Academic literature on the topic 'Balans mellan studier och fritid'

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät. Resultat visade samband mellan social förmåga-, ensamhet- och EI. Studenter med hög EI hade bättre social förmåga och upplevde mindre ensamhet. Resultatet kan bidra till större medvetenhet om livssituation och bättre hantering av sociala relationer.

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke. Intervjupersonerna anser sig ha mer tid till utveckling i dagsläget då de befinner sig i en livssituation där självförverkligande får stort utrymme i både arbetet och fritiden. Våra intervjupersoner talar om självförverkligande i termer som att bli uppmärksammad av andra, att få bekräftelse och kunna göra det man själv vill. Nyckeln till förståelse för hur våra intervjupersoner upplever balans mellan arbete och fritid finns i de individuella aspekterna, aspekter som hur individen definierar fritid, de individuella drivkrafterna till arbetet och hur självförverkligandet bidrar till att individen upplever sig som Någon.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier.
Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter.
Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden.
The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.

SAMMANFATTNING

Vi lever i en tid av ständiga och snabba förändringar. Detta sägs även gälla i arbetslivet. Framförallt kvinnornas roll i arbetet är i förändring, de tar allt större plats inom företagsmarknaden. Det blir allt vanligare att kvinnor startar och driver företag, många av dessa är små.

Vårt gemensamma intresse för den realistiska livsformsanalysen och kvinnligt företagande blev grunden för detta arbete. Det var av intresse för oss att söka finna svar på hur kvinnliga småföretagare upplever sin situation gällande balans mellan fritid och arbete. Vi ville ta reda på vilka livsformer dessa kvinnor lever för att öka vår förståelse för hur detta påverkar synen på vad som är viktigt i livet och vilka medel de tar till för att nå sina mål i enlighet med detta.

Livsformsanalysen söker öka vår förståelse för andra individer och hur de väljer att leva sina liv. Alla har vi olika mål och medel för att nå dessa och olika definitioner på vad som är det goda livet. Den livsform vi lever styr på många sätt hur vi ser på verkligheten. Vi utgick från att ett livsformsperspektiv skulle vara fruktbart för denna undersökning då det skulle ge oss förklaringar till det som skiljer olika företagare åt. Vår förförståelse var att kvinnor till större del tar ansvar för hem och familj, det var därför spännande att utröna hur de klarar av att balansera detta ansvar med företagande.

Då det är upplevelsen av de kvinnliga småföretagarnas situation vi velat undersöka valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vi genomförde fem intervjuer med småföretagande kvinnor som visade sig leva olika livsformer och därmed ha olika förutsättningar för sitt företagande. Gemensamt för dem är att de alla delvis lever självständighetens livsform. I enlighet med detta har de svårt att skilja arbetsliv från privatliv. Analyser av materialet visade att den eller de livsformer företagaren lever påverkar hur hon söker finna balans i tillvaron.

Nyckelord: Livsformer, kombinationslivsform, balans, småföretagare och kvinnor

ABSTRACT

We are living in a time of constant and rapid change. This also applies to work life. This applies in particular on the women’s role at work, women gain more ground in the business market. It is becoming more common for women to start and lead their own businesses, many of these are small.

Our mutual interest in the realistic life mode analysis and in women who run their own businesses became the base of this composition. It was in our interest to find answers about how self employed women experience their situation concerning balance between leisure time and the time of work. We aspired to find out what life modes these women live. This in order to increase our understanding of how this influences their view of what is most important in life and the means they use to acquire their goals.

The life mode analysis was created to increase our understanding of other individuals and the way they chose to live their lives. All of us have different goals and means to reach them, we have also got different views of what the good life is. The life mode one person lives in many ways predicts how he or she looks upon reality. We assumed that a life mode perspective analysis would be productive on this study since it would explain the differences amongst the self employed women. Our pre understanding was that women usually take on the main responsibility for the home and family .It was interesting to us to find out how they manage to balance this responsibility and their businesses.

Since we wanted to explore the women’s experiences in our study we chose to make a qualitative research. We made five interviews with self employed women. We found out that they live different life modes, this gives them different conditions under witch they run their businesses. What they all have in common is that they, in part, live the independent life mode. In accordance to this they find it difficult to separate their time of work from their leisure time. Our analysis shows that the life mode or life modes influences how the business woman chooses to find her balance in life.

Key words: Life modes, combinations of life modes, balance, self employed women

Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år. Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler.  Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande.   Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför resultatet påvisade ett positivt samband mellan kontroll över arbetsliv och WLB. Även nöjd med arbetet benämns ha en skyddande effekt för att bibehålla en högre WLB, detta då tillfredsställelse med jobb leder till högre välmående och allmän tillfredsställelse med livet. Vilket anses vara goda förutsättningar för WLB.

Idag möter många människor svårigheter med att balansera arbetslivet och privatlivet. Att tiden och energin inte riktigt räcker till för alla delar i livet. En grupp som särskilt möter dessa svårigheter är skiftarbetare. Syftet med studien är att undersöka hur skiftarbetare som arbetar utifrån två olika arbetstidsmodeller upplever och hanterar balansen mellan arbete och fritid. För att besvara syftet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med undersköterskor från Norrlands universitetssjukhus. Resultatet från studien visar att samtliga undersökningspersoner generellt sätt upplever en god balans mellan arbete och fritid. Trots det upplever de stundtals konflikter däremellan. De främsta skillnaderna mellan hur undersköterskor som arbetar utifrån de två arbetstidsmodellerna upplever balansen är kopplade till ansvar, återhämtning samt kontroll över arbetsschemat. För att hantera konflikter mellan arbete och fritid använder sig undersökningspersonerna av olika strategier. Några av dessa är att planera och prioritera, söka stöd från omgivningen samt att acceptera läget.