Academic literature on the topic 'Auktoritärt och demokratiskt ledarskap'

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership
Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen.
What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases.

Betyg 2021-06-04

Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Covid-19 pandemin har påverkat hela samhället på olika sätt. Vård-och omsorgsbranschen är en bransch som har drabbats hårt då det har lett till stora påfrestningar inom äldreomsorgen, vilket i sin tur har lett till omställningar i arbetssätt. Detta har resulterat i ökade krav på bland annat enhetschefer och medarbetare som verkar inom denna bransch. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur enhetschefer inom vård- och omsorgsorganisationer anpassar sitt ledarskap under en kris. För att besvara studiens syfte har det formulerats en forskningsfråga som berör hur enhetschefer har anpassat sitt ledarskap under coronakrisen.Denna uppsats vill undersöka ledarnas uppfattningar och egna berättelser av hur deras ledarskap har anpassats under krisen. Därmed utgår studien ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där data har samlats in genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju enhetschefer som arbetar inom vård- och omsorgsbranschen. Studien är baserad på teorier och litteratur som handlar om ledarskap inom vård- och omsorgsbranschen, hur ledarskap anpassar sig till olika situationer samt ledarskap i kris. Därtill har studien utgått ifrån två huvudsakliga ledarstilar vilka är det demokratiska och auktoritära ledarskapet. Resultatet av studien visar att ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen präglas av en demokratisk ledarstil men att ledarskapet anpassades under coronakrisen till en mer auktoritär ledarstil. Studien är skriven på svenska.
It is without question that the covid-19 has brought about one of the most unprecedented healthcare crises of our time. The healthcare industry is an industry that has been greatly affected as it has led to great strains in elderly care, which has led to changes in working methods. This has resulted in a rise in demand for unit managers and workers in this sector, among other things. The study's primary goal is to determine whether and how unit managers within healthcare organizations adapt their leadership during a crisis, such as the covid-19 pandemic. In order to address the study's intent, a research question has been formulated that focuses on how unit managers have adapted their leadership during the corona crisis. This essay seeks to examine the leaders’ perceptions and own stories of how their leadership has been adapted during the crisis. Thus, the study is based on a qualitative approach where data has been collected by conducting semi-structured interviews with seven unit managers working in the healthcare industry. The research is focused on theories and literature on leadership in the healthcare sector, how leadership adapts to various circumstances and leadership in crisis with focus on democratic and authoritarian principles. According to the study's findings, leadership in the healthcare industry is characterized by a democratic leadership style however was developed into a more authoritarian leadership style during the covid-19 crisis. This study is written in Swedish.

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students. My questions are:  In what ways can the teachers develop their leadership? In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom? What do the teachers in the study consider to be a good leadership? What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks. The conclusions are that the teacher in her/his leadership needs to be democratic and allow students to affect the activities in the classroom, but also use an authoritarian leadership to get an effective classroom.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna idag är medvetna om vilka olika roller som de intar i sitt ledarskap i klassrummet, hur ledarskapet påverkar miljön, samt hur lärarna tänker kring ett effektivt ledarskap. Jag har använt mig av Thomas Scheffs teorier om de sociala banden, för att påvisa hur viktigt det är med goda relationer mellan lärare och elever för ett utvecklingsbart lärande. Jag har även använt mig av olika forskare som styrker denna teori.Utgångspunkten avseende teori har varit de tre typiska ledarrollerna: auktoritär, demokratisk och låt- gå ledarna. I syfte att belysa hur dessa ledarroller påverkar yrkesrollen. Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjufrågor, samt observationer av de intervjuade informanterna. Informanterna var tre lärare i olika åldrar ifrån en mindre skola i södra Sverige. Resultatet av min studie visar på att en blandning av alla de tre typiska ledarrollerna är det mest effektiva ledarskapet för en bra fungerande verksamhet.

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.

Sammanfattning  Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna?  För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren.  Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt.
Nej