Academic literature on the topic 'Avancerad omvårdnad'

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen, vilket kan upplevas smärtsamt och förorsaka lidande. Att leva med avancerad bröstcancer innebär att livslängden förkortas när sjukdomen blir avancerad. Sjuksköterskans ansvarsområde ligger i att ge en god omvårdnad samt ge stöd och råd. Detta för att kvinnorna ska kunna bearbeta sjukdomen och få sina eventuella frågor besvarade så att de kan känna sig delaktiga i sin vård.
Breast cancer is the most common form of cancer among women around the world, which can be painful and cause suffering. Living with advanced breast cancer means that the life expectancy is shortened as the disease progresses. The nurse's responsibility is to provide good care, support, and advice. For the women to be able to process the disease and get their potential questions answered.

Bakgrund: Smärta är ett återkommande begrepp i beskrivningen av patienter som lider av avancerad cancersjukdom. För att som sjuksköterska kunna smärtlindra dessa patienter behövs förståelse och insikt i den typ av smärta som patienterna upplever. Katie Erikssons omvårdnadsteori valdes därför ut som teoretisk referensram till arbetet då den speglar begreppet lidande ur olika perspektiv. Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa upplevelsen av smärta hos vuxna patienter med avancerad cancer. Metod: Litteraturöversikt valdes ut som den typ av design detta arbete grundar sig på. Författarna använde sig av 13 vetenskapliga originalartiklar. Varav nio stycken av dessa artiklar var av kvalitativ design, tre stycken av kvantitativ design samt en artikel av mixad studiedesign. Förhållningssättet till litteraturöversiktens analysprocess utgick från ett induktivt perspektiv. Resultat: Efter genomgång av samtliga inkluderade artiklar bestämdes två huvudkategorier samt fem underkategorier. Patienter med avancerad cancer känner sig ofta begränsade på grund av smärtan relaterad till sjukdomen. Rädslan för biverkningar av smärtstillande läkemedel leder ofta till att patienter avstår medicinering. Många patienter upplever att smärtan är svår att beskriva samt att bristfällig information bidrar till ökad smärtupplevelse. Diskussion: Vikten av tid och korrekt bemötande av patienter med avancerad cancer har stor betydelse för den generella smärtupplevelsen. Slutsats: Patienter med avancerad cancer har individuella smärtupplevelser som påverkar dem i vardagen och det finns flera åtgärder som har betydelse för smärtupplevelsen. Det är av stor vikt att dessa patienter får den tid de behöver för att bli förstådda och på så sätt kunna bli smärtbehandlad på ett adekvat sätt.

Godkännande datum: 2019-03-25

Sjukvården i Sverige är hårt belastad och det finns en utbredd brist på kompetent personal såsom specialistsjuksköterskor. Den svenska regeringen beställde därför en utredning, gällande en översyn av utbildningssystemet. Utredningen, SOU 2018:77, presenterades hösten 2018. Ett av förslagen till förändringar var att Sverige ska införa en ny kompetensnivå för sjuksköterskor; Avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS). Denna kompetensnivå existerar redan internationellt och kallas då nurse practitioner/advanced nurse practitioner. Syfte: Att beskriva perspektiv på utvecklingen av AKS hos specialistsjuksköterskor verksamma inom Barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sju  pecialistsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna var positiva till utvecklingen och välkomnade möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. De såg också att patienterna skulle kunna påverkas positivt av att vårdas av sjuksköterskor med hög kompetens. Det fanns dock farhågor kring hur införande av AKS skulle kunna påverka befintliga hierarkier och kring att AKS skulle kunna utnyttjas för att ersätta läkare. Det framkom också att deras egen yrkesroll som specialistsjuksköterskor behöver förtydligas och att deras kompetens kunde utnyttjas mer än vad som görs idag.Konklusion: Mer forskning behövs framgent kring yrkesrollen AKS och vad implementeringen kan innebära för svensk sjukvård och redan befintliga yrkeskategorier.

Bakgrund: Bröstcancer är en folksjukdom som med hjälp av högteknologi går att upptäcka i tidigt skede. Avancerad bröstcancer är det sista stadiet (IV) i sjukdomsutvecklingen, vilket innebär att cancern har spridit sig i andra delar av kroppen. Kvinnor med avancerad bröstcancer behandlas palliativt. Sjuksköterskan har en viktig roll för att lindra lidandet och erbjuda en lindrande vård men det behövs kunskapsökning för att erbjuda vård som utgår utifrån kvinnors behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med avancerad bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt av åtta kvalitativa artiklar samt en artikel med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; förändrad livssituation och utlämnad åt sig själv med sex underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att kvinnor med avancerad bröstcancer är i behov av att få lämplig och stödjande information från sjukvårdspersonalen för att kunna hantera sjukdomen. De önskar gruppstöd från kvinnor som har diagnosen avancerad bröstcancer.
Background: Breast cancer is a global disease that with technology can be discovered at an early stage. Advanced breast cancer is the last stage (IV) of breast cancer, which means the cancer has been spread in to other parts of the body. The registered nurse has an important role in alleviating the suffering women with breast cancer undergo. Therefor it is important to have knowledge in order to provide the necessary care that is based on each women’s needs. Aim: To describe womens’ experience of living with advanced breast cancer. Method: A literature review of eight qualitative articles and one article that had combined both qualitative and quantitative approach. Result: Two main categories identified; changed life situation and left by themselves with six subcategories. Conclusion: There is a need to get an appropriate information and an increased support from healthcare, in managing the disease. The women wish for establishment of group supports that has its focus on advanced breast cancer.

Bakgrund: Avancerad hjärtsvikt drabbar cirka fem procent av alla som insjuknar med hjärtsvikt och har en hög dödlighet. Personer som insjuknar med avancerad hjärtsvikt kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och en påverkan på det psykiska, fysiska och sociala måendet. Sjuksköterskans fokus bör ligga i att försöka förstå personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt samt identifiera behov för att kunna stödja personer i sjukdomsförloppet. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och 16 vetenskapliga studier analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt beskrivs i fem huvudkategorier. “Att känna begränsningar och att livet sviktar”, “Att inte ha ett val och tvingas acceptera sin sjukdom”, “Att växla mellan hopp och hopplöshet”, “Att känna att tillitsfulla relationer ger trygghet” och “Att hantera sin sjukdom genom egenvård, stöd och religion”. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt kan sjuksköterskan få en fördjupad förståelse och därigenom få en förutsättning att arbeta personcentrerat. Mer kunskap behövs inom området för att förbättra vården för personer som drabbas av avancerad hjärtsvikt.

ABSTRACT Background: Patients that have undergone cytoreductive surgery (CRS) with or without hyperthermic intraperitoneal chemotherapy (HIPEC) are a patient group with many complex nursing care needs, the recovery process is often long and challenging. However, there is no research on the patients experiences of the recovery on the ward. Aim: The aim was to describe how patients that have undergone CRS with or without HIPEC experiences the postoperative recovery at the ward, and if the nursing care they receive matches their individual needs. Method: A qualitative study with semi-structured interviews were conducted with seven patients on one gynecological- and one surgical ward. Data was analysed with qualitative content analysis. Result: Two categories were identified: A time filled with physical challenges but gradually returning to normal and A roller coaster of thoughts and emotions. The result showed both physical and mental challenges during the recovery process on the ward. The patients described nausea, tiredness and initially difficulties with mobilisation. They also shared feelings of concern, frustration and missing their relatives. The nursing staff had an important role in creating a safe environment during the treatment period by showing support, providing information and offering conversations. Conclusion: The result of the study shows that patients who have undergone CRS with or without HIPEC experiences both physical and mental challenges during the recovery process on the ward. Through support, information and conversations the nursing staff can meet the patient’s individual needs and in that way, optimize the recovery. By ensuring a high level of competence among the nursing staff, the safety of the patients can be guaranteed and good nursing can be carried out.

Background: Globally, cancers are the second leading cause of death. When the cancer can no longer be cured, the care can be re-focused to palliative care. It is then important for patients to be able to participate and influence their care, and the quality of life for patients improves. Advance care planning is a person-centered process, through for example conversations, that supports patients at different stages of health to understand and share their values, life goals and preferences about their future care. Aim: The purpose of this literature review is to describe views on advance care planning in patients with a cancer diagnosis.Method: Literature review based on 16 peer-reviewed qualitative articles that … via specific criteria, these have been quality reviewed, analyzed with thematic analysis, and compiled into a result. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: Advance care planning (ACP) is associated with both positive and negative emotions linked to conducting the conversation, how the conversation is structured, and involving others in the conversation. Three main themes and 7 sub-themes emerged: (1) Views on participating in conversation - Positive to conversation; Negative to conversation. (2) Views on content and execution - The importance of information and how it is presented; The decision-making process. (3) Views on the role of others in the process - Family and other close relatives or friends; Healthcare staff; Spiritual support. Conclusion: Our conclusion is that patients believe that this is an important topic that needs to be addressed more, not only in palliative care but also before patients are in need of palliative care. It is important for the nurse to find out if the patient is ready for conversations, to contribute with the information the patient needs, to support the patient in the decisions they make, and to include relatives in the conversations if the patient so wishes.

Bakgrund: Cancerfallen i Sverige har fördubblats sedan 1970-talet och om cirka 20 år uppskattas 100 000 nya personer insjukna i cancer per år. Att drabbas av cancer anses vara en av de mest stressfyllda situationer en person kan uppleva och sjukdomen påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. För att lättare hantera sin nya vardag kan patienten behöva tillämpa olika copingstrategier som används för att hantera svåra påfrestningar.  Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett patientperspektiv beskriva copingstrategier som kan hjälpa patienter med avancerad cancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna som framkom var; Viljan att styra över sitt liv, uppmuntrande känslor, socialt stöd samt andligt stöd. Slutsats: Sjuksköterskan behöver agera på ett sådant sätt att patientens hälsa ökar och lidandet minskar. Sjuksköterskan behöver också utgå ifrån patientens unika och subjektiva livsvärld eftersom det är först då som patientens copingstrategier kan identifieras och stärkas. Tillgodosedda copingstrategier leder till att patientens vardag och liv kan genomsyras av en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Specialistutbildningen inom akutsjukvård grundades i ett led för att möta det ökande behovet av vidareutbildade sjuksköterskor som finns inom akutsjukvården idag. Den omvårdnad som bedrivs inom akutsjukvård är uppbyggd på att sjuksköterskan ska bedriva vård självständigt i den utsträckning att det krävs en specialistutbildning. Samtidigt ökar vårdtiden och med det omvårdnaden på landets akutmottagningar, likväl måste vården fortsätta ske personcentrerat och patientsäkert. Det finns studier som påvisar en okunskap hos vårdpersonal om varför vidareutbildning inom omvårdnad behövs. Det finns därför ett behov av att synliggöra betydelsen som specialistsjuksköterskan har för akutsjukvården. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med inslag av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Materialet samlades in via databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av headings, MeSH-termer och fritext-sökord. Efter granskning baseras resultatet på 20 vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Analysen av artikelmaterialet utfördes systematiskt och utrönte i fyra olika teman med flertalet subteman. Resultatet delas in i fyra teman: effektiv vård, ökad kompetens på arbetsplatsen, nöjda patienter och ökad patientsäkerhet. Under effektiv vård belyses hur specialistsjuksköterskan kan vara lika effektiv, och i vissa sammanhang effektivare än den sedvanliga vården. Den belyser också hur de innehar en diagnostisk säkerhet och att vårdtider/väntetider påverkas med deras kompetens på arbetsplatsen. Ökad kompetens på arbetsplatsen ger en bild av hur specialistsjuksköterskan påverkar annan vårdpersonal inom teamen framförallt inom kommunikation och kompetenshöjande effekt bland kollegor. Även patienten påverkas av specialistsjuksköterskan genom ökad patienttillfredsställelse. Detta påvisas genom att flertalet studier ger en övervägande positiv bild av hur patienten upplever sitt besök hos specialistsjuksköterskan. Slutligen ger resultatet en bild av ökad patientsäkerhet genom specialistsjuksköterskans närvaro och kompetens. Detta belyses genom att de finns på plats och ser patienterna och uppfattar försämring tidigare, men också genom att i flera fall reducera komplikationer inom trauma- och hjärtsjukvård. Slutsatsen var att flertalet positiva betydelser av specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård påvisats. Studien påvisar inte enbart att specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård kan vara lika effektiv som sedvanlig vård, men i vissa fall även bättre. Resultatet belyser tydligt hur specialistsjuksköterskan har effekt inom samtliga kärnkompetenser som ska genomsyra alla sjuksköterskor arbete.

Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning. Studien bygger på en enkätundersökning som lämnats till samtliga sjuksköterskor på dessa enheter (n=101). Data har analyserats statistiskt med chitvåtest samt Fishers exakta test. I resultatet framkommer tydligt att ambulanssjuksköterskorna är de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av anhörigas närvaro under A-HLR. De är också den grupp sjuksköterskor i denna jämförelse som ser mest positivt på att anhöriga finns närvarande. För övrigt är de den grupp som i minst utsträckning aktivt kan välja att utesluta anhörigas närvaro i jämförelse med slutenvårdsarbetande sjuksköterskor. Då tidigare forskning visar att anhöriga önskar och bör ges möjligheten att närvara vid A-HLR situationen kan resultatet av denna studie leda till mer strukturerade utbildningsinsatser för akutsjuksköterskan.