Academic literature on the topic 'Axfood'

The concept of social exclusion has become ubiquitous in the discourse of children's services in the UK over the last ten years. But is it a useful concept? Nick Axford sets out a definition of social exclusion and examines the extent to which it applies to looked after children, since they are commonly referred to as being ‘excluded’ or ‘vulnerable to exclusion’. He discusses the implications for how service providers define and help these children and for how childhood social exclusion is studied.

The  study  is  about  the  implementation  of  environmental  conscious  approach  of corporatesocial responsibility in the Food wholesale and retail business. The environmental approach includes  eco  friendly  packaging,  organised  logistics  and  practices  of  energy  conservation. The case studied is Axfood through the investigation of their public reports, observation at stores  and  interview  with  the  store  managers  and  the  Head  of  Corporate  Social Responsibility. The methodology used in the research project is case study methodology during which data from  various  sources has  been  used  and  analysed  for  information  richness  and  going  deep down into the matter for investigation the patterns of environmental concern at Axfood. The empirical exposure gained through observations, repeated store investigation, interviews of customers and store managers and having five interview sessions with Asa Domeij (Head of the Environmental matters at Axfood) had formed the result in three learning points. One,the practice of having competition on cheap and quality products on the basis of re-injected revenue and expenses control through recycling and energy conservation is successful. Two, market pressure on companies to focus only on the products that pushes them to neglect the social  audits  followed  by  ambiguous  reports  is  not  a  sustainable  solution.  Lastly,  learning from  competitors,  attaining  point  of  parity  through  having  what  others  have  with  some uniqueness  that others  lack  is  in  terms  of  superior  environmental  consciousness  is  the solution  for  future  business  (recent  digital  loyalty  programme  of  Willys).

The aim of this thesis is to study the risk for two Swedish companies, Axfood and Volvo. To test the required return on equity, a bottom-up beta approach and a CAPM regression beta are used. This thesis concludes that the bottom-up beta gives a truer reflection and a more updated beta value than a CAPM regression beta on the firm’s current business mix, the CAPM beta takes only the past stock prices into consideration. The empirical results for Volvo conclude that the levered bottom-up beta is 1.09 and the CAPM β is 0.52 for Volvo. The empirical results for Axfood which is categorized as consumer goods sector implies that the levered bottom-up beta is 0.87 while the CAPM regression beta is 0.29.

Purpose: The increasing importance given to sustainability issues by governments, companies, consumers, suppliers, researchers, students and the authors of this paper in addition to the scarce empirical studies on the topic of sustainable last mile logistics operations in the food retail industry in Sweden provides relevance to the choice of topic. This paper presents an exploratory single-case study on a Swedish food retailer with a strong sustainability-oriented decision-making body, and will seek to understand how they manage to adopt best sustainable practices and which drivers and most responsible for it. Objective: The aim of this study is to present through an empirical study, how food retailers operate their last mile logistics operations according to the triple bottom line approach, contributing to this young field where a profusion of data to confirm the existing theory remains deficient. Furthermore, the focus is placed on the different drivers for food retailers to adopt sustainable practices in their transportation operations from the distribution warehouse to their stores located in urban areas. Approach: A Swedish food retailer that strives for best practices will be studied in order to obtain key empirical data, which will allow the authors to compare theory and empirical data.  The study will focus on the sustainability-oriented operations approach in the Last Mile Logistics of the chosen retailer and observe the different drivers regarding their operations following all aspects of the triple bottom line. A single-case study analysis of a leading company in terms of sustainability-driven operations will provide more insight on how this “category” of food retailers manages to operationalize their environmental-friendly culture and strategy for inbound Last Mile Logistics successfully, without losing their competitive edge and remaining economically sustainable. Findings: After juxtaposing the secondary data issued from the existing theories on sustainable LML in the food retail industry to the primary data obtained from Axfood, a Swedish food retailer, the results have demonstrated that a business cannot neglect economic drivers to be financially sustainable, (cost optimization, enhanced efficiency, etc.) it remains important and cannot be overridden to enable a shift towards optimal sustainability practices in LML operations. However, the drivers that have proven to make the cut in order to succeed in achieving best sustainable practices are; a highly proactive management, stakeholder pressure (particularly consumers and NGOs amongst others) and innovative technology (including those that imply a short-term economic trade-off for long-term greater good to the TBL dimensions). Keywords: Sustainability; Sustainable practices; Last Mile Logistics; Sustainable Last Mile Logistics; Triple Bottom Line; Food Retailers; Food Retail Industry; Drivers.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera CSR-kommunikationen från Sveriges två största livsmedelskoncerner, ICA och Axfood, under åren 2012 och 2013. Denna analys kommer att göras utifrån företagens officiella hållbarhetsredovisningar. Studien avser även att analyseravilka tydliga skillnader som finns mellan företagens kommunikation. För att göra detta har vår studie utgått från modellen The pyramid of corporate social responsibility av Archie B. Carroll. Denna modell verkar som underlag för kategoriseringen av de olika ansvarsområdena inom corporate social responsibility (CSR). Studien innefattar även en analys utifrån ett retoriskt perspektiv för att fastställa hur och på vilket sätt ICA och Axfood använder sig utav de retoriska appellerna ethos, pathos och logos för att kommunicera ut sitt CSR-arbete. Metod: Retorisk textanalys Resultat: Utifrån vår analys kan vi urskilja att det inte har skett någon större förändring av de två företagens CSR-kommunikation från 2012 till 2013. Båda företagen följer i princip samma mall 2013 som de gjorde året tidigare. Dock finns det skillnader i hur företagen kommunicerar och vad som kommuniceras ut. Axfood för en mer utvecklad kommunikation över sitt ansvarstagande än vad ICA gör sett utifrån Carrolls pyramid of corporate social responsibility. Ur ett retoriskt perspektiv kan vi urskilja att båda företagen använder sig av alla retoriska appeller. Dock varierar användandet av dessa retoriska verktyg. ICA baserar generellt sina argument på logosargument medan Axfood har en större variation i sitt användande av de retoriska appellerna och för en mer komplex retorisk argumentation.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats. Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete. Studien är utförd utifrån ett intressentperspektiv, med respektive företags miljöredovisning som utgångspunkt. För att komma åt utvecklingen av såväl redovisning som arbete har samtliga av företagens redovisningar studerats mellan år 2000 och 2009. Utvecklingen har sedan analyseras utifrån studiens teoretiska referensram, vilken är baserad på institutionell teori som bland annat innefattar legitimitet och frikoppling. Med detta som grund har utvecklingen, av miljöredovisningen i förhållande till utvecklingen av miljöarbetet, kunnat utläsas för de valda företagen. Studien visar att både miljöarbetet och miljöredovisningen har utvecklats för företagen under den tidsperiod som studerats. Resultatet av studien visar även att samma fenomen, till viss del, förekommer hos de valda privata företagen som hos de statliga. Miljöredovisningen har, i två av företagen, varit frikopplad från miljöarbetet. För dessa två företag har miljöredovisningen utvecklats i högre utsträckning än miljöarbetet. Det företag som kan avvika ifrån teorin om löskoppling är H&M där miljöarbetet i stort sett utvecklats i samma utsträckning som miljöredovisningen eller mer.
Environmental issues are very much in question today. This has also been adopted by companies, who a few years ago started to publish environmental reports. These reports are designed to reflect reality. A study conducted by the Swedish Ministry of Industry, performed on enterprises owned by the Swedish state, has shown that environmental reports does not always coincide with the companies’ practical environmental work done by these companies. Even if their environmental reports has to be in accordance with the law, unlike the private firms’ voluntary situation. One of the several factors inquired in this paper are whether this law creates differences between public and private companies who are performing environmental accounting. This paper aims to study whether environmental reporting in the three selected private companies Axfood, H&M and Sandvik are disconnected from the companies environmental work. The study was conducted from a stakeholder perspective with each firms’ environmental reporting as a starting point. All the corporate environmental reports have been studied between the years 2000 and 2009 in order to capture both the development of environmental accounting and environmental work. The development has then been analyzed from an institutional theory, which includes legitimacy and decoupling. On this basis, the development of environmental reporting in relation to the development of environmental performance has been deduced for the selected companies. The result of this study shows that the same phenomenon in the companies owned by the Swedish state, also occurs in two of the selected private companies. The study shows that both environmental work and reporting has developed in all of the companies during the time period that has been studied. In two of the companies the environmental accounting has been more developed than the environmental work and is then disconnected. However, H&M:s’ environmental work has developed in the same extent as the environmental accounting or more and therefore it can be deviant from the theory of decoupling.

Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier.

Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data.

Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet.

The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand.

Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data.

Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.

Idag är miljö ett ämne som diskuteras ivrigt av både regering, media och företag. Att bara göra en sökning på internet på ordet miljö ger över 6 miljoner träffar och de första som kommer upp är oftast kopplade till miljöhot, klimatet eller hur kommuner/företag arbetar för miljön med hållbarhetsprogram. Det skrivs som sagt mycket om miljön idag, men hur påverkas vi egentligen av den informationen vi får? Och vad gör vi av den kunskap som vi tar till oss? Detta var något av utgångspunkten för examensarbetet och det som sedan kom att ligga som motivation till den förundersökning som gjordes inom Axfoods butiker. Förundersökningen som skulle ligga till grund för hur man skulle skapa en webbaserad utbildning inom ämnet miljö för de anställda hos Axfood. En utbildning som i och med Axfoods nya hållbarhetsarbete ska kunna få upp kunskapsnivån, medvetenheten och motivationen hos Axfoods anställda, för att de ska börja agera för miljön, både i sitt arbete men också utanför. Frågeställningarna är de följande: Vilka olika innebörder går att identifiera i de anställdas och kunders uppfattningar av begreppet miljö? Vad är de bakomliggande faktorerna till de anställdas och kundernas beteende när det kommer till att agera för miljön? Vad anser anställda och kunder inom Axfood vara det avgörande steget för att människor ska bli mer engagerade och motiverade att agera för en bättre miljö?Det empiriska materialet bygger på ett 70-tal kvalitativa och kvantitativa intervjuer ifrån anställda och kunder inom Axfoods verksamhet. Ett material som enligt en induktiv metod sammanställts och analyserats och som ligger till grunden för de slutsatser som dragits i rapporten.Undersökningen visade på att det idag är relativt jämt fördelat mellan vår positiva och negativa attityd genemot området miljö, men att en person som inte bär på några tidigare erfarenheter kring ämnet och som idag matats med en mängd negativa intryck har en negativ attityd till ämnet miljö. På samma sätt har också en person som bär på negativa erfarenheter ifrån sin uppväxt idag en negativ attityd. Samtidigt som en person som bär på positiva erfarenheter från sin uppväxt har en positiv attityd till ämnet miljö. Det visar sig också att detta kan vara avgörade för hur vi idag agerar för miljön. Negativa erfarenheter har en förmåga att bromsa oss i vårt arbete.Materialet som togs fram visar på att de anställda och kunderna som deltog i underökningen efterfrågar en utbildning inom miljö som ska bidra med de grunder som krävs för att ett fortsatt deltagande i det framtida hållbarhetsarbetet ska vara möjligt. Där tyngdpunkterna som undersökningen visar på ligger i att utbildningen ska bidra med motivation, enkelhet i att bidra och att få reda på hur man faktiskt är med och påverkar sin omgivning. Utifrån detta material ges flertalet orsaker till varför man idag inget gör för miljön och vad som skulle förändra detta beteende. Den största orsaken till att vi idag inte agerar för miljön visade sig vara bekvämlighet, deltagarna har livsstilar och rutinartade mönster som är svåra att bryta eller skära ner på. Detta kan också uppenbara sig i kombination med att man känner osäkerhet inför ämnet miljö i och med att man saknar kunskap, samtidigt som man inte känner motivationen i och med den maktlöshet som sprids bland deltagarna via medias negativa information kring ämnet miljö. Det som prioriteras högst idag bland deltagarna för att väcka ett engagemang är utbildningen som under våren och sommaren 2010 skapades hos Axfood.
Today the environment is a topic discussed eagerly by both the government, media and businesses. Just to do a search on the internet on the word environment provides more than 6 million hits and the first thing that comes up is most often linked to environmental threats, climate changes or how the municipalities / companies are working with environmental sustainability programs. As said before, the environment is a hot topic today, but how much are we humans affected by the information we receive? And what do we make of the knowledge that we receive? This was one of the starting points for this thesis that came to serve as motivation for the pre-investigation that took place in Axfoods stores. A pre-investigation which would be the basis for how to create a Web-based education in the Department of Environment for the employees of Axfood. An education that should be able to bring up the level of knowledge, awareness and motivation of the employees of Axfood, so that they will start thinking more about the environment, both at their work but also outside of it. The questions for this report are: What are the different meanings that can be identified in the employees and customers perception of the concept of environment? What are the underlying factors to the employees and customers behavior when it comes to acting for the environment? What does employees and customers in Axfood consider to be the crucial step for humans to become more engaged and motivated to act for a better environment? The empirical material is based on qualitative and quantitative interviews of employees and customers within Axfood enterprises. A material that according to an inductive method has been compiled and analyzed and which forms the basis for the conclusions reached in the report. The survey showed that it today is relatively equally between our positive and negative attitude towards the field environment, but one person who does not carry any previous experience on the topic and is now fed with a variety of negative impressions is showed to have a negative attitude to the subject environment. Similarly, a person who also carries the negative experiences from their childhood will today have a negative attitude. While a person who carries the positive experiences from their childhood have a positive attitude to the subject environment. It turns out that this can be crucial for how we act today to the environment. Negative experiences have a tendency to prevent us from working. The material shows that the staff and customers who participated in the investigation has a increased demand of an education in the department of Environment that will provide the foundations needed for a continued participation in the future work for sustainability. Where the focus of the study shows that an education like this one should help the employees with motivation, simplicity of contribution and to find out how I im fakt are with and are affecting my surroundings. Based on this material, several reasons on why one doesn´t do anything today for the environment is presented and also what would change this behavior. The biggest reason of why we today are not acting on the environment proved to be convenience, participants have lifestyles and routine patterns that are difficult to break or cut down on. This can also manifest itself in combination with the feeling of uncertainty about the subject Environment in connection with the lack of knowledge, while you at the same don’t get the motivation that is needed from media which leads to the feeling of powerlessness among the participants. The top priority today for bringing involvement among the participants is the education that was created by Axfood in the spring and summer of 2010.

Dungey’s (1961a) pattern of internal magnetospheric convection was similar to that of Axford and Hines (1961). However, his model made testable statements about the structure of the magnetosphere that were not contained in the viscous convection model. It predicted that solar wind plasma enters the magnetosphere over the polar caps, that open field lines connect the polar caps directly to the interplanetary magnetic field, and that these field lines are stretched into a long, low-density magnetic tail. There would be a current layer separating the two lobes of the tail, and surrounding it, a sheet of relatively dense, hot, earthward-convecting plasma confined by closed field lines. A second magnetic neutral line would terminate the earthward flow region (Levy et al., 1964; Axford et al., 1965; Petschek, 1966; Axford, 1969). To preserve the steady state, reconnection at the tail neutral line had to have the same rate as at the dayside magnetopause. Clearly, the two reconnection regions ought to be major drivers of magnetospheric activity. Yet unambiguous proof of the existence of magnetopause reconnection was not found until 1979, 18 years after the reconnection model was proposed, and no one knew where to look for tail reconnection, because Dungey’s model did not say how far away the tail neutral line was. However, the closure of the slow expansion fans carrying solar wind plasma into the tail lobes was a natural way to force tail reconnection (Coroniti and Kennel, 1979). This closure point is fifty to one hundred earth radii downstream of earth. Twenty-four years were to pass before the average location of the tail neutral line could be established, because no spacecraft until ISEE-3 spent enough time that far downtail. In retrospect, it is a testament to the power of the paradigm that so many would search for so long for direct evidence of dayside and nightside reconnection without jettisoning Dungey’s model altogether. Faith in Dungey’s model was sustained by its collateral predictions. The access of energetic particles of solar origin to the polar cap ionosphere confirmed that reconnection occurs.