Dissertations / Theses on the topic 'Avlastning'

Att arbeta med prefabricerade betongelement är ett riskfyllt arbete. Trots de ekonomiska och tidseffektiva fördelarna med prefabricerade betong element, är det ett arbetsområde där många olyckor inträffar vilket bland annat beror på elementens tyngd och storlek. Olyckorna måste i sin tur minskas för att bidra till en säkrare byggarbetsplats. Genom åren har arbetsplatsolyckor inom byggbranschen minskat, men det sker fortfarande många olyckor, vilket gör säkerheten till ett högst relevant ämne. I examensarbetet undersöks de arbetsmiljörisker som uppstår från lossning till montering av prefabricerade betong element samt redovisning av lagar som finns i förhållande till säkerheten. Insamlingen av information har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie med fem personer som arbetar med arbetsmiljön från olika byggföretag. Målet med undersökningen var även att få kunskap om hur byggföretag arbetar för att förebygga dessa arbetsmiljörisker. Studien visar Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd för olika arbetsmoment som ska följas. Arbetarna ska ta del av vilka risker som finns i arbetsområdena, vad de innebär och vilka åtgärder som ska vidtas. De riskerna som uppstår i arbetet orsakas av olika faktorer, bland annat av personfaktorer såsom slarv och stress. Men även arbetsmiljömässiga risker, det vill säga risker som finns på själva arbetsplatsen vid användning av olika redskap. De största riskerna vid montering av prefabricerade betongelement är fall- och klämrisker, men det finns även ett stort riskmoment vid lossning och lyft av olika laster. Dessutom resulterade intervjustudien i hur olyckor kan förebyggas under arbetet, vilket kan göras genom en bättre säkerhetskultur med god kommunikation och sammanhållning, men även att alla yrkesroller tar eget ansvar och hjälps åt.
Using precast concrete elements in the construction industry is both time efficient and financially profitable. But using this type of concrete also creates a risk filled working environment for the construction workers, where accidents can occur because of the elements weight and size. The purpose of this study is to create an increased understanding regarding the working environment risks that take place from when the precast concrete elements are delivered until they´re installed. The study gives account for the rules and laws there is concerning the safety on the construction site, what risks while installing the precast concrete are as well as how construction companies work towards a safer construction site. The methods used in this study are literature study to gather information from laws, authorities, regulations and scientific reports. Interviews have also been made with five work environmental knowledgeable people from different companies. The result from the interviews showed how the companies work and where they believe the problems with the accidents lie. Arbetsmiljöverket has regulations and gives general advice for different working areas, that must be followed. Workers must be aware of the risks that exist, what they mean and which measures that should be taken. The risks when precast concrete is being installed are the risk of falling and getting stuck between objects. There are risk factors when unloading and lifting the concrete as well. The result from the interviews showed how accidents can be prevented at the construction site. Some of the solutions are better safety culture, with good communication and collaboration between the coworkers, but also that each worker takes responsibility.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.

Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster). Slutsatser gällande hur en person av annan etnisk bakgrund kan påverkas att utnyttja fler delar av de erbjudna tjänsterna var kulturell och språklig samhörighet. De övriga tjänsterna var inte elevanta till vad som efterfrågades av respondenterna.

Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation.Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer.Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

I de senere årene har det blitt mer fokus på å bruke dyr og gården i arbeid med mennesker. Dette kan sees i forskning og evalueringsrapporter, og spesielt med mennesker med psykiske lidelser, eldre med demens, gårdsbarnehager og skoler som har gårdsaktiviteter. Det er derimot lite forskning på barn og unge som er plassert i tiltak på gårder via barnevernet. Det å kombinere dyr og gårdsarbeid sammen med mennesker har fellesbegrepet Inn på tunet (IPT). Forskningen på IPT hevder generelt at mennesker som har ulike vanskeligheter som psykiske lidelser, demens eller lærevansker kan ha stort utbytte av å ha nærkontakt med dyr og å gjøre praktiske oppgaver på en gård. Dette kan blant annet føre til positive opplevelser, bedre selvtillit og mestring. I forskningen på IPT er det som regel voksne, eller tilbydere av IPT- tjenester som uttaler seg på området, mens det er lite av der hvor barn og unge får sin stemme. Denne oppgaven baserer sin undersøkelse på et kvalitativt semistrukturert forskningsintervju og deltagende observasjon. Deltagerne var 6 ungdommer i alder 16-20 år, som har avlastningstiltak på Buan gård. Det ble utarbeidet en intervjuguide for intervjuene, og lagt til rette for deltagende observasjoner som ble gjort på to helger ungdommene var på gården. Oppgaven innehar et fenomenologisk og hermeneutisk perspektiv for å få tak i ungdommenes opplevde livsverden på gården. Dette gjør at oppgaven har fokus på ungdommenes perspektiv, og søker å få tak i deres meninger og opplevelser av å være i et avlastningstiltak på en gård. Oppgaven har følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdommer som er plassert i avlastningstiltak av barnevernet å være på en gård, og hvordan kan disse opplevelsene bidra til mestring? Resultatene viser at de faktorene ungdommene legger til grunn for trivsel på avlastningsgården er det sosiale, opplevelser, dyr, rom for læring og utvikling, samt følelsen av trygghet. Ungdommene gir uttrykk for å trives på gården, og fremhever disse faktorene som spesielt viktig for trivsel. Videre kan disse faktorene for trivsel bidra til å utvikle motstandskraft hos ungdommene ved mestringens vilkår, nemlig dyaden, familien og sosialt nettverk. Faktorene ble satt inn i denne sammenhengen, og det har blitt vist at gården i sin helhet kan bidra til at ungdommene kan ha utviklet motstandskraft og resiliens på gården.
The use of animals and the farmyard environment for treatment of human beings has become increasingly popular during recent years. Evidence of this is apparent in research journals and reports, in particular within research on psychological problems, elderly with dementia and work with kindergartens and schools. A somewhat less explored area is the effect of this way of treatment on children and adolescents currently in contact with child protection. Using animals and farm work in treatment or therapy of people has been termed as green care (in Norwegian: “grønn omsorg” or “Inn på tunet” (IPT). Research within this area indicates that people suffering from psychological problems, dementia or learning disabilities can greatly benefit from close contact with animals and experiencing life on a farm. Benefits include positive experiences, improved self confidence and a feeling of accomplishment and coping. Previous studies have focused on interviewing adults going through this treatment, while the children's opinions are seldom heard. This master thesis is based on qualitative, semi-structured interviews and participating observation. The informants were 6 children in age between 16 and 20, who were visiting a farm to relieve their parents or themselves. In this case the farm is Buan farm. An interview guide was devised and participating observation was carried out during two weekend visits to the farm. The thesis focuses on the adolescents opinions and experiences from visiting the farm. The following research question has been chosen for this work: How do teens in contact with child protection experience life on a farm, and how can these experiences contribute to coping? The results of my study show that the most important factors for the adolescents are the social interactions, the positive experiences, the animals, the feeling of accomplishment and learning as well as a feeling of safety and belonging. The adolescents listed these factors as reasons for enjoying their visits to the farm. I show how these factors can contribute to developing a general resilience in the adolescents through coping in dyad, family and a social network. I argue strongly that visiting the farm helps to improve the adolescents everyday coping and resilience.

Sammanfattning Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation. Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer. Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva om och på vilket sätt anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från två modeller om effektivitet vilka har anpassats efter den mänskliga resursen. Referensramen behandlar inre- och yttre effektivitet med tillhörande underrubriker, nämligen: Resurser, kompetens arbetsuppgifter och mål. Metod: Studien var en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata samlades in med tillgänglighetsurval med semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod med teman i förhållande till den teoretiska referensramen. Studien hämtade sekundärdata från böcker, akademiska artiklar och akademiska tidskrifter. Empiri: Empiriska data samlades in från sjukhuspersonal och vårdenhetschefer inom sektionen vid sjukhuset i Sverige. Slutsatser: Studien kommer fram till att anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål, men inte till vilken grad den har varit effektiv. De mänskliga resurserna kan göra mer rätt saker, sjukhuspersonalen använder sin kompetens i större utsträckning och sjukhuspersonalen kan utföra arbetsuppgifter rätt i förhållande till vad som ingår i deras yrkesroll. Det har i sin tur lett till snabbare handläggning och bidragit till inre effektivitet vilket i sin tur har lett till yttre effektivitet i förhållande till sektionens uppsatta mål.
The purpose of this Bachelor Thesis was to describe if and in what way the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section. The theoretical framework proceeds from two models that deals with effectiveness which have been adapted to the human resource. The framework treats efficiency and effectiveness with associated subheadings, specifically: Resources, competency, job assignments and goal. The study was a qualitative case study with a descriptive nature and a deductive approach. Primary data was collected with accessibility selection with semi-structured interviews with seven respondents. The empirical findings were analysed with a thematic analysis method with themes related to the theoretical framework. The study collected secondary data from books, academic articles and academic journals. Empirical data was collected from hospital staff and hospital management within the section at the hospital in Sweden. The study reaches the conclusion that the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section, but not to what degree it has been effective. The human resources can do more right things, the hospital staff uses its competence to a higher degree and the hospital staff can perform job assignments right in relation to what is associated with their profession. This in turn have led to faster processing and contributed to efficiency which in turn have led to effectiveness in relation to the goal that has been established by the section.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.

This master thesis examines a change in health care, in a county council in Norrbotten’s county. This change, which is referred to as “competence-exchange” (kompetensväxling) by the studied organization, means that tasks are redistributed between different workgroups. The possibility of redistributing tasks was due to the introduction of a new occupational group called healthcare service-personnel (vårdnära servicepersonal) in the studied activity. The primary mission of Healthcare service-personnel is to perform service tasks, but also some simpler care-related tasks. The tasks provided by the healthcare service-personnel was earlier performed by the healthcare-staff in the studied organization. When healthcare service-personnel now perform service tasks, healthcare-staff can instead focus on their primary healthcare-tasks and redistribute certain healthcare-tasks between each other. The theoretical starting points in the paper are bureaucracy, power and authority, system theory and the interest model. Other theoretical starting points in the paper are individual and organization, previous research on the redistribution of healthcare-tasks and central concepts regarding professional and competence. The essays approach was conducted through a qualitative method of respondents from the occupational groups nurse, assistant-nurse, healthcare service-personnel, unit Manager for healthcare service-personnel, trade Unions, project leaders and organizational developer. The respondents describe their experience of the redistribution of tasks in the studied organization. The methodological starting point for this essay is based on knowledge sociology that deals with the analysis of social constructions of reality. The result shows that healthcare professionals are positive about the relief provided by healthcare service-personnel in the performance of service-tasks in the organization. However, there is some resistance to the fact that healthcare service-personnel perform care-related tasks. There are also shortcomings in the rules and methods of redistribution of tasks. The result also shows that no tasks are exchanged between staff, instead tasks are being relieved only from a top-down perspective to the professional group with lower education. In fact, there is no competence-exchange in the redistribution of tasks.
Denna masteruppsats undersöker en förändring i hälso- och sjukvården, i ett landsting i Norrbottens län. Denna förändring, som benämns som kompetensväxling i den studerade verksamheten, innebär att arbetsuppgifter omfördelas mellan olika yrkesgrupper. Möjligheten att omfördela arbetsuppgifter kom på grund av att en ny yrkesgrupp vid namn Vårdnära service infördes i den studerade verksamheten. Vårdnära servicepersonals primära uppdrag är att utföra serviceuppgifter men också vissa enklare vårdrelaterade uppgifter. Uppgifterna som Vårdnära servicepersonal utför, utfördes tidigare av vårdpersonal i den studerade verksamheten. Då Vårdnära servicepersonal nu utför serviceuppgifter kan vårdpersonalen istället fokusera på deras primära vårduppgifter samt omfördela vissa vårduppgifter mellan varandra. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är byråkrati, makt och auktoritet, systemteori och intressentmodellen. Andra teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är individ och organisation, tidigare forskning gällande omfördelning av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt centrala begrepp gällande profession och kompetens. Uppsatsen utfördes genom en kvalitativ metod med intervjupersoner från yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska, vårdnära servicepersonal, enhetschef för vårdnära service, fackliga organisationer, projektledare samt verksamhetsutvecklare. Intervjupersonerna beskriver deras upplevelse av omfördelningen av arbetsuppgifter i den studerade organisationen. Den metodologiska utgångspunkten för denna uppsats grundar sig i kunskapssociologin som handlar om analysen av sociala konstruktioner av verkligheten. Resultatet visar att vårdpersonalen är positiva till den avlastning som vårdnära servicepersonal ger i utförandet av serviceuppgifter i verksamheten. Dock finns ett visst motstånd till att vårdnära servicepersonal utför vårdrelaterade uppgifter. Det finns också brister i tydlighet gällande regler och metoder för omfördelning av arbetsuppgifterna. Resultatet visar även att inga arbetsuppgifter växlas mellan personalen, utan arbetsuppgifter avlastas enbart från ett uppifrånperspektiv till en yrkesgrupp med lägre utbildning. Alltså sker faktiskt ingen kompetensväxling i omfördelningen av arbetsuppgifter.

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.

Today, there are more Egyptian obelisks outside of Egypt than there are left where they were made. The obelisks are certainly beautiful, but what lies beneath are uncountable hours, days and years of work. Work which made the obelisks end up where they are today. From quarrying these enormous pieces of stone by smashing rock against rock, to building ships without equal for their transportation. It is hard to understand the amount of resources, manpower and organization that went into creating these tall monuments. Therefore, this study will attempt to examine each step in transporting the obelisks, from the quarry to their destination. Where theories collide, the study will weigh them against each other critically to give a fuller account of the transportation of the obelisks of Egypt. This study will begin by presenting a background, or basis, which will be further built upon as it progresses. The first chapter is mainly focused around the circumstance of transportation, along with giving a basic description of obelisks as individual objects. The next step lies in studying the general shipbuilding techniques used in ancient Egypt. This in turn will help in understanding the obelisk ships and the loading and unloading of these vessels. The obelisk ships and their loading will be the focal point of this study. The mainstay of the sources used for this study comes from earlier theories. The primary sources of this study will mainly consist of textual remains along with depictions.
Idag finns det fler obelisker utanför Egypten än vad det finns kvar innanför dess gränser. Obeliskerna är helt klart vackra, men vad som ligger under ytan är oräkneliga timmar, dagar och år av arbete. Arbete som gjorde att obeliskerna hamnade på den plats de är idag. Från att bryta dessa enorma stenblock genom att slå sten mot sten, till att bygga skepp utan dess like för deras transport. Det är svårt att förstå den enorma mängd resurser, arbetskraft och ren vilja som krävdes för att skapa dessa höga monument. Av denna anledning kommer den här studien att försöka närma sig varje steg i transporten av obelisker, från stenbrottet till deras destination. Där teorier kolliderar, kommer denna studie att väga dem mot varandra kritiskt för att ge en mer komplett inblick i transporten av antika Egyptiska obelisker. Denna studie kommer att börja med att presentera en bakgrund, eller bas, som kommer att byggas vidare på under arbetets gång. Studiens första del fokuserar  på omständigheterna för transporten, samt med att ge en grundläggande beskrivning av obelisker som individuella objekt. Det nästkommande steget ligger i att studera de tekniker som användes för skeppsbygge i det antika Egypten. Detta kommer i sin tur underlätta för förståelsen av obeliskskepp och avlastning samt pålastning av dessa farkoster. Obeliskskeppen och deras lastning kommer att utgöra huvuddelen i denna studie. Huvuddelen av källorna som använts för denna studie kommer från tidigare teorier. Primärkällorna som använts består till största del av textuella lämningar samt avbildningar.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:

• Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem?
• Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen?
• Har familjehemmen avlastning eller behov av det?
• Vilken syn har familjehemmen på handledning?
• Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?

Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.

Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.

Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor. Många av familjehemmen ansåg att uppdraget som familjehem hade blivit ett sätt att leva, en livsstil. Det fanns även familjehem som såg uppdraget som en profession, där de placerade barnen samtidigt var en del i familjen. Familjehemmen i vår studie hade åtagit sig uppdraget som familjehem med anledning av personlig erfarenhet och kontakt med andra familjehem i sin närhet. Familjehemmen var överens om att behovet av handledning var störst i början av ett uppdrag. Synen på avlastning skilde sig åt mellan familjehemmen. Familjehemmen såg det som en självklarhet att få ekonomisk ersättning för sitt uppdrag.

The purpose of our study was to investigate how foster-parents regard their task based on the following:

• Which motives and expectations do foster-parents have to become a foster-home?
• How does the task as foster-home influence the relations of the family?
• Do the foster-homes have any need of alleviance from their task?
• Do the foster-homes have any need of guidance in their task?
• How do foster-parents think regarding the financial part of their task?

The study was carried out from the basis of qualitative interviews, in which we together interviewed 9 different foster-homes connected to the council of Kristianstad. In 7 of the interviews, both foster-parents participated, in 2 interviews one of the foster-parents participated; in total 16 responders. The interviews were transcribed, analysed and thereafter presented in two different ways. From coding categories, the result was presented both in idealtypes and thematically from quotes.

The foster-parents in our study appear to have a common view as couples in how they regard their task, and that they work well together. In our study we found 5 different idealtypes, who illustrate how they regard various issues. The foster-homes felt that their task had become a way of living, a life style. There were also foster-homes that viewed their task as a profession, where the placed children at the same time were a part of the family.

The foster-homes in our study had taken on the task as foster-home because of personal experiences and contact with other foster-homes in their vicinity. Regarding their view of guidance, the foster-parents agreed that they were in need of guidance mostly in the beginning of a task. The opinions are somewhat varied among foster-parents, regarding alliviance. The foster-parents think that the financial part of their task comes natural.

Police officers today run the risk of being exposed to events that others will never experience during their lifetime. Many of these experiences may lead to traumatic memories that, in worst case, could make them never wanting to work as a police officer again. How can the police get better at taking care of their employees? This study aims to shed light over how the crisis-supporters perceive their learning within the activity of debriefing. The research questions asked are:” what moments in debriefing do the crisis-supporters identify as a learning activity?” and ”in what ways do the crisis-supporters think they can develop professionally during their practice of debriefing?”. This study investigates the phenomenon of crisis support from a sociocultural theory. The result show that the crisis-supporters feel that they get more knowledge when they debrief police officers compared to when participating in formal education. The results also show that verbal communication is very important in the practice of debriefing. Finally the results show that the interaction between crisis-supporters and police officers plays an important role in both crisis-supporters as well as police officers learning.
Poliser löper varje dag risk att erfara händelser som någon annan aldrig någonsin kommer att få uppleva under sin livstid. Många av dessa händelser kan leda till traumatiska minnen som i värsta fall gör att de inte kan fortsätta arbeta som polis. Hur kan polisen bli bättre på att ta hand om sina medarbetare? Denna studie syftar till att ge lyse åt hur krisstödjarna uppfattar sitt lärande inom krissamtal. Vi ställde frågor om ”vilka moment i krisstödet ser krisstödjarna ett lärande?” och ”på vilka sätt kan krisstödjarna utvecklas inom sitt krisstödjande?”. Studien undersöker detta genom att med hjälp av det sociokulturella perspektivet belysa lärandet hos krisstödjarna i krissamtal. Fem krisstödjare inom polisen har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades deduktivt med hjälp av tematisk analys och med sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att krisstödjarna får mer kunskap av att hålla krissamtal än att delta i formella utbildningar. Det visar även att språket är fundamentalt för hur krisstödjarna kommunicerar med varandra och de drabbade samt att samspelet mellan krisstödjare och drabbade spelar en viktig roll i lärandet.

I takt med nya innovationer och samhällets fortsatta utveckling och utbredning ökar även elektrifieringen. För att uppnå flera av de miljömål som satts upp av Sveriges riksdag krävs en övergång till ett elsystem byggt på el från förnybara källor. Den ökande elektrifieringen medför inte bara ökade krav på den mängd el som produceras, men även förmågan att transportera den. Den ökade belastningen på elnätet skapar flaskhalsar och kapacitetsbrist i större städer och regioner, vilket gör det svårt att till exempel etablera nya fabriker och bostadsområden vilket bromsar samhällets utveckling. För att lösa denna kapacitetsbrist behövs det svenska stamnätet byggas ut. Detta är dock en relativt långsam process vilket ställer krav på innovativa lösningar som kan avlasta elnätet på kort och lång sikt. En sådan lösning är en ökad efterfrågeflexibilitet, vilket innebär att vissa effektkrävande aktiviteter flyttas till tider på dygnet då elnätet är mindre belastat. Genom att använda sig av smart elnätsteknik kan konsumenter få information om elpriser i realtid och därmed anpassa sin elkonsumtion och dra nytta av lägre elpriser och större tillgång till grön el då topplasten på elnätet är lägre. Syftet med denna studie är att undersöka hur sådana smarta elnätstjänster kan resultera i en ökad efterfrågeflexibilitet i bostäder, och om denna efterfrågeflexibilitet kan hjälpa till att motverka kapacitetsbristen i det svenska elnätet. För att undersöka detta har en litteraturstudie med fokus på beteendeförändringar kopplade till hållbar utveckling samt fyra kvalitativa intervjuer av relevanta aktörer i elbranschen gjorts. Resultaten från litteraturstudien har analyserats i syfte att undersöka huruvida de är applicerbara på smarta elnätstjänster för att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet eller ej. De kvalitativa intervjuerna har summerats och analyserats för att undersöka vilka frågor det råder enighet samt oenighet i bland branschens aktörer. Efter analys samt diskussionen visar studien att smarta elnätstjänster kopplade till bostäders elkonsumtion har potential att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet samt att denna efterfrågeflexibilitet kan bidra till att minska kapacitetsbristen i elnätet. Detta ska dock inte ses som en universell lösning utan en av flera nödvändiga lösningar för att rå på problemet.
As innovation and society continue their growth, electrification is increasing rapidly. To achieve several of the environmental goals set by the Swedish Parliament, a transition to an electricity system based on electricity from renewable sources is also required. The increasing electrification entails not only increased demands on the amount of electricity produced, but also the ability to transport it. Increased load on the electricity grid creates bottlenecks and capacity shortages in larger cities and regions, which makes it difficult to establish, among other things, new factories and residential areas, which slows down the development of society. To solve this capacity shortage, the Swedish electrical grid needs to be expanded. However, this is a relatively slow process, which places demands on innovative solutions that can relieve the electricity grid, both short term and long term. Such a solution is an increased demand flexibility, which means that certain power-demanding activities are moved to times of the day when the grid is less congested. By using smart grid technology, consumers can get information about electricity prices in real time and thereby adjust their electricity consumption and benefit from lower electricity prices and greater access to renewable energy when the top load on the electricity grid is lower. The purpose of this study is to investigate how such smart grid services can result in increased demand flexibility in homes, and whether this demand flexibility can help counteract the capacity shortage in the Swedish grid. To investigate this, a literature study focusing on behavioral changes linked to sustainable development, and four qualitative interviews with relevant actors in the energy industry, have been conducted. The results from the literature study have been analyzed to investigate whether or not they are applicable to smart grid services to achieve increased demand flexibility. The qualitative interviews have been summarized and analyzed to examine what issues there is agreement and disagreement in among the industry's players. After analysis and discussion, the study shows that smart grid services linked to residential electricity consumption have the potential to achieve increased demand flexibility and that this demand flexibility can contribute to reducing capacity shortage. However, this should not be seen as a universal solution but as one of several necessary solutions to tackle the problem.

Recent studies have shown that there are currently more than 1.08 billion of Smartphones in the world, with around 89% of them used throughout the day. On average each of these users transfers more than 450 Mbytes per month via either a cellular network or a Wi-Fi network. So far it has been up to the user to decide which one of these two networks to use at each particular moment. In this master’s thesis, the potential energy savings that could be achieved by means of automating the choice of network interface are explored. This way, the user equipment itself would be able to initiate handovers from one radio access technology to another depending on each particular service and on the environmental conditions, and hence it could extend its battery life. The work has focused in energy efficient vertical handovers (VHOs) between Long-Term Evolution (LTE) and Wi-Fi networks. The rapid growth and increasing interest in LTE networks have been the main reasons why these networks have been chosen over Third Generation Mobile Networks. Nevertheless this work can be easily extended to other radio access technologies such as WiMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) or UMTS (Universal Mobile Telecommunication System). During the thesis project, the potential energy savings via VHOs depending on the type of service have been studied, as well as the different processes involved in a handover decision process. In order to do so, an energy consumption profile of each interface has been built, the different services have been modeled, and a heterogeneous scenario with Wi-Fi and LTE networks has been simulated. The thesis presents how these savings change within each service and with the environmental conditions (network load, interferences). The results show that large energy savings can be achieved. Nevertheless, the potential savings for each different user device can significantly differ. The VHO decision process includes two main aspects that need further study: investigating energy efficient ways of discovering accessible Wi-Fi access points and measuring the available throughput in each network at the moment of the decision. In addition, within LTE-Advanced and HetNets (Heterogeneous Networks), a lot of research regarding how LTE operators can offload traffic to smaller networks is being performed. These smaller networks consist basically of LTE micro cells and Wi-Fi. Both the energy savings and the potential energy expenses of offloading different kinds of traffic to a Wi-Fi network were also studied in this master’s thesis project, using the same approach described in the previous two paragraphs.
Enligt beräkningar så finns det nu mer än 1.08 miljarder smarta telefoner i världen, och ungefär 89% av dem används varje dag. Varje användare överför mer än 450 megabyte per månad i genomsnitt, antingen via cellulära mobilnät eller Wi-Fi. För närvarande är det användaren som avgör vilket av dessa interface som ska användas vid varje tidpunkt. I detta examensarbete utvärderas vilka energibesparingar som kan uppnås genom att automatisera valet av nätverksinterface. På detta vis skulle den mobila enheten själv utföra handover från en radioaccessteknik till en annan beroende på aktiva tjänster och på radioomgivningen, och därmed utöka batteriets livstid. Detta examensarbete fokuserar på vertikal handover mellan LTE och Wi-Fi nätverk. Den snabba tillväxten och det ökande intresset för LTE är den främsta anledningen till att LTE har valts istället för 3G. Det är dock möjligt att med små förändringar generalisera arbetet till andra radioaccesstekniker, till exempel WiMAX eller UMTS. De potentiella energibesparingarna genom vertikala handovers för olika typer av tjänster har studerats, liksom de olika stegen i handover-beslutsprocessen. För detta syfte har en energikonsumtionsprofil skapats för varje interface, de olika tjänsterna har modellerats och ett scenario med Wi-Fi- och LTE-nätverk har simulerats. Denna rapport beskriver hur dessa energibesparingar ändras för varje tjänstetyp och med ändringar av omgivningen (nätverkslast och interferens). Resultaten har visat att stora energibesparingar kan uppnås, även om dessa besparingar kan variera mycket för olika UEs. Beslutet om vertikal handover inkluderar två huvudsakliga aspekter som kräver fortsatta studier: energieffektiva metoder för att upptäcka tillgängliga WiFi-accesspunkter som går att ansluta sig till och mätning av den upplevda datahastigheten i varje nätverk före beslutet om vertikal handover tas. Parallelt med detta examensarbete pågår omfattande studier om hur mobiloperatörer kan avlasta datatrafik till basstationer med kortare räckvidd. Dessa småskaliga nätverk förväntas bestå av LTE mikro/pico celler och/eller Wi-Fi nätverk. Detta examensarbete inkluderar även studier av de potentiella energibesparingar eller energikostnader för att avlasta olika slags trafik till Wi-Fi nätverk.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.