Academic literature on the topic 'Avlastning'

Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme. I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.

I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter prövas att se på samtalet som en del av en svängning i samtalet om skolan och lärararbetet som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av lärares arbete. De övergripande frågorna i artikeln kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet. Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade närmast explosionsartat under början av 2016 samt att mediasamtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkesgrupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärarassistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärarens utsträckning från klassrummet begränsas.

Att arbeta med prefabricerade betongelement är ett riskfyllt arbete. Trots de ekonomiska och tidseffektiva fördelarna med prefabricerade betong element, är det ett arbetsområde där många olyckor inträffar vilket bland annat beror på elementens tyngd och storlek. Olyckorna måste i sin tur minskas för att bidra till en säkrare byggarbetsplats. Genom åren har arbetsplatsolyckor inom byggbranschen minskat, men det sker fortfarande många olyckor, vilket gör säkerheten till ett högst relevant ämne. I examensarbetet undersöks de arbetsmiljörisker som uppstår från lossning till montering av prefabricerade betong element samt redovisning av lagar som finns i förhållande till säkerheten. Insamlingen av information har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie med fem personer som arbetar med arbetsmiljön från olika byggföretag. Målet med undersökningen var även att få kunskap om hur byggföretag arbetar för att förebygga dessa arbetsmiljörisker. Studien visar Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd för olika arbetsmoment som ska följas. Arbetarna ska ta del av vilka risker som finns i arbetsområdena, vad de innebär och vilka åtgärder som ska vidtas. De riskerna som uppstår i arbetet orsakas av olika faktorer, bland annat av personfaktorer såsom slarv och stress. Men även arbetsmiljömässiga risker, det vill säga risker som finns på själva arbetsplatsen vid användning av olika redskap. De största riskerna vid montering av prefabricerade betongelement är fall- och klämrisker, men det finns även ett stort riskmoment vid lossning och lyft av olika laster. Dessutom resulterade intervjustudien i hur olyckor kan förebyggas under arbetet, vilket kan göras genom en bättre säkerhetskultur med god kommunikation och sammanhållning, men även att alla yrkesroller tar eget ansvar och hjälps åt.
Using precast concrete elements in the construction industry is both time efficient and financially profitable. But using this type of concrete also creates a risk filled working environment for the construction workers, where accidents can occur because of the elements weight and size. The purpose of this study is to create an increased understanding regarding the working environment risks that take place from when the precast concrete elements are delivered until they´re installed. The study gives account for the rules and laws there is concerning the safety on the construction site, what risks while installing the precast concrete are as well as how construction companies work towards a safer construction site. The methods used in this study are literature study to gather information from laws, authorities, regulations and scientific reports. Interviews have also been made with five work environmental knowledgeable people from different companies. The result from the interviews showed how the companies work and where they believe the problems with the accidents lie. Arbetsmiljöverket has regulations and gives general advice for different working areas, that must be followed. Workers must be aware of the risks that exist, what they mean and which measures that should be taken. The risks when precast concrete is being installed are the risk of falling and getting stuck between objects. There are risk factors when unloading and lifting the concrete as well. The result from the interviews showed how accidents can be prevented at the construction site. Some of the solutions are better safety culture, with good communication and collaboration between the coworkers, but also that each worker takes responsibility.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.

Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster). Slutsatser gällande hur en person av annan etnisk bakgrund kan påverkas att utnyttja fler delar av de erbjudna tjänsterna var kulturell och språklig samhörighet. De övriga tjänsterna var inte elevanta till vad som efterfrågades av respondenterna.

Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation.Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer.Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

I de senere årene har det blitt mer fokus på å bruke dyr og gården i arbeid med mennesker. Dette kan sees i forskning og evalueringsrapporter, og spesielt med mennesker med psykiske lidelser, eldre med demens, gårdsbarnehager og skoler som har gårdsaktiviteter. Det er derimot lite forskning på barn og unge som er plassert i tiltak på gårder via barnevernet. Det å kombinere dyr og gårdsarbeid sammen med mennesker har fellesbegrepet Inn på tunet (IPT). Forskningen på IPT hevder generelt at mennesker som har ulike vanskeligheter som psykiske lidelser, demens eller lærevansker kan ha stort utbytte av å ha nærkontakt med dyr og å gjøre praktiske oppgaver på en gård. Dette kan blant annet føre til positive opplevelser, bedre selvtillit og mestring. I forskningen på IPT er det som regel voksne, eller tilbydere av IPT- tjenester som uttaler seg på området, mens det er lite av der hvor barn og unge får sin stemme. Denne oppgaven baserer sin undersøkelse på et kvalitativt semistrukturert forskningsintervju og deltagende observasjon. Deltagerne var 6 ungdommer i alder 16-20 år, som har avlastningstiltak på Buan gård. Det ble utarbeidet en intervjuguide for intervjuene, og lagt til rette for deltagende observasjoner som ble gjort på to helger ungdommene var på gården. Oppgaven innehar et fenomenologisk og hermeneutisk perspektiv for å få tak i ungdommenes opplevde livsverden på gården. Dette gjør at oppgaven har fokus på ungdommenes perspektiv, og søker å få tak i deres meninger og opplevelser av å være i et avlastningstiltak på en gård. Oppgaven har følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdommer som er plassert i avlastningstiltak av barnevernet å være på en gård, og hvordan kan disse opplevelsene bidra til mestring? Resultatene viser at de faktorene ungdommene legger til grunn for trivsel på avlastningsgården er det sosiale, opplevelser, dyr, rom for læring og utvikling, samt følelsen av trygghet. Ungdommene gir uttrykk for å trives på gården, og fremhever disse faktorene som spesielt viktig for trivsel. Videre kan disse faktorene for trivsel bidra til å utvikle motstandskraft hos ungdommene ved mestringens vilkår, nemlig dyaden, familien og sosialt nettverk. Faktorene ble satt inn i denne sammenhengen, og det har blitt vist at gården i sin helhet kan bidra til at ungdommene kan ha utviklet motstandskraft og resiliens på gården.
The use of animals and the farmyard environment for treatment of human beings has become increasingly popular during recent years. Evidence of this is apparent in research journals and reports, in particular within research on psychological problems, elderly with dementia and work with kindergartens and schools. A somewhat less explored area is the effect of this way of treatment on children and adolescents currently in contact with child protection. Using animals and farm work in treatment or therapy of people has been termed as green care (in Norwegian: “grønn omsorg” or “Inn på tunet” (IPT). Research within this area indicates that people suffering from psychological problems, dementia or learning disabilities can greatly benefit from close contact with animals and experiencing life on a farm. Benefits include positive experiences, improved self confidence and a feeling of accomplishment and coping. Previous studies have focused on interviewing adults going through this treatment, while the children's opinions are seldom heard. This master thesis is based on qualitative, semi-structured interviews and participating observation. The informants were 6 children in age between 16 and 20, who were visiting a farm to relieve their parents or themselves. In this case the farm is Buan farm. An interview guide was devised and participating observation was carried out during two weekend visits to the farm. The thesis focuses on the adolescents opinions and experiences from visiting the farm. The following research question has been chosen for this work: How do teens in contact with child protection experience life on a farm, and how can these experiences contribute to coping? The results of my study show that the most important factors for the adolescents are the social interactions, the positive experiences, the animals, the feeling of accomplishment and learning as well as a feeling of safety and belonging. The adolescents listed these factors as reasons for enjoying their visits to the farm. I show how these factors can contribute to developing a general resilience in the adolescents through coping in dyad, family and a social network. I argue strongly that visiting the farm helps to improve the adolescents everyday coping and resilience.

Sammanfattning Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation. Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer. Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva om och på vilket sätt anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från två modeller om effektivitet vilka har anpassats efter den mänskliga resursen. Referensramen behandlar inre- och yttre effektivitet med tillhörande underrubriker, nämligen: Resurser, kompetens arbetsuppgifter och mål. Metod: Studien var en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata samlades in med tillgänglighetsurval med semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod med teman i förhållande till den teoretiska referensramen. Studien hämtade sekundärdata från böcker, akademiska artiklar och akademiska tidskrifter. Empiri: Empiriska data samlades in från sjukhuspersonal och vårdenhetschefer inom sektionen vid sjukhuset i Sverige. Slutsatser: Studien kommer fram till att anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål, men inte till vilken grad den har varit effektiv. De mänskliga resurserna kan göra mer rätt saker, sjukhuspersonalen använder sin kompetens i större utsträckning och sjukhuspersonalen kan utföra arbetsuppgifter rätt i förhållande till vad som ingår i deras yrkesroll. Det har i sin tur lett till snabbare handläggning och bidragit till inre effektivitet vilket i sin tur har lett till yttre effektivitet i förhållande till sektionens uppsatta mål.
The purpose of this Bachelor Thesis was to describe if and in what way the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section. The theoretical framework proceeds from two models that deals with effectiveness which have been adapted to the human resource. The framework treats efficiency and effectiveness with associated subheadings, specifically: Resources, competency, job assignments and goal. The study was a qualitative case study with a descriptive nature and a deductive approach. Primary data was collected with accessibility selection with semi-structured interviews with seven respondents. The empirical findings were analysed with a thematic analysis method with themes related to the theoretical framework. The study collected secondary data from books, academic articles and academic journals. Empirical data was collected from hospital staff and hospital management within the section at the hospital in Sweden. The study reaches the conclusion that the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section, but not to what degree it has been effective. The human resources can do more right things, the hospital staff uses its competence to a higher degree and the hospital staff can perform job assignments right in relation to what is associated with their profession. This in turn have led to faster processing and contributed to efficiency which in turn have led to effectiveness in relation to the goal that has been established by the section.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.

This master thesis examines a change in health care, in a county council in Norrbotten’s county. This change, which is referred to as “competence-exchange” (kompetensväxling) by the studied organization, means that tasks are redistributed between different workgroups. The possibility of redistributing tasks was due to the introduction of a new occupational group called healthcare service-personnel (vårdnära servicepersonal) in the studied activity. The primary mission of Healthcare service-personnel is to perform service tasks, but also some simpler care-related tasks. The tasks provided by the healthcare service-personnel was earlier performed by the healthcare-staff in the studied organization. When healthcare service-personnel now perform service tasks, healthcare-staff can instead focus on their primary healthcare-tasks and redistribute certain healthcare-tasks between each other. The theoretical starting points in the paper are bureaucracy, power and authority, system theory and the interest model. Other theoretical starting points in the paper are individual and organization, previous research on the redistribution of healthcare-tasks and central concepts regarding professional and competence. The essays approach was conducted through a qualitative method of respondents from the occupational groups nurse, assistant-nurse, healthcare service-personnel, unit Manager for healthcare service-personnel, trade Unions, project leaders and organizational developer. The respondents describe their experience of the redistribution of tasks in the studied organization. The methodological starting point for this essay is based on knowledge sociology that deals with the analysis of social constructions of reality. The result shows that healthcare professionals are positive about the relief provided by healthcare service-personnel in the performance of service-tasks in the organization. However, there is some resistance to the fact that healthcare service-personnel perform care-related tasks. There are also shortcomings in the rules and methods of redistribution of tasks. The result also shows that no tasks are exchanged between staff, instead tasks are being relieved only from a top-down perspective to the professional group with lower education. In fact, there is no competence-exchange in the redistribution of tasks.
Denna masteruppsats undersöker en förändring i hälso- och sjukvården, i ett landsting i Norrbottens län. Denna förändring, som benämns som kompetensväxling i den studerade verksamheten, innebär att arbetsuppgifter omfördelas mellan olika yrkesgrupper. Möjligheten att omfördela arbetsuppgifter kom på grund av att en ny yrkesgrupp vid namn Vårdnära service infördes i den studerade verksamheten. Vårdnära servicepersonals primära uppdrag är att utföra serviceuppgifter men också vissa enklare vårdrelaterade uppgifter. Uppgifterna som Vårdnära servicepersonal utför, utfördes tidigare av vårdpersonal i den studerade verksamheten. Då Vårdnära servicepersonal nu utför serviceuppgifter kan vårdpersonalen istället fokusera på deras primära vårduppgifter samt omfördela vissa vårduppgifter mellan varandra. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är byråkrati, makt och auktoritet, systemteori och intressentmodellen. Andra teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är individ och organisation, tidigare forskning gällande omfördelning av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt centrala begrepp gällande profession och kompetens. Uppsatsen utfördes genom en kvalitativ metod med intervjupersoner från yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska, vårdnära servicepersonal, enhetschef för vårdnära service, fackliga organisationer, projektledare samt verksamhetsutvecklare. Intervjupersonerna beskriver deras upplevelse av omfördelningen av arbetsuppgifter i den studerade organisationen. Den metodologiska utgångspunkten för denna uppsats grundar sig i kunskapssociologin som handlar om analysen av sociala konstruktioner av verkligheten. Resultatet visar att vårdpersonalen är positiva till den avlastning som vårdnära servicepersonal ger i utförandet av serviceuppgifter i verksamheten. Dock finns ett visst motstånd till att vårdnära servicepersonal utför vårdrelaterade uppgifter. Det finns också brister i tydlighet gällande regler och metoder för omfördelning av arbetsuppgifterna. Resultatet visar även att inga arbetsuppgifter växlas mellan personalen, utan arbetsuppgifter avlastas enbart från ett uppifrånperspektiv till en yrkesgrupp med lägre utbildning. Alltså sker faktiskt ingen kompetensväxling i omfördelningen av arbetsuppgifter.

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.