Academic literature on the topic 'Avskaffande av revisionsplikt'

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om degränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem,eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts framinnebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha enkvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyllermer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljonerkronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie skavara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställningtill allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hurrevisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, specielltDanmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri byggerpå genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studiehar visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernasfortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete gårut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda iräkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen.Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag geren trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikteneftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket deninformation som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning.Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskarredovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idagkommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och deresterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kringeffekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redanbörjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form avdokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad.
Uppsatsnivå: C

The purpose of the set of regulations as regards to accounting and auditing within the Union, is primarily to ensure a high quality of the large public companies financial reporting and hence protect the capital market investors. As the set of regulations also applies to the small companies, these are burdened by administrative costs that are disproportionate. To increase the competitiveness of the European companies, the European council has stated that it is essential to reduce the companies’ administrative costs. The main principle is that all companies are under an obligation to statutory audit, however Member States may make audit exemptions for small companies. In 2006 Denmark adopted a law which states that small companies are exempted from the statutory audit. Britain has progressively, in line with the Fourth Corporation Directive´s threshold limit value, abolished the statutory audit for small companies. The ability for small companies in Sweden to be exempted from the statutory audit will probably come into force 1^st of November 2010.  The purpose of this study is to compare the simplified auditing regulations in Swedish law with Danish law and British law. The aim is further to explore the possible cost savings that may arise in association with the abolition of the statutory audit in Sweden and subsequently estimate what the savings would amount to if the Danish and British threshold limited value was applied instead of the values suggested by the Swedish government. The thesis is performed with help of a comparative part followed by an analyzing part.  The auditing regulations are very equal in the three mentioned states. The British threshold limit value is the highest followed by the Danish and Swedish. The savings would have amount to almost the double if the British threshold limit value was applied instead of the one suggested by the Swedish government. Also when applying the Danish threshold limit value the savings would have amount to more. Thus it has been found that the higher threshold limit value that applies, the more companies will be subject to the statutory audit exemption and hence the greater the savings will amount to.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingen

hänsyn tas till de små aktiebolagen.

De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.

Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, en

ägare i ett företag och en revisionsbyrå. Andra källor som används är bland annat redan

befintlig teori och denna applicerades sedan i våra intervjuer, för att se om den

överensstämmer med verkligheten.

Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden

att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men hur den processen kommer att se ut återstår att se. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas. Revisionsbyråerna blir vid ett

eventuellt avskaffande, tvungna att lägga om sin verksamhet till ännu mer konsultverksamhet och rådgivning än vad den är idag.

De fyra respondenterna var eniga om att revisionen är för kostsam för små AB, och att

regelverket är för stort. Det skulle vara mer ändamålsenligt om reglerna gjordes enklare, eller

att en ny typ av företagsform togs fram som är anpassad till de små AB, med ett större

personligt ansvar.

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ”Utredningen om revisorer och revision”. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ”Avskaffande av revisionsplikten”, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna. Den förändring som föreslås kommer att beröra många aktörer på marknaden men vi har valt att i vår studie avgränsa oss till hur revisionsbyråerna kommer att påverkas.Vårt syfte är att kartlägga och dokumentera vad den kommande förändringen innebär för revisionsbyråerna och hur de kommer att förändra sin organisation. För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem revisorer på olika revisionsbyråer av varierande storlek och verksamhetsort. Intervjuerna har givit oss en förståelse över hur revisorer inom branschen ser på förändringen och vad de har för planer inför framtiden.De slutsatser vi har kommit fram till genom vår analys är att revisionsbranschen är positiv till ett avskaffande av revisionsplikten. När revisionsuppdragen blir färre i framtiden kommer flertalet av dagens revisorer att övergå till att utföra andra tjänster istället. Det kommer att ske en omstrukturering i branschen och revisionsbyråerna planerar i dagsläget vilka tjänster som kan erbjudas i framtiden. Undersökningen har även visat att spetskompetensen och den sociala förmågan kommer bli mer viktig i framtiden hos de personer som arbetar inom revisionsbranschen.
Uppsatsnivå: C

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna. Då revisorns roll gentemot Skatteverket framförallt är att förebygga brott ansåg vi att det kunde vara intressant att undersöka Skatteverkets nytta av revisionsplikten. Därför är syftet med vår uppsats att beskriva och analysera vilken nytta Skatteverket har av revision i små företag. Vidare är syftet att se vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten medför för Skatteverket och vilka alternativa gransknings-metoder som skulle kunna vara möjliga. Detta avser vi att göra genom att undersöka hur Skatteverket använder sig av revision och vad de anser skapar värde med revision. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod som är passande då vi har ett oklart problem och lite information om det. Detta innebär att vi har gjort personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen delades in i fyra olika områden, vilka är revisorns betydelse, skattekontrolls-processen, sambandet mellan redovisning och beskattning och konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten. Vi beskriver bland annat revisorns roll och ursprung, Skatteverkets verksamhet och tidigare studier gjorda inom ämnet. I empirin sammanfattar vi våra respondenters svar och indelningen är utformad efter den teoretiska referensramen. Slutsatsen av vår studie är att Skatteverket har nytta av revision på ett flertal olika sätt, som till exempel orena revisionsberättelser och en opartisk granskning. Vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om ett avskaffande sker är att fler felaktigheter kommer att förbli oupptäckta och deklarationerna mindre tillförlitliga. En alternativ granskningsmetod är en förändring i lagstiftningen för att Skatteverket skulle kunna få mer kontrollbefogenheter.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.

Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter.

During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall

avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.

Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.

Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är

kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer.

Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen.

The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies.

The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted.

Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews.

The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten.

 

Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag.

 

Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:

 

 

• Mer än 83 miljoner kronor omsättning

 

 

• Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)

 

 

• Fler än 50 anställda

 

 

Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.

 

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten berör små aktiebolag och revisorer. Den berör främst hur marknaden för revisorer kommer förändras, vilka tjänster som efterfrågan och utbud kommer öka på samt vilken inverkan revisionen har på förtroendet för aktiebolagen. För att undersöka detta har vi skickat ut en enkätundersökning, som 19 små aktiebolag svarat på, och intervjuat två revisorer, en auktoriserad revisor på en större revisionsbyrå och en godkänd revisor på en mindre.

 

Både en majoritet av de mindre aktiebolagen och revisorerna ställer sig positiva till slopandet av revisionsplikten. De allra flesta av de berörda aktiebolagen kommer, i alla fall till en början, att frivilligt fortsätta med revision. På sikt tror revisorerna att fler kommer välja bort revisionen och det blir då viktigt för revisionsbyråerna att kunna konkurrera med redovisningsbyråer om såväl nuvarande som framtida kunder. De tjänsterna som i första hand blir intressanta är rådgivning och ekonomiska konsultationer.

Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut. Uppsatsens huvudinriktning är attundersöka vilka konsekvenser som småföretagare, skatteverket, banker samt revisorerupplever till följd av avskaffandet av revisionsplikten.Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionspliktenför små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnadermellan respondenterna.Metod: Fyra personliga intervjuer samt två mejlintervjuer genomfördes. Utöver detta haren enkätundersökning genomförts bland små bolag. Respondenternas svar och åsiktersammanställdes i tabeller. I sin helhet finns intervjuerna transkriberade i bilagorna.Sekundärdata ställdes mot empirin och analyserades i analyskapitlet som mynnar ut i enslutsats där uppsatsens frågeställningar besvaras.Slutsats: Den huvudsakliga konsekvensen är att merparten av de berörda bolagen har valtatt behålla revisionen. Reformen har blivit en paradox mellan reformens syfte och detverkliga utfallet.1. Mer än 80% av företagen har valt att behålla den årliga revisionen.2. De administrativa kostnaderna för de små bolagen har därför inte kunnat minskas.3. Det uppstår problem med finansiering för de företag som valt att avskaffarevisionen.4. Revision av ett företags räkenskaper ökar trovärdigheten för redovisningen ochförtroendet för bolaget.
Program: Civilekonomprogrammet