Academic literature on the topic 'Auktoriserad redovisningskonsult'

Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet. Etiska riktlinjer och erfarenhet har i olika studier visat sig ha en positiv inverkan på medarbetares beteende respektive bedömningsförmåga. Studien avser att testa dessa effekter och syftet är att undersöka om bedömningsförmågan försämras av tidspress och om erfarenhet och etiska riktlinjer förbättrar densamma. Detta sker med hjälp av en enkät som via e-post skickats till 976 redovisningskonsulter anslutna till SRF, med en reviderad svarsfrekvens på 13,83 %. Konsulterna fick bedöma relevansen för påståenden av negativ och positiv karaktär, om hur internkontrollen sköts på ett fiktivt företag. En del av respondenterna fick även frågor relaterade till etiska riktlinjer. Resultatet från studien kan inte påvisa någon påverkan av tidspress, men en tendens att etiska riktlinjer och erfarenhet kan ha en dämpande effekt på effektivitetsmotiverat resonerande noterades.
Previous research within the auditing field has found individuals to be influenced by Efficiency Motivated Evaluation (EME). Meaning that the economists’ assessment ability is affected and their ability to evaluate information is deteriorated by different pressure factors, such as time pressure, resulting in their accounting evaluations being implemented in an effective, but not necessarily an efficient way. Other studies also indicates that ethical guidelines and work experience has a positive effect on work performance under pressure. This study intends to test these effects with the aim to investigate if the assessment ability is deteriorated by time pressure and if experience and ethical guidelines improves the assessment ability. The method used was a questionnaire, sent out to 976 authorized accounting consultants, with a response rate of 13, 83 %. The participants responded to assertions about internal control and ethical guidelines. The result from the study shows no significance for influence of time pressure. Although a tendency of calming effect from ethical guidelines and experience was noticed.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden.
Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller. Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet. Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät. Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse. Däremot kan auktoriserade redovisningskonsulters agerande inte förklaras utav varken professionell eller organisationell identitet. Vidare är auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt relationsbaserad och inte situationsbaserad.
Background: Authorized public accountants and authorized accounting consultants have varying degrees of secrecy, which is currently under debate in Sweden. Previous research has demonstrated that individuals behave differently depending on whether they have professional identity or organizational identity. It is therefore interesting to investigate how the authorized public accountants, authorized accounting consultants and persons with dual professional roles behavior is influenced by professional and organizational identity. Purpose: The purpose is to explain how professional and organizational identities affect authorized public accountants, authorized accounting consultants and persons with dual professional roles conduct in secrecy. Method: The study was an abductive research approach and consists of a qualitative investigation, and partly by a quantitative survey. The qualitative pilot study consisting of semi-structured telephone interviews and the quantitative survey is a survey design consisting of a web survey. Results: Professional identity affects authorized public accountants conduct on confidentiality when discussing with his closest colleague or his client's board to a greater extent than organizational identity. That is, the stronger professional identity of authorized public accountants, the less important they perceive that it is to maintain confidentiality when discussing with his closest colleague or with his client board of directors. However, authorized accounting consultants behavior cannot be explained out of either professional or organizational identity. Further, the authorized public accountants conduct into secrecy relationship based and not based situation.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

Bakgrund Penningtvätt är en typ av ekonomisk brottslighet där olagligt förtjänta pengar tvättas rena i den lagliga ekonomin. Cirka 130 miljarder kronor penningtvättas årligen i Sverige och eftersom det görs genom den lagliga ekonomin påverkar det samhället. Auktoriserade redovisningskonsulter arbetar nära kunders ekonomi och har tillgång till deras transaktioner. År 2018 anmäldes endast 7 fall av 19 306 av misstankar om penningtvätt från verksamhetsutövare inom revision och bokföring, trots auktoriserade redovisningskonsulters förutsättningar att upptäcka penningtvätt visar statistiken en annan riktning. Syfte Syftet med studien är att utforska varför auktoriserade redovisningskonsulter anmäler få fall av misstankar om penningtvätt. Metod Denna kvalitativa studie har främst en deduktiv ansats. Teorierna Beslutsteori, Struktur respektive bedömning, Bedrägeritriangeln och Modiferingsmodellen inom bedrägeri & revision har tillämpats på empiri. Det empiriska materialet har samlats in genom primärdata i form av intervjuer och har sedan analyserats med en tematisk analysmetod. Slutsats Studiens resultat visar flera olika anledningar varför få fall av misstankar om penningtvätt anmäls av auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningarna kan vara att auktoriserade redovisningskonsulter har för lite kunskap och förståelse om penningtvätt samt att de bedömer bort risker i ett för tidigt skede. Studien bidrar med att uppmärksamma auktoriserade redovisningskonsulter om penningtvätt och hur förändringar bör ske för att kunna öka antalet anmälningar.
Introduction Money laundering is a kind of financial crime, illegal earned money is washed through the legal economy. About 130 billion SEK is money laundered annually in Sweden and since the money laundry is done through the legal economy it affects the society at large. Authorized accounting consultants work closely with customers’ finances and they have access to their transactions. In 2018 there were 19 306 suspicions of money laundering that were reported. Only 7 of these cases were reported by operators in auditing and accounting, despite the fact the authorized accounting consultants have the preconditions to detect money laundering even though statistics shows otherwise. Purpose The purpose of the study is to explore why authorized accounting consultants reports only a few cases of money laundering suspicions. Method This qualitative study mainly has a deductive approach. The theories used throughout the study are Decision theory, Structure and judgement, The fraud triangle and The modification model in fraud and auditing. These theories have been applied to empirical data throughout the study. The empirical data has been collected through primary data, interviews, which has been analysed with a thematic analysis method. Conclusion The study shows several different reasons why only a few cases of money laundering suspicions are reported by authorized accounting consultants. The reasons for the few reports of money laundering may be that authorized accounting consultants lack knowledge and understanding of money laundering. Risk assessment at an early stage is another contributing factor. The study coerces authorized accounting consultants to pay closer attention to money laundering and how changes should take place in order to increase the number of reports.