadsföretag som under mer än fem års tid varit engagerade i utvecklingsprocesser för att skapa mer attraktiva arbeten. Arbetet har genomförts inom ramen för att…-projektet i samverkan mellan Högskolan Dalarna och Arbetslivsinstitutet. Det övergripande syftet är att utveckla kunskap om och förståelse för utvecklingsprocesser med utgångspunkt i att skapa mer attraktivt arbete. Särskilt intresse ägnas åt hur dynamiken i utvecklingsprocesserna kan analyseras utifrån ett lärandeperspektiv. Ett resonemang förs om utvecklingsprocessernas karaktär och om egenskaper i arbetets attraktivitet. Ansatsen kan beskrivas som interaktiv forskning med tät interaktion med praktiker i verkstadsföretag och i lokalt utvecklingsarbete. Metodansatsen är aktions-, och processorienterad. Attraktivt arbete ses som ett processuellt begrepp, dvs ett strävansmål utifrån individers upplevelser, vilka är stadda under förändring. En distinktion görs mellan en skalbetonad (tilldragande) och en innehållsbetonad (behållande) egenskap. Avhandlingen baseras på fyra delstudier. Utifrån tidigare forskning och eget material skapas en analysram över utvecklingsprocessers dynamik avseende aktivitetsnivåer och lärdimensioner. Processer kan ut¬ifrån ramen karaktäriseras som ställföreträdande förändring, skalförändrande utveckling, temporärt förändrande utveckling eller reflektiv utveckling. Faktaunderlag och diskussioner har i en spegelmetod utgjort grund för företagens reflektion om interna och externa förhållanden. Aktiviteter för att skapa attraktiva arbeten har skett på diagnos-, intentions-, och handlingsnivå. Analysramen tillämpas på dels utvecklingsprocesser inom fem verkstadsföretag, dels lokalt utvecklingsarbetet för mer attraktiv industriutbildning.QC 20100929
6
Åteg, Mattias. "Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete : utvecklingsprocesser inom verkstadsindustrin /." Stockholm, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-4008.
Full text
7
Davidsson, Sara, Sofie Grundström, and Kristin Persdotter. "Arbetsgivarvarumärke : En studie om hur Karlstads kommun kan attrahera nya medarbetare." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5781.
Full text
8
Larsson, Susanne. "Attraktivt arbete : En studie av ordningsavdelningen i Falun och Borlänge." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29996.
Full textAbstract:
Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete. Lönen är en avgörande faktor för att ett arbete ska vara attraktivt.De kvaliteter som står i fetstil är de anställda nöjd med i sin nuvarande arbetssituation bland de kvaliteter som nämns som de allra viktigaste. Det som kan förbättras är först och främst lönen, man bör även utveckla relationen mellan de anställda och den närmaste chefen, man bör förbättra kommunikationen på arbetsplatsen och informera de anställda om vad som händer i verksamheten, få de anställda att känna sig delaktiga. Man bör även se över lokaler, inredning och utrustning.
9
Isojoki, Jenny. "Konsten att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke : En kvalitativ studie av tjänsteföretag och deras arbete för att bli attraktiva arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96000.
Full text
10
Karlsson, Josefina, and Jessica Nilsson. "Attraktivt arbete i offentlig sektor bland enhetschefer inom vård och omsorg." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18391.
Full textAbstract:
HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras. Som studieobjekt har Orsa kommun använts. Resultatet av undersökningen visade att arbetssituationen för enhetschefer är övermäktig, då det är hög arbetsbelastning samt dålig struktur i arbetet. Enhetscheferna själva skulle gynnas av en assistent samt en arbetsbeskrivning för att minska arbetsbelastningen och få struktur i arbetet. Vår slutsats är att kommuner i Sverige borde arbeta med att skapa bättre arbetsförhållanden för enhetschefer samt arbeta för att underlätta arbetsbördan. Vårt förslag till Orsa kommun är att ta hjälp av vår handlingsplan och därmed anställa assistenter till enhetscheferna samt skapa arbetsbeskrivningar. Vidare forskning i ämnet skulle kunna belysa mentorskapets betydelse i den offentliga sektorn inom kommuner i Sverige samt organisationsstrukturens bemärkelse för arbetets attraktivitet.HR function's role in an organization is to safeguard the human resource and ensure that good working conditions are achieved. This is to attract, recruit, retain and develop skills (Kira 2003). In recent years, working conditions and working conditions attracted the attention of local authorities in Sweden, among other heads of units in the elderly. Working conditions and above all the high staff turnover among these, has led to a problem that was one of the valets important issues in 2014. The aim of this study is to describe the working conditions of unit managers in smaller municipalities in Sweden, the social sector and highlight how these could be improved. We have used Orsa kommun in this study. The results of the survey showed that the employment situation of heads of unit is overpowering when the work structure it poor and the level of stress is high. Unit managers themselves would benefit from an assistant and a job description to reduce the load and the structure of the work. Our conclusion is that municipalities in Sweden should work to create better working conditions for home directors and work to ease the workload. Our proposal to Orsa kommun is to take the help of our action plan and to employ assistants to heads of unit as well as create job descriptions. Further research on the subject could enlighten the importance of mentoring in the public sector within the municipalities in Sweden and the organizational structure to create more attractive work conditions.
11
Andersson, Rebecca, Caroline Hansson, and Caroline Ståhl. "Employer branding inom offentlig sektor och sjuksköterskestudenters syn på ett attraktivt arbete." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44719.
Full text
12
Almgren, Almeria Kristina, and Anna Eriksson. "Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv : En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18390.
Full textAbstract:
Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.Since the 1990s, public organizations underwent several major changes that led to unit managers within the municipal activity increased responsibility and authority, making the unit manager role more complex. Reports indicate difficulties in recruiting and retaining managers. Therefore, it is important to examine how the Head of Unit's, work to develop a more attractive job role. An attractive role is created by giving employees good prospects in the job content, job satisfaction and working conditions. The manager’s positon includes three roles of which the employee role of the theory is not especially priority or made visible. The study aims to identify what makes the unit manager’s profession an attractive job, and how it can be developed. In the study, a qualitative research method has been used to achieve a deeper understanding of the Heads of Unit working situation. This has contributed to a hermeneutic approach being chosen, as we strive to get a better understanding of the phenomenon. The study was conducted in the municipality of Falun, where six heads of units in nursing management were interviewed. The result shows that unit managers are satisfied with their work situation and find their work attractive. Factors as diverse as, freedom, problem solving, social contacts, and portions of the recognition belong to the attractive factors. Heads of Unit describe, three development areas to increase the attractiveness. The first relates to the organization as a whole, where weaknesses exist in the communications and planning. Other development area is about the pace of work by personalizing the working groups as well as time for reflection and recuperation. The third development field the unit managers highlight, is the lack of recognition from the organization. Besides the Heads of Unit shortcomings, we have identified a development area to increase the attractiveness. Lack of colleagues to "bounce ideas" means that work is perceived as lonely. To counteract loneliness we can manage group guidance as an alternative, where reflection and feedback is included. The theory indicate that this also leads to increased self-esteem, commitment.
13
Liljemid, Sandra, and Michelle Roberg. "Processmetoden attraktivt arbete skapar förutsättningar för kollektivt lärande : Organisationer främjar - individen bär ansvaret." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17938.
Full textAbstract:
Dagens organisationer står inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. De mänskliga resurserna är organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver det skapas förutsättningar och tillfällen där relationer kan uppstå. Detta är något som diskuteras i både forskning och litteratur så även hur organisationer ska vara uppbyggda för att främja arbetet kring medarbetarna. Denna studie är ett bidrag att använda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lärande om varandra för att förstärka relationiken. Processmetoden som har använts för att skapa kollektivt lärande hos medarbetarna är Attraktivt arbete. Deltagarna har fått utföra metoden och observationer har gjorts på hur deltagarna har agerat under processen. Resultatet visar att för att åstadkomma ett kollektivt lärande behöver deltagarna visa på engagemang och viljan att lära sig om varandra. Genom dialog skapas förutsättningar att förstå varandra. Det är när förståelsen finns om varandra som relationerna stärks och på så vis skapas relationik.Today's organizations face significant challenges in being competitive with the outside world. Human resources are the organizations most important factor at all survive. For the business to be able to manage and utilize employee skills in the right way, it creates conditions and occasions where relationships can occur. This is something that is discussed in both research and literature as well as how organizations should be structured to encourage work on employees. This study is a contribution to be used in organizations to work to develop employees' collective learning about each other to strengthen relationics. Process method that has been used to create collective learning among employees is attractive work. Participants have been carrying out the method and observations have been made on how the participants have acted during the process. The result shows that to achieve a collective learning requires participants to show the commitment and willingness to learn about each other. Through dialogue creates the conditions to understand each other. That's when the understanding is on another as relations strengthened, and thus created relationic.
14
Alfredsson, Linda, and Lina Lissollas. "Attrahera och Behålla Sjuksköterskor : I en Offentlig Verksamhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-14692.
Full text
15
Kjellström, Elin. "Uppfattningar om god arbetsmiljö och attraktivt arbete : - hos chefer och medarbetare på en svensk primärvårdsenhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32368.
Full textAbstract:
Bakgrund: Medarbetare och chefers arbetsmiljö är på många vis bristfällig. Trots att Sverige är långt gånget vad gäller arbetsmiljöarbete och hur hälsa främjas så pekar statistiken på annat, framförallt inom hälso- och sjukvårdssektorn. Arbetsorsakde besvär som stress och hög arbetsbelastning för medarbetare inom vården är vanligt. Vidare upplever chefer höga krav och lågt stöd, och deras bristande arbetsmiljö gör det många gånger svårt att skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Det anses finnas viktiga vinster med att undersöka uppfattningar om en god arbetsmiljö och attraktivt arbete, och få djupare förståelse hur det uppfattas för medarbetare och chefer. Syfte: Syftet med denna studie är att inom primärvård i Sverige undersöka och beskriva uppfattningar om vad som skapar god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer och författaren utgick från studiedesignen kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet indikerar att det är kombinationen av tillfredsställda behov som bidrar till en god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Ledarskap, relationer förtrogenhet, variation och resultat var viktigast för en god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Handlingsfrihet, stimulans och erkänsla var också gemensamt för en god arbetsmiljö och attraktivt arbete. Vidare uppfattades lön, lokalisering, arbetstider, tankearbete, arbetstakt och fysisk aktivitet viktigt för medarbetarna i en god arbetsmiljö och attraktivt arbete, likaså uppfattades lokalisering och adekvat utrustning betydelsefullt för cheferna. Slutsats: Studiens resultat anses bidra till djupare förståelse gällande god arbetsmiljö och attraktivt arbete, då det beskriver vad och hur det uppfattas av medarbetare och chefer inom primärvård. Resultatet belyser att ett helhetsperspektiv behövs i arbetsmiljöarbetet. Studien har även givit fördjupad kunskap kring modellen attraktivt arbete och bidragit till rangordning av vilka faktorer som framträder viktigast. En rangordning som bidrar med ökad förståelse för vilka faktorer som bör fokuseras på för att skapa god arbetsmiljö och attraktivt arbete för chefer och medarbetare.
16
Katajisalo, Emelie, and Caroline Årebrand. "Skillnad mellan ideal och verklighet : En jämförelse av uppfattningen om attraktivt arbete mellan sjuksköterskor och deras arbetsgivare i en kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30235.
Full textAbstract:
Problemformuleringen som ligger till grund för denna undersökning är att det förväntas bli brist på sjuksköterskor i hela landet och att tidigare undersökningar har visat att kommuner generellt anses vara mindre attraktiva arbetsgivare. Syftet med den här studien utgår från att undersöka vilka faktorer sjuksköterskor anser är attraktiva i ett kommunalt arbete. Vidare är syftet att jämföra synen på attraktivt arbete mellan sjuksköterskor och deras arbetsgivare för att se om bilden överensstämmer utifrån de båda perspektiven. Tidigare forskning har visat att faktorer som är viktiga för en individ att lockas och stanna på en arbetsplats berör ett brett spektrum av faktorer. Viktiga faktorer berör bland annat arbetsmiljö, ledarskap, autonomi, uppskattning och möjlighet till utveckling. Studier som tidigare jämfört sjuksköterskornas och arbetsgivarens syn på attraktivt arbete har inte tagit hänsyn till arbetsmiljö som faktor och har mestadels genomförts i sjukhusmiljö. Den föreliggande studien har genomförts inom en kommunal verksamhet och utgått från individens uppfattning från deras egen livsvärld. Studien grundar sig i ett fenomenologiskt förhållningssätt och använder en kvalitativ metod då datainsamling skett genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har genomförts på två urvalsgrupper: sjuksköterskor och representanter från arbetsgivaren. Faktorer som visar sig viktiga för sjuksköterskor i kommunal verksamhet är bland annat arbetsklimat, kollegor och ersättning. Synen stämmer till stor del överens med arbetsgivarens men skillnader återfinns i hur yrket betraktas, ersättningens betydelse samt vilken möjlighet som finns för utveckling och inflytande. Det finns ett behov av uppskattning och en ökad förståelse för den vård som sjuksköterskor bedriver. För den kommunala sjukvården är det två faktorer att fokusera på för att attrahera och behålla sjuksköterskor.The background that forms the basis of this study is an expected shortage of nurses nationwide and earlier research that implies that public sector organizations generally are perceived as less attractive organizations. This study intend to obtain knowledge about which factors nurses perceive as attractive in a public sector organization. The aim of this study is to compare nurses and their managers perceptions of which factors that are important to attract and retain nurses, and further if these perceptions differ from each other. Previous research have shown that there is a wide range of factors that are important to attract and retain nurses. The important factors are for example work environment, leadership, autonomy, appreciation and opportunity for development. Studies that previously been comparing the perceptions of nurses and their employers have not considered work environment as a factor, and they have been carried out mainly in a hospital environment. The present study is made in a public sector and the starting point is how the individual comprehend its reality. The study has a phenomenological approach and uses an qualitative method on basis that the data collection has been done through semi structured interviews. The research have focused on two groups of candidates: nurses and representatives of the employer. Factors that have shown to be important for nurses in a public sector is for example work climate, colleagues and salary. The nurse perceptions does in most parts correspond with the employers perception. Contradictions is found in how the profession is valued, the significance of salary and also the opportunity for development and autonomy. There is a clear need for appraisal and understanding for the care that is given by the nurses from the leaders and politicians in the organization. For the public sector healthcare that is two factors that should be focused on to attract and retain nurses.
17
Johansson, Emmie, and Carolinn Arneng. "Övergången mellan skola och arbete : En studie om den förlängda övergången för personer som av eget val haft flera olika sysselsättningsstatus samt vad de upplever som ett attraktivt arbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88099.
Full textAbstract:
Under de senaste åren har det blivit tydligt att de ungas övergång från skola till arbete, “school-to-work transition”, har förändrats. Det innebär att övergången idag är längre och mer komplex jämfört med tidigare. Samtidigt som en del har svårt att träda in på arbetsmarknaden finns det andra som har möjlighet att få anställningstrygghet men som själva väljer en längre övergång bestående av flera olika sysselsättningsstatus och arbeten. I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen som själva valt en längre övergång för att få en inblick i hur de upplever den förändrade övergången mellan skola och arbete. Syftet med studien är att beskriva hur övergången mellan skola och arbete skildras av personer som av eget val haft flera olika sysselsättningsstatus samt undersöka vad de upplever som ett attraktivt arbete. Vi har utifrån en kvalitativ metod intervjuat tio kvinnor 30–35 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur intervjupersonerna upplever sina erfarenheter och värderar sina val, vilka faktorer som har påverkat valen samt vad som är viktigt för att ett arbete ska upplevas som attraktivt. Det har resulterat i en fördjupning av valmöjligheter, upplevelser av övergången och attityder till arbete. Studiens resultat visar att målgruppens övergång till stor del har präglats av olika sysselsättningar, brytpunkter och val som påverkats av både inre och yttre faktorer. Respondenterna upplever att de själva har kunnat påverka sina val även om andra faktorer såsom; personer i omgivningen, utbildning- och arbetsmarknad, ekonomi, sjukdom, intressen och personliga egenskaper samt tidigare arbetslivs- och studieerfarenheter också har haft en påverkan.
Respondenterna har till stor del haft positiva upplevelser av övergången men även tuffare perioder med osäkerhet och tvivel har präglat deras övergång.
Trots att respondenterna upplevt intensiva perioder där de hoppat runt mellan flera olika sysselsättningsstatus kan de ändå blicka tillbaka och se en “röd tråd”. Viktiga faktorer för att trivas på en arbetsplats är kollegor, arbetsuppgifter och flexibilitet. Även bra chefer, ett gott ledarskap, god kommunikation och att visa uppskattning är av stor betydelse. Få av respondenterna upplever att de har nått sina yrkesmål trots att majoriteten av respondenterna idag arbetar med det yrke som de utbildat sig till.
18
Axelsson, Elin, and Louise Torevik. "Att pendla eller inte pendla? : Vilka faktorer är avgörande för att kunna attrahera arbetare och/eller tjänstemän till ett arbete med pendlingsavstånd?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72375.
Full textAbstract:
Brist på arbetskraft som matchar arbetsgivarens behov gör konkurrensen om rätt kompetens stor. Det gör att organisationer kan behöva locka sökande bosatta på annan ort. Det krävs också att arbetsgivaren kan locka med rätt komponenter vilka kan skilja sig beroende på tjänst och livssituation. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 129 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vilka faktorer arbetare och tjänstemän finner attraktiva för att bli intresserade av att pendla till ett arbete. I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till forskningsområdet genom en bak-grund och tidigare forskning. Sedan följer redogörelser av pendling och teorierna Work-life balance, attraktivt arbete samt Attractive work model. I metodavsnittet redogörs därefter för datainsamling, dess urval, hur enkäten utformats och hur databearbetningen gått tillväga. I studiens resultat och analys redovisas skillnader mellan vilka faktorer som är mest attraktiva beroende på om man är arbetare eller tjänsteman och vilka faktorer de har gemensamt. Här redovisas också vilka faktorer som är viktiga för att underlätta livspusslet då restiden till arbetet kan ha inverkan på privatlivet. I resultatet framkommer bland annat att arbetare prioriterar trygghet, trivsel och socialt umgänge medan tjänstemän anser att kunna styra sin arbetstid, plats att arbeta och hur man lägger upp det egna arbete är några faktorer som värdesätts mest. Gemensamma faktorer som både arbetare och tjänstemän ansåg vara mycket viktiga är det som underlättar balansen mellan arbete och privatliv, till exempel att kunna ta kortare ledigheter samt lättheten att ta bil till arbetet. Ytterligare betydelsefulla faktorer är inflytande och delaktighet, gemensam värdegrund och känna att den egna kompetensen är efterfrågad prioriteras högt. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och syftet. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet.
19
Persson, Emelie, and Andreas Nyberg. "Attraktiva arbetsgivare : En undersökning om vad arbetare inom IT-sektorn anser attraktivt." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149829.
Full textAbstract:
I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.
20
Holmberg, Johanna, and Sanna Olsson. "Konsten att attrahera på framtidens arbetsmarknad : En studie i arbetsgivares attraktivitet inom IT-branschen." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30469.
Full textAbstract:
The increasing digitalisation of our society is making it harder for the IT industry to attract and recruit employees. One of the biggest assets a company has is its employer brand. This makes “employer branding” one of the most important matters for companies in the IT industry (Backhaus & Tikoo, 2004). The companies’ “employer branding” work leads to the opportunity to attract new employees with unique “value propositions” which can be adjusted to specific individuals with the help of benefits and other offers (Chambers, Foulon, Handfield-Jones, Hankin & Michaels, 2007). The IT businesses’ abilities to attract and keep their employees are more important than ever. Despite this, there's barely any research regarding whether companies are meeting the demands employees have regarding attractive employers or not. The purpose of this study is to analyse how three different IT companies work to become attractive employers, and also what employees in those three companies are looking for in an attractive employer. In the following study, three interviews have been done, where representatives from three different companies have been interviewed to find out what companies within the IT business do to become attractive employers. After that, a survey was distributed to examine which factors employees in the three companies value regarding attractive employers. The analysis showed that the companies’ focus on building strong bonds between the employees and offering great skill development matches well with what employees look for in their employers, as well with what makes them stay within the company. Furthermore, the analysis also shows that there are some differences between what companies focus on in their work with becoming attractive and what employees wish for. For example, the companies’ main focus lays on offering benefits, even though employees don´t value benefits as an important factor in the matter of what makes an employer attractive. The differences and the similarities are then discussed to reach a conclusion regarding what companies need to do in order to raise their attractivity.Den ökade digitaliseringen av samhället leder till att IT-branschen får det allt svårare att attrahera och rekrytera medarbetare. Företagens varumärke är en viktig tillgång, vilket gör “employer branding” till en av de största utmaningarna för företag inom IT-branschen (Backhaus & Tikoo, 2004). Arbetet med “employer branding” leder till möjligheten att attrahera ny personal med hjälp av unika “value propositions” som med hjälp av till exempel förmåner kan anpassas till individer (Chambers m.fl, 2007). IT-företagens förmåga att attrahera och behålla sin personal är viktigare än någonsin. Trots detta saknas forskning kring hur väl företagen möter de krav som medarbetare ställer gällande attraktiva arbetsgivare. Syftet med denna studie är att undersöka vad tre företag inom IT-branschen gör för att vara attraktiva arbetsgivare, samt vad medarbetare på dessa företag söker hos en attraktiv arbetsgivare. I studien har först en intervjuundersökning utförts, där representanter från tre olika företag intervjuades för att ta reda på vad företag inom IT-branschen gör för att vara attraktiva arbetsgivare. Sedan gjordes en enkätundersökning för att undersöka vilka faktorer medarbetare på dessa företag tycker gör en arbetsgivare attraktiv. Resultatet från dessa två undersökningar analyserades sedan för att se om företagens erbjudande stämmer överens med vad medarbetarna önskar hos en attraktiv arbetsgivare. Analysen visade bland annat att företagens fokus på gemenskap och kompetensutveckling stämmer väl överens med vad medarbetare önskar såväl som vad som får dem att stanna kvar på företaget. Vidare visar analysen även att det finns skillnader i vad företag fokuserar på i sina arbeten med attraktivitet och vad medarbetare önskar. Till exempel lägger företagen stort fokus på förmåner, trots att medarbetarna inte värderar förmåner som en viktig faktor i frågan om vad som gör en arbetsgivare attraktiv. Både likheter och skillnader diskuteras för att sedan resultera i slutsatser om vad företagen behöver göra för att öka sin attraktivitet.
21
Andersson, Emilie, and Lisa Hedback. "” Brist på sjuksköterskor finns det egentligen inte, det är bara brist på attraktiva arbetsgivare” : En studie om att behålla sjuksköterskor i en offentlig sektor." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30318.
Full textAbstract:
Bakgrund och problemformulering: Denna studie baseras på hur sju sjuksköterskor upplever sin arbetssituation i förhållande till attraktivt arbete och vad som får dem motiverade till att stanna kvar på sin arbetsplats. I många år har avdelningen haft ett gott rykte och det har varit låg personalomsättning bland sjuksköterskorna. De senaste tre till fem åren har trenden börjat vända och personalomsättningen har börjat öka. Det gör att den kunskapsintensiva avdelningen står inför utmaningen att lyckas behålla sin arbetskraft för att inte riskera att tappa den erfarenhet, kunskap och expertis patienterna behöver i sin vård. Detta är en dagsaktuell fråga då den svenska sjukvården står inför utmaningar med att behålla sjuksköterskor. Samtidigt som besparingar inom vården sker ökar kostnaderna för inhyrd arbetskraft. Prognoserna visar att befolkningen ökar och lever allt längre samtidigt som stora pensionsavgångar hägrar. Detta skapar en ohållbar situation där erfarenheten som finns måste bevaras vilket leder till att organisationer behöver arbeta med att bli attraktiva arbetsgivare för att kunna behålla sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor på en vårdavdelning i Dalarna upplever viktiga för att stanna kvar på sin arbetsplats. Metod: Vi har rört oss inom den hermeneutiska tolkningsläran där riktningen går mot att tolka, studera och förstå. För att undersöka bakgrunden till att individer väljer att stanna kvar på en arbetsplats valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt. Kvalitativ forskning framställs som kontextuell då forskningen förstås i sitt sammanhang för att öka förståelsen av det undersökta fenomenet. Resultat: Det som framkommit i denna undersökning är att kollegorna är en viktig motivationsfaktor till att stanna kvar på arbetsplatsen. Merparten av sjuksköterskorna som deltagit i studien upplever att allas insatser på avdelningen är betydelsefulla. Ett gott samarbete mellan kollegorna bidrar till trygghet i rollen och en känsla av att erfarenheter värderas. Även om sjuksköterskorna uppskattar att arbeta i team, något som är signifikant inom vården, framkommer det att de vill uppmärksammas för sina prestationer på ett individuellt plan. De är specialister inom sitt yrke och upplever att den kompetensutveckling som ges på arbetsplatsen gör att de vill stanna kvar. Samtidigt önskar de bättre arbetsvillkor i form av flexibla arbetstider och löner som speglar deras prestationer. De önskar också en ledning som är synlig i den dagliga verksamheten och det uppskattas när ledningen genomför förbättringsförslag som gynnar arbetsförhållandena. Diskussion: Det inte går att blunda för de utmaningar avdelningen står inför. Reflektionerna från sjuksköterskorna gällande viljan att stanna kvar på arbetsplatsen påverkades av det dagsaktuella läget och de utmaningar de upplevde i deras arbetsförhållanden vilket också påverkar de faktorer som anses attraktiva.Background: This study is based on how seven nurses experience their work situation in relation to attractive work and what makes them motivated to stay in their workplace. For many years, the department has had a good reputation and there has been low staff turnover among the nurses. The last three to five years, the trend has begun to turn around and staff turnover has started to increase. This means that the knowledge-intensive department faces the challenge of succeeding in retaining its workforce in order to not risk losing the experience, knowledge and expertise the patients need in their care. This is a topical issue when the Swedish healthcare system is faced with challenges in retaining nurses. At the same time, savings in healthcare are increasing the cost of hired labor. The forecasts show that the population is increasing and living longer and at the same time large retirements are taking place. This creates an unsustainable situation where the experience that exists has to be preserved, which means that organizations need to work to become attractive employers in order to be able to maintain nurses. Purpose: To investigate which factors that nurses at a care ward in Dalarna experience important in order to stay in their workplace. Method: We have moved within the hermeneutic interpretation theory where the direction goes towards interpreting, studying and understanding. In order to investigate the background to individuals choosing to stay in a workplace, we chose a qualitative approach. Qualitative research is presented as contextual because the research is understood in its context in order to increase the understanding of the phenomenon under investigation. Result: What emerged from this study is that colleagues are an important motivating factor to stay in the workplace. Most of the nurses who participated in the study feel that everyone's efforts in the department are important. Good cooperation between colleagues contributes to security in the role and a feeling that experiences are valued. Although nurses appreciate working in teams, something that is significant in healthcare, it appears that they want to be recognized for their achievements on an individual level. They are specialists in their profession and feel that the skills development given at the workplace makes them want to stay. At the same time, they want better working conditions in the form of flexible working hours and wages that reflect their performance. They also want a management that is visible in the day-to-day operations and it is appreciated when the management implements improvement proposals that benefit the working conditions. Discussion: It`s not possible to ignore the challenges facing the department. The reflections from the nurses regarding the desire to remain in the workplace were affected by the current situation and the challenges they experienced in their working conditions, which also affects the factors that are considered attractive.
22
Enohnyaket, Rose, and Amina Mahammed. "Faktorer som sjuksköterskor skattar som attraktiva för arbetet : En enkätstudie på ortopediska vårdavdelningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29367.
Full textAbstract:
Background. Shortage of nurses is an alarming problem in Sweden and the world as a whole. To be able to solve this problem it important to identify those factors that according to the nurses can contribute to make their work attractive. Aims. The aim of this study was to describe factors that make work attractive and how these differ from the actual work situation among nurses who work in orthopedic departments. Methods. It was a cross-sectional survey with descriptive and comparative design. Data were collected in orthopedic departments in sex different hospitals in the middle of Sweden using questionnaires. A total of 95 nurses responded. Correlation and regression analyses was used to analyze the data. Main Results. According to the nurses’ factors that were most important for a job to be attractive were leadership, salaries, collaboration (teamwork) and job status. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work. To feel valuable was the best in the current work situation, while the salary was worst. Comparison of the current work with the attractive work shows significant difference with significant level <0.05 when comparing all factors. The most significant was salary because it had the biggest discrepancy between the current work and the attractive work while the journey to and from work had the least discrepancy. Conclusions. According to the results of the analyses good leadership, high salaries, good collaboration (teamwork) and good job status are of great importance when considering strategies to retain nurses. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work with salaries being worst. This implies that one strategy that could improve the current working situation may be an increase in salaries.Sammanfattning Bakgrund. Brist på sjuksköterskor är ett alarmerande problem i Sverige och i världen. För att kunna lösa problemet är det viktigt att identifiera de faktorer som enligt sjuksköterskor kan bidra till att göra deras arbete attraktivt. Syfte. Syftet med studien var beskriva faktorer som gör ett arbete attraktivt och hur detta skiljer sig mot den faktiska arbetssituationen bland sjuksköterskor som arbetar på ortopediska vårdavdelningar i mellan Sverige. Metod. Det är en tvärsnitt studie med beskrivande och jämförande design. Datainsamling skedde på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellan Sverige med hjälp av enkäter. Totalt 95 sjuksköterskor svarade. Korrelations- och regressionsanalys användes för att analysera data. Huvudresultat. De faktorer som enligt sjuksköterskor var mest betydelsefulla för att ett arbete ska vara attraktivt var ledarskap, lön, samarbete och arbetsstatus. Sjuksköterskor skattade sin nuvarande arbetssituation lägre än det attraktiva arbetet. Att känna sig värdefull skattades högst i den nuvarande arbetssituationen medan lönen var sämst. Jämförelse av nuvarande arbete med attraktivt arbete visade signifikant skillnader vid jämförelsen av alla faktorer. Lönen hade störst diskrepans mellan det nuvarande arbetet och det attraktiva arbetet medan resan till och från arbete hade minst diskrepans. Slutsatser. Enligt analys av resultatet har ledarskap, lön samarbete och arbetsstatus stor betydelse vid övervägande av strategier för att behålla sjuksköterskor. Sjuksköterskor skattade sin nuvarande arbetssituation lägre än det attraktiva arbetet och lönen lägst. Detta innebär att en strategi som skulle kunna förbättra den nuvarande arbetssituationen på något sätt kan vara löneökning.
23
Skoog, Emma, and Emelie Swahn. "Det attraktiva arbetet : En kvalitativ studie om vilka möjligheter och svagheter det finns i att attrahera och behålla socialsekreterare och förskolepedagoger i en kommun." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27935.
Full textAbstract:
The purpose of this essay has been to give an understanding of the possibilities and weaknesses in attract and retain social workers and preschool pedagogues in a smaller community in the middle of Sweden. Furthermore, the study contributes to the knowledge about what employees in a public-sector regard as attractive and less attractive in the workplace and how important it is to involve employees in the work with employer branding. To achieve this purpose, the method focus groups with the Attractive Work model have been used to find out what factors promote or under-mine the employer’s brand in attracting and retaining skilled employees. The pro-cess included two focus groups with three social workers versus five preschool ped-agogues. The results showed that the leadership has great significance for whether the work is regarded as attractive or not. Both focus groups indicated that the lead-ership is an important dimension in the well-being of work. The good leadership results in many dimensions being perceived as attractive and are showing that many dimensions and categories affect one another. The result also showed several other dimensions that promote an attractive work. These can be used to strengthen the employer's brand in such way as to maintain the good circumstances and highlight attractive dimensions in the recruitment work. From what was identified as attrac-tive in working life, a table has been created in which both improvement- and development proposals are presented, which the employer can use to create an attrac-tive workplace to be able to attract and retain workforce.Syftet med denna uppsats har varit att ge en förståelse för vilka möjligheter och svagheter det finns i att attrahera och behålla socialsekreterare och förskolepedagoger i en mindre kommun i Mellansverige. Vidare så bidrar studien med kunskap kring vad medarbetare i en offentlig verksamhet anser är attraktivt respektive mindre attraktivt i arbetslivet och hur viktigt det är att involvera medarbetarna i arbetet med employer branding. För att uppnå syftet har metoden fokusgrupper med modellen Attraktivt Arbete använts för att ta reda på vilka faktorer som främjar eller stjälper arbetsgivarvarumärket i avseende att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Processen innefattade två stycken fokusgrupper med tre stycken socialsekreterare respektive fem stycken förskolepedagoger. Resultatet visade att ledarskapet har stor betydelse för huruvida arbetet ses som attraktivt eller inte, och båda fokusgrupper angav att detta är en viktig dimension för att trivas på arbetet. Det goda ledarskapet leder till att många dimensioner upplevs som attraktiva och visar på hur flertalet dimensioner och kategorier påverkar varandra i ett led. Resultatet visade också på ett flertal andra dimensioner som främjar ett attraktivt arbete. Dessa kan användas för att stärka arbetsgivarvarumärket på så sätt att bibehålla de goda omständigheter som råder och lyfta fram attraktiva dimensioner i rekryteringsarbetet. Utifrån vad som identifierades som attraktivt i arbetslivet har en tabell skapats över vilka för-bättrings- och utvecklingsförslag kommunen kan arbeta med för att skapa en attraktiv arbetsplats för att attrahera och behålla arbetskraft.
24
Gardmo, Madeleine. "En attraktiv arbetsplats för undersköterskor : - Samband mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta ur ett systemperspektiv." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-219419.
Full textAbstract:
Personalomsättningen bland undersköterskor är hög. Få tidigare gjorda studier har fokuserat på undersköterskans arbetsmiljö i sjukvården och hur arbetsplatsfaktorer kan kopplas till arbetstillfredsställelse och intention att sluta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete som undersköterska och identifiera arbetsplatsfaktorer med koppling till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete ur ett systemperspektiv. Studien bestod av två delar, en tvärsnittsstudie (studie 1) med enkäter baserade på redan insamlat material med 238 undersköterskors svar från COPSOQ II gällande arbetstillfredsställelse och intention att sluta samt en semistrukturerad intervjustudie (studie 2) med fem undersköterskor från akut verksamhet från två olika sjukhus i Stockholms län. Studie 1 visade en signifikant positiv samvariation mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta (Pearsons r = 0,490, p= 0,00). De enskilda arbetsplatsfaktorer som visade signifikant samvariation var arbete som helhet (Pearsons r= 0,487) samt arbetsmiljö (Pearson r= 0,398, p= 0,064) med tendens till signifikans. R Square visade att 28% av variationen i intentionen att sluta kunde förklaras utifrån de ingående variablerna i arbetstillfredsställelse. I studie 2 lyftes 6 olika teman; Socialt klimat, Kontroll över hur arbetet planeras och organiseras, Interaktion mellan fysisk arbetsmiljö, Teknik och arbetsuppgift, Möjlighet till lärande och utveckling, Organisation och ledarskap, Produktionstänk kontra meningsfullhet och etik som faktorer kopplade till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete för undersköterskor. Ett sammanfattande systemperspektiv av resultatet identifierade de arbetsplatsfaktorer som kopplats till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete genom en kartläggande analys. En del av resultaten är samstämmiga med tidigare gjorda studier kring sjuksköterskors arbetsmiljö (Aiken et al.., 2011, Björn, 2016., Chan et al., 2013., Hayes, et al., 2012., Carter & Tourangeau, 2012., Lu et al., 2015 mfl). Fler studier behövs dock för att identifiera och verifiera de arbetsplatsfaktorer som bidrar till attraktiva arbetsplatser för undersköterskor.
25
Brissman, Linn, and Carina Jannesson. "Kompetens eller utstrålning? : Rekryteringsprocess i kommunal förvaltning, en blandning av objektivitet och subjektivitet i en dynamisk process." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25263.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa hur rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning går till samt vilka aspekter som kan komma att påverka processens genomförande och utfall. Till denna studie har kvalitativ metod använts där en fallstudie har genomförts. I fallstudien har intervjuer kombinerats med vinjettstudier för att ge en djupare bild av respondenternas erfarenheter kring rekrytering. Sammanlagt har sju personer som alla arbetar med rekrytering intervjuats. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie speglar områdena rekrytering, subjektivitet, hållbarhet, offentliga förvaltning, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet av denna studie har analyserats genom en tematisk innehållsanalys som fokuserar på att se mönster mellan intervjuerna och i enskilda intervjuer i syfte av att få en större förståelse för respondenternas utsago. Denna studie visar att det finns flera faktorer som påverka rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning och som blir avgörande för dess utfall. Exempelvis är subjektivitet en faktor som alltid är närvarande oavsett respondenternas försök till absolut objektivitet. Subjektiva faktorer som utstrålning och första intryck vägs in i den sammantagna bedömningen av kandidaten. I förhållande till detta visar resultatet att respondenternas kunskaper och erfarenhet kring rekrytering också påverkar och får betydelse för rekryteringsprocessen. Slutligen visar studien betydelsen av HR-funktionen som en nyckelroll i organisationen, dels genom att stödja de rekryterande cheferna i deras arbete men också för att utveckla och driva arbetet med hållbarhet inom hela organisationen, vilket även innefattar arbete med rekrytering.The aim of this study is thus to see how the recruitment process is made in the context of public administration and what kind of aspects that can affect the implementation and outcome of the recruitment process. To this study qualitative method has been used. A case study has been combined with interviews and a vignette to explore the respondent’s approaches and experiences of recruitment. A total of seven people who all work with recruitment have been interviewed. The theoretical starting points that underpin this study reflect areas of recruitment and selection, subjectivity, sustainability, public sector management, leadership and organizational culture. The results of this study has been analysed by a content analysis that focuses on patternmaking to get a greater understanding of the answers given by the respondents. This study shows that there are several crucial factors that can interrupt and affect the recruitment process in the context of public administration and therefore important to take in consideration. For instance is subjectivity a factor that’s always present and therefore inevitable. No matter how much work the respondents put in to making the process of recruitment objective and competence- based, subjective factors like personal charismas and first impressions still takes in consideration in the overall evaluation of the candidate. This factor also has a lot to do with the competence, knowledge and experience that the recruiting managers possess. The study also shows the importance of the HR-function as a key role in the organization both to support the recruiting managers and for the development of sustainability in recruitment as well as in the whole organization.
26
Danielsson, Martina, and Mathilda Larsson. "Vart är vi på väg? : En kvalitativ studie om att stärka järnvägsbranschens attraktivitet." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25291.
Full textAbstract:
Studien grundar sig i ett uppdrag från Trafikverket där syftet var att undersöka hur en bransch kan arbeta strategiskt med att skapa attraktivitet och hur employer brand-arbete kan bedrivas. Fokus låg på järnvägsbranschen med anledning av att det är en bransch som upplever kompetensförsörjningssvårigheter och kan därför anses ha tappat i attraktivitet. Resultatet visar att det finns svårigheter avseende attraktivitetsarbete därför att en generell definition är komplex till följd av att individer efterfrågar olika saker. Det som är viktigt är dock att ett employee value proposition upprättas och att det som förmedlas även är det som levereras till medarbetarna. Attraktivitetsarbetet är därför kopplat till employer branding. Vid employer brand-arbete är det även viktigt att definiera målgrupp och att använda sig av kreativ marknadsföring där sociala medier med fördel kan användas. Resultatet visar även att järnvägsbranschen upplevs som en anonym bransch som inte når ut med tillräckligt mycket information om vad de kan erbjuda. Medverkande intervjupersoner menar att järnvägsbranschen behöver bli bättre på att synliggöra sig bland annat genom att visa upp sig på skolor och sända material till studie- och yrkesvägledarna med information om vilka utbildningar som finns. Employer brand-specialister från fyra olika företag samt fem studie- och yrkesvägledare har deltagit i studien via semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden har bidragit till att ge ett djup och förståelse för studiens frågeställningar. En analys gjordes utifrån teorier kring "det förändrade arbetslivet", employer branding, attraktivt arbete och marknadsföringsstrategier. Analysen visar att det föränderliga samhället ställer andra krav på arbete, men samtidigt belyses att kraven skiljer sig åt beroende på vem som tillfrågas. Att använda sig av väl uttänkta marknadsföringsstrategier kopplat till vad det är en organisation vill nå ut med är därför en viktig del i bedrivandet av ett employer brand-arbete, och särskilt viktigt för järnvägsbranschen.The study is based on an assignment from Trafikverket, where the purpose was to investigate how an industry can work strategically to create attractiveness and how employer brand work can be done. The focus was on the rail industry due to the fact that it is an industry experiencing skills supply difficulties and can therefore be regarded as having lost in attractiveness. The result shows that there is difficulty in attractiveness work because a general definition is complex due to individuals asking for different things. What is important, however, is that a employee value proposition is established and that what is conveyed is also what is delivered to the employees. Work attractiveness is therefore linked to employer branding. In the case of employer branding, it is also important to define target groups and to use creative marketing where social media can be used to advantage. The result also shows that the rail industry is perceived as an anonymous industry that does not reach out with enough information about what they can offer. Contributing interviewees mean that the rail industry needs to be better at visibility, for example by showing up at schools and sending materials to the study and career counsellors with information about which courses are available. Employer brand specialists from four different companies and five study and career counsellors have participated in the study through semi-structured interviews. The qualitative method has contributed to deepening and understanding the study's questions. An analysis was made based on theories about "the changed work life", employer branding, attractive work and marketing strategies. The analysis shows that changing society places other demands on work, but at the same time it is emphasized that the requirements differ depending on who is asked. Using well-thought-out marketing strategies linked to what an organization wants to accomplish is therefore an important part of the pursuit of an employer's brand work, and especially important for the rail industry.
27
Kauppi, Andrea. "Should I stay, or should I go? : En kvalitativ intervjustudie om vad sjuksköterskestudenter finner attraktivt hos arbetsgivare, vad som skulle få dem att stanna i Norrbotten, och hur deras syn på attraktivitet skiljer sig från arbetsgivares arbete med employer branding." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74931.
Full textAbstract:
Today, every organization is struggling to attract, recruit and retain staff. This is because it has become a” war of talent”, since it is difficult to recruit candidates with excellence. This means that it is important for employees to work with their brand to succeed. The purpose of this thesis is to investigate what nursing students find attractive with employees’ brand and what would make them stay in Norrbotten after their studies, and how this differs from employees work with employer branding. The study was conducted with a qualitative method and an adductive approach. The collected material was interpreted with a thematic analysis and coded with an empirical-driven and theoretical coding. The results of this study showed that organizations work with employer branding, but that they could developed. The results also showed that there are significant factors that students find attractive: work environment, work tasks, development opportunities, good colleagues and a good manager. The salary was an important factor even though it was not the biggest. Which differs from the employee’s biggest factors in their work with employer branding: the locality, development opportunities, work environment, salary, working conditions, working hours, career opportunities and benefits. The result also shows that there are factors that can affect the student’s choice moving after their studies.Idag kämpar varje organisation med att attrahera, rekrytera och behålla personal. Detta för att det har blivit ett ”krig om talang”, då det är svårt att rekrytera kandidater med spetskompetens. Detta gör att det är av vikt för arbetsgivare att arbeta med sitt varumärke för att lyckas.Syftet med studien är att undersöka vad sjuksköterskestudenter finner attraktivt med arbetsgivares varumärke och vad som skulle få dem att stanna i Norrbotten efter studierna, samt hur detta skiljer sig mot arbetsgivares arbete med employer branding. Studiens genomfördes med en kvalitativ metod och en aduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades med entematisk analys och kodades med en data-driven och teoretisk kodning. Resultatet i denna studie visade att arbetsgivarna arbetar med employer branding men att de hade kunnat utvecklas. Resultatet visade även att det finns betydande faktorer som studenterna finner attraktiva: arbetsmiljö, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, bra kollegor och en bra chef. Lönen var även en viktig faktor, och kunde påverka exempelvis val av tjänst. Vilket skiljer sig från de betonade faktorerna i arbetsgivarnasarbete medemployer branding: orten, kompetensutveckling, arbetsmiljö, lön, arbetsvillkor, arbetstider, karriärmöjligheter och förmåner.Resultatet visade även att det finns faktorer som kan påverka studenternas val att flytta efter sina studier.
28
Björklund, Amanda, and Emma Edling. "Ledarskapsträdet : Attraktiva faktorer i enhetschefers arbete för kommunalt anställda." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30261.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet.The purpose of this research is to examine what factors that appears to be attractive in the work as a unit manager. In order to achieve this purpose, a qualitative research method was chosen, using semi-structured interviews with a sample consisting of unit managers and human resource consultants. The results generated in this research aims to improve the understanding of what factors that appears as attractive in the work as a unit manager. Furthermore, the research also aims to contribute to the understanding of what areas that needs to be developed in order to create an improved and healthier work-environment for unit managers. The results in this study shows that the factors that appears as attractive can be divided into three categories; prerequisites, impact and meaningfulness. This is highlighted in for example the size of the work-group, the level of independence inhabited and stimulation, which appears as factors crucial for the attractiveness in the role as a unit manager. The reason why this study is of vital importance is because understanding the factors that appears as attractive in the work as a unit manager can be crucial in maintaining the unit managers in the workplace.
29
Falck, Jennie, and Dahlberg Sabine. "Attraktiv stadskärna - en balansakt? : En uppsats om arbetet kring att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandeln." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38498.
Full textAbstract:
Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utforma ett balanserat styrkort för att genom detta visa hur en managementgrupp kan arbeta med viktiga målsättningar för att utveckla en attraktiv stadskärna och cityhandel. Metod: I denna uppsats har vi använt oss av den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats, där vi fördjupat oss i teori samtidigt som vi genomfört intervjuer med personer som arbetar inom ämnet. Vi har utifrån denna teori och resultat analyserat vilka delar som är viktiga för att skapa en attraktiv stadskärna och attraktiv cityhandel. Resultat & slutsats: Det resultat som vi genom detta arbete kommit fram till är att de allra viktigaste målsättningarna att utveckla för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel är - Motiverade och aktiva aktörer inom stadskärna, ökat samarbete inom stadskärnan, öka antalet besökare, öka andelen besökare som blir kunder samt öka andelen nöjda kunder. Om dessa målsättningar uppfylls menar vi att attraktionskraft skapas i stadskärnan och cityhandeln. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget med denna uppsats är att det finns ett antal målsättningar som är viktigast för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel. Det praktiska bidraget är ett balanserat styrkort samt målkort som centrumledareAim: We aim with this theses is to identify important factors required to develop an attractive city centre and city centre commerce. We are also going to look into the work needed to accomplice this and which stakeholders that are needed to be involved in this work. Method: In this essay we have used the qualitative method with an abductive approach, were we have been taking note of theory parallell with doing interviews with persons activ within this subject. From this theory and inteview results we have analyzed which parts in the city centre and city centre commerce that are important to make it more attractive. Conclusions: Our conclusion is that the most important factors to work with to develop an attractive city centre and city centre commerce is - motivated and active stakeholders within the city centre, increased cooperation within the city centre, increased amount of visitors, increased amount of visitors that become satisfied customers. If these key facors are fullfilled we mean that the city centre and the city centre commerce is attractive. Contribution: The theoretical consequence of our study is that there are several key factors to work with to create an attractive city Centre. The practical consequence of this is that the management in the city center groups can work with our balanced score card to create an attractive city center and city commerce in their cities.
30
Nymann, Angelica. "”Varför lärare?” : En kvalitativ studie om att attrahera och behålla lärare i en kommun med lärarbrist." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30299.
Full textAbstract:
Lärarbristen är ett utbrett problem i Sverige. Vikten av att kunna attrahera samt behålla lärarnas kompetens är därför stor. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hinder som påverkar möjligheten att attrahera samt behålla lärare. Studien bygger på lärare vid grund- samt gymnasieskolor i Borlänge och deras uppfattningar kring vad som är attraktiv respektive oattraktivt i yrket. Detta genom mer djupgående intervjuer för att komma åt bakomliggande motiv och tankemönster. Resultatet visar att det lärarna främst uppfattar som attraktivt i sitt arbete är att yrket upplevs som viktigt och meningsfullt, är varierat och ombytligt, innehåller mycket social kontakt samt goda relationer och ger dem en erkänsla genom att vara eftertraktad. De faktorer som lärarna främst lyfter fram som oattraktiva är att lönerna i kommunen är för låga, arbetsbördan och stressen är stor, ledarskapet och kommunikationen brister samt konflikter med elevernas föräldrar som ställer orimliga krav och lägger sig i undervisningen.The lack of teachers is a widespread problem in Sweden. The importance of being able to attract and retain their expertise is therefore great. The purpose of this study is to gain an understanding of obstacles that affect the ability to attract and retain teachers. The study is based on teachers at elementary- and upper secondary schools in Borlänge and their views on what is attractive and unattractive in the profession. This through more in-depth interviews to access underlying motives and thought patterns. The result shows that what the teachers perceive as attractive in their work is that the profession is deemed as important and meaningful, is varied and changeable, contains a lot of social contact and good relations and gives them a recognition by being sought after. The factors that teachers mainly emphasize as unattractive are low salaries, heavy workload and great stress in combination with lacking leadership and poor communication, as well as conflicts with the students’ parents who place unreasonable demands and interferes in the teaching in a disturbing way.
31
Sundström, Erik. "Control 4.0 : Creating a vision for the future of industrial control rooms under Industry 4.0." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74426.
Full textAbstract:
Today’s industries are facing what some may call a new industrial revolution. Technological developments are heading towards more internet-based system solutions. This movement is often referred to as Industry 4.0 and is said to have the potential for more flexible, autonomous productions capable of managing themselves. With new technologies, however, there is also a demand for new competences and qualification requirements on the workforce. Furthermore, industries of today often have problems with recruiting new competent employees, especially younger people. Industries looking to implement Industry 4.0 would therefore have to manage the education and development of existing employees while also attracting new employees. As part of a larger research project at Luleå University of Technology, this thesis project aims to describe how the control rooms in Swedish metallurgic industries will be affected by Industry 4.0. Furthermore, the project aims to describe what changes that are desirable for achieving a sustainable, effective and equal industry. To better achieve this goal, the project was done in collaboration with the metallurgic industry SSAB, specifically the steel production in Luleå. Through visits, interviews and observations at the control rooms in SSAB’s steel production, the context of today’s control room work was detailed. This context was compared to and analyzed using reviewed literature regarding future technologies under Industry 4.0 along with my own speculations on future possibilities. The analyses consists of my reflections on what problems that existed, what could be improved and what worked well in the control rooms. Furthermore, my analyses included the positive and negative effects that the implementation of Industry 4.0 technologies could have on the control room work. The analyses were utilized as the basis for creating a vision of how control rooms can develop under Industry 4.0, and the changes that are desirable. The resulting vision compiled from my analyses consists of two scenarios; a dystopian and a utopian scenario. Each scenario depicts exaggerated depictions of the potential results of implementing Industry 4.0. The dystopian scenario depicts the few operators not made obsolete by an autonomous production and how they’ve been affected. They are constantly tracked and have their health monitored during their work, their equipment isn’t designed with the user in mind and the job no longer feels like qualified work. As a contrast, the utopian operators instead utilize the increased capabilities for communication and data gathering from systems and machines to work with tests, development work and optimization. Furthermore, instead of constant monitoring, tracking sensors are instead used to notify emergency personnel if the operator hurts themselves while out working. With these scenarios I also included recommendations for how the utopian vision can be achieved and the dystopian one avoided. These recommendations include involving operators in development of work tasks and instructions to promote employee involvement and control. Furthermore, their involvement allows for the better utilization of their knowledge and experiences, while also potentially helping with making the control room work better adapted to the operators’ needs. According to the results of this project, this will help improve and support efforts to create more attractive workplaces and promote qualifications development. By following the recommendations made, it is my hope that Swedish metallurgic industries like SSAB can better strive for an implementation of Industry 4.0 that is beneficial for both employer and employees.Dagens industrier möter idag något som vissa kallar en ny industriell revolution. Inom teknikutvecklingen introduceras fler och fler internet-baserade systemlösningar. Denna utveckling namnges ofta som Industri 4.0 och ska kunna möjliggöra flexibla, autonoma produktionsflöden som kan drivas av sig själva. Med ny teknik kommer dock nya kunskapskrav och ett behov av nya kompetenser för arbetskraften. Vidare har dagens industrier ofta även problem med att rekrytera kompetent ny arbetskraft, speciellt bland yngre generationer. Industrier som vill implementera Industri 4.0 kommer därför att behöva hantera både kompetensutvecklingen och utbildningen av befintliga anställda, samt att attrahera nya anställda. Som en del av ett större forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet ämnar detta examensprojekt att beskriva hur kontrollrummen i svenska metallindustrier kommer att påverkas av Industri 4.0. Vidare ämnar projektet att beskriva vilka förändringar som är önskvärda med målet att uppnå en hållbar, effektiv och jämställd industri. För att bättre uppnå detta mål utfördes projektet i samarbete med stålindustrin SSAB i Luleå. Genom besök, intervjuer och observationer i deras produktions kontrollrum kunde det nuvarande kontrollrumsarbetet undersökas. Besöken analyserades genom att använda kvalitetsgranskad litteratur om framtida teknik och system under Industri 4.0, samt genom mina egna spekulationer om framtiden. Vidare inkluderade mina analyser vilka positiva och negativa effekter Industri 4.0 kan ha på kontrollrumsarbete. Analyserna användes som en grund för att skapa en vision hur kontrollrumsarbete kan utvecklas under Industri 4.0 samt vilka utvecklingar som är önskvärda. Den resulterande visionen bestod av två scenarier; ett dystopiskt och ett utopiskt scenario. Varje scenario ger överdrivna beskrivningar av de potentiella följderna av en implementering av Industri 4.0. Det dystopiska scenariot beskriver det fåtal kvarvarande kontrollrumsoperatörerna som inte gjorts överflödiga av den autonoma produktionen och hur de påverkas. De spåras konstant i lokalen medan deras hälsa övervakas, samtidigt som deras utrustning inte anpassas efter deras behov och arbetet inte behöver någon vidare kompetens. Som kontrast till det använder den utopiske operatören de ökade möjligheterna för datainsamling från och kommunikation med system och maskiner för att arbeta mer med test, utvecklingsarbete och optimering. Vidare används spårningstekniken inte för konstant övervakning, utan meddelar istället akutpersonal om deras position och tillstånd om de skadar sig när de arbetar ute i lokalen. Med dessa två scenarier tog jag även upp rekommendationer för hur den utopiska visionen kan eftersträvas och den dystopiska undvikas. Rekommendationerna inkluderar att involvera operatörer i utvecklingen av nya arbetsuppgifter och instruktioner för att främja anställdas medverkan och kontroll över sitt arbete. Utöver det möjliggör deras medverkan att deras kunskap och erfarenheter utnyttjas och används, samtidigt som det potentiellt hjälper anpassa kontrollrumsarbetet bättre efter operatörernas behov. Det kommer att hjälpa förbättra och stödja arbetet med att skapa mer attraktiva arbetsplatser och främja kompetensutveckling. Genom att följa rekommendationerna hoppas jag att svenska metallindustrier som SSAB kan enklare arbeta mot en implementation av Industri 4.0 som är fördelaktig för både anställd och för företaget.
32
Borjanovic, Marijana, and Py Gelin. "Attraktiva arbetsgivare : Att arbeta med employer branding inom statlig myndighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31192.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen.The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.
33
Hällgren, Stina. "EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE : Faktorer som påverkar valet av arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154468.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan påverka individer i valet av arbetsgivare samt om det skiljer sig mellan vissa generationer i detta sammanhang. Vidare har syftet varit att öka organisationers förståelse för de strategier som de kan använda sig av för att attrahera och bibehålla en större mångfald av medarbetare. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre olika generationer på arbetsmarknaden, data som sedan legat till grund för studiens empiri och analys. Resultatet har kopplats till relevanta teorier avseende motivation, hygien och motivationsteorier, mångfald och arbetsmarknad, en attraktiv arbetsgivare samt employer branding. Resultatet visar att det finns individuella och sociala faktorer som har väldigt stor betydelse för valet av arbetsgivare, men att det finns skillnader mellan vad respondenterna anser vara av störst betydelse och att dessa skillnader inte verkar bero på vilken generation de tillhör utan på individuella preferenser och olikheter. De faktorer som samtliga respondenter har lyft är lönen, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetet. De faktorer som skiljer sig åt något är att de yngsta respondenterna ser ett högre syfte med sitt arbete och vill att deras arbete ska göra skillnad, detta beskrivs inte av de något äldre respondenterna. Vidare visar resultatet att respondenterna föredrar att söka arbeten på olika sätt, därför är arbetet med employer branding är en förutsättning för att organisationer ska attrahera kompetenta och eftertraktade medarbetare.
34
Andreas, Andersson. "Att skapa en attraktiv utomhusmiljö : Ett utvecklingsinriktat arbete om hur lärare i fritidshem kan använda utemiljön i sitt arbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105436.
Full textAbstract:
Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa en attraktiv och inbjudande utomhusmiljö på skolgården med elevers relationer och delaktighet i fokus. På skolan har det i observationer visat sig att elevernas sociala relationer förändrats under Covid-19 pandemin och konflikter på skolan har ökat. För att stärka elevernas delaktighet och relationer har skolans lekbod varit i fokus, där eleverna har varit högst delaktiga i vilket material som köpts in och även som lekbodsvärdar. Utvecklingsarbetet är inspirerat av aktionsforskning och bygger på ett genomförande i olika steg utifrån planera, agera, observera och reflektera, samt nya frågor som uppkommit under studiens gång. Resultatet visar att lärare med små medel kan ge förutsättningar för elevers sociala interaktioner. Genom att eleverna har fått önska material och förslag på lekar, så har utomhusverksamheten både i skolan och på fritidshemmet bidragit till ett ansvarstagande bland eleverna. Eleverna känner sig delaktiga, bland annat genom att utveckla lekboden. Samtliga lärare i fritidshem såg positivt till studien, då eleverna utvecklade nya sociala relationer i leken och att eleverna var delaktiga och hade inflytande över lekboden. Aktionerna har genomförts på min arbetsplats under 5 veckor.
35
Axelsson, Emelie, and Maria Fürst. "En attraktiv arbetsplats? : En kvalitativ studie om att arbeta inom äldreomsorgen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17704.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén.The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.
The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
36
Bergman, Emelie, and Alexandra Tihinen. "Employer branding : En organisationssociologisk fallstudie av Ikeas arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43703.
Full text
37
Mähler, Sara, and Jennifer Forsman. "Att arbeta med Employer Branding och sociala medier. : En kvalitativ studie om hur industriföretag arbetar för att bli en attraktiv arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100417.
Full textAbstract:
Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har därför blivit allt viktigare. Användandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. Frågan är dock om företagen använder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier. Metoden som används för att besvara syftet var kvalitativa intervjuer, med HR-verksamma inom industribranschenen, och en fenomenografisk ansats. Det som eftersöktes var därmed informanternas uppfattning av dessa två fenomen, Employer Branding och sociala medier. Det huvudsakliga resultatet var att de intervjuade företagen visserligen arbetade med Employer Branding, men att endast ett fåtal använde sig av sociala medier. Resursfrågan var den största anledningen till att sociala medier inte användes i den utsträckning informanterna önskade. Nästan samtliga informanter ville och såg ett behov i att användandet av sociala medier skulle öka då det var ett enkelt sätt att nå ut till många på kort tid. Informanterna resonerade även kring risker med sociala medier och vilken information de ville publicera på dessa sidor, något som presenteras närmre i rapporten.
38
Gustafsson, Linda, and Emma Wernersson. "Attraktiva fördelar : - en undersökning om en privat organisations arbete med employer branding, arbetsgivarvarumärke och EVP." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25777.
Full textAbstract:
Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att på så sätt kunna attrahera kompetent personal så att företaget kan bibehålla positionen på marknaden.Studiens syfte har varit att få kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumärket bedrivs, vilka fördelar som anställda uppfattar att en anställning i företaget innebär samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkäter med personalen, 12 enkäter med högskoleklass tillhörande målgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frågor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anställda organisationens EVP? och vad efterfrågar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumärket hos de anställda. Den externa strategin särskiljer dock inte arbetsgivarvarumärket från varumärket, och ett starkt EVP saknas då identitet, profil och image inte överensstämmer.Nyckelord: Arbetsgivarvarumärket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation
39
Karlsson, Henrik, and Emil Ekman. "Arbetsgivarvarumärket : Hur Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1827.
Full textAbstract:
Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.
I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding. Detta gör vi genom att identifiera hur Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetsgivarvarumärke uppfattas av anställda på olika nivåer inom företaget, genom att se hur de vill uppfattas som arbetsgivare och hur de förmedlar den bilden till arbetsmarknaden. Eftersom vårt syfte är att öka vår förståelse antar vi ett hermeneutiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Utifrån det använder vi oss av en kvalitativ ansats där intervjuer genomförs i syfte att få del av uppfattningar från medarbetare på olika positioner i Öhrlings PricewaterhouseCoopers om hur arbetet går till och hur arbetsgivarvarumärket uppfattas internt.
Vår studie baseras på forskning kring hur ett företag kan förstå, positionera, kommunicera samt sköta om och utveckla sitt arbetsgivarvarumärke. De teorier vi presenterar kommer från traditionell forskning om varumärken och kunskapsbildningar om hur företag kan stärka sina arbetsgivarvarumärken. Den empiriska datainsamlingen sker till största del genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda på olika nivåer inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers organisation varav fyra på företagets kontor i Umeå. Därefter kopplas det insamlade datamaterialet ihop med teorin i en analys för att få en djupare förståelse för arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärke.
Vi drar slutsatserna att Öhrlings PricewaterhouseCoopers försöker arbeta aktivt för att förstå hur deras arbetsgivarvarumärke uppfattas av de anställda genom interna personalundersökningar. De vill förmedla en bild till arbetsmarknaden som stämmer överens med den bild som finns internt bland de anställda, vilket är att Öhrlings PricewaterhouseCoopers är ett tryggt företag fyllt med utmaningar. Vi konstaterar att informationen kring personalundersökningarnas betydelse och företagets visioner är bristfällig från företagets sida till de anställda på Öhrlings PricewaterhouseCoopers kontor i Umeå. Slutligen konstaterar vi även att ”hemligheten” bakom Öhrlings PricewaterhouseCoopers starka arbetsgivarvarumärke härleds till de utvecklingsmöjligheter som finns i företaget, att de är ett stort och framgångsrikt företag samt att de har talangfull och skicklig personal som sprider ett gott rykte om företaget.
40
Johansson, Emma, and Elinor Nilsson. "Employer Branding : En sociologisk studie av Spotify's arbete för att vara en attraktiv arbetsplats med engagerad personal." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126242.
Full textAbstract:
Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004). Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.
41
Jansson, Erika, and Susanne Salin. "Vad upplever ingenjörsstudenter som en attraktiv arbetsgivare och hur står det i relation till ett företags employer branding arbete?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26964.
Full textAbstract:
Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen.It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.
42
Hedlund, Jennifer, and Jennifer Mohss. "Sjuksköterskornas val : Hur arbetsgivare förblir attraktiva på en omättad arbetsmarknad." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75000.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att ur ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar en sjuksköterskas val av arbetsgivare. De frågeställningar studien ämnar besvara är om det finns samband mellan olika motivationsfaktorer och sjuksköterskors benägenhet att byta arbetsgivare, vilka aspekter av arbetet som anses viktiga samt vilka faktorer som skapar mest upplevd nöjdhet med arbetssituationen. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och 115 deltagare har besvarat en enkät med frågor som har formulerats kring ämnesområdet. Studiens resultat visar att sjuksköterskor anställda inom privat sektor är mer nöjda med sina arbetsgivare och att den största andelen av deltagarna hade valt att byta till en arbetsgivare inom privat sektor. Resultatet visar även att det främst var faktorerna en högre lön och lägre arbetsbelastning som påverkade sjuksköterskorna inom offentlig sektors benägenhet att byta arbetsgivare. För sjuksköterskor inom privat sektor var det faktorerna större gemenskap på arbetsplatsen och mer patientkontakt som främst skulle påverka valet att byta arbetsgivare. Faktorerna att känna sig nöjd med sin lön och arbetstider samt att ha möjligheten att hjälpa andra sågs som de viktigaste aspekterna av arbetet.The aim of this study is to, from a work psychology perspective, investigate which factors that can affect a nurse’s choice of employer. The study aims to seek out whether a correlation between different factors and nurses desire to change employer can be found, which factors of the workplace that were considered most important and which factors that creates the greatest perceived satisfaction with the work situation. The study has been conducted with a quantitative approach and 115 participants has answered a questionnaire based upon the subject matter. The result of the study shows that nurses working in the private sector are more satisfied with their employer and the greater part of the participants would have chosen to switch to an employer in the private sector. The results also show that is was primarily the factors higher salary and a lower workload that affected the nurses in the public sector tendency to change employer. For the nurses in the private sector, the factors were greater community in the workplace and more patient contact that would primarily affect the choice to change employer. The study states that the most important aspects of the work situation were a satisfying salary, satisfying working hours and to have the opportunity to help others.
43
Bengtsson, Joakim, and Zakarias Granlund. "Att anpassa sig som attraktiv arbetsgivare : En kvalitativ studie gjord på uppdrag av en mindre kommun hur de arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104815.
Full textAbstract:
In recent years it has become way more important for organizations to use their brand to market themselves as an employer. In a market where organizations are competing for labor it has been known that the brand can make it possible for organizations to differentiate themselves as unique and attractive place of work. The concept is called Employer Branding and if an organization wants to suceed they have to have a clear and defined structure. The concept is well known among private organizations and not as common with the public sector. The purpose of this study was to examine how a small municipality in northern Sweden is working to be an attractive employer. The following questions were aimed to be answered: How do the municipality get their staff to work towards common goals and values? How is the municipality working to create a good management that promotes a friendly workforce? How is the municipality working to enhance their image? Semi-structured interviews were conducted to get the purpose of the study answered. Six employees were interviewed. The results showed what the municipality needs to focus on if they want to become an attractive employer. Evidence in the results showed that weak goals and values exists, there is a need for a clearer management, and that competence is neglected because of the municipality economy. The results are discussed and analyzed in relation to previous research and finally proposals is conducted for the studied municipality.
44
Eriksson, Tommy. "Konsekvent, transparent och attraktiv. : En studie kring hur en organisation kan arbeta med Employer Branding som strategi." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66865.
Full textAbstract:
Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding. Mitt resultat är baserat på teorier utifrån litteraturen som anknyter till ArizonaChemicals behovsbild. Några teorier som framgår i resultatet är att organisationer som arbetar med EmployerBranding bör skapa en god värdegrund, plattformar för Employer Branding samt på olika sätt rikta sinexterna marknadsföring till målgruppen budskapet är avsett för.Analysen resulterade i en 6-stegsmodell som förslag på Arizona Chemicals strategiska arbete med EmployerBranding. De 6 stegen inkluderar: ny värdegrund, nulägesanalys, Employer Branding plattformar, internförankring, utvärderingar och extern kommunikation. I de olika stegen motiverar jag förslagen med hjälp avlitteraturen. Avslutningsvis diskuterar jag kring mina förslag på strategier och Employer Branding i stort.
45
Gilliusson, Linnéa. "Den attraktiva skiddestinationen : En studie om hur svenska skidorter arbetar för att utveckla dess besöksnäring." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148961.
Full textAbstract:
Downhill skiing in the Swedish mountain range is an activity that increases in number of visitors for each year. It attracts a large amount of tourist that visit the destinations for different reasons. In order to succeed amongst the amount of destinations, it ́s necessary to differentiate themselves from competitors, and work out a clear strategy of attracting visitors to their own destination. The aim of this study is to examine how Swedish destinations that offers downhill skiing to tourist works to create attractiveness. This is studied with factors such as competitive advantages between destinations, loyalty towards the tourists, how the organization in the destination works with segments and target groups, and at last, how accessibility affects the number of visitors. This has been done through semistructured informant interviews, with managers in the area at four different destinations in the Swedish mountain range, together with literature studies of previous studies in the field. The result of the study tells us about how the destinations work and their strategies to expand and attract more visitors. Many of the destinations consider loyalty as one of the most important factors for a successful destination in the long run. The result also shows how competitive advantages are a fundamental part of differentiating themselves from others, to have a clear vision of what they can offer, facilitates efforts to attract visitors.
46
Levander, Hanna, and Marianne Lindberg. "Den avgörande utsidan : En kvalitativ studie om hur organisationer inom byggbranschen kan arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173931.
Full textAbstract:
Att vara en attraktiv arbetsgivare har blivit allt mer viktigt, om inte avgörande, inom branscher där det råder konkurrens om arbetskraft. Dock är innebörden och arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare komplext eftersom det är individuellt vad som uppfattas attraktivt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vad det innebär att vara en attraktiv arbetsgivare inom byggbranschen. En central del var även att undersöka organisatoriska åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att vara och att bli en mer attraktiv arbetsgivare. I studien som genomfördes användes en kvalitativ metod där data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med platschefer på Peab. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys. De teman som identifierades från intervjuerna, om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare, var Attraktivitet, Individuella motivationsfaktorer och Peab som organisation. Det som framkom i resultatet var att det krävs ett gediget arbete av arbetsgivaren för att kunna möta de anställdas krav och behov i arbetet. Några av de mest framträdande områdena var stöd i arbetet, påverkansmöjligheter, förmåner samt utveckling och avancemang.
47
Erikson, Sofia, and Ailin Mirkhandan. "Attrahera, rekrytera och behålla : En kvalitativ studie om hur ett landsting arbetar med employer branding." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67448.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte är att ta reda på hur arbetet med employer branding går till inom vården samt hur viktigt arbetsgivarvarumärket är för generation Y. Det ska även tas reda på vad som gör en arbetsgivare attraktiv ur sjuksköterskestudenters perspektiv. I denna undersökning används ett kvalitativt metodval där intervjuer har genomförts med respondenter från ett landsting och sjuksköterskestudenter på ett universitet. Resultatet från undersökningen visar att landstinget aktivt arbetar med employer branding på ett långsiktigt sätt utifrån en strategisk plan i ett samarbete mellan HR-avdelningen och kommunikationsenheten. Resultatet visar även att arbetsgivarvarumärket är viktigt för generation Y och att de ställer krav på en arbetsgivares värderingar och varumärke. Slutligen visar även resultatet att sjuksköterskestudenter finner vissa egenskaper mer attraktiva än andra i val av arbetsgivare, samt att det finns specifika attribut som är signifikanta för just sjuksköterskor.
48
Hyrkäs, Elisa, and Anna Nilsson. "The war for talent : En undersökning av högteknologiska företags arbete med employer branding samt vilka attribut ingenjörsstuderande finner attraktiva hos framtida arbetsgivare inom högteknologi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23152.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare. Resultaten visar även att det som ingenjörsstudenterna, som främst tillhör Generation Y, anser är viktigast när det kommer till vad ett företag bör erbjuda dem efter examen är känslomässiga attribut och främst ”Bra ledare/chefer”, ”Bra arbetsklimat”, ”Meningsfullt arbete”, ”Karriärmöjligheter” och ” Bra arbetsmiljö”. Vidare visar resultaten att det finns skillnader i de ingenjörsstuderades uppfattningar avseende deras ålder, tidigare arbetslivserfarenhet och kön. Undersökningen bekräftar således vad tidigare forskning visat.
49
Socarrás, Robert Alexander, and Janna Gunberg. "Stigma – ett hinder att söka vård : En svensk intervjuundersökning av vuxna med sexuell attraktion till barn." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33406.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka och belysa hur stigmatisering av personer med pedofili påverkar valet att söka vård. För att besvara syftet har sekundärdata använts, i form av intervjuer, som genomfördes i Priotabprojektet, som även denna studie omfattas av. 17 personer med pedofili intervjuades varav 14 analyserades i denna studie. Insamlade data har huvudsakligen analyserats genom Beckers stämplingsteoretiska perspektiv där stigma varit utgångspunkten. Resultaten visade på att personer med pedofili upplevde att deras situation är så stigmatiserad att de inte vågar söka stöd och att det i de fall de bett om stöd, inte funnits någon vård att tillgå. Utifrån den analys som gjordes visade studien på att stigmatisering utgjorde ett hinder för personer med pedofili att söka vård och att vården, enligt respondenterna, inte tillmötesgick deras vårdbehov.
50
Bergström, Emma, and Erica Jansson. "Unga vuxnas syn på attraktiva arbetsgivare : En kvantitativ undersökning om hur man som arbetsgivare ska arbeta för att attrahera och behålla Unga vuxna." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85477.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen. Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.