Academic literature on the topic 'Avkoda'

<p>The palatibility, digestibility and nitrogen balance of the diets containing different amounts of hay and concentrates were investigated by four adult male reindeer after 3x3 Latin square design. Three reindeer were kept inside in metabolic cages and one outside in a fence. Hay was dried timothy hay and concentrates were barley and commercial complete feed. The proportion of hay in the diet dry matter in the different diets was intended to be 80, 65 and 50%. The reindeer did not, however, consume their total hay rations and so those proportions were 75, 62 and 49%. The concentrate rations were, instead, consumed completely. The average total dry matter amounts eaten daily increased, when the proportions of concentrate increased in the diet, being in the different diets 14, 15 and 16 g/liveweight kg, where the amount of hay was 10, 9 and 8 g, respectively. The digestibility of the different components was good in all the diets, (66 &mdash; 78%), and there were no significant differences between the diets and animals. The nitrogen balance was negative in all the diets.</p><p>H&ouml; som foder &aring;t renar.</p><p>Abstract in Swedish / Sammandrag: Med ett f&ouml;rs&ouml;k vari ingick fyra fullvuxna renar (3 &mdash; 4 &aring;riga hanar) och som utf&ouml;rdes enligt 3x3 latinsk fyrkant metoden unders&ouml;ktes smaklighet och sm&auml;kbarhet samt N-balans hos dieter, som inneh&ouml;ll olika m&auml;ngder h&ouml; och kraftfoder. Tre av renarna h&ouml;lls s&aring; l&auml;nge f&ouml;rs&ouml;ket varade i sm&auml;ltbarhetsh&auml;ckar inomhus och en var utomhus i inh&auml;gnad. H&ouml;et var timotej och kraftfodret bestod avkorn och industrielt allfoder. H&ouml;ets andel ber&auml;cknad p&aring; fodergivans torrsubstans var pianerad i de olika dieterna till 80, 65 og 50%. Renarna &aring;t dock inte allt det h&ouml;, som ingick i fodergivan utan h&ouml;ets andel blev 75, 62 och 49%. Kraftfodergivan &aring;t djuren d&aring;remot helt och hallet. De totala dagligen konsumerade torrsubstansm&auml;ngderna &ouml;kade d&aring; kraftfodrets andel &ouml;kade och var vid de olika dieterna 14, 15 og 16 g/kg levande vikt. D&auml;rav var h&ouml;ets andel motsvarande 10, 9 og 8 g/kg levande vikt. De olika foderkomponenternas sm&auml;kbarhet i fodergivan var god eller i de olika dieterna 66 &mdash; 78%. I de olika djurens dieter forekom inte heller m&auml;rkbara skillnader. N-balansen var negativ i alla dieter.</p><p>Heina porojen rehuna.</p><p>Abstract in Finnish / Yhteenveto: Eri m&auml;&auml;ri&auml; hein&auml;&auml; ja v&auml;kirehua sis&auml;lt&auml;v&auml;n rehuannoksen maittavuutta ja sulavuutta sek&auml; typpitasetta selvitettiin nelj&auml;ll&auml; t&auml;ysikasvuisella urosporolla 3x3 latinalaisen maliin mukaan j&auml;rjestetyss&auml; kokeessa. Poroista kolme oli kokeen aikana sis&auml;ll&auml; sulavuuskoeh&auml;keissa ja uksi poro ulkona tarhassa. Hein&auml; oli timoteit&auml; ja v&auml;kirehu ohraa ja teollista t&auml;ysrehua. Hein&auml;n osuudeksi rehuannoksen kuiva-aineesta laskettuna suunniteltiin eri dieeteille 80, 65 ja 50%. Porot eiv&auml;t kuitenkaan sy&ouml;neet tarjottua hein&auml;m&auml;&auml;r&auml;&auml;, joten hein&auml;n osuudeksi j&auml;i 75, 62 ja 49%. V&auml;kirehuannoksensa porot s&ouml;iv&auml;t kokonaan. Kuiva-aineen p&auml;ivitt&auml;iset kokonaissy&ouml;ntim&auml;&auml;r&auml;t lis&auml;&auml;ntyiv&auml;t v&auml;kirehun osuuden lis&auml;&auml;ntyess&auml; ollen eri dieeteill&auml; 14, 15 ja 16 g/elopeinokilo, mist&auml; m&auml;&auml;rist&auml; hein&auml;&auml; oli vestaavasti 10, 9 ja 8 g/elopainokilo. Rehuannoksen eri komponenttien sulavuudet olivat hyv&auml;t, eri dieeteill&auml; 66 &mdash; 78% eik&auml; el&auml;inten ja dieettien v&auml;lill&auml; ollut merkitsevi&auml; eroja. Typpitase oli negatiivinen kaikilla dieeteill&auml;.</p>

A method for controlling the output characteristics of spindle assemblies based on the use of tapered gas bearings with a small taper angle is proposed. An experimental bench for studying the performance characteristics of these bearings is described. The results of researches of gas-static bearings with a small taper angle are presented. Keywords: spindle assembly, gas-static support, small taper angle, experiment. avkosm@knastu.ru

God läsförmåga är en förutsättning för att kunna ta till sig information i vårt samhälle. För att uppnå läsförmåga krävs att kunna avkoda. När avkodningen blir svår behöver eleverna hjälp för att ta sig vidare.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell forskning säger om läsinlärningen hos elever i avkodningssvårigheter samt lärares betydelse för dessa elever, för att få kunskap inom området. För att uppfylla studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Vilka orsaker kan ligga bakom avkodningssvårigheter hos elever?

Hur kan lärare stötta elever som är i avkodningssvårigheter?   Studien som gjorts är en litteraturstudie. Olika vetenskapliga publikationer har använts, såsom vetenskapliga artiklar och avhandlingar bestående av både nationell och internationell forskning. Stegvis gjordes en noggrann analys av materialet. Dessutom har en bilaga varit underlag för studien.   Resultatet på första frågan visar att de elever som inte har den fonologiska medvetenheten är mest utsatta i sin läsutveckling. Vidare framkommer i resultatet hur elevers syn på sig själva är en bidragande faktor för läsutvecklingen. Även lärares brist på kunskaper om elevers läsinlärning framkommer som ett viktigt bidrag i studien. Resultatet på studiens andra fråga visar vikten av att agera skyndsamt. Eleverna behöver träna på den fonologiska medvetenheten för att befästa den alfabetiska koden. Vidare framkommer motivation, självförtroende samt vikten av att få beröm och uppmuntran som faktorer där elevers läsutveckling gynnas. Likaså har lärare en betydande roll vad gäller den egna kompetensen om läsinlärningen samt att ha ett variationsrikt arbetssätt i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att den fonologiska medvetenheten är viktig då den utgör grunden till avkodning. Den fonologiska medvetenheten uppnås genom variationsrik undervisning. Att återkommande uppmuntra och berömma eleverna bör vara lärares förhållningssätt. Lärares kompetens inom läsinlärningen utgör en viktig roll för att skapa en god undervisning.

Syftet är att bidra med kunskap om variationer av högläsning med sociokulturellt perspektiv och onto-epistemologiskt synsätt. Kunskapsgapet är att göra pedagoger medvetna om olika läsmetoder med barnen och varför det är viktigt att variera metod av högläsning. Högläsningen är enligt flera vetenskapliga artiklar en försummad aktivitet och det beror bara av okunskap, det vill säga pedagogerna är inte medvetna om hur viktigt det är för barnen att delta i högläsningssituationer och vad aktiviteten ger barnet för grund inför framtiden. Jag genomförde self reports med postenkäter, det vill säga jag lämnade över dem personligen. De innehöll missivbrev, god forskningsed och 18 öppna frågor. Svaren var reflekterande, utförliga och informativa. I min analys bearbetade jag materialet genom sortering, reducering och argumentering. Jag har sorterat svaren i flera omgångar tills det blev en lämplig text under varje rubrik i resultatet. Rubrikerna är omgjorda från min studies frågeställningar. Resultaten visar på positiva svar angående högläsning, variation av metoder och barnens delaktighet i litteratur. Jag saknar beskrivningar av flanosagor ibland min litteratur i examensarbetet, vilket blir mitt förslag vidare forskning. Denna kunskap kommer jag ha nytta av i min framtida yrkesroll som förskollärare, där litteracitet är en viktig del av barnets språkutveckling och kommunikativa förmåga.

Färdigheten att avkoda ord är en grundläggande förutsättning för förmågan att läsa och har därmed en avgörande roll i elevers läsutveckling. Framgångsrik undervisning krävs för att eleverna ska ges möjlighet och förutsättningar att utveckla färdigheten att avkoda, det vill säga förståelse för sambandet mellan fonem och grafem. Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka hur sju lärare i årskurs 1 beskriver att de utformar undervisningen i avkodning för att skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla färdigheten att avkoda ord. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer där totalt sju lärare i årskurs 1 medverkade. Lärarna var slumpvis utvalda från olika skolor i två medelstora städer i Sverige. Resultatet visar att lärare använder olika medierande verktyg i form av digitala redskap, läromedel och aktiviteter i undervisningen, där samtalet och det sociala samspelet får stort utrymme. Det framkommer även att lärare använder sig själv som verktyg i avkodningsundervisningen där läraren stöttar, utmanar och fungerar som förebild för eleverna.  Vid utformandet av undervisningen framgår dessutom att forskning och beprövad erfarenhet samt elevers olika förutsättningar är någonting lärare förhåller sig till. Resultatet synliggör att undervisning kring avkodning varierar mellan olika lärare eftersom elevers individuella behov ligger till grund vid val av verktyg och vid utformningen av undervisningen.
Decoding skills are a crucial part of students reading development, since the ability to decode words is a fundamental qualification for reading. To give the pupils the opportunity to develop knowledge of phoneme-grapheme correspondences, an effective instruction is required. In light of this, the purpose of this paper is to examine how first grade teachers describe how they design instruction to create conditions for the students to develop decoding skills. The paper is based on a qualitative research approach and a socio-cultural perspective on learning and development. Through semi-structured interviews, empirical material has been collected from a total of seven participating first grade teachers. The teachers were randomly selected from different schools in two medium-sized cities in Sweden. The results show that teachers use mediating tools in form of digital gears, teaching materials and activities, where social interaction is emphasized. Teachers also function as tools, because they support, challenge and serve as role models for the pupils. Furthermore, the results reveal that research and proven experience as well as pupils’ different pre-conditions and needs affect teachers when they create decoding instruction. The results show that pupils’ individual needs are the starting point when teachers choose tools and create decoding instruction, which is why decoding instruction varies between different teachers.

Purpose/Aim: Our purpose with this study is to examen the differences in communication between digital immigrants and digital natives, how the digitization has changed our way to communicate in an interpersonal matter. Main Results: Through our study we have concluded that barriers do exist between students (natives) and teachers (immigrants), but not to the extent we first predicted. The digitization has resulted in a change in the way we communicate and our relation to each other. But in a purely communicative matter, the digitization hasn’t made it harder for natives and immigrants to understand each other, but it has contributed to new vocabulary and the use of the language. New codes has been developed, but thanks to the younger generations ability to adapt to change - this linguistic difference it is not a problem for the understanding of the code used by the immigrants. Through our study, we discovered, however, an unwillingness or fear of the immigrants to adapt to the younger code, and adapt to the technological change. Key Words: digital native, digital immigrant, digitization, communication, interpersonal, barriers, code, encoding, decoding, context, culture

A reception analysis on Skellefteå Krafts external communication on CSR and sustainable development and in what ways students decode the message. As an effect of today's climate changes and global issues, one of the most important subjects for companies to communicate to consumers and stakeholders is corporate social responsibility (CSR). The purpose of this paper is to investigate in what ways the concept of responsibility in relation to corporate social responsibility and sustainable development infuse meaning in the external communication by the company Skellefteå Kraft. The paper also examines the way three respondent groups of students relate to this message. The theoretical frame stretches from different views on CSR- communication to green brand strategy and sustainable development. The critic on CSR-communication includes the concept of greenwashing. The study also relies on theories within semiotic analysis, reception analysis and Stuart Halls encoding decoding model. Using the method visual semiotic analysis made it possible to reveal what Stuart Hall calls the preferred reading of the company's external communication. To be able to analyze the way students relate to the message qualitative interviews was used. Tools within reception analyze was applied on the material from the interviews. Both the visual semiotic analysis and the analyze of the interviews showed that the external communication did not include the economic side of CSR as much as the social- and environmental aspect. This was to be expected since the campaigns are focused on customers and other stakeholders. The main result was that the respondents in large made a hegemonic read of both the advertising films and the campaign site. They lay focus primarily on the caption and less on the image itself. The respondents could mainly distinguish the communication of social responsibility. This may be because both campaigns focus primarily on the human being and different life styles. When it comes to environmental responsibility the analysis show that Skellefteå Kraft uses ecological arguments in their external communication about energy and electrician, but they do not demonstrate the extraction which does in fact have some negative effects on nature. If Skellefteå Kraft had been more willing to demonstrate the extraction process they probably would have been described as honest and their ecological arguments would have been more comprehensible. This would also be proof that the company has little to hide when it comes to environmental responsibility. The advertising film as well as the campaign site communicates joyfulness and naturally produced electricity.