To see the other types of publications on this topic, follow the link: Auktoritärt och demokratiskt ledarskap.
Dissertations / Theses on the topic 'Auktoritärt och demokratiskt ledarskap'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 19 dissertations / theses for your research on the topic 'Auktoritärt och demokratiskt ledarskap.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Heuermann, Nadine, and Karin Törnvall. "Ledarskapsideal : - ur ett demokratiskt-, auktoritärt- och låt-gå (laissez-faire) perspektiv." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10869.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees. Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership<br>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.
2
Haglind, Johan. "Ledarskap på byggarbetsplatsen : En fallstudie om hur ledarskapet ser ut på enbyggarbetsplats i Sverige idag och vilken ledarskapsstil somär att föredra." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekoteknik- och hållbart byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42705.
Full textAbstract:
Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen.<br>What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases.<br><p>Betyg 2021-06-04</p>
3
Fredriksson, Kim, and Julia Petersson. "Lärares ledarskapsstilar : En kvantitativ studie om elevers attityd till lärares ledarskapsstilar i relation till elevers och lärares kön." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49810.
Full textAbstract:
Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.
4
Woldegabr, Silvana, and Henon Haileab. "Ledarskap i kris : en studie som undersöker hur ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen har påverkats under coronakrisen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26532.
Full textAbstract:
Covid-19 pandemin har påverkat hela samhället på olika sätt. Vård-och omsorgsbranschen är en bransch som har drabbats hårt då det har lett till stora påfrestningar inom äldreomsorgen, vilket i sin tur har lett till omställningar i arbetssätt. Detta har resulterat i ökade krav på bland annat enhetschefer och medarbetare som verkar inom denna bransch. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur enhetschefer inom vård- och omsorgsorganisationer anpassar sitt ledarskap under en kris. För att besvara studiens syfte har det formulerats en forskningsfråga som berör hur enhetschefer har anpassat sitt ledarskap under coronakrisen.Denna uppsats vill undersöka ledarnas uppfattningar och egna berättelser av hur deras ledarskap har anpassats under krisen. Därmed utgår studien ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där data har samlats in genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju enhetschefer som arbetar inom vård- och omsorgsbranschen. Studien är baserad på teorier och litteratur som handlar om ledarskap inom vård- och omsorgsbranschen, hur ledarskap anpassar sig till olika situationer samt ledarskap i kris. Därtill har studien utgått ifrån två huvudsakliga ledarstilar vilka är det demokratiska och auktoritära ledarskapet. Resultatet av studien visar att ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen präglas av en demokratisk ledarstil men att ledarskapet anpassades under coronakrisen till en mer auktoritär ledarstil. Studien är skriven på svenska.<br>It is without question that the covid-19 has brought about one of the most unprecedented healthcare crises of our time. The healthcare industry is an industry that has been greatly affected as it has led to great strains in elderly care, which has led to changes in working methods. This has resulted in a rise in demand for unit managers and workers in this sector, among other things. The study's primary goal is to determine whether and how unit managers within healthcare organizations adapt their leadership during a crisis, such as the covid-19 pandemic. In order to address the study's intent, a research question has been formulated that focuses on how unit managers have adapted their leadership during the corona crisis. This essay seeks to examine the leaders’ perceptions and own stories of how their leadership has been adapted during the crisis. Thus, the study is based on a qualitative approach where data has been collected by conducting semi-structured interviews with seven unit managers working in the healthcare industry. The research is focused on theories and literature on leadership in the healthcare sector, how leadership adapts to various circumstances and leadership in crisis with focus on democratic and authoritarian principles. According to the study's findings, leadership in the healthcare industry is characterized by a democratic leadership style however was developed into a more authoritarian leadership style during the covid-19 crisis. This study is written in Swedish.
5
Rydström, Jonathan. "Rysslands misslyckade demokratisering : och återgången till den auktoritära styrelseformen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31615.
Full textAbstract:
When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.
6
Abdulwahab, Farah. "Ledarskap i klassrummet : Demokratiskt eller auktoritärt." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5365.
Full textAbstract:
The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students. My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership? In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom? What do the teachers in the study consider to be a good leadership? What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks. The conclusions are that the teacher in her/his leadership needs to be democratic and allow students to affect the activities in the classroom, but also use an authoritarian leadership to get an effective classroom.
7
Elia, Moreen. "Ledarskap och ledarstilar i klassrummet : Lärarens upplevelse av sin egen ledarstil: demokratisk eller auktoritär?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17037.
Full textAbstract:
The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers. My questions are: How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.
8
Persson, Emil. "Ledarskap i skolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28089.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna idag är medvetna om vilka olika roller som de intar i sitt ledarskap i klassrummet, hur ledarskapet påverkar miljön, samt hur lärarna tänker kring ett effektivt ledarskap. Jag har använt mig av Thomas Scheffs teorier om de sociala banden, för att påvisa hur viktigt det är med goda relationer mellan lärare och elever för ett utvecklingsbart lärande. Jag har även använt mig av olika forskare som styrker denna teori.Utgångspunkten avseende teori har varit de tre typiska ledarrollerna: auktoritär, demokratisk och låt- gå ledarna. I syfte att belysa hur dessa ledarroller påverkar yrkesrollen. Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjufrågor, samt observationer av de intervjuade informanterna. Informanterna var tre lärare i olika åldrar ifrån en mindre skola i södra Sverige. Resultatet av min studie visar på att en blandning av alla de tre typiska ledarrollerna är det mest effektiva ledarskapet för en bra fungerande verksamhet.
9
Göransson, Emelie, and Victoria Grimberg. "Auktoritär, demokratisk eller låt-gå? : - En studie av tre gymnasielärares ledarroller." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19270.
Full textAbstract:
Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.
10
AlRefai, Mutasem. "Lärares ledarskap utifrån elevers perspektiv : /." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176596.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna? För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren. Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt.<br>Nej
11
Nilsson, Jörgen. "Ledarskap i klassrummet : En studie om lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet i lärarrollen under utbildningstiden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31384.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning. Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet. Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende. Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap
12
Grzelak, Bartosz, and Frida Henriksson. "Auktoritära Ola Norrman och Demokratiska Svenne Svensk, eller hur var det nu? : en jämförande studie av upplevt ledarskap inom elitfotbollen i Sverige och Norge." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-69.
Full textAbstract:
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att jämföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. Frågeställningarna var: Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge avståndet mellan spelare och tränare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge att tränaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan länderna?</p><p>Metod</p><p>Författarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. Två av dessa spelare är verksamma i Sverige, två spelare är verksamma i Norge samt två spelare som har erfarenhet från både svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, både svensk och norsk, använts.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Resultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritärt ledarskap. Inga tydliga skillnader finns dock mellan Sverige och Norge vad gäller ledarstilar, dock tenderar det svenska ledarskapet att upplevas mer auktoritärt. Anledningen till detta förklaras, enligt framförallt norska spelare, med att svenska spelare i regel är mer passiva i kommunikationen och initiativtaganden. Vidare framkom det att många spelare trivs med att tränaren är den som bestämmer och har förståelse och respekt för hans auktoritet. Majoriteten av spelarna önskar dock att de emellanåt involverades lite mer. Det visar sig att de spelare som har hög status i laget oftast har en bättre relation till tränaren än andra spelare i laget. Detta tolkar författarna som att tränaren har större tillit till kompetenta och erfarna spelare.</p>
13
Nilsson, Emelie. "Auktoritärt ledarskap och EU : En kvalitativ studie om ineffektiviteten inom den gemensamma asylpolitiken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65159.
Full textAbstract:
This essay studies the European Union and the European asylum system from Max Webers authority theory. The EU considers to be an area of freedom and human rights, but recent events have shown inadequacies in the asylum system that was established by the Dublin Regulation 2003. The Hungarian government is one of the member countries of the EU that has refused and declined their obligations towards the EU. The aim of this study is to see why the EU have failed in implementing a functioning asylum policy and how the lack of authority have resulted in an insufficient asylum system for an international organization. The conclusion in this essay is that the Union is allowing member countries to not be cooperating with the European laws and the absence of authority and efficiency has led to some of the member countries to take advantage of it.
14
Persson, Jonas. "Ett försvarstal för hierarkin Om hierarki, byråkrati och auktoritärt ledarskap som en sammanhängande helhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23299.
Full text
15
Bergquist, Matilda. "Liknande ledarskap men skilda livsstilar : Om kvinnliga företagares ledarroll i Tyskland och Thailand." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2232.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.</p>
16
Hassan, Alexander. "Den internationella kontextens påverkan över en nations demokratiseringsprocess under transitionen från ett auktoritärt styre till ett demokratiskt - En analytisk kategorisering." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7528.
Full textAbstract:
<p><strong>Abstract</strong></p><p><em>Bachelor thesis in political science by Alexander Hassan, autumn 2008, “Effects of external factors on a nations democratisation process during the transition from authoritarian to electoral democratic rule – A categorical analysis”</em></p><p><em>Supervisor: Tomas Sedelius</em></p><p>In recent years globalization has become a hot topic in understanding the world we live in today. Globalization has indeed had a great impact on international relations and with it a great influence on the domestic conditions that determine a nation’s possibilities. It is therefore rational to hold true that this also would apply to a nation’s democratic process. This basic notion is what lies as a foundation for the thesis, where the purpose of the study is to examine the relatively new field of the international context and its significance on democratisation.</p><p>The aim of the study is to examine and determine, through a categorical analysis, the different forms and roles that the external factors can take during the process leading up to the transition and implementation of an electoral democracy, the most basic form of democracy.</p><p>The thesis thus has demanded the study and infusion of all discourses within the field of democratisation processes, as the only way to produce the roles and forms of the international contexts impact on the domestic process is through the study and determination of the different domestic spheres associated with the process.</p><p>The different forms of external influences have been studied within the confines of the third wave of democracy, and their roles in the democratic process determined depending on the respective domestic spheres they affect. The significant result of the studies where chiefly that all forms of external influence have the possibility to affect the democratisation process indirectly as well as directly. Where direct influence is exerted within the political sphere of the nation; where the actual transition takes place, and the indirect influence is exerted through the socio-economical and cultural sphere; which exerts its influence in the process through the political sphere. </p><p>The results thus show that it is hard to draw the conclusion that an indirect form of influence would be superior to the direct approach or vice versa, as both are prevalent in successful democratic transitions.</p>
17
Andersson, Eva-Lotte. "Relationen mellan interkulturellt ledarskap och praktisk kunskap." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16713.
Full textAbstract:
My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool. Thus, that leads me to the different forms of knowledge which are made visible in our daily work at the preschool, how they can be understood in the cultural environment in which they arise, and how they can be related to leadership. I show how the thinking ways and traditions we create shape the leadership. My inquiry is related to my colleagues since my professional role as a preschool teacher is made possible only in a social context with them. I find that the relationship between my own understanding of the practical knowledge and intercultural management can be related to my colleagues, as well as to parents and preschool children. The environment at the preschool is based on different ways of thinking and traditions that are transmitted and transformed in different processes. The inter-cultural leadership is questioned in the working group and the desire for authoritarian leadership is brought to question. Our view of knowledge is dependent on the ethical values we choose to make use of. Knowledge and leadership is created in a process that never ends, together with the people who create and recreate it.
18
Abdi, Mohamed Aukar, and Gabriel Ramsey. "Ledarskap i den kreativa processen : En studie om små dataspelsföretag." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33022.
Full textAbstract:
Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen. Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi. Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell. Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext.<br>Title: Leadership in the creative process: A study about small computer game companies. Problem: Currently there is a lack of studies that focus on different leadership perspectives effect on creativity within groups. There is a lack of information about how leadership shapes and the leadership’s role in the creative process, especially in creative intensive industries. A big part of previous research focuses on countries like USA and Japan, but not Sweden. The computer game industry is a fast changing industry, therefore there are many challenges and business opportunities that organizations might lack knowledge about. Purpose: The purpose of this essay is to gain an understanding for what leadership in the creative process in small computer game companies look like. At the same time we want contribute knowledge and understanding about the leadership's influence on the creative process. Method: The study is based on a interpretive social science perspective with a qualitative research strategy. A phenomenological approach has been used to capture the respondent's’ experience of leadership in the creative process in the computer game industry with the help of semi structured interviews. The research approach was abductive due to the researchers constantly going between data and known theories when searching after the most probable explanations. During processing of data a phenomenographic data analysis model was used. Conclusion: Different leadership perspectives work differently under different circumstances. According to the theoretical framework leadership theories does not necessarily exclude one from another, rather aspects from different leadership theories are combinable. Since there are many kinds of computer game companies it is imperative to understand one’s own organization and to be open to pick aspects from different leadership theories to tailor a leadership perspective that fits the organization's context.
19
Arkelid, Malin, and Eva-Lie Johansson. "Fem tysta minuter : En vetenskaplig essä om olika perspektiv på ordningskultur under måltider i fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40021.
Full textAbstract:
”Fem tysta minuter” är en vetenskaplig essä som handlar om olika metoder för att skapa ordning under måltider i skolan. Framförallt undersöker den mellanmålet som är en vardaglig del av det fritidshemspedagogiska uppdraget. Uppsatsen grundar sig i två olika berättelser som gemensamt gestaltar en mellanmålssituation där handlingsalternativen varit svårbedömda för oss och där det inte tycks finnas en tydlig riktning som gagnar samtliga inblandade. Vi har undersökt huruvida ”fem tysta minuter” är en bra metod för att skapa en pedagogisk och harmonisk måltid. I berättelserna ställs vi bägge inför en situation där vår erfarenhet och intuition säger att ett annat handlande vore att föredra dock blir vi bakbundna av kollegial regelstyrning. Utifrån detta har vi reflekterat kring hur man som professionell pedagog med fördel kan agera när ens inre didaktik kolliderar med arbetsgruppen. Vi utgår också ifrån ett barnperspektiv där dilemmat blir att barn med behov av lägre ljudmiljö och barn som ständigt misslyckas att bibehålla tystnad under måltiden ska tillgodoses. Vi har utgått ifrån ett barn- och vuxenperspektiv i förhållande till konsekvenserna av ett demokratiskt samt auktoritärt ledarskap. Vi har konstaterat att de verktyg och förutsättningar vi som enskilda professionella pedagoger innehar inte är tillräckligt för att skapa den pedagogiska arenan under måltid som rekommenderas genom bland annat Livsmedelsverket och Skolverket. Det krävs en bredare pedagogisk diskussion kring måltiderna inom skolan.<br>“Fem tysta minuter” (five minutes of silence) is a scientific essay about methods to create order during mealtimes in school. The essay mainly focuses on the afternoon snacks that are an every day part of the “fritidshem” (after-school centre) work. The essay is based on two different stories that combined presents mealtime situations where the pedagogical choices have been hard to make and were there are no clear options that would benefit all the participants. We have researched whether ”fem tysta minuter” is a good method to achieve a pedagogical and harmonic mealtime. In the presented stories we are both faced with a situation where our experience and intuition tells us another choice of action would be preferred but we are restricted by the rules of the collegium. From this, we have reflected on how one as a professional educator can act when your inner didactics collides with the working group. We also view this from a child perspective where the dilemma is that both children with the need for a calmer and more quiet environment and children who can't stay quiet and constantly fails to do so must be satisfied. Our approach has been to consider a child and adult perspective in relation to the consequences of a democratic and an authoritative leadership. We have reached the conclusion that the tools and conditions we as lone professional pedagogues have, are not enough to create the pedagogical arena during mealtime that are recommended for instance by the Swedish food agency and the Swedish National Agency for Education. A broader pedagogical discussion concerning mealtimes in school(s) is needed.