Academic literature on the topic 'Avfallsförbränning'

Avfallsförbränning kan användas för att minska volymen hos avfallet, destruera farligt avfall och utvinna energi för el- och värmeproduktion. Umeå Energis kraftvärmeverk Dåva 1 förbränner hushålls- och verksamhetsavfall. Vid förbränningen bildas bland annat kväveoxider (NOx) vars utsläpp regleras dels av Förordning SFS 2013:253 om förbränning av avfall och dels av Lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider (NOx) vid energiproduktion (kväveoxidavgiften). Dåva 1 använder selektiv icke-katalytisk rening (SNCR) med ammoniakinsprutning för att rena rökgaserna från NOx. En del av ammoniaken förblir oreagerad (ammoniakslip) och bidrar troligen till korrosion på den kallare lågtrycksekonomisern nedströms rökgaskanalen. Umeå Energi vill minska sina utsläpp av NOx utan att öka risken för ammoniakrelaterad korrosion av lågtrycksekonomisern. I det här arbetet undersöktes om och hur NOx-bildningen kunde minskas och om det befintliga SNCR-systemet kunde optimeras. Vidare gjordes en utredning om användningen av selektiv katalytisk rening (SCR) på svenska avfallsförbränningsanläggningar samt om och var i Dåva 1 SCR skulle vara fördelaktig att installera. Effektiviteten hos SNCR-systemet testades genom att i perioder stänga av ammoniakdoseringen och logga rökgasinnehållet. Det visade sig vara mycket effektivt (80 %) om det kördes vid rätt temperaturintervall. Men det framkom också att temperaturgränserna för vilken tdoseringsnivå som används troligen kan behöva korrigeras för förbättringar i effektiviteten vid andra temperaturer. Det skulle kunna minska både NOx-utsläpp och ammoniakanvändningen. Användningen av SCR vid svenska avfallsanläggningar undersöktes genom intervjuer. Det visade sig vara bara fem anläggningar och där alla hade placerat katalysatorn i rengasposition, alltså efter elfilter och våt rening. Rökgasinnehållet vid tre olika positioner i Dåva 1 undersöktes för att se om det fanns höga halter av SO2, HCl och stoft, vilka i kombination med ammoniak kan skapa beläggningar som minskar effektiviteten hos en katalysator. Alla positioner låg efter slangfiltren och hade därmed låg stofthalt. Position A låg mellan slangfilter och högtryckseko1 hade den varmaste positionen (205℃) och position B efter ekopaketen (145℃). Position C var efter alla reningssteg i rengaspostion och svalaste positionen (65℃). Variationen hos temperaturerna för de olika positionerna medför en stor skillnad i behovet av att återvärma rökgaserna. Den säkraste positionen, med lägst innehåll av stoft, HCl och SO2 var rengaspositionen, men den krävde istället mest uppvärmning av rökgaserna. Med tanke på att SNCR-systemet visade sig ha förbättringspotential, borde det effektiviseras innan man överväger att installera ett SCR system.
Waste incineration is used to reduce the volume of waste, destruction of hazardous waste and to extract energy in combined heat and power plants (CHP). Umeå Energi’s CHP Dåva 1 incinerates municipal solid waste (MSW) and other hazardous waste. Nitrogen oxides (NOx) are formed in the combustion process. The emission of NOx is regulated in Sweden’s regulation SFS 2013:253 and law 1990:613. Dåva 1 uses selective non-catalytic reduction (SNCR) with ammonia as flue gas treatment, to reduce NOx in the flue gas. Some of the ammonia in the process remains unreacted (ammonia slip) and it probably contributes to corrosion in the colder economizer. Umeå Energi wants to reduce the NOx emissions without increasing the ammonia related corrosion of the economizer. In the present study, the possibility to reduce NOx formation by SNCR optimization was evaluated. Furthermore an investigation on the use of selective catalytic reduction (SCR) in waste incineration plants in Sweden, and whether it is beneficent to install in Dåva 1, was included. The current efficiency of the SNCR system was tested by switching of the ammonia in short periods of time and measuring and logging the flue gas composition. The efficiency (80 %) proved to be very high if operated at the optimal temperature. ButHowever, the test also showed that the temperature limits for the injection levels could be optimized for improved efficiency. Improved efficiency at all temperatures could reduce both NOx emission and ammonia use. The use of SCR in Swedish waste incineration plants was investigated through interviews. It was found that only five plants are equipped with SCR and they were placed in the clean gas position – after electrostatic precipitatorelectric filter and wet scrubber treatment. The contents of the flue gas was examined monitored at three positions at Dåva 1. The content of SO2, HCl and dust were measured, which in combination with ammonia can cause coating with reduces the efficiency of the catalyst. All three positions were located after the textile filters and had low contents of dust. Position A was located between the textile fabric filters and the economizers and was the hottest position with 205℃. Position B was located after the economizers and had the temperature of 145℃. Position C had the cleanest and thereby the safest position for a catalyst, due to its location after all the flue gas treatments, but the temperature was only 65℃ and requires most re-heating of the flue gas. Since the SNCR system proved to have potential to be more efficient, it should be optimized before considering an investment in a SCR system.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ”vaggan tillgraven”. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall. Biogasproduktionen minskar miljöpåverkan med 11,6 kg CO2-ekvivalenter per ton matavfall. Förbränning av avfall är den behandlingsmetod som har mer positiv inverkan på växthuseffekten. Energiproduktion med avfall som bränsle är inte hållbart på lång sikt. Avfall är ett ohållbart bränsle, inom EU utförs ett aktivt arbete för att minska uppkomsten av avfall.
Life cycle assessment as a method is used to evaluate products or services from “cradle to grave”. A life cycle assessment of municipal waste incineration with energy recovery is conducted with the software SimaPro. The result is compared with life cycle assessment conducted on biogas production from food waste, the comparison shows the process with the least impact on the environment. Incineration of municipal waste contributes to reduced environmental impact with 63.9 kg CO2-equivalents per ton waste. Biogas production reduces the environmental impact with 11.6 kg CO2-equivalents per ton food waste. Incineration of municipal waste is the treatment with the least environmental impact. Power generation with waste as fuel is unsustainable long term, waste is an unsustainable fuel and the European Union is actively working to reduce the generation of waste.

Det pågår utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt är statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte är att analysera hur aktörer på olika nivåer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbränningsanläggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien är hämtat från Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv från företag, myndigheter och samhälle är en av nycklarna till bättre miljöbeslut. De menar också att verktyg som är framtagna för att ge vägledning för olika beslut kan vara användbara vid beslutsprocesser. En kvalitativ intervjumetodik har använts för att besvara syftena. Tio respondenter har intervjuats från tre fall, där det nyligen beslutats om upprättande eller utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar. Dessa är lokaliserade i ett och samma län i Sverige. Studiens syfte besvarades med hjälp av ett analysinstrument som växte fram. Vid analysen av de olika frågeområdena skapades kodenheter som belyser innehållet i intervjumaterialet. I uppsatsen diskuteras resultaten och förhålls till de teoretiska perspektiven som lyfts fram i studien och tidigare forskning på området.

Resultatet indikerar att aktörers samverkan mellan olika nivåer och dimensioner är bristfällig. Det förefaller som byggandet av avfallsförbränningsanläggningar drivs av initiativ på bolags/projektnivån, medan andra nivåer (lokal-, regional-, nationell- och europeisknivå) och miljöstrategiska dimensioner är svagt företrädda i beslutsprocessen. Drivande faktorer av ekonomisk och marknadsmässig karaktär framstår som de starkaste drivkrafterna i beslutsprocessen för att upprätta avfallsförbränningsanläggningar i de undersökta fallen. Även drivande faktorer i form av lagar och regleringar ses som starka. Genom studiens resultat verkar det som om verktyg i form av hjälpmedel för kunskapshantering och beslutstöd av ekonomi och marknadsmässig karaktär styr inriktningen och utformningen av projekten att upprätta en avfallsförbränningsanläggning. Det verkar inte som användningen av verktyg av miljöstrategisk karaktär används i samma utsträckning och har då inte heller möjlighet att vara styrande. Jag tror att det finns en potential hos miljöstrategiska verktyg att påverka samverkan mellan aktörer vid upprättande och utbyggnad av avfallsförbränning och påverka hanteringen av miljöfrågor i beslutsprocessen.

The incineration of waste is steadily increasing in Sweden and so is the production of ashes. The bottom ash has for many years been used as construction material in landfills. Now many of the nation's landfills are closed and there is a great need to find another beneficial use for the ash. Bottom ash is a gravel-like material and with its material properties it can replace natural gravel in parts of roads and surface constructions. Today this use is only approved within landfill areas where leachate is collected and checked. Outside the landfill area, authorities are uncertain of the environmental impact of the bottom ash and of what future risks it entails. The aim of this work was to investigate market opportunities for bottom ash from Åmotfors Energy, with the goal to be a background basis for an application of the use of bottom ash outside the landfill area. The results of analyzes shows that the bottom ash from Åmotfors Energy is comparable with bottom ash from the rest of Sweden regarding both the total concentrations and environmental aspects. When the values from the analyses of the ash are compared with the standard values for total allowed concentrations announced by the Environmental Protection Agency, the guideline values for almost all parameters are exceeded. If you instead look at the leaching from bottom ash - almost all parameters pass the guidelines. The reason why the guideline values for leaching may be withheld while the guideline values for total concentrations exceeded is that ash has a capacity to bind substances stronger than earth materials and waste, which the guideline values are set for. It is possible to find an application for use of bottom ash from Åmotfors Energi outside the landfill area. It is important to choose a project where the bottom ash is suitable as a construction material. Examples of these include surface construction near industries or road constructions where there is no contact with groundwater. Near Åmotfors the national road 61 is under reconstructions and if bottom ash from Åmotfors Energi would be allowed in the construction, about 130 000 ton could be useful. This is about 13 years of production. Bottom ash can also be used in parking spaces near shopping centers which are continuously being expanded in Eda Municipality. For a normal parking space of 20 000 square meters about 20 000 tonnes of bottom ash is needed. The results of interviews with landfills in neighboring municipalities gave indications that there could be a need for bottom ash as a construction material on two of the landfills. The need was estimated to 5000 - 10 000 tonnes per year over the next few years. The ash from Åmotfors Energi is, like bottom ashes from other waste incineration plants to be seen as a resource. Today, metal is extracted from the ashes because of the economic benefits, but in the future it is possible that we will see bottom ash as a resource that can replace of virgin and non-renewable materials.

Kvicksilver har länge varit ett populärt ämne i flertalet olika produkter på grund utav dess unika egenskaper. Detta har lett till en stor mängd av ämnet går att finna i olika produkter som förbränns i avfallsförbränning. Ämnet är dock väldigt farligt för djur och människor och därav är det av hög prioritet att utsläppen till luft minimeras. Att oxidera kvicksilver från dess elementära form Hg0 till Hg2+ anses vara av största vikt på grund utav att den senare är i högre graden enklare att rena från rökgaserna. Syftet med detta examensarbete var att se om kvicksilver förekommer i högre halt som Hg0 istället för Hg2+ i rökgaserna vid ändrade förhållanden av klor och svavel. Där den förstnämnda är olöslig i vatten och därav svårfångad i dagens reningssystem. Den kan dessutom existera i luft en längre tid och anses vara ett av de mer miljöfarliga ämnena i världen. Examensarbetet har gjorts tillsamman med Umeå Energi AB. För att nå en slutsats har en omfattande litteraturstudie gjorts om ämnet samt mätningar av kvicksilver i rökgaserna från avfallsförbränningsanläggningen Dåva 1 utanför Umeå. Mätningarna utfördes med och utan tillsats av extra svavel i form av bildäck. Analys har även utförts av innehållet i aska ifrån partikelfiltret samt överhettaren för att få en överblick huruvida dess innehåll kan ha gjort någon påverkan.  Mätningarna påvisade att svavel gjorde en påtaglig påverkan på mängden kvicksilver. Vid tillsats av svavel så gavs det indikatorer på att halten av Hg0 ökade. Den mest troliga anledningen till detta tros vara den ökade mängden SO3 som uppmättes i rökgaserna vid det tillfälle då extra svavel var tillsatt. Den ökande mängden kan sedan ha absorberats av de aktiverade kolet som tillsätts innan rökgasreningen, som annars skulle ha absorberat Hg0. Detta är inget slutgiltigt resultat och vidare undersökning är att rekommendera. En annan möjlig teori är att tillsatts av svavel ökar mängden Na2SO4 i filtret. Vilket kan leda till minskad NaCl i filtret som kanske är effektivare vid oxidation av Hg0 än HCl. Mätningarna gav även antydan om att nuvarande reningssystem fungerar bra även vid ökade halter kvicksilver i rågasen. Ökning av kvicksilver i rökgaserna som tros ha orsakats av svaveltillsatsen gav ingen ökning av kvicksilverutsläpp i luft.
For a long time, mercury has been a very popular to use in different kinds of products due to its unique properties. Which has led to a lot of different things containing mercury ends up in waste plants to be incinerated. Mercury are also considered to be one of the most dangerous substances and therefore emissions needs to be kept at minimum. Oxidizing mercury from its form Hg0 to Hg2+ is considered to be extremely important due to the later are easier to remove from the flue gas. The main objective with this thesis was to investigate if mercury would exist more in its elementary form Hg0 than its oxidized state Hg2+ in the flue gas when the ratio between sulfur and chlorine was changed. The former is insoluble in water and therefore difficult to remove from the flue gas with today’s cleaning facility’s. It is also considered one of the more dangerous substances in the world. The project was done in collaboration with Umeå Energi AB. The method that was used to explore this was measuring the mercury content of the flue gas from the waste fired boiler Dåva 1 outside Umeå. The measurement was done with and without extra sulfur added to the fuel in the form of car tires. An additional analysis was done on the ash from the fabricfilter and from the superheater to see if there was something there to give some clarity on why there would be any change in the amount of mercury. The measurement did indeed indicate that sulfur increases the amount of mercury in the flue gas. The main theory to why this has occurred was the increased amount of SO3, which could be found in the flue gas when extra sulphur was added. SO3 is then absorbed by the activated carbon that is added to the flue gas that should have absorbed Hg0 instead. However, this result is not conclusive and further studies needs to be done. Another possible theory to why this has occurred could be that the increase of sulfur could lead to more Na2SO4 in the particle filter. Which could have led to a decrease of NaCl in the filter that could perhaps be a more efficient oxidizing agent of Hg0 than HCl. Another thing that has been revealed is that the cleaning systems that is used today is capable of cleaning mercury from the flue gas even though the added sulfur caused an increase in the amount.

I Sverige ökar förbränningen av avfall som inte är ett helt definierbart bränsle. Detta är i mångt och mycket ekonomiskt och miljömässigt försvarbart genom den höga kvalitén på rökasreningen, som garanterar att en mycket liten del av föroreningar når atmosfären, utan dessa koncentreras i askorna. Avfallsaskor går till stor del till deponier och används där för sluttäckning eller för att deponeras, samt att en stor mängd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioårsperiod kommer deponierna vara sluttäckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mängden avfallsaskor ökar, vilket innebär krav på nya lösningar. Orsaken till att framförallt flygaskan klassas som farligt avfall är koncentrationen av tungmetaller och föroreningar som härrör från bränslet. Det har forskat i åratal om metoder som ger miljöriktig användning och metoder för att minska miljöpåverkan från askor, men ytterligare forskning krävs för att få svar på den långsiktiga miljöpåverkan samt alternativa användningsområden. Är avfallsaskorna farligt avfall eller en framtida resurs, en svår fråga att besvara, eftersom det är mycket arbete som behövs ifrån politiker, myndigheter, branschen, forskningen och gemene mans inställning till sopsortering för att lyckas förvandla ett farligt avfall till en resurs.
The combustion of waste is increasing in Sweden and the waste is not an entirely definable fuel. This is very much economically and environmentally defensible by the high quality of smoke purification, which ensures that a very small percentage of pollutants reaching the atmosphere, but on the other hand they are concentrated in the ash. Ashes from the incineration of waste go largely to landfills and are used to cap or to be deposited, and that a large amount of fly ash is transported to Langöya. Within a decade, the landfill will be completed covered and Langöya fulfilled, while the amount of ashes from the incineration are increasing, which would require new solutions. The reason for the particular fly ash as hazardous waste is the concentration of heavy metals and pollutions emanating from the fuel. It has been researched for years about the methods that provide environmentally sound use and methods to reduce the environmental impact of ashes, but further research is needed to find answer to the long-term environmental impact and alternative uses. Are ashes from waste hazardous waste or a future resource, a difficult question to answer, because there is much work needed from politicians, government agencies, industry, research and the general public attitude towards waste separation to successfully transform a hazardous waste into a resource.

Vattenfall Heat Uppsala runs the waste incineration plant in Uppsala, which produces district heating, process steam, district cooling and electricity. Vattenfall Heat Uppsala has decided to introduce an energy management system with the aim to increase the energy efficiency of the plant. The basis in such a system is to make an energy mapping.

In this thesis an energy mapping has been performed at the waste incineration plant with the aim to identify and determine the size of energy flows. The investigated energy flows are used fuel, produced and used steam, produced district heating and cooling. Also the use of electricity to run the processes has been investigated. The results have also been used to look at the energy flows in the perspective of exergy to investigate how the quality of different energy forms are used in the processes.With the results of the energy mapping, potential for energy efficiency measures has been identified.

The results from the mapping shows that the use of electricity is low compared to similar plants and therefore any major actions to lower the use of electricity have not been found. Many internal processes use steam for different types of heating. The pressure of the used steam is often reduced by reducing valves, which causes a loss of exergy. Calculations show that theoretically about 30 GWh of electricity could be produced if the steam instead expands in turbines to reduce its pressure.

The consultancy company Rejlers has been assigned by E.ON Värme in Norrköping to introduce detection of radioactivity on arriving waste. This is done by installing a detector that tracks radiation in the load of a truck. The detection is going to be made when the truck enters the facility and will set of an alarm if radioactive material is discovered in the waste. If there are no radioactive material found in the waste, it is clear to be handled as normal. However, what the staff is supposed to do when there is radiation in the load is difficult to know, as there are no clear guidelines about it. Therefore, this bachelor thesis been carried out by a student at Jönköping School of Engineering. The purpose of the thesis it to provide suggestions for a logistic management, regarding legal requirements, from detection of radiation to final management. Three questions were formulated to fulfill the purpose of the thesis. The first question is to identify and analyze E.ON’s current waste logistics. The second question answers what legal requirements and recommendations there are available for these kinds of facilities. The last question provides information how other companies handle their logistics of radioactive material. The study has a qualitative focus based on a case study, where the data been collected primarily through interviews with other companies and the Swedish Radiation Safety Authority. In total has three companies been interviewed where they described how their logistics of radioactive waste are handled. To get information about what laws and recommendations E.ON must apply, a person was interviewed from the Swedish Radiation Safety Authority. The gathered information from this case study was analyzed together with the literature and documentation from the theoretical framework. A suggestion of a theoretical logistic management could then be made based on the analysis. The suggestion is presented in the form of a flowchart together with a description. If a radioactive material is detected, this flowchart should be a used as a help to handle the material.
Konsultföretaget Rejlers har fått i uppdrag av E.ON Värme i Norrköping att införa radioaktivitetskontroller på ankommande avfall på Händelöverket. Det görs genom att installera detektorer som läser av strålningen i samband med att lastbilen åker in på området. Om lasten innehåller något radioaktivt avfall kommer detektorn att larma. Ger inte detektorn något larm får lastbilen åka in på området och tippa lasten i avfallshallen. Vad som ska göras när lasten innehåller radioaktivt avfall är dock svårt att veta, då det inte existera några klara riktlinjer för detta. Därför utförs detta examensarbete av en student på Jönköpings Tekniska Högskola. Syftet med arbetet är att ge förslag på en korrekt logistisk hantering med avseende på lagkrav från detektering till sluthantering. Tre frågeställningar formulerades för att arbetet ska kunna uppfylla syftet. Den första frågeställningen handlade om att identifiera och analysera E.ON:s nuvarande avfallslogistik. Den andra frågeställningen besvarar vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning som behöver hantera radioaktivt avfall. Den sista frågeställningen behandlar hur andra företag hanterar larm i en sådan detektor. Arbetet har haft en kvalitativ inriktning i form av en fallstudie, där empirin har insamlats framförallt genom intervjuer med bland annat andra förbränningsanläggningar och Strålskyddsmyndigheten. Personer från tre olika förbränningsanläggningar intervjuades där de fick berätta hur hanteringen av radioaktivt avfall ser ut på deras företag. För att få svar på vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning, intervjuades en person från Strålskyddsmyndigheten. Den information som insamlades från fallstudien analyserades med den litteratur och dokumentation som samlades in till det teoretiska ramverket. Utifrån analysen kunde sedan ett resultat fås i form av ett förslag på en teoretiskt fungerande hantering. Detta förslag presenteras i form av ett flödesdiagram med tillhörande beskrivning. Vid larm ska detta flöde följas för att enkelt få en överblick i hur hanteringen ska se ut.

Från år 2013 innefattas även avfallsförbränningsanläggningar i Sverige av EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystem innefattar enbart de utsläpp av koldioxid som skapats vid förbränning av fossila bränslen. Hushållsavfallet samt industriavfallet, som är anläggningarnas bränsle, består av en blandning av biogena och fossila bränslen. Denna lagändring ställer nya krav på mätnoggrannheten samt redovisningen av fossilandelen av koldioxidutsläppen. I dagsläget finns ett antal metoder för att genomföra dessa mätningar men gemensamt för metoderna är den höga kostnaden som härrör mätningarna. Detta arbete är utfört på uppdrag av Tekniska verken i Linköping vilket äger och driver avfallsförbränningsanläggningar varför dessa har ett stort intresse av resultatet. Syftet med detta arbete är att utreda om en ny beräkningsmetod kan tillämpas samt om denna är tillförlitlig för bestämning av fossilt kol i utsläppen. Vid arbetets start erhölls ett värmevärdessamband. Denna ekvation skulle ligga till grund för beräkningen av andelen fossilt samt biogent bränsle i avfallet. Beräkningsmetoden skulle baseras på anläggningens befintliga driftdata. För att angripa problemet granskades tidigare litteratur i ämnet för att få vägledning om vilka mätparametrar samt vilka ekvationer som skulle krävas. För att göra beräkningen krävs kännedom om bränslets värmevärde samt det biogena samt fossila bränslets värmevärde. Beräkningsmetoden har med anledning av detta valts att delas in sex olika områden med tillhörande ekvationer, vilket redovisas nedan. Massbalans/avfallets sammansättning Värmevärdesberäkning Vattenbalans/fukt i bränsle Askhalt Effektsamband Rökgasflöde Beräkningsmetoden som publiceras i detta arbete kan teoretiskt fungera, men för ett tillförlitligt resultat krävs djupare studier i respektive område. Beräkningsmetoden kräver många mätsignaler vilket bidrar till att den totala osäkerheten i metoden blir stor. En liten förändring i mätsignalerna ger stor inverkan på metodens slutliga resultat, andelen fossilt kol i avfallet. Detta medför att metoden kräver tillförlitlig mätdata med små osäkerheter för att ge ett korrekt svar. Innan implementering av beräkningsmetoden sker bör metoden verifieras mot en annan känd metod, exempelvis 14C – analys.
From 2013 waste-to-energy (WTE) plants in Sweden are included in the European Union Emissions Trading System, EU ETS. EU ETS involves only carbon emissions created by fossil fuels. Household waste and industrial waste, which is the fuel, consists of a mixture of biogenic and fossil fuels. This amendment imposes new demands on measurement accuracy and reporting of fossil part of carbon emissions. In the current situation there are a number of methods to carry out these measurements, but these methods are highly expensive. This work is carried out on behalf of Tekniska verken, Linköping, which owns and operates WTE plants and thus have strong interest in this result. The aim of this work is to investigate whether a new calculation method can be applied and if the method is reliable for the determination of fossil carbon in the emissions. When starting the work an equation for the heating value was available. This equation was the basis for the further calculation of the proportion of the fossil and biogenic fuels in the waste. The method was recommended to be based on the facility's existing operational data. To tackle the main problem, the work started with a review of the literature .To make the calculations, knowledge of the fuel heating value and the biogenic and fossil fuel heating value were needed. Due to these parameters the method was divided into six different areas and related equations, which are reported below. o Mass Balance / waste composition o Heat Value Calculation o Water Balance / moisture in fuel o Ash content o Effect relationships o Flue gas The calculation method published in this work might work theoretically, but for reliable results further studies in each area are required. The calculation method requires many measurement signals which makes the method become uncertain. Small changes in the measured signals provide a major impact on the method's final results, i.e the proportion of fossil carbon in the waste. This means that the method requires reliable measurement data with small uncertainties to produce a correct outcome. Before the implementation of the calculated method the recommendation is to verify the method with other known methods, such as 14C - analysis.