Academic literature on the topic 'Avvikelseavkastning'

Denna studie undersöker hur ett tillkännagivande om ett företagsförvärv påverkar det köpande bolagets avkastning på den svenska aktiemarknaden. För att mäta avvikelseavkastningen på dagen för tillkännagivandet används en klassisk eventstudie. Studien innehåller 86 observationer där hälften av förvärven sker inom Sverige och hälften sker utanför Sveriges gränser. Resultaten för inhemska och internationella köp jämförs för att se om det finns någon skillnad mellan båda förvärvstyperna. En multivariat analys genomförs för att undersöka förklaringsgraden på avvikelseavkastningen.

I denna uppsats undersöks om den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information över internränta på samma sätt som De Bondt och Thaler (1985) undersöker den amerikanska aktiemarknaden år 1985, vi replikerar även studien för att undersöka om liknande samband uppvisas för effektiv avkastning. Företag på den svenska aktiemarknaden undersöks och rangordnas efter deras internränta samt deras effektiva avkastning. Baserat på detta delas företagen in i två portföljer, portfölj “låg” och portfölj “hög”. Dessa två portföljer jämförs utifrån Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) under tre olika tvåårsperioden. Resultaten visar att den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information beträffande internränta, vilket skapar ett negativt samband mellan historisk internränta och framtida avkastning som en följd av över- och undervärdering av aktier. Dessa resultat är i linje med de presenterade för den amerikanska aktiemarknaden av De Bondt och Thaler och innebär en möjlighet för investerare på den svenska aktiemarknaden till avvikelseavkastning. För historisk effektiv avkastning hittas dock inget liknande samband med framtida avvikelseavkastning.

Syftet med studien är att undersöka om familjeägande i aktiebolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien omfattar nyemissioner annonserade åren 2015 till 2019. Urvalet består av 73 observerade annonseringar om nyemissioner av familjeföretag respektive 76 av ickefamiljeföretag. En eventstudie används för att studera avvikelseavkastningen för studiens eventfönster. För att undersöka om avvikelseavkastningen vid annonsering om nyemission skiljer sig mellan familjeföretag och icke-familjeföretag genomförs ett jämförande t-test samt en multipel regressionsanalys. Resultaten från eventstudien visar att marknaden generellt sett reagerar negativt vid annonsering om nyemission, vilket även bevisats i tidigare studier. Genom regressionsanalysen finner studien inga resultat som kan statistiskt bevisa att familjeägande har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien indikerar däremot på att det finns en skillnad i avvikelseavkastningarna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, dock återfinns inte statistisk bevisning om att det är familjeägande som förklarar den skillnaden.

Informationseffektiviteten i aktiemarknader och effektiviteti företagsförvärv som tillväxt-och lönsamhetsstrategi är två mycket omtvistade frågor inom finansiering. Anhängare av den effektiva marknadshypotesen(EMH)menar att investerare agerar rationellt vilket betyder att ny offentlig information alltid återspeglas i aktiepriset.Det leder till att avvikelseavkastning inte ska kunna erhållas av investerare. Anhängare från behavioral finance menar motsägelsefullt att aktiepriset kan avvika från sitt fundamentala värde då investerare tenderar att bedöma offentlig information på ett irrationellt sätt. Tidigare studier visar motsägelsefullaresultatangående aktiemarknadensreaktion vid nyheter om företagsförvärv. Företagsförvärv är en vanlig strategi för att skapa tillväxt och lönsamhet. Utifrån ovanstående bakgrundär denna uppsats problemformulering:Hur effektivt reagerar den svenska aktiemarknaden på Large Cap bolags pressreleaser vid företagsförvärv? Syftet med uppsatsen är att undersöka om avvikelseavkastning existerar på den svenska aktiemarknaden när pressreleaser om företagsförvärv offentliggörs. Delsyftet avser att undersöka om det finns en skillnad mellan utländska och inhemska förvärv.Metoden i denna undersökningär en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.Undersökningen följer en eventstudiemetodologi där vi har samlat in aktiekurser och pressreleaser under perioden 2009-2014. Urvalet består av 53inhemska och 80 utländska företagsförvärv. Vi har studerat svenska aktiebolaglistade på StockholmsbörsensLarge Caplista.Uppsatsens teoretiskagrund återfinnsfrämsti den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance. EMH menar att marknadseffektivitet råder medan behavioral finance påpekar att individers irrationella beteende leder till ineffektivitet på marknaden.Från empirin kan vi utläsa en signifikant positiv avvikelsavkastningunder ett tre dagar långt händelsefönster.Det betyder att EMH visar tendenser till bristande förklaring gällande reflektion av offentlig information i aktiens pris. När det gäller skillnaden mellan utländska och inhemska företagsförvärv visar empirinatt de inhemska genererar drygt 1 % högreavvikelsavkastning än deutländska förvärven. Även de inhemska förvärven faller utanför EMH:s förklaring. Aktiemarknadenöverreagerar på pressreleaser gällande inhemska företagsförvärvvilket leder till att avvikelseavkastning kan erhållas. De utländska förvärven är ej signifikanta vilket betyder attvi inte kan avvisa att marknadseffektivitet existerari dessa fall.Empirin visar att marknaden överreagera dagen efter pressreleasens offentliggörande.Slutsatsen blir därmed att den svenska aktiemarknaden inte agerar effektivt på pressreleaser om företagsförvärvunder ett händelsefönster på tre dagar.Empirinvisar att EMH tenderar att habrister och att behavioral finance kan vara ett lämpligare teoriområdesomförklara den avvikelsavkastning som presenteras. Däremot fann vi att under ett händelsefönster på elva dagar är resultatet ej signifikant och vi kan då inte argumentera för att marknaden är ineffektiv.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.

Tidigare studier på olika marknader observerar positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp, vilket kan förklaras av att återköp generellt drivs av undervärdering samt att marknader underreagerar på information om återköp. När företag delas in i grupper av värde- och tillväxtaktier har en högre positiv avvikelseavkastning observerats för värdeaktier som mer troligt drivs av undervärdering vid återköp. Studiens syfte är att på den svenska marknaden testa om det förekommer positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp samt om den positiva avvikelseavkastningen är högre för värdeaktier än för tillväxtaktier. Syftet besvaras genom en eventstudie där urvalet består av företag som genomfört aktieåterköp mellan 2009-2016 och är listade på Nasdaq OMX Stockholm. Resultatet visar för hela urvalet en positiv avvikelseavkastning om 9,61 procent, i enlighet med förväntning och styrker att återköp drivs av undervärdering samt att marknaden underreagerar. För värdeaktier observeras dock ingen avvikelseavkastning, vilket går emot studiens förväntning. Efter robusthetstest där urvalet av värdeaktier justeras för lönsamhet observeras en positiv avvikelseavkastning, men resultatet är inte tillräckligt för att kunna bekräfta förväntningen om högre avvikelseavkastning jämfört med tillväxtaktier.

När ett företag inser att dess finansiella situation och resultat inte kommer leva upp till marknadens förväntningar kan de behöva utfärda en vinstvarning. Tidigare studier visar dels att marknaden reagerar med en prisjustering direkt vid utfärdandet, dels att vinstvarningen genererar negativ avvikelseavkastning över tid. Studiens syfte är att undersöka om en vinstvarning leder till negativ avvikelseavkastning på lång sikt efter en vinstvarning på de nordiska börserna. För att uppfylla syftet görs en eventstudie över de i Norden noterade företag som under perioden januari 2010 till och med oktober 2017 vinstvarnat. Resultatet är i enlighet med studiens förväntningar då en signifikant negativ avvikelseavkastning på -3,09 procent under post-eventfönstret observeras. Därav dras slutsatsen att det efter en vinstvarning på de nordiska börserna uppstår långsiktig avvikelseavkastning.

Det har blivit allt vanligare att företag genomför aktieåterköp för att tillhandahålla aktier till incitamentsprogram. Tidigare forskning har visat att marknaden reagerar med en positiv avvikelseavkastning på 3-4 % kring annonseringen av ett återköpsprogram. Senare studier har funnit att återköpsprogram i samband med incitamentsprogram har en lägre positiv avvikelseavkastning kring annonseringsdagen. Syftet med vår studie är således att undersöka huruvida en avvikelseavkastning uppstår när ett företag annonserar att de ska starta ett återköpsprogram, där incitamentsprogram är den enda anledningen till aktieåterköpet. Vidare ämnar vi undersöka huruvida återköpsprogrammen minskar kostnaderna för företagets incitamentsprogram och såldes motiverar en positiv avvikelseavkastning. Resultatet i undersökningen visar ingen statistisk signifikant avvikelseavkastning under annonseringsdagen och nästföljande dag. Vidare finner vi att företagen genomsnittligt inte minskar kostnaderna för sina incitamentsprogram genom att genomföra återköpsprogram.

Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).