Academic literature on the topic 'Bank- och försäkringsbranschen'

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi somkonsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla dealternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska tillkvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för attundersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- ochförsäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samtvilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av entjänst.Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däriblandvåra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundenskvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka ivilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kanersätta det personliga mötet.För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt attgenomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- ochförsäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirinkunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden. Några avföretagen satsar mycket på avancerade och kundanpassade tjänster medanandra fokuserar mer på att kunna erbjuda standardtjänster till ett lägre pris.Beroende på strategi värderar företagen kvalitetsfaktorerna olika högt. Vadvi kan se är att tillgänglighet är en återkommande kvalitetsfaktor. Därefternämns bland annat kunskap, enkelhet i kommunikation och erbjudanden,samt personligt bemötande.Den gjorda undersökningen visar vidare att samtliga företag som undersöktsär mer eller mindre relationsinriktade i sin konkurrensstrategi. Attkonkurrera med hjälp av relationer tror vi är en förutsättning i dagenssamhälle då produkter och tjänster blir allt mer homogena. Vi kan konstateraatt hälften av de företagen vi undersökt, ser vissa nackdelar med atttjänsterna automatiseras. Försäljningstillfällena minskar och det blir svårareatt skapa relationer med somliga kunder som nästan aldrig behöver besökakontoren. Ju mer relationsinriktat företaget är, desto mindre tror de atttjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet.<br>Uppsatsnivå: C

<p>Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.</p><p>De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.</p><p>Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet. Undersökningen gjordes som en fallstudie av ett bolag som verkar inom områdena bank, försäkring, pension och fastighetsförmedling. Data samlades in dels genom semistrukturerade intervjuer med ett antal ledande befattningshavare och dels genom en marknadsundersökning gjord av företaget PFM Reserch.</p><p>Resultaten visar att det blivit svårare att nå och kommunicera med kunderna efter den ökning av digital kommunikation som ägt rum. Detta beror till stor del på att fler ärenden uträttas online vilket gör att de personliga relationerna blir lidande och att lojaliteten minskar. Helkundskoncept är ett sätt att motverka den minskande lojaliteten genom att det blir för arbetsamt för kunden att byta bolag när den väl samlat allt hos en aktör. Kunden får även lägre priser när den endast använder sig av en leverantör vilket tillsammans med den enkelhet som kan upplevas när allt är samlat på samma ställe talar för att kunder ska samla alla sina tjänster hos samma bolag. För bolagets del har det visat sig att helkunder stannar längre och är mer lojala, de har färre skador än andra kunder samt att de över lag har en större tolerans mot bolaget vid missnöje.</p><br><p>It is important that communication between a customer and a company works properly. Loyalty is in many ways based on the communication and the bonds that exits between a customer and the personnel of a company. IT has made it possible to execute many seines online which also have affected the communication and customer loyalty. One possibility to keep the customers loyal is to apply the total customer concept which means that the customer gather all his services to only one company in order to receive more beneficial offerings. In this study I have investigated how IT has affected a bank- and insurance company and if the total customer concept is approved to bring more loyalty to the company and the trademark. The result shows that it is harder to get in touch with the customer today than before and that customers is less loyal than before the IT revolution. The total customer concept is one possibility to gain more loyal customer who also becomes more profitable to the company.</p>

Kundnöjdhet är ett icke-finansiellt prestationsmått. Det kan kopplas till ett belöningssystem för att motivera och vägleda medarbetare samt främja en ökad ansträngning att skapa nöjdare kunder. Ytterligare forskning behövs kring vad som talar för respektive mot att denna koppling fungerar för att motivera medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att skapa kunskap om hur medarbetare blir motiverade av att koppla kundnöjdhet till ett belöningssystem. Därför har en kvalitativ fallstudie genomförts där tio intervjuer med medarbetare på en organisation inom bank- och försäkringsbranschen utförts. Från tidigare forskning har det identifierats åtta faktorer som behövs för att skapa ett motiverande belöningssystem. Dessa är; reliabilitet, tydlighet, rättvisa, möjlighet till påverkan, kunskapsnivå, tätare mätpunkter, betydelsefull belöning och motiverande nivå. Av studien framkom det att, när kundnöjdhet mäts leder det till en ökad motivation att få nöjdare kunder. Dessutom ledde belöningssystemets uppbyggnad via den kollektiva belöningen till att medarbetare kände sig lika värdefulla vilket kan bidra till att skapa motivation. Dock upplevdes kundbedömningarna inte alltid som rättvisa och speglade inte medarbetarnas arbetsinsats och rättvisa verkar vara en viktig faktor för att skapa ett motiverande belöningssystem. De slutsatser som framkommit är att om ett belöningssystem inte innefattar de ovan nämnda kriterier som behövs för att få en motiverande effekt, kan belöningssystemet få en underordnad betydelse. Har ett belöningssystem inte en motiverande effekt på medarbetare kommer det inte heller driva oönskade effekter som manipulation och kortsiktighet som annars är möjliga. Även om kundnöjdhetsmätningen är icke reliabel och kundbedömningar kan upplevas som subjektiva och orättvisa, kan belöningssystemet i sin helhet ändå upplevas som rättvist och därmed motiverande.<br>Customer satisfaction is a non-financial performance measurement that can be connected to an incentive system to motivate and direct employees, as well as drive and increase efforts to create a higher customer satisfaction. More research is needed on what speaks for and against this connection to motivate employees. The purpose of this study is to create knowledge about employees being motivated by connecting customer satisfaction to an incentive system. Therefore, a qualitative case study was conducted in which ten interviews with employees from an organization within the banking and insurance industry. From previous research eight factors has been identified that are needed to create a motivational incentive system. These are; reliability, distinctness, justice, opportunity to influence, knowledge, more frequent measuring points, significant reward and motivational level. The study shows that customer satisfaction led to an increased motivation to get more satisfied customers. In addition, the structure of the incentive system, through the collective reward, led to everyone feeling valuable which can help to create motivation. However, customer assessments were not always perceived as fair and did not reflect employees' performance and justice seems to be an important factor in creating a motivational incentive system. The conclusions reached are that measuring customer satisfaction has a motivating effect on employees to create more satisfied customers. If an incentive system is not based on the criteria above which are required to have a motivating effect, the incentive system will have minor importance. If an incentive system does not have a motivating effect on employees, it will neither drive the undesirable effects at the employees such as manipulation or act myopically which otherwise are possible. Although the customer satisfaction measurement is not reliable and the customer satisfaction assessments is sometimes perceived as subjective and unfair, the incentive system can be perceived as fair and thus motivating.

: Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka kundlojaliteten inom Länsförsäkringar Bergslagen samt ge förslag på taktiska åtgärder som företaget kan använda sig av vid utformandet av sin marknadskommunikation för att vidare utveckla och bibehålla lojaliteten hos sina lantbrukskunder.

AbstraktTitel: Är Guldkunderna lönsamma? Nivå: C -uppsats i Företagsekonomi Författare: Patrik Sandberg &amp; Fredrik Östman Handledare: Ann Wetterlind Dörner Datum: 2011 – Maj Syfte: Uppsatsens syfte är att, på uppdrag av Länsförsäkringar Skaraborg, undersöka om företagets kundbonussystem är lönsamt för företaget i praktiken. Metod: Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ metod där data som har behandlats erhållits från uppdragsgivaren i form av ett Excel-dokument. X2- tester har gjorts i statistikprogrammet Minitab för att på så sätt undersöka den verkliga effekten av bonussystemets utformning. Resultat &amp; slutsats: Utifrån de uppgifter och data som har erhållits visar resultaten på att bonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen har hänsyn tagits till redan givna variabler. Ytterligare variabler skulle kunna vägas in i analysen för att på ett kvantitativt plan öka trovärdigheten för resonemanget och på ett kvalitativt plan öka förståelsen för kundernas agerande. Uppsatsens bidrag: Resultaten i den här uppsatsen har visat att kundbonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Ett resonemang har förts om var de största effekterna finns och detta kan eventuellt sedan användas för att effektivisera verksamheten.

Svenska företag måste ständigt förbättra sin position på marknaden där artificiell intelligens (AI) fungerar som ett verktyg för ökad konkurrenskraft. AI är däremot ett komplicerat, odefinierat och hypat begrepp som gör det svårt för företag att lyckas med ökad produktivitetoch minskade kostnader. AI är ett paraplybegrepp som med dess tillhörande undergrupper går att tolka på många olika sätt. Baserat på denna studiens marknadsanalys definieras AI som ett system eller en maskin som kan anta mänskliga egenskaper eller en utsorteringsmetod för att hitta och producera en lösning för att göra verksamheten bättre. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för vad AI innebär för olika branscher i Sverige och ge ett lösningsförslag på hur företag kan tillgodogöra sig AI. Denna forskning har använt sig av Design Science Research Methodology (DSRM) som riktlinje. Arbetet resulterade i en genomförd marknadsanalys av AI och ett lösningsförslag till hur företagen i de olika branscherna ska lyckas med deras AI-planering och implementation.<br>Swedish companies need to constantly improve their position amongst competitors and artificial intelligence (AI) acts as a tool for achieving that goal. However, AI is a complicated, undefined and hyped concept which makes it difficult forcompanies to increase productivity and reduce cost. AI is a broad concept with many associated subgroups that can be interpreted in many ways. AI in this study is defined based on the market analysis as: A system or machine that can adopt human characteristics or a sorting method tofind and produce a solution to make their business better. The purpose of this study is to create an understanding of what AI means for different industries by analysing the Swedish market and to create a solution proposal for how companies canbenefit from AI. This research has used the Design Science Research Methodology (DSRM) as a guideline. This study resulted in a market analysis of AI and a solution proposal for the companies in the different industries to increase their success ratio with their AI planning andimplementation.