To see the other types of publications on this topic, follow the link: Avkodning.
Dissertations / Theses on the topic 'Avkodning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Avkodning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Roswall, Nathalie. "Avkodning - Grunden för läsning : Hur lärare kan arbeta med avkodning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42253.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen för hur det är möjligt att arbeta med avkodning med elever. Avkodning innebär färdigheten att tolka tecken till ord. Undervisningen inom avkodning sker på olika sätt. Undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i förskoleklassen till årskurs 3. Inledningsvis redogör jag för fyra arbetsmetoder, de som är mest etablerade kring avkodning. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av lärarna håller sig till endast en metod. Lärarna lånar delar ur en eller flera metoder. Att lärarna väljer att undervisa i vissa delar och inte kopierat en metod att undervisa efter visar på självständighet i lärarnas undervisning. Det resulterar i att jag både ser på deras arbetssätt inom ramen för avkodningsundervisningen och även från de beskrivna metoderna. De intervjuade lärarna delar uppfattning och har en gemensam syn på att optimalt lärande sker i samspel. Alla lärare betonar vikten av att all avkodningsundervisning ska bedrivas under stöttande och lustfyllda former. Skillnaderna dem emellan kan förklaras av att de har olika utbildning, olika lång erfarenhet av undervisning samt ålder på eleverna de undervisar. I grunden delar de dock inställning till ett lustfyllt lärande.
2
Stolt, Jonatan. "Avkodning av streckkoder i mobila enheter." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52225.
Full textAbstract:
The most common method for identifying merchandise in the commerce is by barcodes. Symbian OS is an advanced operating system aimed at cell phones and the most commonly used in smart phones. Opportunities to a full range of new services are given through barcode recognition in a Symbian OS based device. Therefore the purpose of this degree project was to create an application which would contribute to a future solution aimed at shopping where the cell phone constitutes a reader of itemsʼ identification numbers. Available barcode decoders have been evaluated and three were chosen for testing. The decoder that fared best was ZXing. It was subsequently incorporated into a Symbian OS-based mobile phone. The decoder was written in the Java language but sufficient Java APIs for controlling the camera's autofocus were missing, something that was necessary to decode the barcode. On the other hand the APIs were offered in C++. Therefore, the solution was split into two applications, one server application written in Java and responsible for the decoding and one client application written in C++ containing the GUI, camera controlling facilities and connections to two price comparison services. A procedure for communication between applications and an interface for various lookup services were defined. Finally, the information security was evaluated and the most relevant threat would be a third party that collects information about user behavior patterns for extortion purposes. It was concluded that the application that was created had the ability to scan barcodes, it is possible to extend and thereby fulfill the purpose.
3
Zdjelar, Marija. "Avkodning hos vuxna läsinlärare med somaliska som modersmål." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13352.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker avkodning hos vuxna läsinlärare med somaliska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit forskning om barns läsutveckling beroende på att forskning om vuxnas läsinlärning fortfarande är begränsad. Uppsatsens hypotes är att vuxna med somaliska som modersmål som lär sig läsa svenska följer liknande stegring i svårighetsnivåer när det gäller avkodning som barn som lär sig läsa svenska. Avkodning har undersökts med hjälp av ett avkodningstest innehållande sex ordgrupper med tio ord i varje grupp. Orden är grupperade utifrån deras stavelsestruktur. Avkodningsförmågan har testats hos nio informanter med somaliska som modersmål, samtliga deltagare i läs- och skrivinlärningen. Resultatet visar att det finns skillnad i avkodning av ord med konsonantförbindelser jämfört med avkodning av ord utan konsonantförbindelser. Antal rätt avkodade ord sjunker påtagligt hos alla informanter i ordgrupper med konsonantförbindelser. Däremot har inte stavelsestrukturer i ord utan konsonantförbindelser någon större påverkan på avkodningsframgången.
4
Dahlin, Mathilda. "Avkodning av cykliska koder - baserad på Euklides algoritm." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48248.
Full textAbstract:
Today’s society requires that transformation of information is done effectively and correctly. In other words, the received message must correspond to the message being sent. There are a lot of decoding methods to locate and correct errors. The main purpose in this degree project is to study one of these methods based on the Euclidean algorithm. Thereafter an example will be illustrated showing how the method is used when decoding a three - error correcting BCH code. To begin with, fundamental concepts about coding theory are introduced. Secondly, linear codes, cyclic codes and BCH codes - in that specific order - are explained before advancing to the decoding process. The results show that correcting one or two errors is relatively simple, but when three or more errors occur it becomes much more complicated. In that case, a specific method is required.Dagens samhälle kräver att informationsöverföring sker på ett effektivt och korrekt sätt, det vill säga att den information som når mottagaren motsvarar den som skickades från början. Det finns många avkodningsmetoder för att lokalisera och rätta fel. Syftet i denna uppsats är att studera en av dessa, en som baseras på Euklides algoritm och därefter illustrera ett exempel på hur metoden används vid avkodning av en tre - rättande BCH - kod. Först ges en presentation av grunderna inom kodningsteorin. Sedan introduceras linjära koder, cykliska koder och BCH - koder i nämnd ordning, för att till sist presentera avkodningsprocessen. Det visar sig att det är relativt enkelt att rätta ett eller två fel, men när tre eller fler fel uppstår blir det betydligt mer komplicerat. Då krävs någon speciell metod.
5
Landin, Larsson Ingela. "Intensivträning i avkodning : En interventionsstudie i åk 2." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132998.
Full textAbstract:
This study analyses the effects of a reading intervention using part of “Läsinlärning i 7 steg” and the computer game “Lukimat Spel Ett-Läsning” for phonemic and decoding training. Its focus was to investigate the effects on phonological awareness, letter-sound connection and decoding. Ten children in grade 2 with limited decoding ability were selected based on screening test results and were divided into two comparable groups. The intervention group received daily one-to-one-tutorial phonemic and decoding training, 20-30 minutes each time for 20 occasions. The control group received their usual classroom-based training. Pre- and post-test examined whether the intervention had affected the intervention students' decoding compared to the control students’. The results showed that both groups increased their letter-sound connection and decoding performance. The intervention group performed better at decoding and in reading speed and accuracy, compared to the control group. In student interviews, it was explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that students experienced the activities mostly as meaningful and fun and that they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. The result shows that an intervention of this type with phonemic training increases decoding ability, and can be important for reading development.
6
Eriksson, Magdalena. "”Lustfyllt lärande” : Avkodning i läsundervisningen - nu och då." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-335490.
Full text
7
Rostamnajad, Sheyda Rostamnajad. "Lärares metoder för läsinlärning i skedet mellan avkodning och flytande läsning : Lärares metoder för läsinlärning i skedet mellan avkodning och flytande läsning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52224.
Full text
8
Andersson, Kerstin, and Ingegerd Lundgren. "Från avkodning till läsförståelse : Läsutveckling utifrån pedagog- och elevperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4474.
Full textAbstract:
Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen. Med det menar vi att det underlättar om pedagog och elev är aktiv i läsinlärningen.
Our investigation treats learning by reading and reading comprehension. On the basis of a pedagogues and a pupils perspective we have investigated the concept of reading comprehension, what it means to know how to read and understand a text, which prerequisite it demands and how learning take place around this. As a starting point to our investigation we have use different research perspectives on learning by reading and touching different learning by reading methods. Through qualitative interviews with pedagogues and pupils we have investigate their understanding about how you learn to read by yourself and what it means for your reading comprehension. The results have given us knowledge of that the pedagogue should be sensitive and support the pupil with different tools, because the pedagogue must help the pupil in their reading evolution. We mean that it would facilitate if pedagogue and pupil are active in learning by reading.
9
Adegren, Anna, and Ingela Aidanpää. "Att mäta avkodning : En jämförande undersökning av olika testers användbarhet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160285.
Full textAbstract:
Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.
10
Bryne, Camilla. "Läs med flyt! : - en studie av elevers tidiga utveckling av avkodning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201089.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats. Elevprofil ett är de elever som har ett starktutgångsläge och som behåller detta hela vägen. Elevprofil två är de som inte har ett lika starktutgångsläge men som har en positiv utveckling. Elevprofil tre har ett svagt utgångsläge, alla gårframåt i sin utveckling med avseende på i stort sett alla aspekter. Elevprofil fyra är de som inte harett starkt utgångsläge och som heller inte har någon tydlig utveckling.
11
Olsson, Cecilia, and Monica Svallhed. "Att identifiera lässvårigheter : Avkodning och ordigenkänning i åk 2 och åk 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78479.
Full textAbstract:
Studien är en jämförelsestudie i åk 2 och åk 3 om avkodning och ordigenkänning med hjälp av Ordkedjor och LegiLexi. Syftet är att jämföra vad dessa två olika testmaterial mäter och hur testen korrelerar. Vidare är syftet att påvisa fördelar och nackdelar samt om elever i lässvårigheter presterar lågt på båda lästesten. Testen genomfördes på två olika skolor. 72 elever deltog, varav 37 elever i årskurs 2 och 35 elever i årskurs 3. Ordkedjetestet består av ordkedjor med tre riktiga ord. I varje ordkedja skulle eleven läsa orden tyst i två minuter och dra två streck så att det bildades 3 ord i ordkedjan. LegiLexis deltest 8 ordläsning genomförde eleven individuellt med lärare. Eleven fick läsa orden högt från ett papper samtidigt som läraren hade en Ipad där samma ord fanns. Under en minut läste eleven medan läraren markerade de ord som eleven läste fel på Ipaden. Testresultaten behandlades kvantitativt och visar att de elever som hinner läsa få ord på Ordkedjetestet även hinner läsa få ord på LegiLexitestet. Resultatet visar att alla elever hinner läsa fler ord med LegiLexis ordläsning än vad de hinner göra i Ordkedjor. Sambandet mellan elevernas resultat i Ordkedjor och LegiLexi är relativt stort (r= 0,74) så korrelationen är hög. Det är fler i åk 3 som inte når godkänd nivån i något av testen än vad det är i åk 2. Trots att vi konstaterar att testen mäter olika läsprocesser anser vi att de korrelerar väl.
12
Hallin, Maria, and Stina Klintenheim. "Rydaholmsmetoden - en lästräningsmetod för avkodnings- och läshastighetsträning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29694.
Full textAbstract:
Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning är att diskutera hur olika lärare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lärare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lärare arbetar på grundskolor i Skåne och två av dem på grundskolor i Småland. Av dessa sex intervjupersoner är en av dem grundare till Rydaholmsmetoden. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och innehållit öppna, förberedda frågor.I arbetet med Rydaholmsmetoden är det viktigt med regelbundenhet och att materialet anpassas till varje elev, detta för att de skall känna trygghet och känna att de klarar av det som krävs under ett träningspass. För att eleven inte skall uppleva metoden som tråkig eller enformig hålls passen korta och intensiva, max 20 minuter per gång, två-tre gånger i veckan. Lärarens betydelse är avgörande för att metoden skall fungera och ge positiva resultat. Deras uppgift är att motivera och inspirera eleven till att vilja fortsätta med lästräningen. För att eleverna under varje träningspass skall känna att de lyckas krävs ett stort tålamod och en stor försiktighet hos läraren. Rydaholmsmetoden är en av många lästräningsmetoder som finns för att hjälpa elever med lässvårigheter men till skillnad från andra metoder fokuserar Rydaholmsmetoden endast på elevernas avkodningsförmåga.
13
Lindqvist, Christel, and Maria Gustafsson. "Läsförståelse i engelska som främmande språk : Avkodning är flaskhalsen för elever i lässvårigheter." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148809.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka, beskriva och analysera variationer och samband gällande språkförståelse, avkodning och läsförståelse på svenska och engelska och utröna vilken betydelse dessa komponenter har för elever som lär sig engelska som främmande språk. Studien utgick från The Simple View of Readingsamt The Linguistic Coding Differences Hypothesis,vilka ligger till grund för beskrivning och tolkning av studiens empiri. I studien medverkade 24 elever i lässvårigheter och 30 typiska läsare. De gick i årskurs 4 i åtta skolor belägna i södra Sverige. Dessa elever genomförde sex deltest; tre på svenska och tre på engelska. Resultatet visadeatt elever i lässvårigheter presterade signifikant sämre än typiska läsare på samtliga test, utom det test som prövade språkförståelse på svenska. Studien visar att en individs avkodningsförmåga är avgörande för läsförståelsen i engelska som främmande språk. Detta gäller såväl typiska läsare som elever i lässvårigheter, vilket även tidigare forskning i andra länder visat. Studiens slutsats är att samtliga elever måste ges möjlighet att träna på och utveckla sin avkodningsförmåga på engelska för att uppnå god läsförståelse på engelska.The purpose of this study was to investigate, describe and analyze variations and relationships regarding language comprehension, decoding and reading comprehension in Swedish and English and determine the importance of these components for students who learn English as a foreign language. The study was based on The Simple View of Readingand The Linguistic Coding Differences Hypothesis, which form the basis for the description and interpretation of the study's results. Twenty-four students in reading difficulties and thirty students with typical reading ability participated in the study. They were in the fourth grade and went to eight different schools located in the south of Sweden. These students conducted six tests; three in Swedish and three in English. The results showed that students in reading difficulties performed significantly worse than typical readers on all tests, except for the one that tested language comprehension in Swedish. The study shows that an individual's decoding ability is crucial for reading comprehension in English as a foreign language. This applies to both typical readers and students in reading difficulties, as also shown in previous research in other countries. The study's conclusion is that all students must be given the opportunity to practice and develop their decoding skills in English to achieve a good reading comprehension in English.
14
Bäckman, Linda, and Kristina Böregård. "En studie om en RTI- modells påverkan på nyanlända elevers avkodning och läsförståelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98728.
Full textAbstract:
Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.
15
Axelsson, Lindgren Marika. "Samband mellan handskrivning, stavning, textlängd, textkvalitet och avkodning : En kvantitativ studie i år 2." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-71758.
Full textAbstract:
Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2. Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet. Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet. Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet. Handskrivning och stavning hade dessutom ett inbördes samband. Avkodning hade samband med stavning och med textyteaspekter av textkvalitet. Flickor var bättre på handskrivning och de hade bättre läsbarhet i sina texter. Flickor hade också högre skrivhastighet, ett mer varierat ordval i texterna och använde stor bokstav och skiljetecken på ett säkrare sätt jämfört med pojkar. Inga könsskillnader fanns vad gällde stavning och innehållsliga aspekter av textkvalitet. Resultatet indikerar att handskrivning och stavning inte kan negligeras i undervisningen eftersom de påverkar textlängd och olika aspekter av textkvalitet.
16
Hansson, Victor. "En enklare syn på lässvårigheter : En litteraturöversikt om lässvårigheter sett utifrån Simple View of Reading." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54229.
Full textAbstract:
Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptäcka och arbeta med elever med lässvårigheter. Det övergripande syftet med den här översikten är att peka på hur modellen Simple View of Reading kan visa på de färdigheter som krävs vid läsning, svårigheter som kan uppstå och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera på inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsättningar som adhd, apsperger, autism och/eller svårigheter genom tvåspråkighet. Alla artiklar i översikten är vetenskapligt granskade. Artiklarna redovisas utifrån teman som framkommit under analysarbetet. De övergripande forskningsfrågorna var: Hur ser forskning på läsning utifrån modellen Simple View of Reading? Hur synliggörs lässvårigheter utifrån modellen Simple View of Reading? Vilka förebyggande åtgärder blir synliga? Resultatet visar på att läsförståelse kan till stor del förklaras genom färdigheterna avkodning och språkförståelse. Vidare så visas att tre olika lässvårigheter kan synliggöras, avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter. Resultatet visar även på de kognitiva färdigheter som elever med olika lässvårigheter behöver i förebyggande eller ingripande hjälpprogram. I översikten diskuteras artiklarnas olika ståndpunkter utifrån teman och även huruvida den svenska översättningen av modellen kan ses ha samma förklaringskraft som den engelska.
17
Strand, Gustbée Maria, and Carina Ottosson. "Kartläggning av elevers läsutveckling inom grundsärskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37711.
Full textAbstract:
Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan. Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola. Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan? Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Vår studie innehåller en kvantitativ metod i form av webenkät. Respondenterna är pedagoger som samtliga arbetar inom grundsärskolan och undervisar i ämnet svenska. Resultatet visar att de flesta skolor saknar plan för kartläggning av elevers läsutveckling inom grundsärskolan. De flesta pedagoger kartlägger dock regelbundet med något verktyg, som varierar från skola till skola och från pedagog till pedagog.
18
Carling, Svante, and Ola Håkansson. "Avkodning och framgång inom matematikämnet : En korrelationsstudie om avkodningsförmåga och framgång i matematikämnet på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90169.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan avkodningsförmåga och betyg i ämnet matematik på gymnasiet, genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data från mätverktyget Jacobsons Ordkedjor (2015) och betyg i Matematik 1b/1c sammanställdes, på övergripande nivå, samt för varje betyg. Resultaten visar på en svag, men tydlig korrelation. Vidare förefaller inte låga betyg sammanfalla med låg avkodningsförmåga. Studien fann dock att höga betyg föranleds av god avkodningsförmåga. Studien spekulerar om eventuella orsakssamband, bl. a. att arbetsminne, fonologiskt processande och visuell-spatial förmåga både påverkar avkodningsförmåga och matematiska förmågor. Studien påpekar även att bristande avkodningsförmåga kan leda till bristande läsförståelse vilket kan få konsekvenser inom matematikämnet. Studien understryker vikten av samverkan och screening av avkodningsförmåga för att stötta elever med avkodningssvårigheter inom matematikämnet på gymnasiet.
19
Danielsson, Catharina. "Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21802.
Full textAbstract:
Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.Svenska
20
Bergstrand, Elin. "Att lära barn att lära sig läsa : Läsinlärningsmetoder i grundskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12505.
Full textAbstract:
Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa. Det är en välkänd metod som bygger på en presentation av varje bokstav i alfabetet och som sedan ljudas samman till ord. Informanterna betonade att läraren, med hjälp av ljudningsmetoden, kan göra läsinlärningen till ett roligt, spännande och lustfyllt lärande där arbetssättet går att variera efter de förkunskaper eleven har.
21
Eriksson, Kerstin. "Sång, parläsning och lässtrategier : Intensiv lästräning i årskurs 2." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43281.
Full textAbstract:
Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen. Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.
22
Rootzén, Madelene, and Camilla Johnsson. "En jämförelse av flerspråkiga elevers avkodning på arabiska och svenska : Att minska över- respektive underidentifiering av läs och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32280.
Full textAbstract:
Samhällets ökade krav på skriftspråklighet medför att funktionshinder kopplat till läs- och skrivsvårigheter ökar. Samtidigt visar internationella läsundersökningar på en sämre litteracitetsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Dessa elevers språkliga förmågor och eventuella svårigheter är ofta svårbedömda och kartläggningsmaterial som testar elevernas språkförmåga på båda språk lyser i dagsläget med sin frånvaro. Flera studier visar på att flerspråkiga elever på så vis riskerar att såväl över- som underidentifieras vid dyslektiska svårigheter. I Norge har ett material utarbetats där flerspråkiga elever kartläggs på sitt modersmål parallellt med en kartläggning på norska (Bøyesen 2005). Syftet med arbetet är att undersöka om kartläggningsmaterialet kan vara ett hjälpmedel för att minska över- respektive underidentifiering av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever intressanta för studien var de med arabisktalande bakgrund. Detta oavsett om arabiska eller svenska utgör elevens modersmål. I metoddelen motiveras elevurvalet kopplat till det material som använts i studien. I resultatet kan tre undertyper av elever urskiljas, där en grupp elever kan tänkas bli överidentifierad och två grupper kunde tänkas bli underidentifierade med enbart testning på svenska. Resultatet indikerar vidare att materialet kan vara en hjälp för att minska över- respektive underidentifiering genom att urskilja elevprofiler som eventuellt inte hade upptäckts med testningar på enbart svenska.
23
Selin, Erika. "På väg mot en automatiserad avkodningsförmåga : En kvalitativ intervjustudie med lärare i årskurs 1-3." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152482.
Full textAbstract:
I denna studie har sju lärare som undervisar i årskurs 1-3 intervjuats om hur de arbetar för att elever ska ha möjlighet att träna ordavkodning och nå en automatiserad nivå. Ett särskilt fokus sätts på elever som har svårigheter med avkodning. De semistrukturerade intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna är väl medvetna om att elever behöver läsa mycket text för att uppnå en automatiserad avkodning. Arbete läggs på att inspirera och motivera elever till att läsa. Det finns stora likheter i hur lästräning genomförs i de intervjuade lärarnas klassrum. Till stor del bygger läsaktiviteterna på att eleverna själva tar ansvar för att läsa och utveckla sin förmåga. Elever som av olika anledningar upplever svårigheter med avkodning, behöver extra mycket stöd och träning. I studien framkommer att det finns betydande skillnader mellan skolornas resurser och möjligheter att möta och stötta dessa elever. Det största hindret för att elever ska kunna utveckla en automatiserad avkodningsförmåga, anses vara bristen på tid för läraren att lyssna och ge återkoppling på elevers läsning.
24
Frank, Lisa, and Elin Andersson. "Hur hänger fonologisk medvetenhet och läsning ihop? : En studie av samband mellan fonologisk medvetenhet och läsning." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166736.
Full textAbstract:
Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.
25
Blomkvist, Linnea, and Stefan Ohlsson. "Bravkod : En undersökning om en avkodningsmetod." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35851.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att se hur lärares och specialpedagogers syn på Bravkod är. Vi ville också ta reda på varför de arbetar med Bravkod och hur de anser att elevernas uppfattning om metoden är. Vi har intervjuat totalt fem personer varav två var lärare och tre specialpedagoger. Resultatet av undersökningen visar att personerna upplever metoden som enkel och motiverande för eleverna, samt att attityden är positiv hos såväl vuxna som elever. Alltså uppfattar vi metoden som fungerande, då både elever och pedagoger snabbt kan se en förändring i läsutvecklingen.
26
Axmarker, Linda. "RTI på sfi RTI. (Respons To Intervention) för kortutbildade sfi-elever med fokus på avkodning och läshastighet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29294.
Full textAbstract:
Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) som inte har utvecklat läs- och skrivförmåga på sitt modersmål ska få läs- och skrivinlärning inom ramen för sfi-utbildningen Det finns ett forskningsbehov att didaktiskt följa dessa elevers väg mot att bli litterata, i synnerhet för elever med läs- och skrivsvårigheter.Lästeorier bygger på att läsning handlar både om avkodning och förståelse (Kamhi & Catts, 2014) men i andraspråksforskningen har man inte forskat lika mycket på avkodning som man forskat på läsförståelse (Hyltenstam, 2010). Studiens teoretiska ram tar sin grund i att avkodningen och den fonologiska förmågan är en viktig. Forskning som förespråkar hur man kan åtgärda den här sortens lässvårigheter är bland annat Respons to Intervention (RTI). Grunden i RTI är att elever med läs- och skrivsvårigheter i första hand ska få ett bra stöd i den ordinarie undervisningen men RTI beskriver också en modell för hur man systematiskt följer elevernas läsutveckling (Wengelin & Nilholm, 2013). Syftet med studien var att identifiera och undervisa vuxna sfi-elever med kort eller ingen skolbakgrund som har lässvårigheter i synnerhet med fokus på avkodning och läshastighet. Syftet var också att undersöka om ett RTI-baserat arbets- och undervisningssätt skulle fungera för målgruppen. Studien har genomförts som en intervention och omfattar 13 elever som studerar med begränsad skolbakgrund inom kurs B på en sfi-skola. Interventionen har skett systematiskt utifrån ett RTI-baserat upplägg under nio veckor med klassrums-, grupp- och individundervisning samt en kontinuerlig uppföljning av insatserna genom screening och utvärdering. Resultat utifrån kvantitativa data visar att avkodningen har förbättrats i klassen. På individnivå har två av tre elever förbättrat sin avkodningsförmåga mycket och en av dem har dessutom förbättrat sin läshastighet. En av eleverna har inte förbättrat varken avkodningsförmåga eller läshastighet. Hos denna elev finns avkodningssvårigheter av dyslektisk karaktär och där finns det anledning att göra en fördjupad kartläggning av specialpedagog och modersmålslärare. Utfallet av undervisningen var att lektionerna mottogs väl av eleverna, såväl på klass- som individnivå och de moment som värderas högst i att stödja läsutvecklingen var färdighetsträning via datoriserade övningar, läsa stavelse- och läslistor samt skriva med hjälp av talsyntes.Analysen av resultatet visar att ett RTI-baserat upplägg har fungerat för målgruppen. Screeningen var ett verktyg för att identifiera eleverna som hade behov av intensifierade insatser. Insatserna gav effekter på såväl klassrumsnivå som individnivå. Studien är dock begränsad i tid och antal elever samt saknar kontrollgrupp och det går inte att göra en större analys av resultaten. Elevutvärderingar och pedagogernas kommentarer visar på behov att fortsätta arbeta med avkodning och färdighetsträning inom sfi i kurs B och att använda digitala och multimodala verktyg i undervisningen. Samverkan mellan specialpedagog och lärare har varit berikande. Samverkan med modersmålslärare hade behövts i studien, likaså samverkan med logoped för de elever som hade behövt fördjupad läs- och skrivkartläggning.Fortsatta forskningsbehov finns inom området. Dels hade det varit intressant att undersöka om en mer omfattande RTI-studie med förebyggande arbete på klassrumsnivå skulle gett fler elever läs- och skrivverktyg så att färre elever utvecklade lässvårigheter. Läs- och skrivinlärningen inom sfi behöver tydligare beskrivas. Ytterligare forskningsområden är modersmålets roll, alternativa verktyg och elever med funktionsvariationer (Sandwall och Lindberg (2012). Studiens specialpedagogiska relevans är att den lyfter behovet av samverkan mellan specialpedagog och övriga pedagoger samt behovet av förebyggande tidiga insatser och utvärdering av dessa. Dessutom ger studien exempel på praktiskt material och metoder för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens sfi-verksamhet.
27
Almkvist, Anna. "Kompensation och/eller träning? : Vilket stöd får elever som inte har en automatiserad avkodning och gott läsflyt på högstadiet?" Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-171763.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling.This study deals with how Swedish high schools work with students who do not have automatic decoding and fluent reading. What has been examined is the extent to which the measures are about compensation or interventions in the form of training. The study has a qualitative, phenomenological approach and is based on a dilemma perspective. Six teachers commissioned to special education at six different schools in the same municipality have been interviewed. Through a thematic analysis of the interviews, five themes emerged that summarize the informants' experiences of the phenomenon of decoding training in high school. These are: "To Discover and Take Action", "Priorities", "To Create Motivation for Reading", "To Aim Wide" and "Towards Independence". The results show that, in addition to adaptations, compensation is the main measure to support students with decoding difficulties. When training with students is carried out, this is done in class or group in order to reach more students with the same action. A commonly used method is Repeated Readings with peer response. However, there is virtually no training at the individual level, which research shows is the most effective. The teachers in the study have a desire for this to be made possible although they consider it important to prioritize that students with reading disabilities are comfortable with the assisting technology available, in order to become independent to take on their secondary education and in their future life. Furthermore, teachers work a great deal to motivate students to read as motivation is one of the fundamental factors behind a successful reading development.
28
Stokvold, Mikaela, and Christina Andersson. "Skönhet vs Skönhetsideal : Hur en grupp unga kvinnor tolkar Doves kampanj ”Campaign for Real Beauty”." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22353.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal. Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning. Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor. Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende.
29
Zsoldos, Charlott. "Specifika läs- och skrivsvårigheter i svenskämnet - Hur man bemöter dyslexi i klassrummet." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4246.
Full textAbstract:
This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies.
30
Törnlund, Jesper, and Tobias Bokström. "How Pink will make you think : En kvalitativ mottagarstudie av Rosa Bandet-kampanjen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19467.
Full textAbstract:
Syfte Denna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien är Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som använts för undersökningen är fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgångspunkt i Lars Palms synsätt om budskapsstrategier. Materialet som studerats är fyra olika kampanjmaterial, två filmer och två annonser, från Rosa Bandet-kampanjen mellan år 2011 och 2014. Studien är en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebär att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen. Resultat Efter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stämmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas.
31
Gustafsson, Carola, and Marit Österholm. "Plötsligt stod det där, typ osynligt! : En interventionsstudie om effekten av medvetet arbete med läsförståelsestrategier." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28203.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet. Majoriteten av eleverna i interventionsgrupperna upplevde en förbättrad läsförståelseförmåga medan denna siffra var lägre i kontrollgrupperna, speciellt i år 8. Lärarnas upplevelse var att elever med stanineresultat 1-3 på förtestet, under och efter intervention var mer delaktiga i undervisningen och börjat finna en glädje i att läsa.
32
Therén, Julia. "Webbaserade kollegor, vad säger ni? : En receptionsstudie kring videolektioner som bildpedagogisk resurs." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5389.
Full textAbstract:
Som blivande bildlärare har jag i detta examensarbete intresserat mig för hur jag kan använda mig av den stora resursbank av webbaserade videolektioner som visar bildskapande tekniker. Bildämnet är oerhört brett och komplext när eleverna ska lära sig skapa med olika bildtekniker och material, analysera och vara uppmärksam på sin egen process. Att det på internet finns mängder av videoklipp som kan visa varierande sätt att lösa en uppgift och använda sig av en teknik kan verka revolutionerande för en bildlärare som ska hjälpa en hel klass elevers frågor under 60 min. En intressant fråga som kommer med detta är vad som egentligen visas och sägs i dessa videor och hur eleverna tolkar och därmed lär sig av dem. Jag har därför fokuserat innehållet i videorna och hur det avkodas med frågeställningen: Hur avkodas webbaserade videolektioner för bildundervisning och hur skiljer sig olika användares avläsningar? Genom intervjuer med fyra informanter i gymnasiet år 3 samt en vuxen ekonomistudent har jag fått syn på vad som kan vara viktigt i skapandet av videolektioner för att vinna förtroende och hålla kvar tittarens uppmärksamhet. Jag har använt mig av Stuart Halls modell för encoding/decoding (kodning och avkodning) för att se hur informanterna avkodar innehållet i enlighet med hur jag tolkat att avsändaren av videolektionen har kodat in olika budskap i videon. Jag har också använt mig av teorier om retorik för att förstå varför det är viktigt att se personen som talar i videon. Undersökningen har också visat att genuskonstruktioner följer traditionella mönster i videolektioner på nätet och att detta har konsekvenser för avkodningen och för intresse, känsla av tillhörighet och fokus hos tittaren. Detta har jag undersökt i gestaltningsarbetet där jag utifrån två videolektioner tagna från internet har skapat ett tredje videoklipp där jag satt samman olika visuella tecken från de två ursprungsklippen. I det tredje, sammansatta klippet har tecknens betydelser förskjutits på olika sätt, främst genom att traditionella genuskonstruktioner har problematiserats.
33
Julia, Johansson, and Wixtröm Fanny. "Att utveckla läsning genom musik : En litteraturstudie om läsutveckling med hjälp av musik som ett pedagogiskt redskap i svenskundervisningen." Thesis, Jönköping University, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49137.
Full textAbstract:
Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte: Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik? Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik? Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap? Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.
34
Karlsson, Hallström Jonna. "Hur årskurs 1 elevers läsförmåga påverkar deras matematikkunskaper." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28780.
Full textAbstract:
Forskning visar att de främsta orsakerna till felaktiga lösningar på problemlösningsuppgifter är att eleverna inte förstår innehållet i texterna. I denna studie är det övergripande syftet att undersöka om det finns ett samband mellan elevers lässvårigheter och matematikinlärning. För att genomföra studien gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs 1 för att analysera deras läsförmåga gällande avkodning och läsförståelse. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där språkliga aspekter anses vara oerhört väsentliga. Analysverktygen som användes för att analysera insamlad data var medierande verktyg samt förkunskaper. Resultaten visade att illustrationerna spelar en stor roll och utgör en viktig aspekt gällande aktivering av förkunskaper. Ett annat resultat var att textbaserade uppgifter visade sig vara ett stöd för att uppnå en djupare förståelse eftersom några elever tyckte att det är lättare med textbaserade uppgifter då de fick en bättre förklaring på vad de förväntades göra i uppgiften. I övrigt behövde alla elever någon typ av stöttning i avkodningen vilket bekräftar teorin om att avkodning och förståelse av matematiska texter är problematiskt för många elever samt teorin om att dessa multimodala texter ställer stora krav på elevernas läsförmåga.Nyckelord: förkunskaper, laborativt material, lässvårigheter, matematiksvårigheter, medierande redskap, sociokulturellt perspektiv, språk,
35
Björndahl, Sofie, and Emelie Johansson. "Avkodning gällande ordläsning på svenska och engelska hos svenska typiska läsare och elever med lässvårigheter i årskurs 4." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93679.
Full textAbstract:
Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare. Samtliga elever hade svenska som modersmål och eleverna med lässvårigheter hade specialundervisning för sina lässvårigheter. Eleverna genomförde sex avkodningstest, två av avkodningstesten var på engelska och hade en svensk motsvarighet. Eleverna fick även genomföra ett test för fonologisk medvetenhet samt fylla i en enkät om läsning. Resultaten visade att eleverna med lässvårigheter presterade signifikant sämre på samtliga test än de typiska läsarna. Enkäten om läsning visade en skillnad mellan hur grupperna skattat sig och eleverna med lässvårigheter hade även en viss insikt i sina svårigheter. Elever med lässvårigheter som hade avkodningssvårigheter på svensk ordläsning visade sig även ha avkodningssvårigheter på engelsk ordläsning och de elever som presterade bra på svensk avkodning presterade också bra på engelsk avkodning. Sammantaget tyder detta på att det finns vissa tvärspråkliga överföringar.Different languages have different orthographic depth. The Swedish language is more shallow (regular) compared to the English language which is more orthographically deep (irregular). Swedish students start studying the foreign language English from primary school. Several researchers have found cross-linguistic transfers between an ability in the native language and the same ability in the foreign language. The present study aimed to investigate how pupils in fourth grade with reading difficulties and typical readers decode (word reading) in Swedish and English. 48 pupils were included in the study, divided into two groups: 19 pupils with reading difficulties and 29 typical readers. All of the students had Swedish as their native language and the students with reading difficulties had special education for their reading problems. The pupils conducted six tests of decoding, two of the tests were in English and had a Swedish counterpart. The pupils also conducted a test of phonological awareness and filled out a questionnaire about reading. The results showed that students with reading difficulties performed significantly poorer on all of the tests than the typical readers. The questionnaire about reading showed a difference between the groups and the questionnaire also showed that pupils with reading difficulties had insight in their reading problems. The pupils with reading difficulties who had decoding problems on word reading in Swedish also had decoding problems on word reading in the foreign language and those students who performed well on Swedish decoding also performed well on English decoding. Overall this means that there are some signs of cross-linguistic transfers.
36
Långhammar, Magdalena. "Avkodning, Läshastighet, Motivation & Läsvanor hos Vuxna : En observations- och korrelationsstudie av LäsKedjor-2, DLS Läshastighet, samt Självrapport." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351554.
Full textAbstract:
I denna studie undersöktes avkodningsförmåga, läshastighet, motivationsgrad och läsvanor hos 40 vuxna personer, som grupperades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. För att testa avkodningsförmåga användes LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014), för att testa läshastighet användes DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) och för att skatta motivationsgrad och läsvanor skapades Självrapport av uppsatsförfattaren själv. Testresultaten omräknades till staninevärden. Ingen signifikant skillnad uppmättes beträffande kön eller ålder på något av testerna. Signifikans beträffande utbildningsnivå uppmättes på alla test utom på det första deltestet i LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, samt på läsvanor i Självrapport. Det befanns vara stark korrelation (r=0,62) mellan höga resultat på läshastighet och hög motivationsgrad relaterad till läsning.In this study decoding skill and reading speed was tested together with level of reading motivation and reading habits in 40 adults, grouped by gender, age and educational level. To test decoding skill LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014) was used, to test reading speed DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) was used, and to test level of reading motivation and reading habits the self-assessment questionnaire Självrapport was constructed by the author. The results were transformed into a staninescale. No significant difference was observed regarding gender or age in any of the tests. Significance regarding educational level was observed in all tests except the first part of LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, and in reading habits in Självrapport. A strong correlation (r=0,62) was evident in high results in reading speed and high level of reading motivation.
37
Jonsson, Amanda, and Helené Thäpp. "Intensivträna läsning med eller utan visuellt pixel-brus : En interventionsstudie med fokus på elevernas avkodning och fonologiska förmåga." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99456.
Full textAbstract:
Det är viktigt att vi har kunskaper om olika metoder, som kan hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter. Skolans insatser skall ha en vetenskaplig grund, vila på beprövad erfarenhet och aktuell forskning. En utmaning är att utveckla och testa metoder som kan praktiseras i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter i skolan. Mot bakgrund av detta har vi genomfört en interventionsstudie, som ingår i projektet BRUS, på Linneuniversitetet i Växjö. Projektet leds av Göran Söderlund, professor i specialpedagogik. Tidigare forskning har uppmärksammat att eleverna som deltog i studien med diagnos ADHD förbättrade sin förmåga att fokusera och koncentrera sig om ett auditivt brus tillfördes under arbetsprocessen. Sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD är inte klarlagt men forskningen visar att det råder stor komorbiditet mellan diagnoserna. Syftet med studien är att undersöka om visuellt tillfört brus på dataskärm vid lästräning med listor kan underlätta läsningen för elever med fonologiska svårigheter. Lästräningsmaterialet Bravkod, ett etablerat och validerat träningsinstrument, som använts för studien har inte tidigare prövats med vitt brus. För studiens design konverterades materialet till Word och bearbetades sedan i ett datorprogram med brus för genomförandet av interventionerna. Interventionen genomfördes i två grupper där en grupp utförde träningen utan visuellt brus på skärmen och en grupp med tillagt visuellt brus på skärmen. Studien genomfördes under Vt och Ht 2020 i två skolor. 14 elever i årskurs 3-5 deltog och tränade 15 tillfällen/elev. Samtliga elever som deltog i interventionerna, förbättrade sina resultat i ett eller flera av de posttester som genomfördes i jämförelse före och efter studien. Studien genomfördes i liten skala, med ett begränsat antal deltagare. Varje enskild individs resultat får stor påverkan på medelvärdet och eventuella skillnader i grupperna kan vara resultatet av en enskild individs resultat. Det är därför svårt att dra allmäna slutsatser baserat på resultatet. Vi bör därför förhålla oss med försiktighet till resultatet. Resultatet kan indikera att intensivträning med läslistor på dataskärm förbättrar avkodningsförmågan. Även om vissa i gruppen som läst med det visuella pixel-bruset förbättrade sina resultat kunde vi inte urskilja specifikt positiva resultat vid tillförandet av det visuella pixel-bruset. Studien innefattar inte någon jämförelsegrupp som följt den ordinära undervisningen under träningsperioden är det inte säkert att de förändringar vi ser i resultatdelen är resultatet av träningen för studien. En studie i större format än denna skulle kunna visa på en effekt av det visuella pixel-bruset.
38
Dahlbom, Emilia, and Linda Andersson. "Barns tidiga läs- och skrivinlärning : En studie av hur läroböcker för årskurs 1 förhåller sig till bokstavsintroduktion och avkodning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27134.
Full textAbstract:
Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det är dock inte en självklarhet hur inlärningen går till. Vi vill med denna studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1 utifrån den syntetiska metoden, vilket innebär att bokstäver lärs ut en i taget och därefter ljudas ihop till enklare ord. Utifrån det sociokulturella perspektivet och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet med undersökningen är att ge en inblick i hur läromedel kan introducera bokstäver och avkodning för elever. Vi vill även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder för att hjälpa eleverna i bokstavsinlärningen. För att jämföra dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där texterna analyseras komparativt och ur ett kunskapskritiskt perspektiv. Vi jämför läromedlen utifrån dessa fyra punkter: bokstavsföljden, uppgifter per bokstav, hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i en tabell för att få en tydlig överblick över läromedlen och sedan följer en mer djupgående analys. Resultatet visar att det inte finns någon generell bokstavsföljd som förespråkas utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla läromedel och uppgifter per bokstav är relativt lika men omfattar olika många moment. Det är mest skriftliga uppgifter i arbetsboken som sedan kompletteras med praktiska uppgifter som finns i lärarhandledningarna. Bokstavbilder finns i tre av de fyra läromedlen vi undersökt. I två av dessa är det elevnära och igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.
39
Eriksson, Camilla, and Caroline Rehnberg. "Upplevelser av läsmetoden Repeterad läsning : En interventionsstudie med elever i årskurs 3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39711.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka elevers upplevelser av läsmetoden Repeterad läsning hos några elever på grundskolan. Läsmetoden innebär att eleven läser en kortare text flera gånger tills ett bra läsflyt har uppnåtts. När läsaren repeterar samma text automatiseras avkodningen. Eleven tränar enskilt med en lärare under varje lästillfälle och läraren ger eleven stöttning under läsningen. Läsmetoden Repeterad läsning är influerad av behaviorismen och metoden fokuserar endast på en delfärdighet i läsningen, själva avkodningen. Studien genomfördes som en intervention med tio elever i årskurs 3. Efter interventionsperioden genomfördes halvstrukturerade intervjuer individuellt med eleverna. Resultaten visade att majoriteten av eleverna ansåg att de förbättrade sitt läsflyt och förståelsen för innehållet i texterna ökade genom att läsa samma text flera gånger. De slutsatser vi kunde dra utifrån resultaten var att eleverna såg fördelar med läsmetoden Repeterad läsning. Men resultaten visade även att några elever upplevde läsmetoden som tråkig eftersom samma text repeteras flera gånger. I studien framkom också att eleverna ansåg att läsningen blev rolig och motiverande när eleverna själva fick välja den litteratur som de skulle läsa.
40
Ludvigsson, Rundgren Karin, and Eva Eriksson. "Speciallärares erfarenheter, tankar och strategier runt läsundervisning : En studie inom särskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39713.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att få fördjupad förståelse av och ökad kunskap om läsundervisningen för elever med en intellektuell funktionsnedsättning som läser inom särskolan. Detta genom att undersöka vilka erfarenheter, tankar och strategier som finns runt läsundervisning hos speciallärare inom särskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av 13 speciallärare som arbetar med läsundervisning inom särskolan. De resultat som vi i studien fann visade på att de intervjuade speciallärarnas arbete med läsundervisningen innehöll både avkodning och arbete med läsförståelse där dessa hade olika tyngdpunkt över tid. I arbetet med läsundervisning fanns en rad faktorer som lyftes fram vara av särskild vikt: tid, elevens motivation, att läraren knöt an till elevens intresseområden, relationen mellan lärare och elev, flexibla och kreativa lärare, samspel i gruppen, använda sig av olika metoder och att medvetet arbete runt läsförståelse. Genom de svar vi fått i våra intervjuer träder ett arbete fram som i hög grad är individuellt anpassat även om detta sker i grupp. Att detta i hög grad utgår från ett relationellt förhållningssätt, där specialläraren i sitt arbete är flexibel och kreativ i sin läsundervisning.
41
Erblina, Misirli, and Neziri Agona. "En empirisk undersökning om hur barn lär sig läsa." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31765.
Full textAbstract:
AbstractI vår studie har vi valt att undersöka hur barn lär sig läsa ur ett pedagogiskt synsätt där vi har fokus på två metoder LTG (läsning på talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa två metoder förhåller sig till varandra. Vi ska även använda bedömningsmaterialet LUS som hjälpmedel på hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom läs- och skrivinlärning. I vårt examensarbete har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden där fokus har legat på litteraturstudie. I slutet av vårt examensarbete kommer vi fram till, utifrån litteraturstudien att LTG metoden är den metod där eleverna utvecklar läsförståelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lärare strävar efter att hjälpa elever utveckla och underlätta läsutvecklingen med hjälp av kamrater, hjälpmedel för att eleven ska kunna utvecklas så bra så möjligt inom sin egen läsutveckling.
42
Wikström, Madeleine. "Intensivträning i avkodning och stavning för två äldre elever med diagnostiserad dyslexi : En interventions- och intervjustudie med Wendick-modellen Intensivläsning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133044.
Full textAbstract:
This study investigated the effects of an intensive training period in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading for students diagnosed with dyslexia. A further aim of the study was to examine the students’ experience of the intense training period. The study included three students, two intervention students in grades 5 and 7 and a control student in grade 5, with diagnosed dyslexia. During five weeks, the two intervention students were involved in intensive training in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading. The results showed that the intervention students had become more confident in their decoding and spelling on the lists and words included in the training materials. Normalized and standardized pre- and posttests, conducted before and after the intervention, showed positive effects in decoding ability. However, no significant changes had occurred in spelling ability, although the intervention student in grade 7 showed some progress. The students' experience of the training were positive: their motivation had increased, they felt that they had improved both in reading and spelling, and they affirmed their willingness to continue training with reading lists. In conclusion, this study proposes that also older students with diagnosed dyslexia can benefit from intensive training in decoding and spelling.
43
Norkvist, Johansson Anna, and Åse Samuelsen. "Läsförmåga bland högstadieelever utan och med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118519.
Full textAbstract:
The study’s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport. Following the texts, literal and inference questions were asked. The first text was read out loud to each participant, the next text was read silently and the last text was also read in silence but the participants were allowed to have the text in front of them whilst answering the questions. Further, phonological awareness and decoding ability was examined. Whether the comprehension differed within and between the groups regarding reading setting and type of question was looked upon. The results showed that all groups were benefited by silent reading with textsupport and performed better on literal questions. Furthermore, it was found that participants without and with literacy problems performed equivalent regarding text comprehension. However did grade 7 and 8 perform significantly worse than standard average for grade 6. Although the study generated low scores, a conclusion was drawn that secondary school students without or with literacy problems didn’t have any substantial difficulties to interpret and answer questions regarding these texts. Due to the fact that the participants without and with literacy problems performed equally on the Skobigotexts, does not the authors of this study consider these texts as clinically reliable for investigating literacy problems in secondary school students.Syftet med studien var att undersöka läsförmåga bland högstadieelever utan och med lässvårigheter. Deltagarna rekryterades efter bekvämlighetsurval. Dessa var 30 elever i årskurs 7 samt 30 elever i årskurs 8 utan läs- och skrivsvårigheter och elva elever i årskurs 8 med antigen dokumenterade läs- och skrivsvårigheter eller som erhöll specialundervisning för detta. Textförståelse undersöktes genom tre texter som kallas Skobigotexterna. Texterna presenterades genom tre olika lässätt och efter varje text fick deltagarna svara på tillhörande fakta- och inferensfrågor. Den första texten fick deltagarna uppläst, nästa text fick de läsa tyst och den sista texten fick de också läsa tyst men ha kvar framför sig som stöd vid besvarande av frågor. Vidare undersöktes fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga. Huruvida förståelsen skiljde sig åt mellan och inom grupperna vad gällande lässätt och frågetyp undersöktes. Resultaten visade att samtliga grupper gynnades av tyst läsning med textstöd och presterade bättre på faktafrågor jämfört med inferensfrågor. Vidare konstaterades att deltagare utan respektive med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på textförståelsetestet. Vidare var normeringsgruppernas medelvärde signifikant lägre än normerat medelvärde för årskurs 6. Trots att textförståelsetestet genererade låga poäng drogs en slutsats om att högstadieelever utan respektive med läs- och skrivsvårigheter ej hade några väsentliga svårigheter att tolka samt svara på frågor om texterna. Eftersom deltagarna utan och med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på Skobigotexterna anser författarana av föreliggande studie att dessa texter ej är tillämpliga vid utredning utredning av läs- och skrivsvårigheter av högstadieelever.
44
Karlsson, Birgit, and Carina Emanuelsson. "Läsförståelse : En jämförelse mellan flickors och pojkars resultat i de Nationella proven, 2014 i läsförståelse i årskurs 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38041.
Full textAbstract:
För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.
45
Peldan, Camilla, and Towe Grönros. "Läsförståelse, vad betyder det? : En kvalitativ studie av hur lärare främjar elevers läsförståelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44561.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att bidra till kunskapsbasen om hur lärare ser på läsförståelse och hur de arbetar med att främja elevernas läsförståelse i praktiken. För att besvara forskningsfrågorna har fjorton observationer och sex intervjuer genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare anser att avkodning och förståelse är de två delar som utgör god läsutveckling och att läsförståelseundervisningen behöver varieras och anpassas efter varje elevs unika behov. För att bedöma och dokumentera elevers läsförståelse används olika bedömningsstöd men mycket av bedömningen utför läraren formativt under lektionens gång. Studiens slutsats, stödd av lärarperspektivet i denna undersökning, är att läsförståelse är grunden till allt lärande i och bortom skolan.
46
Ljunggren, Fridah, and Lisa Klingberg. "Att förebygga avkodningssvårigheter : Hur kan lärare arbeta för att förebygga avkodningssvårigheter?" Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156115.
Full textAbstract:
Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.
47
Edmundsdotter, Daniella, and Mariam Qaderi. "Hur arbetar lärare i årkurs 1-3 för att utveckla elevers läsförståelse? : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48786.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Som underlag till studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare främst arbetar med läsförståelseundervisning i kombination med andra ämnen. Resultatet visar även att lärare anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika typer av texter och att kunna läsa mellan raderna. Lärarna som medverkar i studien uppger att de känner till flera metoder för läsförståelse men inte använder någon av dem fullt ut.
48
Mohss, Simon, and Carl Söderström. "Tecken på lässvårigheter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43365.
Full textAbstract:
Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under.
49
Sandlund, Elisabeth. "Intensivläsning : En interventionsstudie med upprepad läsning av ord och text." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131957.
Full textAbstract:
The aim of the study was to investigate if an intensive reading intervention based on decoding word and text through repeated reading could improve the students’ reading fluency and thereby their reading comprehension. Reading fluency can be defined as reading with suitable speed, good decoding and word recognition, by using prosody and showing understanding of what has been read. The method in the study was an experimental intervention combined with interviews with participating students. Eight students in grades 2 and 3 were included, and they were divided into two comparable groups, an intervention group and a control group. Pre- and post-test examined whether the intervention had effects on the students’ decoding and reading comprehension compared to the control students. The interviews explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that most of the students in the intervention-group improved their reading accuracy, which in turn may have affected their reading comprehension in a positive way. According to the interviews, the students experienced the activities mostly as meaningful and fun (with one negative thing, they missed class teaching) and they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. In conclusion, this study proposes that an intensive reading intervention can be a good way for specialist teachers to assist students in their early reading development.
50
Carlsson, Malhin, and Erika Hagström. "”Att förstå det man läser är en demokratisk rättighet” : En kvalitativ studie om hur lärare reflekterar kring läsförståelse av skönlitterära texter i skolans tidiga år." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15370.
Full textAbstract:
Studien bygger på en kvalitativ metod där fyra lärare deltar i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningens syfte är att få kunskap om hur lärare resonerar kring hur elever utvecklar läsförståelse samt vilka moment lärarna anser viktiga att lyfta i undervisningen för att gynna sådan utveckling. De forskningsfrågor som bär upp studien är utformade dels efter vilka centrala aspekter som lärarna anser är relevanta för utveckling av läsförståelse samt hur undervisningen är utformad. Det empiriska material som inhämtats har bearbetats och analyserats utifrån sociokulturella teoribildningar. Undersökningsresultatet är att ordförrådet är av vikt för en god läsförståelse vilket lärarna kopplar samman med de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Lärarnas uppfattning är att den primära socialisationen, tillsammans med den ökande datoranvändningen, påverkar elevernas försämrade läsförståelse. Vidare menar de att upplevelseläsningen inte får lika mycket plats under fritiden som förr, vilket påverkar de läserfarenheter eleverna kommer till skolan med, utvecklingen av ordförrådet, motivationen till läsning liksom den naturliga träningen för att automatisera avkodningen. Lärarna menar att de ständigt arbetar med att utveckla elevernas förmåga att göra inferenser när de läser. Undersökningen pekar på att olika undervisningsmodeller och inte minst samtal kommer till användning och två grundläggande utgångspunkter för undervisningen synliggörs, nämligen innehållsorienterad och strategiorienterad undervisning.