Dissertations / Theses on the topic 'Balkbro'

Regeringen har på förslag att införa en ny bärighetsklass för det svenska vägnätet. Den föreslagna bärighetsklassen får beteckningen BK4 och innebär att maximal bruttovikt för lastbilar ökas från nuvarande 64 ton till 74 ton. Målet för arbetet var att utröna påverkan på beräkningar och resultat för broar av denna ökning, med hänsyn till befintliga broars bärförmåga – specifikt med avseende på broar vars spann är långa nog att rymma minst ett helt lastbilsekipage. I samband med höjningen av maximal bruttovikt kommer fordonsutseendet för lastbilar att förändras. En bärighetsberäkning utfördes för balkbron 15-910-2, som har spann på 25-28 m. Beräkningen utfördes i enlighet med svenskt regelverk för bärighetsberäkning, TDOK 2013:0267, och med hjälp av FE-analys i programmet Brigade/Standard. I arbetet har specifik FEM-teori använts för att bestämma var kritiska snitt uppstår i FE-modellen och i vissa fall har justering av utdata gjorts med hjälp av lastfördelningsbredder. Rapporten är tänkt att kunna användas som en mall för hur en bärighetsberäkning kan utföras. Mallen för bärighetsberäkningen kan användas som stöd för beräkningar för andra broar där framförallt tankesätt och beräkningsgång kommer att vara liknande. På grund av förändringen av fordonsutseende i samband med bruttoviktshöjningen har en FEanalys utförts för att kontrollera skillnader på lastpåverkan mellan dagens fordonsutseende för BK1 och exempel på framtida utseende för BK4. Jämförelsen visar att påverkan kan variera något mellan olika fordonskonfigurationer men konsekvent ökar avsevärt då bruttovikten höjs. Resultatet av bärighetsberäkningen gav en klassning A/B = 176/284 kN för bro 15-910-2, vilket ligger över kravet för införandet utav BK4 med gränsvärden på A/B = 120/210 kN. Skillnaden i resultat för BK1 och BK4 visar på att beräkningar och resultat för en lång balkbro i brottsgränstillstånd inte påverkas avsevärt av höjningen av maxvikten för lastbilar. Innebörden av detta bör då vara att en bro som är klassad för BK1 enligt TDOK 2013:0267 med en klassning som är högre än kravet för BK4 kan uppgraderas utan ytterligare kontroll. Dock bör ytterligare studier utföras för fler broar av samma typ för att kunna styrka detta samband. I samband med att bärighetsberäkningen utförs tas ett så kallat k-värde fram, som sedan används för att proportionera upp, eller ned, A/B-värdena från de gränsvärden som gäller för given bärighetsklass. Då bärighetsberäkning utfördes för BK1 och BK4 gav resulterande bärförmåga för bron endast en två-procentig skillnad, men k-värdet blir betydligt mindre för BK4 jämfört med BK1. Ett lägre k-värde innebär en högre utnyttjandegrad och därmed snabbare utmattning och högre slitage på bron. Effekten av dessa skillnader bör undersökas i ett senare arbete.
The Swedish government has proposed a new load carrying capacity class for the Swedish road network. The proposed capacity class is labeled BK4 and will increase the maximum weight for road vehicles from the current 64 t to 74 t. The goal for this thesis was to investigate the impact of this increase on the capacity calculations and results for bridges, regarding existing bridges’ load carrying capacity – specifically with respect to beam bridges with spans long enough to contain an entire truck. Coincidental to the increase of maximum weight the vehicle configuration of trucks will change. A capacity calculation was performed on the beam bridge 15-910-2, with span lengths of 25-28 m. The calculation was performed according to Swedish regulations for capacity calculation and with an FE-analysis in the software Brigade/Standard. In this thesis, specific FEM theory has been used to determine where critical sections occur in the FE-model and in some cases output adjustments have been made using load distribution widths. This report is meant to be able to be used as a template for how a capacity calculation can be performed. The capacity calculation template can be used as calculation support and process description for the calculation of other bridges. Due to the change in vehicle appearance in the context of the gross weight increase, a FE-analysis has been conducted to measure the differences in impact on the structure between today’s vehicle appearance for BK1 and the examples of future appearance for BK4. The comparison shows that the impact can vary slightly between different vehicle configurations but the impact consistently increases significantly with the increase in gross weight. The result of the capacity calculation gave a classification rating of A/B = 176/284 kN for bridge 15-910-2, which is above the requirement for the introduction of BK4 which has a required rating of A/B = 120/210 kN. The marginal result difference between BK1 and BK4 shows a plausibility that the calculations and results for long beam bridges in the ultimate limit state are unaffected by the increase of maximum weight for road vehicles. Thus the implication of this should be that a bridge with a BK1 load carrying capacity classification score that is higher than the demanded score according to BK4 can be upgraded without further control, if the prior capacity classification calculation was done according to TDOK 2013:0267. However further studies should be carried out for other beam bridges in order to increase this plausibility. When performing the load calculation, a so-called k-value is generated, which is then used to proportionate the A/B limit values for the given capacity class to reach a final classification rating. When capacity calculation was performed using input values for BK1 and BK4 respectively, the resulting load carrying capacity showed a two percent difference between BK1 and BK4, but the kvalue for the BK4 class was significantly lower than for BK1. A lower k-value means a higher utilization rate and hence faster fatigue and higher wear on the bridge. The effect of these differences should be investigated further in later studies.

Concrete girder bridges are a commonly used type of bridge which can be reinforced withboth regular and post-tensioned reinforcement. At a certain span length, the use of tensionreinforcement becomes a must because regular reinforcement won’t be enough. To get anidea of where this boundary lies, we studied a bridge in this research which is a half-throughbridge intended for railway traffic with the use of post-tensioned reinforcements. Thisbridge has a span of 22,15 metres and it is compared to bridges at the same span andshorter span using regular reinforcements. The analysis in this thesis is made using the finiteelementsprogram Brigade Standard.Two previously executed projects are used as references. A literature study will be carriedout initially, where Eurocodes, old examination projects and other literature on tensionreinforcement are examined.The acquired result is that the tension-reinforced bridge relates to a bridge with about 3/4span with regards to torque over the middle support. The torque over the support is thelimiting factor which causes an exponential increase in the amount of reinforcement atlonger spans. At about 20 metres the amount of necessary reinforcement starts to increaseexponentially and above this span post-tensioning is the preferred method.Torsion at the end support is also a crucial parameter since a regular-reinforced bridge with20-metre span cannot be reinforced to handle this with the current geometry. At a 20-metrespan, actions are therefore required to improve the torsion capacity, for example, increasingthe girder width. This increased girder width could be considered a saving in materials dueto the avoided increment of concrete in the case of tension-reinforced design, where thisincreased width is unnecessary.The total amount of reinforcement, independent of the reinforcement type, is greater in themiddle support of the regular reinforced bridge than the tension reinforced with the samespan. However, the total amount of reinforcement over the entire bridge is higher in thetension reinforced alternative.The result also shows that the tension reinforcement increases the compression force in thebridge and eliminates tension cracks which were expected according to our literature study.

I Sverige finns 21 000 broar som Trafikverket förvaltar (Trafikverket, 2018a). Två brotyper som finns är rambro och balkbro. Rambron är en av de vanligaste brotyperna och är uppbyggd som en fast inspänd konstruktion. Brosystemet kallas plattrambro eller balkrambro beroende på om balkarna eller plattan är det bärande elementet. Om bron istället är fritt upplagd på stödkonstruktionen, kallas brosystemet för plattbro eller balkbro (Vägverket, 1996). ZIP-balksbron är uppbyggd som en balkbro med en modell liknande omvända T-balkar som läggs fläns mot fläns. Brosystemet kommer ursprungligen från Spanbeton i Holland och gjorde under år 2019 premiär på den svenska marknaden med ett projekt i Härnösand. Bron har en spännvidd på 20,55 meter bestående av nio ZIP-balkar. Balkarna prefabriceras på Strängbetongs fabrik i Långviksmon utanför Härnösand. Projektet blev klart under hösten 2019. Syfte och mål med examensarbetet var att undersöka skillnader mellan ZIP-balksbron och en traditionell exemplifierad plattrambro. Aspekterna som undersöktes var underhållet hos de två brotyperna, materialåtgång av betong och armering, last av trafik samt att det gjordes en utvärdering av projektet. Resultatet visar att ZIP-balksbron kräver mer underhåll än en plattrambro eftersom balkbroar har övergångskonstruktion och brolager. Den tar även mer tid att inspektera då den innehåller manhål. ZIP-balksbron använder sig av 29,38 % mindre betong på en meter. Armeringsdifferensen mellan broarna är försumbart. Momentet av den vertikala respektive horisontella lasten av trafik är 44,5 % respektive 19,2 % större hos ZIP-balksbron jämfört med plattrambron. Resultatet visar även på ett bra utfört brobygge som kan hänvisas i brolösningen, samt nöjda parter från flera håll. Slutsatsen är att plattrambron är mer fördelaktig att använda ur ett underhållsperspektiv, en balkbro kräver betydligt större underhåll än de driftåtgärder som årligen sker på broar. Men, genom arbetets bevisning använder ZIP-balksbron mindre betong än hos en traditionell plattrambro och har en enkel byggprocess, vilket ökar förtroendet för brolösningen och framförallt för prefabricering inom brobranschen. Trots att brotypen kräver ett större underhåll samt en ökad och mer komplex momentfördelning än hos en plattrambro, kan säkerheten under byggtiden vara en avgörande aspekt vid val av brobyggen i framtiden.
The ZIP-beam bridge is constructed as a beam bridge with inverted T-beams placed with flanges next to each other. The bridge system is originally from Spanbeton in Holland and it is having its premiere on the Swedish market during year 2019 with an ongoing project in Härnösand. The bridge span is 20,55 meters consisted with nine ZIP-beams. The project was finished in august 2019.  The purpose and goal were to examine differences between the ZIP-beam bridge and a traditional slab frame bridge. The aspects to examine was maintence, use of concrete and reinforcement and traffic loads.  The results show that the ZIP-beam bridge requires more maintenance than the slab frame bridge. The ZIP-beam bridge uses 29,38 % less concrete per metre. The use of reinforcement is negligible. The moment force of the horisontal and vertical traffic loads is 44,5 % respective 19,2 % larger at the ZIP-beam bridge. The conclusion of this paper shows that even though the ZIP-beam bridge requires more maintenance and a more complex moment force than a slab frame bridge, the safety during the building time as well as the less amount of concrete used can be a conclusive factor when building bridges in Sweden in the future.

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004). Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken.   Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ.   Vridstyv balk Nedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parametern Två olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag.
In these Master's thesis the dimensioning process of a HSQ beam is examined, steel quality S355, in combination with Cross-laminated timber (CLT). Three different HSQ beams have been used for a determined construction regarding the beam spans of the CLT and the HSQ beam. In the history of construction building the purpose of the HSQ beam has primarily been to function with prefabricated concrete elements. Thereafter the elements are set in concrete in order to create an integrated construction-mechanism (Stålbyggnadsinstitutet, 2004). The combination of CLT and the HSQ beam has not been widely used in constructions. For that reason the author of these thesis - together with Martinsons decided to examine the combination of HSQ and CLT with focus on the HSQ beam.   After completed calculation some conclusions for HSQ-beam could be drawn: Torsion stiff beam Deflection nearly becomes the excluded dimensioning parameter The study of two different beams with the same cross sectional area but different height, show that a higher beam has more capacity and less deflection. However, a higher beam could lead to a thicker floor

Den brandskyddsmetod av bjälklagsbalkar som används mest idag är brandskyddsfärg och brandskyddsskivor. Dessa metoder kräver ett extra arbetsmoment efter att balken är monterad. Genom att fylla balken med betong samtidigt som hålbjälklagskarvarna fylls och på så sätt integrera brandskyddet i balken kan ett extra arbetsmoment undvikas. Byggnadstekniska Byrån har märkt ett intresse från beställare att i ett tidigt skede få in brandskyddet i projekteringen.  Målet är att undersöka om betong, ingjuten i en HSQ-balk kan få balken att uppfylla de brandskyddskrav som idag ställs enligt Boverkets byggregler. Målet är även att ta reda på om det är kostnadseffektivt jämfört med brandskyddsfärg.  Referensobjektet som används är en skola på tre våningar och balken som undersöks är den som tar upp de största lasterna i projektet. Balken ska enligt Boverkets byggregler klara av en standardbrand i 60 min. Temperaturanalysen av balktvärsnitten har gjorts i Ansys Aim 18.2 och dimensioneringsmetoder av balken sker enligt Eurokoder.  Balken som idag finns på plats skulle inte i oskyddat tillstånd klara av en standardbrand i 60min. De utförda beräkningarna visar att balken i samverkan med betong och armering i tvärsnittet skulle klara momenten och tvärkrafterna i referensobjektet. Fenomen så som spjälkning av betong, dess inverkan på betongens hållfasthet samt armeringens vidhäftning har inte kunnat tas i beaktning. Därför rekommenderas att balkens underfläns dimensioneras upp från 20mm till 30mm och enbart betraktar den ingjutna betongen som kylande medium.

Lättelement AB i Örnsköldsvik tillverkar sammansatta självbärande byggelement i form av tak, väggar och bjälklag. Elementen är uppbyggda med lättbalkar som stomme och elementen fylls med isolering mellan lättbalkarna. På lättbalkarnas översida spiklimmas en plywoodskiva med syfte att ta upp tryckkrafterna och på undersidan av lättbalkarna spiklimmas en tunn plåt som tar dragkrafterna i elementet. Vid yttertak finns oftast behov av ventilationshuvar och takluckor som medför att ett hål måste utformas i takelementen. Håltagning i elementen innebär att bärande lättbalkar avväxlas med en avväxlingsbalk, en så kallad primärbalk. Lättbalkarna som avväxlas kallas för sekundärbalk. I denna studie har en infästning utformats mellan en sekundär- och primärbalk som undersökts genom fyra olika provningar. Infästningen bestod dels av en utvikt balksko som fästes med ankarskruvar. Primärbalkens övre- och undre fläns sattes fast med två träskruvar genom sekundärbalkens flänsar. Provserie 1 hade syftet att vara ett referensprov med balkar av massivt trä med infästningen beskriven ovan. Provserie 2 bestod av lättbalkar och med infästningen. Provserie 3 var uppbyggd av lättbalkar med en plywoodskiva på översidan och en plåt på undersidan.  Provserie 4 bestod av två lättbalkar, en plywoodskiva och en plåt samt med den utformade infästningen. Provningarna genomfördes hos underleverantören Masonite Beams i Rundvik. Samtliga provkroppar utsattes för en tryckkraft för att undersöka infästningens bärförmåga för respektive provserie. Deformationen mättes under balkskon, som låg placerad vid ena upplaget, med ett digitalt skjutmått. Den karakteristiska bärförmågan beräknades fram utifrån kraften som respektive provserie utsattes för vid en förskjutning på 1,5 mm. En provkropp i respektive provserie utsattes för en högre last för att kontrollera ifall ett spräckbrott skulle uppstå längs primärbalken. Ett spräckbrott kan uppstå när en balk utsätts för en kraft vinkelrätt fiberriktningen som kan resultera till ett brott längs träets fiberriktning. Provserie 1 tillverkades och provades inte, eftersom inga tecken på spräckbrott uppstod längs primärbalken på de övriga provserierna. Resultatet från provningarna blev att provserie 2 hade en karakteristisk bärförmåga på 16,47 kN och brottet för samtliga i provserie 2 resulterade till att sekundärbalken slutligen gav vika. Testerna för provserie 3 visade en kraftig förskjutning mellan balkarna som medförde att plåten slutligen gick sönder. Provserien ansågs inte fylla någon funktion varav ingen bärförmåga togs fram för provserie 3. Resultatet för provserie 4 visade att provserien klarade av störst last jämfört med de övriga provserierna och brottet blev att sekundärbalken gav vika. Den karakteristiska bärförmågan beräknades till 15,32 kN vid en förskjutning av balkskon på 1,5 mm. Slutsatsen blev att infästningens förstärkta träskruvar bidrog till ett för tidigt brott som medförde att balkflänsen på sekundärbalken sprack i både provserie 2 och 4.  Under samtliga provserier uppstod inga tecken på spräckbrott på primärbalken. Brottet som skedde blev ett balkbrott på sekundärbalken för både provserie 2 och 4. Resultatet visade att provserie 2 hade en högre karakteristisk bärförmåga jämfört med provserie 4, detta berodde på att provserie 4 hade en större spridning på provkropparnas resultat jämfört med provserie 2. För framtida arbeten rekommenderas att utforma fler provningsserier med ett större antal provkroppar inom varje serie för att undersöka varje del för sig, detta skulle ge en ökad förståelse för hur konstruktionen påverkas som helhet. Samt utforma infästningen svagare jämfört med balkens bärförmåga för att undersöka risken för spräckbrott längs primärbalken.
Lättelement AB in Örnsköldsvik manufactures self-supporting building elements in the form of roofs, walls and building floors. The elements are structured with light beams as frame filled with insulation. A plywood sheet is nail and glued on the upper side of the light beams and a thin steel plate is placed on the underside. In roofs there is usually a need for ventilation holes and roof hatches. A hole in the element means that load bearing light beams must be cut off to transfer the load to a lintel, called primary beam. The load bearing beam is called secondary beam. In this study, a connection has been designed between a secondary- and primary beam that has been analyzed in four different test series. The connection consisted partly of a hanger attached with anchor screws. The upper and lower flanges of the primary beam were attached with wooden screws placed through the flanges of the secondary beam. Test series 1 had the purpose of being a reference sample with beams of solid wood attached with the connection described above. Test series 2 consisted of light beams and with the connection. Test series 3 consisted of light beams, a plywood sheet placed one the upper side and a plate one the underside. Sample series 4 consisted of light beams, one plywood sheet and one plate and with the designed connection. The tests were performed at the subcontractor Masonite Beams in Rundvik. All test specimens were subjected to a compressive force to calculate the characteristic resistance of the connection for each test series. The deformation was measured under the hanger with a digital slider. The characteristic resistance was calculated based on the force at a displacement of 1.5 mm of the hanger. One specimen in each test series was subjected to a higher load to check if a crack fracture would occur along the primary beam. A crack fracture can occur when a beam is subjected to a force perpendicular to the fiber direction which can result in a break along the fiber direction of the wood. Test series 1 was not manufactured or tested because the results from the other test series didn’t have no signs of crack fracture on the primary beam. The result of the tests showed that test series 2 had a characteristic resistance of 16.47 kN and the failure for all specimens in test series 2 resulted in to that the secondary beam broke. The tests for test series 3 showed a strong displacement between the beams, which eventually caused the plate to break. The test series was not interesting to evaluate so no characteristic resistance was calculated for test series 3. The result for test series 4 showed that the test series managed the largest load compared to the other series of tests and the failure was that the secondary beam breaks. The characteristic resistance was calculated to 15.32 kN with a displacement of 1.5 mm under the hanger. The conclusion was that the wooden screws in the upper flanges resulted to the first break. The upper beam flange on the secondary beam cracked in both test series 2 and 4. During all series of tests, no sign of crack fractures occurred on the secondary beam. The result showed that test series 2 had a higher characteristic resistance compared to test series 4, this was because the test series 4 had a lager dispersion between the specimens compared to the test series 2. For future work it is recommended to design more test series with a larger number of specimens of each series to examine each part separately. This would give an increased understanding of the whole structure. As well as design the connection weaker than the beam´s bearing capacity to investigate the risk of crack fractures along the primary beam.

Svetsade balkprofiler har under de senaste årtiondena i allt större utsträckning ersattstandardprofilerna vid upprättandet av större stålstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjälklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget är några av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil är så kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har länge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen på dessa inte haft någon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvärkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprätta ett dimensioneringsverktyg där man viddimensioneringen utökar kontrollen till att även ta hänsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna låg sedan till grund för upprättandet av arbetsgången och sedermeradimensionerings-hjälpen.Resultatet redovisar en exempelberäkning av en HSQ-balk där teorin implementeras. Endimensionerings-hjälp har upprättats för att ha ett alternativt tillvägagångssätt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprättats samtatt de problemområden som kommer till följd av vridningen har ringats in. Slutsatsen avarbetet är att HSQ-balken är en mycket stabil balk som klarar stora påkänningar i form avkombinerade böj och vridmoment. Deformationerna blir nästan uteslutande dendimensionerande faktorn på grund av strikta deformationskrav.
Over the last few decades, standard steel profiles have been replaced by welded profiles whendesigning larger scale steel structures. A big advantage is the possibility to individually designeach profile to suit the dimension of the slab combined with the simplicity when installing thebeam and its surrounding slab at the site. HSQ-beam (usually named “hat” or “cap-beams”) isa common welded steel profile that is often used combined with hollow-core slabs. Tyréns haswhen designing these beams just checked the effects from moment and shear force, supposingthat the torsion caused by the eccentric load has no serious effect on the beams.The intension with this study was to create a design-tool for HSQ-beams were the effectsfrom torsion are being included in the calculations. The work began with a literary study,were collecting material and getting a more in depth knowledge about torsion was the maingoal. This work, combined with prior knowledge from the design courses at Umeå Universitymade up the basis when creating the design-tool.The result is a simple design-tool for HSQ-beams created in MathCad. An example of a beamdesigned with this tool will be presented in chapter 4. Also, some problem areas in thesurrounding structures directly caused by the torsion have been detected and included in thecalculations. The conclusion is, after several calculations that this kind of welded profiles canhandle big stresses caused from combined moment, shear force and torsion at the same time.The deformation is still, almost exclusively the main factor that directs the design because ofthe often strict requirements.

Deep beams have traditionally been calculated through experiments and estimations. The purpose of the Strut-and-Tie method is to design a truss with struts, ties and nodes and to calculate these. The method is by Eurocode 2 recommended to use for deep beams and the result will always be on the safer side because the actual capacity will always be equal to or greater than the truss.   The purpose of the study is to create a step by step method description on how to use the method and then apply it in a deep beam for a five-story building.   The study includes an FE-analysis of the sheet and of the truss. After that hand calculations will be made to control the strength and to dimension the reinforcement.  The wall sheet have three supports and the length is 12 m, 3 m high and 0.2 m thick. The result shows that the area reinforcement FS9150 will be needed along with 4 layers of 2Ø16 in the bottom of the deep beam and 5 layers of 2Ø12 in the top of the deep beam. It is also necessary to extend the middle support by 400 mm for the node to have enough capacity.   One difficulty with the method was to develop an optimal truss model. It was difficult to produce models that matched the direction of the forces in the sheet while getting the right angle between the struts and ties. In addition to that, there is also a recommendation to have as few struts and ties as possible. Making a model where all of these are taken into account is a difficult task. It is likely that the method gives a better result, the more experience the structural engineer has with the method.

Vid byggen i Sverige idag där det efterfrågas stora fria ytor används ofta pelare-balksystem med stora spännvidder. Det ställer stora krav på de material som används för att klara att bära upp krafterna som påverkar byggnaden. De vanligaste materialen idag är limträ och stål eller en kombination av dessa där de olika materialens egenskaper kombineras för att uppnå de mest fördelaktiga egenskaperna för konstruktionen. Under detta examensarbete har kostnaderna för balkar i stål och limträ med spännvidder mellan 2-24 meter tagits fram och studerats i intervall om 2 meter för att göra en kostnadsberäkning av vilket material som är det mest kostnadseffektiva vid respektive spännvidd. Kostnadsberäkningarna utfördes med beräkningsdata från tre olika orter i Sverige, Kiruna, Östersund och Stockholm, där balkarna skulle ingå i takkonstruktioner med spännvidder mellan 10-24 meter. Beräkningar utfördes också för balkar i ett bjälklag med 3 olika nyttiga laster, bostad, kontor och idrottshallar, i intervall om 2 meter för spännvidderna 2-10 meter. Resultaten visar att limträbalk är ca 57 % mer kostnadseffektivt än stål, oberoende av balkarnas spännvidder inom det givna intervallet 2-24 meter. De olika geografiska placeringarna i landet inverkade på balkarna genom ett ökat eller minskat tvärsnitt för båda materialen vilket medförde att prisskillnaden mellan balkarna förblev runt 57 % med limträbalkarna som det mer ekonomiska valet. Detta leder till slutsatsen att i intervallet 2-24 meter är det limträ som är det mest kostnadseffektiva materialvalet för balkar i en pelare-balkstomme jämfört med stål. Inverkan av laster eller geografisk placering bidrar inte till en ekonomiskförändring med avseende på materialval, utan det bidrar enbart till att öka eller minska balkarnas tvärsnitt med ökad eller minskad belastning.
It built a lot in Sweden today with pillar- beam structures where large open spaces are in demand, this requires large spans of the materials used to handle the forces that affect the building. The most common materials today are glulam or steel or a combination of these, where the different material properties are combine to achieve the most advantageous properties for the structure. In this thesis, the cost of steel beams and glulam beams between 2-24 meters developed and studied to make a cost estimate of which material is the most cost-effective at each span. The calculations were performed at three different locations in Sweden, Kiruna, Östersund and Stockholm, where the beams were calculated as part of the roof construction with spans of 10-24 meters. Calculations were also performed as floorbeams with spans between 2-10 meters where the beams are subjected to three different useful loads to see if any price difference occurred between the materials. Of the results that occurred in the measurements of the study showed that glulam beams was the most cost-effective in approximately 57%, independent of an abbreviation or increase of the girder spans of the ration ranges from 2-24 meters. The different geographical locations in the country affected the beams through an increased or decreased cross-section of both materials which meant that the price difference between the beams remained around 57% there glulam beams where the more economical choice. Which leads to the conclusion that the glulam beams between the intervals 2-24 meters is the most cost-effective choice of material for beams in a pillar- beam frame compared to steel beams. The influence of loads or geographic location does not contribute to an economic change in material choice, but it contributes solely to the increase or decrease of the structural cross-section with increasing or decreasing load

Detta examensarbete vid Luleå tekniska universitet har utförts i samarbete med avdelningen för byggkonstruktionvid det nordiska konsultföretaget Norconsult AB. Arbetet bygger på en önskan från Norconsultatt ta fram en beräkningsmodell för höga balkar i överensstämmelse med Eurokod 2 motsvarande densom finns i BBK 04. Eurokod 2 har endast en knapphändig beskrivning av hur höga balkar bör dimensioneras.Detta skapar frustration och osäkerhet hos konstruktörer. Den tidigare svenska betongnormen,BBK 04, innehöll en tydlig och enkel mer empirisk beräkningsmetod för höga balkar, vilket gav en störresäkerhet vid projekteringen. Arbetet begränsas till att studera enkelt upplagda och kontinuerliga balkar i två spann belastade med enpunktlast mitt i vartdera spannet. Geometrin är densamma för samtliga balkar och armeringsmängdenvarieras tillsammans med brottlasten. Initialt utfördes en litteraturstudie för att erhålla en fördjupad kunskap om området samt att bygga uppen förståelse för teorin för höga balkar och den fackverksmodell som används i Eurokod 2. Vidare presenterasen försöksrapport, Rogowsky et al. (1983), som redovisar en experimentell laboratoriestudie därhöga balkar belastas till brott. Resultaten som presenteras är brottlast, töjning i betong och armering,sprickmönster samt nedböjning. Fyra enkelt upplagda och fyra kontinuerliga balkar väljs ut för vidarejämförelse och analys. Härvid används det ickelinjära beräkningsprogrammet ATENA 2D, där studeradebalkar modelleras. Handberäkningar enligt EK2 och BBK 04 utförs för respektive balk och tillhörandearmeringsmängd beräknas. En maximal brottlast itereras fram för respektive balk och beräkningsmetod (EK2 eller BBK 04). Armeringsmängdensom ges av denna beräkning modelleras i ATENA 2D och motsvarande balk analyseras.Resultaten jämförs sedan. Erhållna resultat sammanställs och jämförs med varandra: Rogowsky et al. (1983), ATENA 2D och handberäkningarnaenligt både Eurokod 2 och BBK 04. Jämförelsen visar att det finns få likheter mellan EK2och BKK 04, med avseende på erhållen armeringsmängd. BBK kräver generellt större armeringsmängdän Eurokod 2. Studien visar att beräkningarna med ATENA 2D stämmer väl överens med laboratorieförsöken.Resultaten visar även att antaganden enligt Eurokod 2 stämmer väl överens med hur de studeradebalkarna beter sig i verkligheten. En enkel beräkningsmodell som motsvarar BBKs konservativa modell är inte möjlig att ta fram inom deramar och begränsningar som finns för detta examensarbete. Istället sammanställs en modell i form av enpunktlista som förtydligar, sammanfattar och exemplifierar den mer verklighetstrogna beräkningsgångenför höga balkar enligt Eurokod 2.

The current standards for design of steel beams are divided into four classes based on the slenderness of cross-sectional parts. Depending on the section class a beams load capacity is either determined by a plastic, elastic or a reduced elastic model. The division between cross-sections calculated by a plastic and an elastic model is today done in a very harsh way with no smooth transition. This leads to a large difference in the calculated resistance for the sections located near the class limits. Elasto-plastic sections are in the current situation calculated as purely elastic and their large plastic reserve is not considered in the current standards. The ambition of this study was to develop an appropriate interpolation model for elasto-plastic sections which gives a finer transition between the plastic and elastic region. To verify the proposed interpolation model were a large range of beams with varying slenderness modeled in the FEM program Abaqus. The beams have been restricted to include only simply supported HSQ-beams. The results obtained were found to indicate that Eurocode generally seem to overestimate the capacity of plastic cross-sections in section class 1 and 2, in some cases by up to 10%. With this insight focus ruled over from the interpolation model to instead look closer into the accuracy of the limit values in Eurocode. Overall, the results points to that Eurocode overestimate the bearing capacity the closer the elastic area you get. In the elastic area the load capacity instead shifts into being underestimated, which in turn shows the lack of an interpolation model. There are a number of possible reasons why Eurocode seems to overestimate the bearing capacity in some cases. The largest impact on the results seems to be the initial deflection of the internal parts. It is possible that the introduced deflection in Eurocode is too far from the allowable manufacturing tolerances that can actually occur in reality. Other factors such as choice of buckling lengths when the slenderness is determined and the effect of residual stresses may also affect the ultimate load bearing capacity. Too big conclusions should not be made by the results of this study given the limitations made, but the results nevertheless indicate that there are deficiencies in the classification of cross-sections in Eurocode and that further research should be carried out.

Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures inSweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections.   BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors. BBK 04 reduce the values for characteristic strength of reinforcing steel and concrete but hardly increase the values for characteristic load while Eurocode hardly reduces the values for strengths but increases the values for loads more than BBK 04. Using Eurocodes recommended values, the amount of reinforcement is considerable higher than designing according to BBK 04. However, all members (countries) in European Union have a National Annex with their own chosen values and factors and with the Swedish values, both (regelverken) give almost the same amount reinforcement. Designing with Eurocode 2 and the Swedish values gives lower amount reinforcement in both beams and columns than designing with BBK 04, which has economical advantages.
I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner. BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används. BBK 04 reducerar armeringen och betongens karakteristiska hållfasthetsvärden men ökar knappt de karakteristiska lastvärdena medan Eurokoderna knappt reducerar hållfasthetsvärdena utan ökar lastvärdena mer än BBK 04. Används Eurokodernas rekommenderade värden blir dess armeringsmängd betydligt högre än vid dimensionering enligt BBK 04. Dock har samtliga medlemsländer i Europeiska Unionen tagit fram ett eget nationellt annex med egenvalda värden och faktorer, och med Sveriges värden får regelverken nästintill samma armeringsmängder. Dimensionering enligt Eurokod 2 med Sveriges värden ger lägre armeringsmängder i både balkar och pelare än vad BBK 04 ger, vilket är ekonomiskt fördelaktigt.

1974-1999, 2 dates clés, un fil conducteur, à savoir celui des relations gréco-turques des prolongements du coup d'Etat à Chypre et de l'intervention d'Ankara à la reconnaissance, par Athènes, du statut d'éligibilité de son rival dans l'Union européenne. C'est aussi une évolution irrémédiable du cadre international issu de la Guerre froide à celui de l'approche régionale balkanique, méditerranéenne et européenne. C'est également une étude de l'identité hellénique et de ses choix, par rapport à un environnement, à des conflits historiques et à une appartenance religieuse. C'est enfin une étude sur le mythe supposé de la continuité, sur les césures entraînées par les alternances politiques et sur le caractère multiodale de la diplomatie hellénique. Cette étude est composée de 4 espaces-temps, 4 étapes marquantes soit 4 Premiers ministres aux styles différents se succédant au cours de ces 25 ans partagés entre une géopolitique de l'orthodoxie et une course à l'intégration européenne

It is a well-known problem that concrete needs to be made more efficient and that it is the large consumption of cement that is the major contributing factor to the nearby need. There is a zero vision of a climate-neutral concrete where all CO2 emissions in the life cycle of the concrete are to be reset by 2050. It is a question of improving, above all, the process of handling CO2 in the production of cement. This study tackles CO2 emissions from the concrete from a holistic perspective, by exploring optimization possibilities when implementing a newly developed concrete in residential buildings, called Ultra High Performance Concrete (UHPC). While it should be a better alternative for the climate, it should also require less material consumption and be more cost-effective in order to create a competitive alternative to the conventional alternative today, called Normal Concrete (NC). UHPC is during a development phase regarding optimization opportunities and it has been proven in several studies to be able to relate better to a sustainable design, based on a total life cycle progression. This applies above all to large and robust bridge structures where large volume differences are available. The idea behind this study is to highlight the question of whether there is an opportunity to get similar results in the construction of less robust components in residential buildings, since the problem with the mix design for UHPC has been the overall high cost in relation to NC. In recent years, this cost has been reduced and now there are opportunities to effectively introduce UHPC into another segment.In this study, columns and beams were dimensioned in a residential NC building and a residential UHPC building with ETABS (CSI 2019). Furthermore, the components of the buildings were compared, based on the aspect of a sustainable design from a total LCA. What was investigated were the differences in total material consumption, CO2 emissions, and costs.The study showed that the UHPC components were better based on all aspects after its total LCA. The total cement consumption was larger, but the building received at the same time an estimated double the lifespan of the NC- building. The total material consumption in the form of total component volumes became smaller, the total annual CO2 emissions became smaller and the total annual costs became smaller as well.
Det är ett välkänt problem att betong behöver klimateffektiviseras och att det är den storacementkonsumtionen som är den stora bidragande faktorn till det närliggande behovet. Detfinns en nollvision om en klimatneutral betong där alla CO2- utsläpp under betongenslivscykel (LCA), ska nollställas fram till år 2050. Det är en fråga om att framför allt förbättraprocessen gällande hantering av CO2 vid produktion av cement. Den här studien angriperCO2- utsläppen från betongen ur ett helhetsperspektiv, genom att undersökaoptimeringsmöjligheter vid implementering av en nyutvecklad betong i bostadshus, kalladUltra High Performance Concrete (UHPC). Samtidigt som den ska vara ett bättre alternativför klimatet, ska den också kräva mindre materialåtgång och vara mer kostnadseffektiv föratt kunna skapa ett konkurrenskraftigt alternativ till det konventionella alternativet idag,kallad Normal Concrete (NC). UHPC är under en optimeringsfas och den har bevisats i flerastudier kunna förhålla sig bättre till en hållbar design, utifrån en total LCA. Det gäller framförallt stora och robusta brokonstruktioner där stora volymskillnader är disponibla. Tankenmed den här studien är att lyfta fram frågan om det finns möjlighet att få liknande resultatvid byggnation av mindre robusta komponenter i bostadshus, i ju med att problemet medmix-designen för UHPC, har varit den generella höga kostnaden i förhållande till NC. Påsenare år har den kostnaden kunnat reduceras och nu finns möjligheterna att effektivtkunna införa UHPC till ytterligare ett segment.I studien jämfördes pelare och balkar i ett UHPC- hus med motsvarande komponenter i ettNC- hus utifrån aspekten en hållbar design, ur en total LCA. Husen dimensionerades i ETABS(CSI 2019) utefter samma förutsättningar med hänsyn till kravet på bärförförmågorna. Detutgjorde skillnader hos volymerna på komponenterna, som således påvisade hurmaterialåtgången förändrades. CO2- utsläppen och kostnaderna påverkades avbetongkompositionerna och skillnaderna hos de materiella egenskaperna av respektivebetongtyp. I slutändan redovisades vilken betongtyp som genererade minsta och störstaårliga CO2- utsläpp och kostnader.Resultatet visade att UHPC- komponenterna minskade den totala betongåtgången underbyggprocessen med 27,1%, samt minskade armeringsåtgången med 12,0%, men attcementåtgången nästan fördubblades och motsvarade en ökning på 99,4%. CO2- utsläppenvart således betydligt större efter byggprocessen, men i förhållande till ett totaltlivcykelförlopp, minskade de totala årliga utsläppen med 18,8%. Det fanns en kritisk punktdär UHPC- komponenterna måste ha en LCA på minst 97,5 år i förhållande till NCkomponenternas LCA på 60 år, för att vara mer lönsamma utifrån totala CO2- utsläpp.Kostnaderna vart också betydligt större för UHPC- komponenterna efter byggprocessen,men efter en total LCA, minskade de totala kostnaderna med 39,0%. Det fanns en kritiskpunkt, där LCA- förloppet måste uppgå till minst 73,2 år i förhållande till NCkomponenternas LCA på 60 år, för att vara mer lönsamma utifrån totala kostnader.Enligt det framtagna resultatet fanns det goda möjligheter för pelare och balkar i UHPChuset att förhålla sig bättre utifrån en hållbar design, än vad motsvarande komponenter förNC- huset gjorde, efter en total LCA. Pelare och balkar i bostadshus kan bli ett nytt segmentatt introducera UHPC till, även om pålitligheten för studien är begränsad av betydelsefullafelkällor och tillgängliga kunskaper inom området för närvarande.

Rapporten är sammanställda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna används främst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus är lagt på de två vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvärsnitt samt sadelformade balkar med I-tvärsnitt.

Vid montering av pelare- balksystem uppstår lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker därför med hjälp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  

Resultatet har sammanställts i en enhetlig standard gällande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar.

 

Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss

This is a master thesis project carried out at Husmuttern AB. The assignment involves concept development of an assembly fixture for joists in wall modules.In order to build a complete modular house, some wall sections must contain a window or a door. In such walls, the beams must be placed differently compared to solid walls. These beams should be as support around the window or the door, and these have no fixture that facilitates the assembly of the wall section. With an assembly fixture, the operators know if the center beams are in the right place and at the right angle.The purpose is to create and develop an assembly fixture that facilitates the assembly of center beams that do not have a fixed position in the base fixture. The fixture should work for all window sizes and door sizes. The assembly process must also meet the company's working principle, which is that people without language skills and previous experience should be able to assemble the beams without difficulty.Two research questions were developed which are guidelines for the project:RQ1: How should an assembly fixture be designed to facilitate assembly of joists in a modular wall section and meet the company's work principle?RQ2: How will the product be able to assemble the center beams with no fixed position in a wall module with a window or a door?The project has been shaped according to the product development process in the book (Ulrich & Eppinger, 2014). The process consisted of six different phases that were adapted after this study: project planning, product specifications, concept generation, concept development, pro-totype testing and concept evaluation. In each phase, appropriate tools and techniques were used to ensure a successful outcome.The study results in a functional fixture that will help with the installation of central beams in the wall section. The fixture is T-shaped and hangs on fixed beams and is at the same time a support for central beams that are placed on it. It has a retractable function that facilitates hang-ing on the beams.The final assembly fixture can handle the weight of the beams, which was one of the most important goals of the project. It can assemble any two center beams in the wall section. The shape of the fixture enables a flexible assembly, which means that it can be placed in many different places in the wall section. The value of the study is defined by meeting the project objectives and answering the research questions. The project has also been able to achieve the purpose of the study by resulting in a functioning assembly fixture.
Det här är ett examensarbete på avancerad nivå som genomförts på Husmuttern AB. Uppdraget har behandlat konceptutveckling av en monteringsfixtur till reglar i väggmoduler. För att kunna bygga ett komplett modulhus måste vissa väggsektioner innehålla ett fönster eller en dörr. I sådana väggar måste balkarna placeras annorlunda jämfört med i solida väggar. Dessa balkar ska vara som ett stöd runt fönstret eller dörren, och dessa har för närvarande ingen mon-teringsfixtur som underlättar monteringen av väggsektionen. Med en monteringsfixtur vet montörerna om mittenbalkarna sitter på rätt plats och i rätt vinkel.Syftet är att skapa och utveckla en monteringsfixtur som underlättar monteringen av mitten-balkar som inte har en fast position i grundfixturen. Fixturen ska fungera för alla fönsterstorle-kar och dörrstorlekar. Monteringsprocessen ska även uppfylla företagets arbetsprincip som är att människor utan språkkunskaper och tidigare erfarenheter ska kunna montera balkarna utan svårigheter.Två forskningsfrågor togs fram som är riktlinjer för projektet:F1: Hur ska en monteringsfixtur designas för att underlätta montering av reglar i en väggsekt-ion och uppfylla företagets arbetsprincip?F2: Hur ska produkten kunna montera mittenbalkar utan fast position i en väggmodul med ett fönster eller en dörr?Projektet har formats efter produktutvecklingsprocessen i boken (Ulrich & Eppinger, 2014). Den bestod av sex olika faser som anpassades efter denna studie: projektplanering, produkt-specifikationer, konceptgenerering, konceptutveckling, prototyptestning och konceptutvärde-ring. I varje fas användes lämpliga verktyg och tekniker för att säkerställa ett trovärdigt resultat.Studien resulterar i en fungerande fixtur som hjälper med monteringen av mittenbalkar i vägg-sektionen. Fixturen är T-formad och hängs upp på fixerade balkar och är samtidigt ett stöd för mittenbalkar som placeras på den. Den har en infällbar funktion som underlättar upphäng-ningen på balkarna.Den slutliga monteringsfixturen klarar av balkarnas vikt, som var ett av de viktigaste målen i projektet. Fixturen kan montera vilka två mittenbalkar som helst i väggsektionen. Formen på fixturen möjliggör en flexibel montering, vilket innebär att den kan placeras och hängas på många olika ställen i väggsektionen. Värdet med studien definieras genom att projektmålen uppfylls och forskningsfrågorna besvaras. Projektet har också kunnat uppnå syftet med studien genom att resultera i en fungerande monteringsfixtur.

I detta examensarbete som har gjorts tillsammans med EAB AB har syftet varit att skapa ettberäkningsprogram, som en applikation i Microsoft Excel. För att dimensionera gavelbalkar istålbyggnader.För att skaffa sig en uppfattning om hur man handberäknar snittkrafterna i en statiskt obestämdbalk, gjordes det en litteraturstudie. Denna ledde till att det valdes olika metoder för att beräknasnittkrafterna, bland annat valdes Cross-metod för att beräkna momentet i stöden.Beräkningarna av snittkrafterna gjordes i alla balkens stöd. Under dimensioneringsprocessengjordes bland annat interaktionskontroller mellan moment och normalkraft i varje stöd. Dettagjordes för att få en så noggrann dimensionering som möjligt. Dimensioneringen gjordes enligtBSK 07.Målet med detta examensarbete är att ge EAB AB ett verktyg för att effektivisera sindimensioneringsprocess, detta har uppnåtts. Det finns också en bra mall för att kunna fortsättaarbetet med att effektivisera EAB AB:s arbete med att dimensionera stålbyggnader.

Reinforced concrete deep beams are known for applications in tall buildings, foundations and offshore structures. Deep beams are structural elements with length and height within the same magnitude and have significantly smaller thickness compared to a conventional concrete beam. Deep beams in bending have non-linear strain distribution compared to conventional beams where Bernoulli’s hypothesis is valid. Crack formation is a common problem in reinforced concrete structures, which reduce the durability of the structure. Once the concrete cracks the tension reinforcement carry the tensile forces instead of the concrete. Therefore, the design of tension reinforcement is important since the serviceability should be retained even after the structure cracks. The crack widths can be limited by using proper reinforcement and one alternative is to combine tensile reinforcement with crack reinforcement.  The function of the reinforcement is to distribute the cracks over the cross section which leads to that many smaller cracks occur instead of fewer, wider cracks. Small cracks are seen as less of a problem compared to large cracks since larger cracks reduce the durability significantly. For deep beams, there is at the present no well-substantiated analysis model for how crack widths shall be calculated when having reinforcement in multiple layers with different diameters. The use of crack reinforcement in the outer bottom layer has by tradition been considered as a cost efficient way to achieve small crack widths. In this work the crack width in deep beams have been analysed using the finite element program Atena 2D. The numerical results have been verified by analytical calculations based on Eurocode 2. The aim is to achieve reduced crack widths  by analysing the combination of crack- and tensile reinforcement compared to the case with tensile reinforcement only. Tensile reinforcement has a larger diameter, for example ø25 mm, and crack reinforcement has smaller diameters, often between ø10 and ø16 mm. The result from the calculations with Atena showed that there was an improvement regarding the reduction of crack widths when using crack reinforcement in combination with tensile reinforcement compared to using tensile reinforcement only. However, this improvement decreased by using reinforcement in multiple layers since a tensile reinforcement bar 1ø25 mm needed to be replaced by approximately six crack reinforcement bars 6ø10 mm in order to achieve the same total reinforcement area. The main disadvantage was that more space was required to place all reinforcement bars in the cross section, which reduced the lever arm. The reduction of the lever arm resulted in a reduced capacity for the reinforcement and the cracks might unintentionally become wider than expected. Furthermore, significant reduction of both crack widths and reinforcement stresses were obtained when the total area for a case with 7ø25 mm was increased to 9ø25 mm. The increased total area of only tensile reinforcement ø25 mm reduced the crack width more compared to using a combination of crack- and tensile reinforcement, which could simplify the construction work at building sites and minimize time consumption.
Armerade höga betongbalkar är kända för tillämpningar i höga byggnader, grundsulor och offshore konstruktioner. Höga balkar är konstruktionselement med längd och höjd i samma storleksordning och har betydligt mindre tjocklek jämfört med en konventionell betongbalk. Höga balkar i böjning har en icke-linjär töjningsfördelning jämfört med konventionella balkar där Bernoullis hypotes gäller. Sprickbildning är ett vanligt problem i armerade betongkonstruktioner, vilket minskar beständigheten hos konstruktionen. När betongbalken spricker kommer armeringen att ta upp dragkraften istället för betongen därför är utformningen av böjarmering viktig eftersom bruksgränstillståndet bör behållas även efter att konstruktionen spricker. Sprickvidderna kan begränsas genom att använda korrekt armering och ett alternativ är att kombinera kraftarmering med sprickarmering. Armeringens funktion är att sprida ut sprickorna över tvärsnittet vilket leder till att många små sprickor uppkommer i stället för färre, bredare sprickor. Små sprickor ses som ett mindre problem jämfört med stora sprickor eftersom större sprickor minskar beständigheten avsevärt. För höga balkar finns det för närvarande ingen välunderbyggd analysmodell för hur sprickvidder ska beräknas när de har armering i flera lager och med olika diametrar. Användningen av sprickarmering har traditionellt ansetts vara ett kostnadseffektivt sätt att uppnå små sprickvidder. I detta arbete har sprickvidden i höga balkar analyserats med hjälp av finita elementprogrammet Atena 2D. De numeriska resultaten har verifierats med analytiska beräkningar baserade på Eurokod 2. Syftet är att uppnå reducerade sprickvidder genom att analysera kombinationen av sprick- och kraftarmering jämfört med fallet med endast kraftarmering. Kraftarmeringen har en större diameter, till exempel ø25 mm och sprickarmering har mindre diametrar, ofta mellan ø10 och ø16 mm. Resultaten från beräkningarna i Atena visade att sprickvidderna minskade vid användning av sprickarmering i kombination med kraftarmering jämfört med användning av endast kraftarmering. Denna förbättring minskade emellertid i och med användning av armering i flera lager. En kraftarmeringsstång 1ø25 mm behöver ersättas med ungefär sex sprickarmeringsstänger, 6ø10 mm, för att uppnå samma totala armeringsarea. Den största nackdelen var att det krävdes mer utrymme för att placera alla sprickarmeringsstänger i tvärsnittet, vilket minskade hävarmen. Minskningen av hävarmen medförde en reducerad kapacitet i armeringen och sprickorna blev bredare än förväntat. Vidare erhölls signifikant reduktion av både sprickvidder och armeringsspänningar när den totala arean för ett fall med 7ø25 mm ökades till 9ø25 mm. Den ökade totalarean av endast kraftarmeringsstänger ø25 mm minskade sprickvidden mer jämfört med att använda en kombination av sprick- och kraftarmering vilket skulle kunna förenkla byggarbetet på byggarbetsplatser och minimera tidsförbrukningen.

Shotcrete (sprayed concrete) was used for the first time in 1914 and has become of  growing importance in stabilizing the excavated tunnel sections over the past century.  Even though the technology develops, there are some difficult tasks such as the design of a bolt anchored tunnel lining made of shotcrete. A proven and established design method does not exist today; instead the design of tunnel linings are based on trial and error or experience from similar projects. One method used today, to determine the actual structural behavior of fiber reinforced shotcrete, is the standard beam test method. Previous studies have shown that the beam method gives scattered results since the testing volume are relatively small and the fibers might be unevenly distributed.  In 1998, an alternative to determine the actual structural behavior of reinforced shotcrete was proposed, based on using round determinate panels. In 2004 this method became a part of the American Society for Testing and Materials, ASTM, standards. The method has the potential of becoming a major, reliable test procedure that better reproduce the behavior of reinforced shotcrete in situ, compared to test beams. An experimental test series was performed to compare the different testing methods in terms of data variability and validity, in the laboratory of Vattenfall in Älvkarleby. The experiment was performed on 30 specimens in total, with five different concrete recipes. The difference in the recipe was the fiber and cement content. The round panels are designed according to ASTM C-1550 and the beams according to SS-EN14488-3. The results from the experiment is here presented and evaluated, and also including the data variability and validity for the proposed method. The two basic testing methods of using beams and round panels are investigated, compared and evaluated, and their advantages and disadvantages discussed.
Sprutbetong användes första gången år 1914 och har under det gångna århundradet blivit allt viktigare för att stabilisera utsprängda tunnelsektioner. Trots att tekniken utvecklas finns det svårigheter med att exempelvis utforma bultförankrade tunnelbeklädnader av sprutbetong. En beprövad och etablerad metod att konstruera sprutbetongbeklädnad existerar inte idag. Istället används erfarenhetsåterföring från tidigare projekt och/eller experimentella försök. En testmetod som används idag för att återskapa beteendet hos sprutbetong är balkförsök. Tidigare studier har däremot visat att resultaten från försöken oftast har stor spridning vilket kan bero på att brottytorna är små areor där fibrerna kan vara ojämnt fördelade vilket påverkar resultaten. År 1998 föreslogs en alternativ metod för att fastställa de mekaniska egenskaperna hos sprutbetong, baserat på användning av runda plattor. År 2004 blev denna metod en del av the American Society for Testing and Materials, ASTM, standarder. Metoden har potential att bli en viktigt och tillförlitligt testmetod som mer realistiskt efterliknar beteendet hos fiberarmerad sprutbetong jämfört med balkprovning. En experimentell försöksserie har genomförts hos Vattenfall i Älvkarleby, för att jämföra de två metoderna med avseende på mätosäkerhet. Försöksserien är på totalt 30 prover, där fem olika betongrecept använts. Cementmängden och fiberhalten varierade mellan de olika recepten. De runda plattorna är utförda enligt ASTM C-1550 och balkarna enligt SS-EN14488-3. Resultaten från försöken har redovisats och utvärderats, och en mätosäkerhersanalys presenteras för metoden ASTM C-1550. Korrelationen mellan resultaten från de två metoderna är beräknad och varianskoefficienten presenteras. För- och nackdelar mellan båda testmetoderna diskuteras.

Samhället efterfrågar idag i allt högre grad miljövänlig och hållbar byggnation. Ett sätt möta dessa nya krav på miljövänlig byggnation är att använda mer trä då detta minskar koldioxidutsläpp genom substitutionseffekten. Syftet att undersöka huruvida traditionella fogningstekniker som helt utförs i trä kan ersätta samtida fogar i framtida byggnation. Målet är att visa att detta är möjligt ur hållfasthetssynpunkt. Undersökningen kommer att begränsas till att undersöka en pelar-balk-anslutning där den traditionella fogen representeras av tre olika varianter tapp i tapphålsfog och den samtida av balksko. Fogarna undersöks beräkningsmässigt samt genom försök där belastningsfallet ämnar ge en hög tvärkraft. Resultaten pekar på att det är möjligt att introducera den undersökta traditionella träfogningstekniken vid samtida byggnation.
Societies demand for environmentally friendly and sustainable construction is ever increasing. One way to meet these new demands on environmentally friendly construction is to use more wood which decreases carbon emissions through the substitution effect. This report aims to research whether traditional joinery techniques entirely executed in wood can replace contemporary joinery techniques in future construction. The goal is to show whether this is possible from a strength standpoint. The research will be limited in that it will strictly seek to study a pillar-beamconnection where the traditional joint researched will be three varying mortise and tenon joints and the contemporary joint is a joist hanger. The joints will be analyzed with calculation and experimentation where the load case aims to produce mainly shear in the joint. The results point towards it being possible to introduce this traditional joint in contemporary construction.

Earthquake has always been a hazard for civil structures and keeping the structures integrity during and after an earthquake is of vital importance. This phenomenon’s impact is sudden and there is little or no warning to make the preparations for this natural disaster. Much damage has been done on structures which have led to major collapses and loss of many lives. Civil structures such as nuclear power plants are designed to withstand earthquakes and in the event of a major seismic event, to shut down safely. The aim of this thesis is to present the seismic design procedures for concrete structures, in basic and detailed design, according to Eurocode 8. Also to describe and understand the difference between Eurocode 8 and the DNB in seismic analysis of nuclear power plants. To evaluate the use of DNB instead of Eurocode 8 with Swedish seismic conditions is also another aim in this thesis.  Loads and actions which apply on a structure in a seismic design and corresponding load combinations are presented for Eurocode 8 and the DNB. An example is also given to clarify the design of primary seismic beams and columns with high ductility class (DCH). A case study of a nuclear structure from a test project named SMART2013 has been made by analyzing and comparing the results from Eurocode 8 and the DNB with a finite element model in FEM-Design software. Natural frequencies of the model are compared with the tested model in SMART2013-project to evaluate the finite element modeling. The model is seismically analyzed with load combinations from Eurocode 8 and the DNB with Swedish elastic ground response spectrum with the probability of 10-5. Results obtained from the primary seismic beams and columns are compared and analyzed.  Being on the safe and conservative side of the design values is always preferred in seismic analysis of a vital and sensitive structure such as nuclear power plants. The results from this thesis shows that, purely structural, combination of Swedish elastic ground response spectrum with the Eurocode 8 load combination will give more conservative values than the DNB.
I stora delar av världen har jordbävningar alltid varit ett hot för byggnaders integritet. Karaktären av en jordbävning är plötslig och föranleds av små eller inga varningar. Om jordbävningen medför att byggnader kollapsar sker ofta stora förluster av människoliv direkt eller indirekt. Kärnkraftsverk är anläggningar som dimensioneras för att klara jordbävningar och ska kunna gå till säker avställning vid en sådan händelse. Syftet med föreliggande rapport är att presentera hur betongkonstruktioner dimensioneras för jordbävning enligt Eurokod 8. Rapporten redogör även för skillnader mellan att dimensionera enligt Eurokod 8 och DNB (Dimensionering av nukleära byggnadskonstruktioner) samt hur det slår att använda Eurokod med svenska seismiska förhållanden. Laster och lastkombinationer som används vid jordbävningsdimensionering av betongbyggnader är presenterad enligt både Eurokod och DNB. Ett exempel presenteras för att visa hur primära balkar och pelare med hög duktilitetsklass (DCH) dimensioneras för seismisk påverkan. En fallstudie av en nukleär byggnad från ett internationellt projekt, SMART2013, har använts för att analysera och utvärdera resultaten från Eurokod och DNB. Byggnaden har analyserats med finita element med programvaran FEM Design. Modellens riktighet har verifierats genom att jämföra bland annat egenfrekvenser med de från officiella rapporter från SMART2013. Byggnaden är analyserad för seismisk last enligt svenska förhållanden med markresponsspektra 10-5, och primära balkar och pelare har analyserats och utvärderats enligt både Eurokod och DNB.

Title: Effect of physical activity Nordic Walking on body composition and cardiorespiratory parameters in individuals after kidney transplantation and dialysis individual. Objective: The aim of the study was to determine the effect of physical activity Nordic Walking on body composition and cardiorespiratory parameters in individuals after kidney transplantation and dialysis individual. Method: This thesis has been prepared in the form of a qualitative case study. The study involved 9 probands at the beginning, but only 5 probands completed the study. It was done the input examination before the intervention. The intervention was made from 20 lessons of Nordic Walking which should take 60 minutes each of them. Then were probands tested again like the output examination. During these both examination were measured specific values of body composition, anthropometric values (height, weight, age, circuit level), as well as the distribution of muscle and fat mass in the body, the value of physical fitness, respectively. cardiorespiratory parameters of the individual, for which was used the spiroergometric test within a modified Balke's walking test. For to detect the quality of life was used before and after intervention standardized questionnaire assessing quality of life WHOQOL-BREF. Last but not...