Dissertations / Theses on the topic 'Auktoriserad revisor'

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.

Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

Vi har utgått ifrån att vägen till att bli auktoriserad revisor börjar när individen har tagit sin gymnasieexamen. Individen börjar kanske arbeta och får arbetslivserfarenhet inom redovisning. Arbetet kan pågå under den akademiska utbildningen och fram till dess att individen blir anställd som revisorsassistent. Tiden mellan revisorsassistent och tills individen blir auktoriserad revisor kallar vi för total auktorisationstid. Den totala auktorisationstiden består av effektiv auktorisationstid och arbetsavbrott. Effektiv auktorisationstid är den tiden som revisorsassistenten har arbetat heltid med sin anställning. I vår undersökning har vi utgått ifrån den effektiva auktorisationstiden. Alla individen gör inte arbetsavbrott, därför blir det mer jämförbart mellan individerna om man bortser ifrån arbetsavbrottet.

Vi anser att individuella karakteristiska drag påverkar den effektiva auktorisationstiden. Vi hävdar att könet påverkar den effektiva auktorisationstiden och att det tar längre tid för en kvinna. När en kvinna får barn ändras ofta hennes värderingar, från att tidigare prioritera arbetet till att istället prioritera familjen. Vi anser att ålder påverkar den effektiva auktorisationstiden eftersom en yngre revisorsassistent har sin studieteknik färsk, vilket gör att de vet hur de ska studera för att minnas mer till provet. Vi anser att den effektiva auktorisationstiden påverkas av en stark motivation, en god hälsa baserad på konditionsträning och en stresstålighet. En person som har en starkare motivation tar till sig kunskapen från uppdragen mycket snabbare än en person som inte har lika stark motivation. Fysisk träning gör att en person orkar mer, tänker klarare och blir mindre sjuk. En person som har medelhög stressnivå upplever att hanteringsförmågan och förmågan till anpassning är större än den press personen utsätts för.

I de sociala egenskaperna kommer en persons effektiva auktorisationstid att påverkas av personens arbetslivserfarenhet av redovisningsarbete och sociala miljö. Både den sociala miljön som personen befann sig i under sin ungdom, d v s klassursprung och den som personen befann sig i under sin utbildning, framför allt under sin akademiska utbildning. En person som föds i en högre social klass vet mer om vilka normer och värderingar som väntar dem eftersom personen har anammat föräldrarnas egenskaper och livsstil. En uppdragsgivare som har examen från en prestigefull skola väljer att ge de mer betydande uppdragen till en person som har examen från samma prestigefull skola eller från liknande prestigefull skola. Arbetslivserfarenhet av redovisning innan en person börjar arbeta på en revisionsbyrå gör att den får lättare att komma in i arbetsuppgifterna och förstå organisationskulturen.

Den organisation som revisorassistenten blir anställd i kan påverka den effektiva auktorisationstiden genom att erbjuda varierande arbetsuppgifter på grund av sin storlek, att ge stöd med en eller flera mentorer samt möjliggör för den nyanställde att byta position under sin anställningstid. Den medelstora revisionsbyrån har tillräckligt många små och stora klienter för att revisorsassistenten ska få rätt förutsättningar inför revisorsproven. Mentorn kan dela med sig av sin kunskap och ge råd till personen om vad som är viktigt att kunna. En person som har bytt position oftare har fått arbeta med mer varierade uppdrag, får mer bred erfarenhet.

Utifrån vår teori har vi skapat hypoteser som vi har valt att testa genom en telefonsurvey. Vi har intervjuat revisorer som har skrivit det nya EU anpassade revisorsprovet och fått sin auktorisation under åren 1999-2004. Vi valde det nya revisorsprovet eftersom det är mest aktuellt idag och i framtiden. Vår svarsfrekvent blev 81 % av 74 auktoriserade revisorer.

Vår teori har visat sig förklara två tredjedelar av den effektiva auktorisationstiden. De faktorer som vi fann ha ett samband med den effektiva auktorisationstiden var motivationen och åldern. Faktorer med ett svagt samband med den effektiva auktorisationstiden är stress och examensplats. Teorin har även visat en antydan till att antal positionsbyten har ett samband med den effektiva auktorisationstiden. Våra övriga faktorer som var; kön, hälsa, arbetslivserfarenhet, social klass, mentor och revisionskontorets storlek visade sig inte ha något samband med den effektiva auktorisationstiden.

En person som vill göra en snabb karriär inom revisorsyrket bör börja som revisorsassistent direkt efter avklarade studier, eftersom åldern ger en längre effektiv auktorisationstid. En stark motivation ger mer intresse för arbetet och ökar individens målmedvetenhet som i sin tur leder till att individen söker sig till nya utmaningar. En person som vill korta ner sin effektiva auktorisationstid bör lära sig att hantera stress, eftersom vår empiriska undersökning har visat att de personer som har medelhög stressnivå har kortare effektiv auktorisationstid.

Bakgrund och problem: ISA är det internationella regelverk som reglerar hur en revision ska utföras. En revisor ska planera sin arbetsprocess på ett strukturerat och noggrant vis och inför varje revision fastställa ett väsentlighetsbelopp som motsvarar det fel en extern intressent av ett företag kan acceptera. Väsentlighetsbeloppet får en direkt påverkan på hur omfattande revisionen blir. Processen med att fastställa väsentlighetsbeloppet regleras inte tydligt i regelverket vilket medför risk för varierande bedömningar. Eftersom området saknar reglering ser vi det därför som viktigt att delge personer som saknar insyn i branschen en inblick i hur en revisors arbetsprocess fungerar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad kunskap om hur auktoriserade revisorer fastställer väsentlighetsbeloppet vid planeringen av en revision. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts med övervägande induktiv ansats. Det har genomförts intervju med tio auktoriserade revisorer med öppna frågor utifrån en uppgift som de utfört på förhand. Slutsats: Revisorerna gör en bedömning genom att identifiera och analysera kvalitativa faktorer och tillämpa kvantitativa beräkningsmodeller. Utifrån analysen och empirin har det framkommit att revisorerna är överens om vilka faktorer som är mest relevanta. Däremot bidrar revisorernas personlighet, professionella bedömningar och magkänsla till att väsentlighetsbeloppet slutligen varierar kraftigt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur de auktoriserade revisorerna påverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lägger ner på vidareutbildning samt hur de gör för att upprätthåller sin kompetens. Vi har använt oss av ett positivistiskt synsätt och utformade en enkät som bestod av nio frågor av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen utgår från intressentmodellen och instituionell teori. Vårt resultat blev att en auktoriserad revisor påverkas av olika sorters påverkan. Den normativa påverkan som en auktoriserad revisor påverkas av beror bland annat på kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler. Den mimetiska påverkan handlar om att man vid osäkerhet försöker härma någon som är framgångsrik inom området. De auktoriserade revisorerna vänder sig till externa specialister. Den tvingande påverkan beror på Revisorslagen och Revisionslagen. För att kunna följa dessa lagar känner de auktoriserade revisorerna ett behov av vidareutbildning.

De kommunala aktiebolagen måste granskas av en auktoriserad revisor. Dock måste dessa upphandlas enligt LOU. LOU har kritiserats för att påverka vilka faktorer som avgör vilken revisionsbyrå som upphandlas. De kommunala aktiebolagen har också kritiseras för att brista i transparens. Få tidigare studier har fokuserat på revision inom kommunala aktiebolag på grund av att det hamnar mellan två forskningsfält. Därför är det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar om sakkunnig yrkesrevisorer anlitade av kommunens revisorer och auktoriserad revisor i kommunens bolag upphandlas från samma revisionsbyrå eller inte. Studien har en deduktiv ansats eftersom befintliga teorier härleds och ligger till grund för studiens hypoteser. En tvärsnittsstudie har genomförts för att förklara sambandet mellan olika faktorer och valet av revisionsbyrå. Empirin består av primär- och sekundärdata och datainsamling har gjorts genom dokumentstudier samt en enkätundersökning. Detta analyseras sedan med hjälp av regressionsanalyser. Studiens resultat visar att det finns faktorer som förklarar valet av revisionsbyrå. Upphandlingsprocessen uppvisar ett signifikant samband med valet av revisionsbyrå.
Municipal corporations require auditing by a certified auditor. These must be procured in accordance with Swedish legislation (LOU). However, this process of procurement has been criticized for affecting auditor choice while Municipal corporations have been criticized for lacking transparency. The fact that municipal corporations are considered part of both the private and public sector have lead to few studies focused on this type of organization. Auditing in municipal corporations is therefor of interest to study. The aim of this thesis is to explain which factors affect whether or not municipal auditors and certified auditors for the municipal corporations are procured from the same audit firm. A deductive approach is used for creating hypotheses based on existing theories. In order to explain the relationship between different factors and the choice of audit firm we use a cross-sectional design. Secondary data is gathered through documents and a survey is designed for the purpose of collecting primary data. The data is analyzed through regression analysis. Results show factors affecting the choice of audit firm. There is a significant relationship between the procurement process and the choice of audit firm.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .

Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen.

Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.

Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter.

Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.

Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.

Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling.

Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey. Vårt urval bestod av 385 individer som var godkända revisorer år 2000. Webbenkäten skickades ut till de verksamma revisorerna och telefonsurvey genomfördes med ett antal före detta revisorer som lämnat branschen. Den totala svarsfrekvensen blev 28%.

Vår slutsats är att män och kvinnor har lika stora möjligheter att nå auktorisation.

De faktorer som påverkar auktorisationsbenägenheten är ålder och motivation som dock inte är könsspecifika utan är knutna till individen. Vi fann att de kvinnliga revisorerna känner sig mindre inkluderade i företagskulturen än sina manliga kollegor. Undersökningen pekar också på att kvinnor inte är överrepresenterade bland dem som lämnar yrket och att de som slutar som revisorer går över till att arbeta med redovisning.

Bakgrund: Inom revisorsyrket är personalomsättningen hög vilket har medfört att antalet kvalificerade revisorer i Sverige har minskat med 23 procent sedan år 2009. Branschorganisationen varnar för att en brist på revisorer kommer uppstå om trenden inte vänder. För att nå auktorisation har både revisorerna och byråerna investerat tid, arbete och kapital ändå väljer många auktoriserade revisorer att lämna yrket. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för varför auktoriserade revisorer väljer att lämna yrket. Metod: Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och är baserad på 14 semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är före detta auktoriserade revisorer som valt att lämna yrket som revisor. Slutsats: Auktoriserade revisorer lämnar yrket som revisor av flera olika anledningar och det finns inget enhetligt svar på varför de väljer att lämna. Det är många delar som spelar in när det handlar om deras val att lämna vilket gör det komplext. Valet att lämna är personligt, men från de teman och mönster som har framträtt är det delar som har att göra med själva revisorsyrket (så som strukturen, partnerskapet, ledarskapet, arbetsuppgifterna, arbetsbördan och mentaliteten) som gör att revisorer lämnar. Men även omständigheter runt om revisorn (som familjeliv, längtan till andra sidan och externa erbjudanden) påverkar beslutet.

The most common way for small companies in Sweden to finance themselves is through loans from various credit institutions. In recent years, financial crises have affected the regulation of credit and, above all, the limited credit management has affected smaller companies, as they are considered to be a greater risk for creditors. Since the audit obligation was abolished in Sweden in 2010, only 30 percent of the companies are required by law to have an auditor. In addition, 80 percent of all start-ups choose not to hire an auditor. Earlier research suggests that auditing can be an important factor in reducing the risk and thereby the interest cost on lending to small businesses, as an auditor can contribute to ensuring the reliability of the company's financial reports. In addition, previous studies describe that companies that hires auditors who work at a large and well-known audit firm, known as the Big Four auditor, or who have a higher education level, receive a lower interest cost. Since there are no previous quantitative studies based on the Swedish context, this study aims to test and explain whether there is a link between the voluntary audit and the company's interest costs in Sweden. Furthermore, the study aims to test and explain whether the relationship is dependent on the type of auditor that is hired. Through a literature study, three hypotheses are formulated, which are tested in this study using statistical tests. The tests are based on 327 randomly selected companies' annual reports and each hypothesis is tested separately to be able to fulfill the purpose of the study. The result shows that there is a significant correlation between the use of an auditor and a company's interest costs. However, the study does not strengthen previous research on whether a Big Four auditor or an authorized auditor lowers the interest cost of a company. The conclusion of the study is therefore that companies in Sweden that are not required to be audited should hire an auditor to obtain lower costs for borrowed capital, but which type of auditor the company hires is less important.
Det vanligaste sättet för mindre företag i Sverige att finansiera sig på är genom lån från olika kreditinstitut. De senaste årtionden har olika finansiella kriser påverkat regleringen kring kreditgivning och främst har den åtstramade kredithanteringen drabbat mindre företag eftersom dessa anses utgöra en större risk för kreditgivarna. Sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010, är det endast 30 procent av de svenska aktiebolagen som enligt lag måste ha en revisor. Dessutom väljer 80 procent av alla nystartade företag att inte anlita någon revisor. Tidigare forskning menar att revision kan vara en viktig faktor för att risken och därmed räntekostnaden vid kreditgivning till små företag ska minska, eftersom en revisor kan bidra med att säkerställa tillförlitligheten i företagets finansiella rapporter. Dessutom beskrivs i tidigare studier att företag som anlitar revisorer som arbetar på en stor och välkänd revisionsbyrå, så kallade Big Four-revisorer, eller som har en högre utbildningsnivå, erhåller en lägre räntekostnad. Då det inte finns tidigare kvantitativa studier som baseras på en svensk kontext syftar denna studie till att testa och förklara huruvida det finns ett samband mellan den frivilliga revisionen och företagets kostnader för lånat kapital i Sverige. Vidare syftar studien till att testa och förklara om sambandet är beroende av vilken typ av revisor som anlitas. Genom en litteraturstudie formuleras tre hypoteser, vilka testas med hjälp av ett flertal statistiska tester. Testerna utgår från 327 slumpmässigt utvalda företags årsredovisningar och varje hypotes testas var för sig för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att det finns ett signifikant samband mellan anlitandet av en revisor och ett företags kostnader för lånat kapital. Däremot stärker inte studien tidigare forskning angående huruvida anlitandet av en Big Four-revisor eller en auktoriserad revisor sänker räntekostnaden i ett företag. Slutsatsen för studien är därför att icke-revisionspliktiga aktiebolag i Sverige bör anlita en revisor för att erhålla lägre kostnader för lånat kapital, men vilken typ av revisor företaget anlitar är av mindre betydelse.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning.
Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden.
Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats.

Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.

En revisor ska utifrån ett opartiskt och självständigt förhållningssätt granska ett företags redovisning. Uppdraget som revisorn genomför ska enligt gällande lagar genomföras helt oberoende. Det innebär att revisionen inte ska påverkas av yttre omständigheter eller personliga agendor. Under pandemin som pågår har revisorerna en viktig samhällsfunktion. Dels ur ett granskande perspektiv, men även andra uppdrag som exempelvis rådgivning fyller en viktig funktion i dagsläget. Revisorns arbetsuppgifter handlar till stor del om att skapa goda och hållbara kundrelationer. Anledningen till det är att företagen ska känna ett förtroende och att revision ska vara legitim.   Covid-19 är en global pandemi som orsakat stora förändringar i samhället såväl ekonomiskt som socialt. Mängder av företag har tvingats till åtgärder som att permittera personal och i vissa situationer avyttra sina verksamheter. Politiska aktörer har tvingats till nödåtgärder som till exempel innefattar stödpaket till de företag som drabbats av pandemin. Dessa stödpaket innehåller olika typer av ersättningar för permittering och fasta kostnader.  Studiens syfte är att granska hur revisorns arbetsuppgifter påverkas av den pågående Covid-19 pandemin. Studien är av kvalitativ karaktär vilket innebär att resultatet bygger på genomförda intervjuer med revisorer i Sverige. Avgränsningarna som gjorts är att endast auktoriserade revisorer varit aktuella för studien samt att vi endast fokuserat på Sverige.  Studien indikerar att majoriteten av revisorerna upplever en förändring i deras arbetsuppgifter utifrån flera parametrar. Relationerna och mötena mellan revisor och kund har blivit allt mer digitaliserade som en konsekvens av pandemin. Fysiska kundmöten har minskat avsevärt vilket innebär att tidigare uppbyggda relationer har varit en viktig faktor för revisorerna. Majoriteten av revisorerna menar även att antalet situationer där oberoendet och objektiviteten behöver utvärderas har ökat i samband med att företag får ekonomiska problem. Stödpaketen som staten fördelar ut till företag har skapat en ny typ av revision för revisorerna. Granskningen av dessa stöd har lett till en ökad arbetsbörda.  Våra slutsatser är att pandemin har påverkat revisorns arbetsuppgifter utifrån flera aspekter. Utvecklingen av digitaliseringen har ökats på med anledningen av pandemin. Mindre fysisk kontakt har gjort att revisorerna använder sig av fler digitala hjälpmedel vid exempelvis kundmöten. Vi ser en tydlig förändring när det gäller fortlevnadsprincipens aktualitet. Allt fler företag drabbas av ekonomiska problem vilket har gjort revisorns bedömning av fortsatt drift mer aktuell. Studien indikerar också att stödpaketen som fördelats till företagen har gjort bedömningen av den fortsatta driften mer komplex. Vilket i sin tur har lett till att revisorerna vidtagit åtgärder. Till exempel genom ytterligare informationsinsamling av prognoser och rapporter för att kunna säkerställa sin bedömning.
An auditor must, based on an impartial approach, review a company's accounts. The assignment performed by the auditor must, in accordance with applicable law, be carried out completely independently. During the ongoing pandemic, the auditors have an important societal function. Partly from an reviewing perspective, but also other assignments such as counseling fulfill an important function in the current situation. The auditor's tasks is largely about creating good and sustainable customer relationships. Covid-19 is a global pandemic that has caused major changes in the society both economically and socially. Lots of companies have been forced to take measures such as laying off staff and in certain situations divesting their companies. Political actors have been forced to take emergency measures that, for example, include support packages for the companies affected by the pandemic. The purpose of the study is to review how the auditor's tasks is affected by the ongoing Covid-19 pandemic. The study is of a qualitative nature, which means that the results are based on conducted interviews with auditors based in Sweden. The delimitations that have been made are that only authorized accountants have been relevant for the study and that we have only focused on Sweden. The study indicates that the majority of auditors experience a change in their tasks based on several parameters. The relationships and meetings between auditor and customer have become increasingly digital as a consequence of the pandemic. Physical customer meetings have decreased significantly, which means that previously built relationships have been an important factor for the auditors. The majority of the auditors also believe that the number of situations where independence and objectivity need to be evaluated has increased due to companies having financial problems. The support packages that the state distributes to companies have created a new type of audit for the auditors. Our conclusions are that the pandemic has affected the auditor's tasks based on several aspects. The development of digitalization has increased due to the pandemic. Less physical contact has led to the auditors using more digital solutions at, for example, customer meetings. We see a clear change in the topicality of some principles. More and more companies are suffering from financial problems, which has made the auditor's assessment of continued operations more relevant. The study also indicates that the support packages distributed to the companies have made the assessment of continued operations more difficult. (This essay is written in Swedish).

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen.
The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

En förutsättning för att revisionsbyråer skall överleva, är att lägga fokus på både förbättring och förnyelse av tjänster och produkter. Detta för att företag kontinuerligt behöver anpassa sitt utbud till den externa miljöns skiften och föränderliga efterfrågan. Syftet med denna studie är att förklara hur integrerat ledarskap påverkar förmågan att uppnå ambidexterity i revisionsbyråer. Studien har för avsikt att utforska olika ledarskapsstilar och eventuella samband mellan dessa och ambidexterity i revisionsbyråer. Genom användning av relevant teori och angränsande litteratur som berör integrerat ledarskap och ambidexterity, har en modell tagits fram som undersöker kopplingar mellan de aktuella ledarskapsstilarna och ambidexterity i revisionsbyråer. Med hjälp av en enkätundersökning som skickades till auktoriserade och godkända revisorer, har modellen testats empiriskt. Detta resulterade i 141 svar, där 104 svar var fullständiga. Resultaten av studien indikerar att ingen av de testade ledarskapsstilarna kan signifikant förklara någon påverkan på ambidexterity, dock tyder resultatet på att en auktoriserad revisor har en negativ påverkan på ambidexterity i förhållande till en godkänd revisor. Tidigare forskning tyder på att ambidexterity påverkas av faktorer som inte berörs i denna studie. Möjligtvis  har dessa faktorer starkare påverkan på ambidexterity än integrerat ledarskap vilket kan vara anledning till varför något förklarande samband på området inte kunnat påvisas. Oavsett vad som styr ambidexterity verkar revisionsbyråer i en föränderlig miljö vilket medför att förbättringar av befintligt utbud är viktigt att fokusera på samtidigt som helt nya tjänster verkar behövas för långsiktig överlevnad. Kunskap vad gäller hur ledarskap påverkar ambidexterity kan medföra att revisionsbyråer får en inblick om vad som kan öka deras överlevnad. Genom en balans mellan exploaterande och utforskande innovationer, kan konkurrenskraften stärkas för byråerna.
A prerequisite for audit firms to survive, is focus on both improvement and renewal of services and products. This because companies constantly need to adapt their range of services and products to the external environment fluctuations and changing demands. The purpose of the study is to explain how integrated leadership affects the ability to achieve ambidexterity in accounting firms. The study aims to explore various leadership styles and potential relationships between them and ambidexterity in audit firms. Thru use of relevant theory and adjoining literature regarding integrated leadership and ambidexterity, a model has been produced which examines connections between the current leadership styles and ambidexterity in audit firms. With the help of a questionnaire sent to authorized and approved auditors, the model has been tested empirically. This resulted in 141 responses, with 104 completed responses. The results of the study indicates that none of the tested leadership styles can explain effect on ambidexterity, however, the result shows that authorized auditors have a negative correlation with ambidexterity in relation to approved auditors. Recent research indicates that ambidexterity is affected by factors not being covered in this study. Possibly these factors have stronger effect on ambidexterity than integrated leadership which may be the reason why no explaining relationship has been found on the matter. Regardless what governs ambidexterity audit firms operates in a changing environment, which makes improvements of existing supply important to focus at the same time as new services seem to be needed for long term survival. Knowledge regarding how leadership affects ambidexterity implies that audit firms get a glimpse of what could increase their survival. Through a balance between exploitative and explorative innovation, it contributes to improving the competitiveness of the firms.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller. Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet. Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät. Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse. Däremot kan auktoriserade redovisningskonsulters agerande inte förklaras utav varken professionell eller organisationell identitet. Vidare är auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt relationsbaserad och inte situationsbaserad.
Background: Authorized public accountants and authorized accounting consultants have varying degrees of secrecy, which is currently under debate in Sweden. Previous research has demonstrated that individuals behave differently depending on whether they have professional identity or organizational identity. It is therefore interesting to investigate how the authorized public accountants, authorized accounting consultants and persons with dual professional roles behavior is influenced by professional and organizational identity. Purpose: The purpose is to explain how professional and organizational identities affect authorized public accountants, authorized accounting consultants and persons with dual professional roles conduct in secrecy. Method: The study was an abductive research approach and consists of a qualitative investigation, and partly by a quantitative survey. The qualitative pilot study consisting of semi-structured telephone interviews and the quantitative survey is a survey design consisting of a web survey. Results: Professional identity affects authorized public accountants conduct on confidentiality when discussing with his closest colleague or his client's board to a greater extent than organizational identity. That is, the stronger professional identity of authorized public accountants, the less important they perceive that it is to maintain confidentiality when discussing with his closest colleague or with his client board of directors. However, authorized accounting consultants behavior cannot be explained out of either professional or organizational identity. Further, the authorized public accountants conduct into secrecy relationship based and not based situation.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score). With the help of Kohlberg moral development theory identification was made of an auditor's capacity for ethical reasoning. The empirical material shows that the averages of the Swedish public accountants land on Kohlberg conventional level. This means that audi-tors have a relatively high capacity for ethical reasoning. The result also shows that there is no link between participation in ethics courses and capacity for ethical reason-ing. The conclusion is that the Swedish auditors have a relatively high ability to manage conflicts of interest and make ethical decisions, but to provide independent audit the au-ditors need to be on the highest level in Kohlberg moral development theory. The accounting firms should offer ethics courses in greater extant to improve auditors' abili-ty to ethical reasoning.

Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka varför inte fler godkända revisorer väljer att bli auktoriserade. Av de nästan tvåtusen registrerade godkända revisorerna, är det endast cirka trettio procent som är godkända med revisorsexamen. Uppsatsens metoden är vald efter en abduktiv ansats med en kvalitativ inriktning där insamlingen av data till det empiriska materialet har skett genom personliga intervjuer med åtta revisorer som varit godkända och yrkesverksamma under minst tio år. Intervjuerna har skett på revisorerna kontor på totalt fem olika orter i Blekinge, Kalmar och i Kronoberg län. Undersökningens slutsats visar att de intervjuade revisorerna är nöjda och tillfredställda med arbetsuppgifterna de har idag. De har hittat sin karriär och valt att inte nå en högre position som auktoriserad revisor. En titel som auktoriserad revisor eller en högre lön var inga incitament för att bli auktoriserad. Det finns ingen större behörighetsskillnad emellan dem utan mest en teoretisk kompetensskillnad. En godkänd revisor kan lika väl som en auktoriserad vara ledare av ett team, chef på en revisionsfilial eller ha en egen revisionsbyrå.

In 2010 the mandatory audit was abolished for small companies in Sweden. Today, 14% of the companies choose to voluntarily be revised despite the fact that obligation under the law does not exist. The purpose of this study is to explore what drives these companies to have a voluntary audit. As part of the aim, this study explores what audit firms are demanded to the greatest extent of its clients, after the abolishment of the mandatory audit as well as whether the characteristics of the auditor may be significant. The analysis is based on data from 4 000 annual reports from 1 000 Swedish small companies where annual reports from 2010 to 2014 were reviewed. The results indicate that companies with high total assets and high debt (D/E) have a positive relationship with voluntary audit. Furthermore, it was found that authorized accountants are demanded to a greater extent than approved auditors are. No significant differences were found between audit firms in this aspect. This study contributes to the previous literature, as it is the first of its kind to analyze drivers of voluntary auditing from a Swedish context where economic, legal and cultural aspects are different from other countries. In addition, this study analyzes what audit firms that are demanded to the greatest extent of its clients, which has not been included in previous studies regarding voluntary audit.
År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 14 % av bolagen väljer idag att frivilligt bli reviderade trots att skyldighet enligt lag ej föreligger. Syftet med denna studie är att utforska vad som driver dessa bolag att ha frivillig revision. Som en del i syftet ingår även att studera vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter efter slopandet av revisionsplikten samt om egenskaperna hos revisorn kan ha betydelse. Analysen baseras på data från 4 000 årsrapporter från 1 000 svenska små aktiebolag. Årsrapporterna från 2010 till 2014 har granskats. Resultaten tyder på att bolag med hög balansomslutning och hög skuldsättning (S/E) har ett positivt samband med frivillig revision. Vidare visade det sig att auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än vad godkända revisorer gör. Inga väsentliga skillnader kunde dock hittas mellan revisionsbyråerna i denna aspekt. Denna studie bidrar till den tidigare litteraturen eftersom den är den första i sitt slag att analysera vilka faktorer som driver frivillig revision utifrån en svensk kontext där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig från andra länder. Dessutom analyserar studien vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter, något som tidigare inte inkluderats i studier om revisionsplikten.

Revisorer har en viktig funktion i samhället där de med professionell skepticism ska säkerställa att företagets räkenskaper sköts utefter de lagar och regler som fastställts. Därför är det viktigt att se till att revisorer inte förfar oredligt genom tillsyn och kvalitetskontroller av bland annat Revisorsinspektionen. Trots denna tillsyn förekommer brister i revisionsberättelsen och när bristerna är av allvarlig beskaffenhet är den disciplinära verksamheten av Revisorsinspektionen betydelsefull genom verkställandet av påföljder. Under året 2017 avgjorde Revisorsinspektionen 44 ärenden där revisorn fick en påföljd, antingen varning, erinran eller upphävande av godkännande eller auktorisation. Syftet med studien är att undersöka vilka de mest frekventa bristerna som förekommer i de svenska disciplinärendena är, för att förstå vilka brister som kan leda till revisionsmisslyckanden. Metoden har i grunden en kvalitativ forskningsdesign där Revisorsinspektionens disciplinärenden avgjorda år 2017 har studerats. Urvalet ledde till 44 ärenden, varav 4 ärenden var bortfall. Framtagningen av kategorierna samt underkategorier av specifika brister gjordes, utöver disciplinärenden, med hjälp av tidigare forskning och stöd av Weberprotokollet. Sex kategorier med underliggande brister identifierades i den framtagna empirin. De kategorierna som förekom mest frekvent visade sig vara granskning och underlåtit något, där framförallt underkategorierna ospecificerade intäkter och underlåtenhet att rapportera i revisionsberättelsen innehöll de mest frekventa bristerna.

In conjunction with the progress of automation and digitalisation in the audit industry, the opportunities for a continuous audit have increased. There are indications that real-time updates of the audit process are becoming more common within the audit profession, which allows auditors to continuously analyse and control the audited company. Today, a clear change can be identified within the industry in the form of a more proactive audit, increased efficiency and more frequent audit and reporting. The purpose of this study is to investigate how certified public accountants in the four leading agencies in the auditing industry are affected by a continuous audit. The investigation is quantitative with a deductive approach. To test our assumptions, a survey was sent to certified public accountants belonging to PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. We use surveys to investigate whether implementation of a continuous audit affects the audit process, generally accepted auditing standards, risk assessment and quality in the audit as previous research shows. The results and conclusion of the study show that the quality of the audit has been positively affected by the implementation of a continuous audit. Specifically, the implementation of a continuous audit has improved the auditors' ability to identify essential errors in the client's accounting and reporting. Furthermore, the result indicates that auditors working in an agency, where a continuous audit has been implemented, ensure the quality of financial information in great extent. In addition, the results show that, the audit process and the risk assessment process become more continuous when implementing a continuous audit. A limitation of the study is that the sample only consists of certified public accountants in PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. A suggestion for further research is to implement a similar study with a selection of small or medium-sized audit agencies, with the aim of examining differences in relation to the size of the agencies. Another suggestion for further research is to use a qualitative method to gain a deeper insight into how certified public accountants’ reason about a continuous audit.
I samband med automatiseringens och digitaliseringens framfart inom revisionsbranschen har möjligheterna för löpande revision ökat. Det föreligger indikationer på att realtidsuppdateringar av revisionsprocesser blir allt vanligare inom revisionsyrket, vilket möjliggör för revisorer att löpande följa upp och kontrollera det granskade företaget. Idag kan en tydlig förändring identifieras inom branschen i form av en mer proaktiv revision, ökad effektivitet samt en mer frekvent granskning och rapportering. Syftet med denna studie är att undersöka hur auktoriserade revisorer i de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen förhåller sig till löpande revision. Studien är av kvantitativt slag med en deduktiv ansats. För att testa våra antaganden har enkäter skickats ut till auktoriserade revisorer tillhörande PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Undersökningen görs för att identifiera om implementering av löpande revision påverkar revisionsprocessen, god revisionssed, riskbedömning och kvalitet i revisionen, vilket tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar att kvaliteten i revisionen påverkas positivt vid implementeringen av löpande revision. Implementeringen har förbättrat revisorernas förmåga att identifiera väsentliga felaktigheter i klientens redovisning och rapportering. Vidare indikerar resultatet på att revisorer som arbetar i en revisionsbyrå, där löpande revision implementerats, i stor utsträckning säkerställer kvaliteten i finansiell information. Resultatet visar dessutom att det framförallt är gransknings- och riskbedömningsprocessen som blir mer löpande vid implementering av löpande revision. En begränsning med studien är att urvalet endast består av auktoriserade revisorer i PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Ett alternativ till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett urval bestående av små eller medelstora revisionsbyråer i syfte att undersöka skillnader i förhållande till byråernas storlek. Ett annat förslag till vidare forskning är att använda en kvalitativ ansats för att få en djupare insikt i hur auktoriserade revisorer resonerar kring löpande revision.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige. Vi har i denna studie konstaterat att ryktet var viktigast för revisorerna. Revisorerna menade att varumärket gav en kvalitetsstämpel på revisionen, att ryktesrisken var svår att skydda sig mot, att den påverkade deras personliga karriärmöjligheter samt att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd. Majoriteten av revisorerna menade att det fanns en skadeståndsrisk för revisorer men att deras revisionsbyrås riskbedömning och resurser eliminerade skadeståndsrisken.

I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows:

• The employer requires this.
• The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such.
• The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department.

Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att:

• Arbetsgivaren ställer det som krav 
• Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan.
• Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning.

 

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end.
Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.