Relevant bibliographies by topics / Avtalstolkning / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Avtalstolkning.

Dissertations / Theses on the topic 'Avtalstolkning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 22 dissertations / theses for your research on the topic 'Avtalstolkning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Karlsson, Linnea, and Aleksandra Banda. "Avtalstolkning i det digitala samhället med fokus på konsumentförhållanden." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73003.

Full text
Abstract:
I det digitala samhället pågår en ständig utveckling, och konsumenter ingår mer och mer avtal på internet. Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, (fortsättningsvis, avtalslagen eller AvtL) tilkom för mer än 100 år sedan. Det traditionella sättet att ingå avtal mellan avtalsparterna är i pappersform genom att ena parten lämnar ett anbud som följer av en accept av motparten. Idag har utvecklingen gått framåt och det är idag vanligare att konsumenter ingår avtal på internet genom att acceptera avtalsvillkor som är utformade som standardavtal. Anledningen till det är att standardiserade avtal gör det möjligt för näringsidkaren att nå ut till en större kundkrets och således inte behöver upprätta individuella avtal i varje avtalsförhållande. Det är därför förmånligt att tillämpa standardavtal mellan näringsidkare och konsument. Konsumenter accepterar och ingår dagligen avtal på internet genom att godkänna avtalsvillkor eller användarvillkor för att få tillgång till en hemsida, det sker främst genom clickwrap-avtal.1 En konsument kan även bli bunden av ett avtal utan att acceptera avtalsvillkor genom, s.k browsewrap-avtal. 2Det är vanligt att konsumenter godkänner villkor på internet utan vetskap om att de har ingått ett avtal. Konsumenter binder sig till avtal på internet genom ett enkelt knapptryck eller genom att enbart besöka hemsidan. Om villkoren som konsumenter accepterar anses oskäliga finns det möjlighet att tillämpa det tvingande ogiltighetsreglerna i avtalslagen för att jämka eller ogiltighetsförklara hela eller delar av avtalet. I uppsatsen analyseras frågan i vilka fall en konsument anses juridisk bunden av ett avtal på internet samt hur domstolen bör gå tillväga vid tolkning av elektroniska avtal med hjälp av avtalsrättsliga tolkningsprinciper. Slutligen analyseras vilka ogiltighetsgrunder i avtalslagen som kan tillämpas på elektroniska avtal som bedöms oskäliga. För att undersöka vilka avtal eller avtalsvillkor som kan bedömas oskäliga gentemot konsumenten tillämpas även lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1915:218) (AVLK) samt lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen eller DAvtL). Uppsatsen avslutas med en slutsats kring våra egna reflektioner på området där vi kommer fram till att det inte finns ett entydigt svar kring vilka avtalsrättsliga bestämmelser och principer som är tillämpbara på elektroniska avtal. Det har lett till att dagens digitala samhälle har skapat ett behov av en förnyad avtalslag som är mer anpassad för avtal som ingås på internet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellgren, Fredrik. "Ombudsinverkan vid avtalstolkning : Företrädare och rådgivares roll som tolkningsdata." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-279867.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Salander, Sofie, and Eric soroosh Parsa. "Avtalstolkning, juridik eller sunt förnuft? : -en studie i svensk tolkningslära i ljuset av DCFR." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37423.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att identifiera hur avtal tolkas enligt svensk rätt och om det går att identifiera några mönster i tolkningsverksamheten. Det undersöks hur den svenska tolkningsläran överensstämmer med tolkningsreglerna i Draft Common Frame of Reference (DCFR). Europeiska unionen (EU) publicerade år 2009 DCFR – en akademisk text vars syfte bland annat var att förmedla kunskap om den gemensamma civilrätten inom unionen. Förhoppningen är att det i längden leder till en harmoniserad europeisk civilrätt. DCFR betraktas i dag som en icke bindande rättsakt – innehållande icke bindande regler som är ämnade att användas som hjälpmedel. DCFR innehåller ett kapitel om avtalstolkning som är tillämplig på oklara avtal, vilket är centralt för uppsatsen. Trots att DCFR inte är bindande har det ändå juridisk betydelse då innehållet kan bli föremål för jämförelser och belysa vad som anses gälla i svensk rätt. För att komma fram till resultatet arbetar vi utifrån den rättsdogmatiska metoden. Kärnan i utredningen och analysen ligger i en genomgång av en förhållandevis omfattande mängd rättspraxis från Högsta domstolen och Arbetsdomstolen. Dagligen ingås ett stort antal avtal. Vanligtvis sker det utan att problem uppstår; parterna fullgör vad de åtagit sig och avtalsförhållandet avvecklas. Problem kan uppstå när parterna har olika avsikter, avtalet är otydligt utformat eller när den ena parten inte fullgör sina förpliktelser. I svensk rätt finns inga lagregler för avtalstolkning, utan ledning får hämtas i rättspraxis. Domarna är ofta svårtolkade vilket gör att doktrin inom avtalsrättens område tillmäts stor betydelse. I doktrin råder det delade meningar om tolkningsläran eftersom författarna ställer upp tolkningsmodeller med olika benämningar.  Hänsyn tas framförallt till Adlercreutz och Lehrbergs framställningar då de är framstående rättsvetenskapsmän inom området. Modellerna presenteras och belyses med rättsfall från högsta instans. Tolkningsverksamheten i svensk rätt utmärks av vissa huvudsakliga drag. De subjektiva tolkningsmetoderna, i synnerhet den gemensamma partsviljan, har tolkningsföreträde framför andra tolkningsmetoder. I rättstillämpningen är tolkningsföremålet avtalet i förening med samtliga omständigheter vid och efter avtalsslutet. Resultatet för handen är att varje enskilt fall prövas utefter individuella omständigheter vilka i sin tur också kräver individuellt anpassade lösningar. Tolkningsverksamheten i DCFR utövas genom regler. Generella regler kan antas resultera i större grad förutsebarhet samtidigt som svensk tolkningslära möjligtvis tar större hänsyn till parternas avtal och därtill parternas verkliga viljor. DCFR kan ge rättstillämparen större utrymme för tolkning än vad reglerna föranleder på grund av normativt formulerade rekvisit. Sammanfattningsvis kan det konstateras att gemensamma drag kan urskiljas i utpekade delar av tolkningsverksamheten och att reglerna i DCFR påvisar många likheter i uppbyggnaden i jämförelse med den svenska tolkningsläran.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Behm, Gabriella. "En avtalsrättslig analys och tolkning av förlagsavtalets begrepp "ny upplaga"." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227156.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Norberg, Erik Axel. "Framtidsfullmakter och tolkning – ett förmögenhetsrättsligt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374042.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Strand, Erik. "Tolkning av entreprenadavtal." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132661.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Okic, Anton. "Avtalstolkning vid offentlig upphandling: Särskilt om förbudet mot väsentliga ändringar av villkoren i offentliga kontrakt." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180571.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Faust, Marie. "Sammanflätade avtaloch avtalstolkning : - Kredit, säkerhetsbilaga och avtal upprättade i samband med säkerhetsöverlåtelse av byggnad på ofri grund." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19335.

Full text
Abstract:
Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten” ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal. Krediten och säkerhetsbilagan bedöms vara ett avtal då säkerhetsbilagan utgör en del av krediten och är således inte ett självständigt avtal.I ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse” finns det en klausul vilken av den bank som jag skriver för har ansetts vara snarlik den som gäller vid generell pantsättning. Problemet är dock att generell pantsättning inte ska förekomma i konsumentsam-manhang. Avtalstolkning genom den objektiva tolkningsmetoden gjordes för att fast-ställa klausulens innebörd då avtalet var ett standardavtal. Sedan jämfördes den med en generell pantsättningsklausul för att se hur lika de är. Det fastställdes då att verk-ningarna av klausulen är de samma som en generell pantsättningsklausul och de skill-nader som föreligger dem emellan är endast terminologiska samt att vissa ord var oli-ka men reellt inte påverkade klausulen vid en jämförelse. Klausulen kunde därför lik-ställas med en generell pantsättningsklausul som inte ska förekomma i konsument-sammanhang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fröberg, Oskar. "Formkravet vid fastighetsköp och dess betydelse för avtalstolkningen." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373867.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hällegård, Frida. "Oklarhetsregeln - En studie av regelns ställning i kommersiella förhållanden." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132360.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Karlsson, Ulrik. "Tolkningsläran - en dold förmögenhetsrättslig regel." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11287.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Loxell, Henrik. "Integrationsklausuler : Tolkning av klausulen, klausulens inverkan på tolkning av avtal, och klausulens förhållande till utfyllning." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265134.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Hamrén, Linn. "Avtalade formkravs rättsverkan – Boilerplateklausulers betydelse vid tvist om ändring av avtal." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136778.

Full text
Abstract:
Det internationella inflytandet är stort inom kommersiella avtal, vilket inte minst märks när det kommer till formulering av avtalsklausuler. Även avtal mellan två svenska parter inspireras ofta av angloamerikansk avtalsformulering och innehåller inte sällan så kallade boilerplateklausuler som stipulerar bland annat formkrav för ändringar eller tillägg till avtalet. Tvister om tolkning av dessa avtal och ändringar i strid mot avtalade formkrav blir allt vanligare och frågan uppstår då vilken rättsverkan denna typ av avtalsklausuler har för avtal som regleras av svensk avtalsrätt. Området är relativt oreglerat eftersom vår över hundraåriga avtalslag är tämligen kortfattad och istället blir det de avtalsrättsliga principerna, vilka framgår bland annat i praxis, som får ge vägledning i hur frågan ska besvaras. Till skillnad från andra rättsområden där specifika situationer är reglerade i lag och rättsfakta kan påvisas, en rättsregel kan åberopas och rättsföljden någorlunda bestämmas handlar det här istället om att väga olika intressen och ge dem olika prioritet beroende på olika omständigheter. Uppsatsens syfte är att besvara frågan genom att ge exempel på de situationer och omständigheter som är avgörande för när avtalsklausulerna får rättsverkan och när muntliga utfästelser eller andra tillitsgrundande ageranden får avgörande betydelse. Slutsatsen är att det inte går att besvara frågan om en avtalsklausul har verkan utan istället blir svaret när den har det och varför.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Haglund, Emma, and Anna Olsson. "Tryckerimomsmålen : En utredning av de skatterättsliga och civilrättsliga konsekvenserna ur rättssäkerhetsperspektiv." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26615.

Full text
Abstract:
2010 lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mål C-88/09 Graphic Procédé gällande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjänster enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervärdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick återbetala miljonbelopp till svenska tryckerier på grund av att de redovisat för hög mervärdesskatt. Skatteverket godtog återbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krävdes. Skatteverket bestämde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdändring med motsvarande belopp som tryckeriet erhållit i återbetalning. Frågan kom att prövas av HFD. HFD ansåg att kriterierna för följdändring är uppfyllda och att efterbeskattning inte är uppenbart oskäligt. HFD:s dom bygger på antagandet att tryckerikunderna har en civilrättslig fordran på tryckerierna. Syftet med uppsatsen är att utreda konsekvenserna av HFD:s bedömning avseende följdändringsbestämmelsen och oskälighetsrekvisitet i 66 kap. 27 § 4 p. a) och 66 kap. 28 § Skatteförfarandelag (2011:1224). HFD har genom sin dom i tryckerimomsmålen utvidgat möjligheten att efterbeskatta genom följdändring. Domen brister i rättssäkerhet med anledning av HFD:s opreciserade domskäl. Det föreligger ett osäkert rättsläge avseende huruvida tryckerikunden har en civilrättslig fordran på tryckeriet, varför HFD:s antagande även i detta avseende brister ur rättsäkerhetperspektiv. Det finns dock ett visst stöd för antagandet att det föreligger en fordran enligt 36 § AvtL, principerna om condictio indebiti och obehörig vinst. Oavsett om HD klargör rättsläget angående fordrans existens har HFD:s bedömning orsakat ekonomiska bördor för tryckerikunder som är oförsvarliga ur rättssäkerhetsperspektiv.
In 2010 the CoJ submitted a preliminary ruling in C-88/09 Graphic Procédé regarding whether certain printing products should be considered as goods or services in accordance with the VAT Directive. The implication of the ruling for Swedish legislation was that the tax rate for certain printing product was reduced from 25 to 6 percent. The consequence was that the tax office had to repay millions of Swedish crowns to printing houses because the VAT payments had been too high. The Tax Agency repaid the VAT without demanding that the printing houses issued a credit note to their customers. Due to their repayments, the Tax Agency reclaimed the incorrectly charged VAT from the printing houses’ customers. The issue came to be considered by the Swedish Supreme Administrative Court (the court). It considered that the criteria for reclaiming VAT was met and that the reclaiment is not evidently unreasonable. The court's judgment is based on the assumption that the customers have a claim on the printing houses. The purpose of the thesis is to investigate the consequences of the court's judgment concerning additional tax assessment and the criterion of unreasonableness. The court’s judgment has led to extended possibilities to make additional assessment.  The judgment fails in legal certainty due to its unspecified grounds. There is an uncertain legal position as to whether the customers has a claim against the printing house, which is why the court's assumption in this matter lacks of legal certainty. However, there is some support for the assumption that there is a claim under § 36 AvtL, the principles of condictio indebiti and unjust enrichment. Irrespective of whether the Supreme Court will clarify the legal situation regarding the claim, the court's judgment has caused economic burdens for customers that are inexcusable from a legal certainty perspective.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Friman, Johan, and Johan Serander. "Avtalsingåendet i det digitala samhället : Problem avseende standardiserade användaravtal och dess förhållande till den svenska avtalsrätten." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149005.

Full text
Abstract:
Den ökade digitaliseringen av världsmarknaden har gett upphov till en uppsjö nya former av avtal samt metoder för att uppnå avtalsbundenhet. Samtidigt som denna utveckling öppnat upp för företag att nå ut till en större kundkrets genom så kallade standardiserade användaravtal, har problem uppkommit i den svenska avtalsrätten att enligt gamla modeller definiera avtalen och dess uppkomst. De avtal som avtalslagens anbud-acceptmodell främst är ämnad för bygger på två jämbördiga parter som i en förhandling utväxlar viljeförklaringar i syfte att uppnå en gemensam partsvilja. I och med utvecklingen inom avtalsrätten har denna modell tänjts ut, för att kunna täcka även andra avtalstyper. Med dagens massavtal kan med visst fog framhållas att modellen har sträckts ut för långt för att den längre skall hålla. Dessa standardiserade användaravtal är i regel extensiva till sin omfattning och till följd av dess stora målgrupp, ofta från flertalet olika länder, opersonliga och ej detaljanpassade för respektive lands lagstiftning. Den gemensamma partsviljan som utgjorde kärnan i avtalsbindningen enligt den ursprungliga modellen blir i dessa avtal svår att utröna. Nya grundelement måste till för att i enlighet med avtalsrätten kunna definiera dessa som giltiga avtal. Sammantaget påvisar uppsatsen, genom huvudsakligen tre problemframställningar, vilka element som utgör grunden för ett bindande avtal, där begreppet medvetenhet – kontrahentens befogade uppfattning om avtalets existens samt de rättigheter och skyldigheter avtalet medför – tillförs de tre typiska byggstenarna för en viljeförklaring: viljan, förklaringen samt intrycket. Vidare diskuteras och analyseras de följdproblem de standardiserade användaravtalen ur avtalsrättssynpunkt medför, vilket resulterar i slutsatsen att utställaren av användaravtalet i största möjliga mån bör verka för att främja sin medkontrahents medvetenhet, till exempel genom sammanfattande av de villkor av störst dignitet för avtalet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Hallenberg, Daniel. "Otydliga avtalsbestämmelser vid offentlig upphandling : En studie om otydliga avtalsbestämmelsers strid mot upphandlingsprinciperna och möjligheten till jämkning." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-422258.

Full text
Abstract:
Offentlig upphandling omsätter miljardbelopp årligen. Man kan säga att upphandlingen består av tre parter i form av säljare, köpare och finansiärerna. Därav ska finansiärerna ställa höga krav på att offentlig upphandling ombesörjs och utförs på ett effektivt sätt. När man pratar om effektivitet inom offentlig upphandling handlar det mer än sällan om att rätt vara eller tjänst ska anskaffas till rätt pris. Det som sedan levereras ska ha en hög kvalitet på det sättet att samhälleliga mål uppfylls och på den vägen får upphandlingen önskat utfall. I Sverige regleras offentlig upphandling i synnerhet av lagen om offentlig upphandling. Lagen ska bland annat ha en funktion som innebär att ovan stycke uppfylls. Något som kan hållas sannolikt är att problem kan utvecklas under alla omständigheter, så även vid offentlig upphandling. Med utgångspunkt i det undersöker uppsatsen en offentlig upphandling från Sävsjö kommun där bemanningstjänster av socialsekreterare upphandlades. Fokus har varit på ramavtalet tillsammans med övriga upphandlingsdokument för att studera om avtalsbestämmelserna står i paritet med upphandlingsprinciperna. I studien framkommer det avtalsvillkor som författaren uppfattat som diffusa. Bestämmelserna ger kommunen beslutanderätt i viss fråga, vilket kan utgöra grund för jämkning. Upphandlingsprinciperna reglerar till exempel att upphandlingsdokumenten och de krav kommunen ställer ska vara tydligt formulerade och stå i proportion till det som upphandlas. Därtill ska alla leverantörer behandlas lika, varför otydliga avtalsvillkor kan bidra till att upphandlingsprinciperna frångås. Studien undersöker följaktligen det beskrivna förhållandet mellan avtalsbestämmelser och upphandlingsprinciperna och eventuella utfall som diffusa bestämmelser kan leda till.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Appeltofft, Marcus. "Partsavsikt och parts avsikt : En rekonstruktion av begreppet gemensam partsavsikt." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-343618.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Holmberg, Lukas. "Tolkning och avtalsslut." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-249402.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Sjöberg, Gustaf. "Domstolars makt över avtal i kommersiella avtalsförhållanden : En studie med komparativa influenser." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234881.

Full text
Abstract:
En analys av domstolars civilrättsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. Utgångspunkten är att domstolen innehar rätten att förändra avtal när orimliga resultat uppstår från det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjälp av avtalstolkningsläran med målet att finna avtalets verkliga syfte. En av de främsta anledningarna till varför domstolen ska behålla denna civilrättsliga makt är för att den inte ska lämnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stärkas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Ringdal, Sanne. "Förutsättningslärans roll i modern svensk avtalsrätt : - särskilt om skillnaden mellan förutsättningar, underförstådda avtalsvillkor och 36 § avtalslagen." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448952.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Göransson, Simon. "Säkrar panträtten ränta på den säkrade fordringen utan särskild överenskommelse? : En studie av panträttens förhållande till pantfordringens biförpliktelser vid gäldenärspant som innehas av borgenären." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338797.

Full text
Abstract:
Uppsatsen utreder om panträtt säkrar ränta på den pantsäkrade fordringen utan att parterna särskilt avtalat om saken. Undersökningen berör ett antal alternativ för att besvara frågan: bevispresumtioner, fördelning av bevisbörda, avtalstolkning, analogier från befintliga utfyllande rättsregler, samt systematisk-teleologisk rättstillämpning. Undersökningen har kommit fram till att legal avkastningsränta, avtalad avkastningsränta och avtalad dröjsmålsränta i princip säkras av panten enligt dispositiv rätt, även om parterna inte har avtalat om att panten ska säkra sådan ränta. Däremot säkrar panten bara den del av den legala dröjsmålsräntan som avser att kompensera för inflation genom avtalstolkning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Molinder, Erik. "Avtalad oenighet : Att komma tillrätta med kolliderande standardavtal." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-357088.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography