Academic literature on the topic 'Automatiserat lager'

In de huidige studie is onderzocht hoe (een familiair risico op) dyslexie zich manifesteert bij kinderen in groep 8 van het basisonderwijs met als doel een integraal beeld van deze leerstoornis te verkrijgen. Onderzocht werden de primaire woordleesstoornis, onderliggende deficiënties in fonologisch en orthografisch bewustzijn, automatiseren en visuele aandacht en eventuele secundaire problemen die niet direct onder de definitie van dyslexie vallen maar hier mogelijk wel mee geassocieerd zijn. Drie groepen kinderen namen deel aan het onderzoek; 85 kinderen met een hoog familiair risico op dyslexie, van wie 45 met dyslexie (HRDys) en 40 zonder dyslexie (HRnonDys), en 64 kinderen met een laag familiair risico zonder dyslexie (LRnonDys). Dit design maakte het mogelijk om te bepalen of de onderzochte factoren geassocieerd zijn met het familiair risico op dyslexie of alleen met de leesstoornis zelf. De resultaten laten zien dat de dyslectische groep in het algemeen lager scoort dan de twee niet-dyslectische groepen. Vooral bij de technische leestesten op woord- en zinsniveau en de testen die de onderliggende cognitieve vaardigheden meten, zijn de verschillen groot, maar ook op begrijpend lezen, woordenschat, rekenen en de CITO-eindtoets scoort de groep met dyslexie minder goed. De scores van de HRnonDys-groep zijn over het algemeen iets lager dan de scores van de LRnonDys-groep, maar de meeste van deze verschillen zijn niet significant. Er werd geen verschil tussen de groepen gevonden in het algehele welbevinden op school; wel zijn kinderen met dyslexie zich zeer bewust van hun lees- en spellingsproblemen en van het feit dat ze extra hulp nodig hebben. Daarnaast lezen kinderen met dyslexie minder vaak thuis en zijn relatief veel van deze kinderen blijven zitten. We concluderen dat de grootste verschillen in testuitslagen tussen groepen specifiek geassocieerd zijn met dyslexie, en niet enkel met het familiair risico op dyslexie.

Bakgrund: Högre grad av automation i lager har blivit en viktig och tilltagande trend. Lager är en viktig komponent i de flesta flöden och essentiellt i strävandet av önskade servicenivåer då de ofta verkar i det avslutande stadiet i flöden där ordern förbereds och levereras till kund. Den ständigt växande konkurrensen på marknaden har dock lett till att lagerverksamheter ständigt måste arbeta med kontinuerlig förbättring. Genom eliminering av icke värdeskapande moment skapas förutsättningar för att uppnå effektivare lager och överlag en högre kvalitet i lagerverksamheten. Kvaliteten som erbjuds samt kvalitetens betydelse för kunden är det som utgör den totala kvalitetsnivån, eventuella avvikelser från denna nivå betraktas som brister. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning beskriva hur påfyllnads- och plockprocessen på den automatiserade delen av Staples lager utförs. Vidare ämnar studien identifiera kvalitetsbrister som uppstår i påfyllnadsprocessen och plockprocessen. Dessutom ämnar studien undersöka de bakomliggande orsakerna för kvalitetsbristerna och ge förslag avseende hur påfyllnads- och plockprocessen kan förbättras. Metod: Studien är en kvaliativ fallstudie på Staples. Datainsamlingen utfördes genom semi-struktuerade intervjuer, direkta observartioner och fokusgrupper. Inledningsvis utfördes processkartläggning för påfyllnads- och plockprocessen, varpå kvalitetsbrister i de båda processerna identifierades. Därefter utarbetades orsakerna bakom kvalitetsbristerna och förbättringsförslag presenterades. Slutsatser: Ett flertal kvalitetsbrister i påfyllnads- och plockprocessen identifierades. Samtliga identifierade kvalitetsbrister kunde härledas till de tre främst förekommande kvalitetsbristerna Staples tillämpar på lagret: Saknas i kolli, Felplock: artikel eller antal och Dålig nedpackning. Bakomliggande orsaker till dessa var avvikande arbetssätt på ZtZ, att produkter faller ur kartong eller skadas på transportbandet och fellevererat till I-iiiPoint. Dessutom var brister i kvalitetsarbetet orsakade av högt produktivitetsfokus, otydliga orsakskoder och bristfällig kostnadsmedvetenhet avseende bristande kvalitet förekommande i alla tre. Genom att faställa mål för kvalitetsförbättring, grundade i identifierade kvalitetsbrister och personalens kompetenser ökar möjligheten för att de ska realiseras och förankras bättre hos personal. För att uppnå kvalitetsförbättring bör ledarskap som uttrycker betydelsen av kvalitet i såväl anvisningar som handling fastställas. Genom utbildning kan personalens förståelse öka avseende deras påverkan på kvalitet och koppling mellan olika aktiviteter och resultera i ökat kvalitetsansvar. För att upprättahålla kvalitetsförbättring är det viktigt att arbetsrutiner standardiseras samt investeringar på lagret införs.

Bakgrund: Det finns många processer som är viktiga för att ett lager ska fungera så optimalt som möjligt. En av dessa processer spelar stor roll för att en lagerverksamhet ska vara effektiv och denna är plockprocessen. Fungerar inte denna process väl – påverkas kunden på ett negativt sätt. Kunder nuförtiden ställer höga krav på varorna eller produkter som de beställer och vill att dessa produkter ska levereras snabbt med en precision i tid och utan fel, samt att göra produkter tillgängliga på marknaden på ett kostnadseffektivt sätt, därför är det viktigt att effektivisera orderplockprocessen som ska i sin tur minska ledtider.   Syfte: Studiens syfte är att föreslå åtgärder för att effektivisera orderplockprocesser av högfrekventa artiklar och identifiera placering av artiklar som ska vara dubbellagda för att minska ledtider.   Metod: All nödvändig information har samlats in genom att använda kvalitativ och kvantitativ data och  med hjälp av två typer intervjuer: semi-strukturerade och ostrukturerade, samt deltagande observationer för att initiera processkartläggning. Vidare utfördes beräkningar för att identifiera högfrekventa artiklar som bör ligga på två plockplatser och till slut gavs några förbättringsförslag för att förbättra plockprocessen.   Slutsatser: I analys till fråga ett, identifierades 59st nya artiklar som måste vara dubbellagda, därefter gavs det förbättringsförslag på att effektivisera orderplockprocessen genom att byta ut de gamla högfrekventa artiklar mot de nya. I analys till frågeställning två som handlar om uppföljning av dubbellagda artiklar gav författaren några förbättringsförslag som skulle underlätta uppföljningsprocessen  och effektivisera den genom att införa paternosterlager.

Titel: Brister och åtgärder i produktionsprocessen i en distributionscentral - En fallstudie på Staples AB i Växjö Författare: Melita Gredelj & Emine Sadikaj Handledare: Hana Hulthén Examinator: Peter Berling Bakgrund: Den mest tids- och arbetskraftintensiva processen i lagret är plockprocessen, vilket omfattar hämtning av objekt från lagerplatser för att uppfylla kundorder. Plockprocessen står även för en stor del av lagrets kostnader och det är därför viktig att undersöka den för att öka effektiviteten i organisationen. En stor del av den kostnaden går till arbetskraften som arbetar med detta manuellt. Det finns idag idag stor potential för att göra denna process mer automatiserad.   Syfte: Studiens syfte är att visa vilka åtgärder det finns till brister inom manuella samt automatiserade plockprocesser inom företag som levererar kontorsmaterial.   Genomförande: Den genomförande studien är en fallstudie på Staples. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på Staples men även genom enkäter som besvarats av Atea och Office Depot. Målet med studien har varit att ta reda på vilka brister som finns i en plockprocess och hur dessa kan åtgärdas.   Slutsats: Ett företag som levererar kontorsmaterial kan effektivisera sin plockprocess och åtgärda sina felplock genom att använda sig av automatiserade lösningar, så som WMS. Detta hjälper dessa företag att integrera sina system vilket kommer att stödja det dagliga lagerarbetet genom att exempelvis visa information i realtid av vad som finns i lagret och vart det är placerat. Genom att ha detta system behöver inte lagerarbetare plocka efter minne eller erfarenheter utan de kan hela tiden förlita sig till systemet. Genom att implementera detta kan kostnaderna minska kraftigt.   Nyckelord: Logistik, Lager, Automatiserat lager, Manuellt lager, Plockprocessen, Plockning, WMS, Manuella brister, Automatiserade brister
Title: Shortcomings and measures in the production process in a distribution center - A case study at Staples AB in Växjö Authors: Melita Gredelj & Emine Sadikaj Tutor: Hana Hulthén Examiner: Peter Berling   Background: The most time- and labor-intensive process in the warehouse is the picking process, which includes retrieving objects from storage locations to fulfill customer orders. The picking process also accounts for a large part of the warehouse's costs and it is therefore important to examine it to increase the efficiency of the organization. Much of that cost goes to the workforce who works with this manually. Today, there is great potential for making this process more automated.   Purpose: The aim of the study is to show what measures are available for deficiencies in manual and automated picking processes within companies that supply office supplies.   Method: The implemented study is a case study at Staples. Data has been collected through semi-structured interviews at Staples but also through questionnaires that were answered by Atea and Office Depot. The aim of the study has been to find out which shortcomings exist in a picking process and how these can be fixed.   Conclusions: A company that supplies office supplies can streamline its picking process and fix its picking error by using automated solutions, such as WMS. This helps these companies integrate their systems, which will support the daily inventory work by, for example, displaying real-time information of what is in the warehouse and where it is located. By having this system, warehouse workers do not need to pick by memory or experience, and they can always rely on the system. By implementing it, costs can decrease sharply.   Keywords: Logistics, Warehouse, Automated Warehouse, Manual Warehouse, Picking Process, Picking, WMS, Manual Shortcomings, Automated Shortcomings

Title: Improved productivity in an automated ”pick and pack” process - Förbättrad produktivitet i en automatiserad plock- och packningsprocess – A case study at Staples Sweden AB Authors: Emelie Hjärtåker & Lovisa Berg Tutor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Background: There is a lot of research within automated warehouse and especially about storage layout but no research that are including the functions within the process and how they beneficially should interact with each other. At the same time companies strives for improved productivity which might be easier to reach with a process orientated view rather than a function based view. Even if many companies constantly strives for an improved productivity there is often potential for improvements where an amended work procedure may be the answer. Purpose: The study’s purpose is to describe Staples current productivity and identify waste within the automated ”pick and pack” process with help of a process map.  With the identified wastes improvements will be suggested to reach productivity improvements. At least the study to find to which extent a buffer function can improve productivity in an automated ”pick and pack” process. Method: This study is a case study at Staples. Data has been collected by unstructured and semi structured interviews and participant observations. The aim of the study is to purpose improvements within productivity by improvements suggestions and to show how productivity potential may increase by changing the work procedure and by view the process as one mutual process by a test, measurements and calculations. Conclusions: A buffer function can with changes in the work procedure conduct to productivity improvements. The authors states that companies need to view the process productivity as a common goal and measure where the functions together work to achieve the same main goal. By analyzing patterns within purchase and packaging a company can with the help of measurements see which work procedure beneficially the automated ”pick and pack” process productivity most. Furthermore the work procedure needs to be easily be communicated out to the staff with encouragements for the implementation to be successful.
Titel: Förbättrad produktivitet i en automatiserad plock- och packningsprocess - En fallstudie på Staples Sweden AB Författare: Emelie Hjärtåker & Lovisa Berg Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Bakgrund: Det finns mycket forskning inom automatiserade lager med fokusering på lager och layout men ingen som visar på hur automatiserad lager förhåller sig till närliggande funktionerna. Många företag strävar idag efter ökad produktivitet vilket kan bli enklare att uppnå med ett processorienterat synsätt istället för ett funktionsbaserat synsätt. Även om många företag ständigt strävar efter ökad produktivitet så finns det ofta potential för förbättringar och där kan ett justerat arbetssätt vara svaret. Syfte: Studiens syfte är att redogöra för Staples produktivitet och identifiera vilka slöserier som finns i den nuvarande automatiserade plock- och packningsprocessen genom en processkartläggning. Med hjälp av de identifierade slöserierna ska förbättringsförslag tas fram till hur dessa kan åtgärdas för ökad produktivitet. Avslutningsvis skall studien utföra ett test för att identifiera i vilken omfattning en försörjande funktion kan förbättra produktiviteten i en automatiserad plock- och packningsprocess. Genomförande: Studien som genomförts är en fallstudie på Staples. Data har blivit insamlat genom semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. Målet med studien har varit att föreslå produktivitetsförbättringar dels genom förbättringsförslag och dels genom att visa att produktiviteten potentiellt kan öka genom att justera arbetssättet och se processen som enhetlig vilket visualiseras med hjälp av test, mätningar och beräkningar. Slutsats: En försörjande funktion kan med justering leda till förbättrad produktivitet inom en automatiserad plock- och packningsprocess. Författarna menar att företag måste behandla processens produktivitet som ett gemensamt mål och mått där funktionerna arbetar tillsammans mot samma mål. Med hjälp av att analysera köp-, förpackning och brytmönster på artiklar kan företag få fram med hjälp av mätningar vilket arbetssätt som gynnar den automatiserade plock- och packningsprocessens produktivitet mest. Vidare måste arbetssättet enkelt förmedlas ut och uppmuntras till medarbetare inom funktionen för att implementeringen ska vara möjlig.