Relevant bibliographies by topics / Banklån

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Banklån'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Banklån.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Banklån"

1

Braunberger, Volker. "Banken als Dienstleister für Banken." Bankmagazin 61, no. 1 (January 2012): XVIII—XIX. http://dx.doi.org/10.1365/s35127-012-0295-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

De Bos, Auke, Henk Edelman, Marlène Jans-Van Wieringen, and Johan Scheffe. "Code Banken: op weg naar vertrouwen?" Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 85, no. 12 (December 1, 2011): 638–57. http://dx.doi.org/10.5117/mab.85.13898.

Full text
Abstract:
Mede naar aanleiding van de kredietcrisis is de Code Banken gepubliceerd. De Code introduceert principes op het gebied van de versterking van de governancestructuur en het risicomanagement binnen banken, het beloningsbeleid van banken en de positie van de aandeelhouders vanuit het perspectief van de maatschappelijke functie van banken. In de jaarverslagen van banken over 2010 dient voor het eerst verantwoording te worden afgelegd over de naleving van de Code Banken. Uit ons onderzoek volgt dat de meeste banken uitgebreid rapporteren over de naleving van de Code Banken. De mededeling over de naleving van de Code Banken is voor verbetering vatbaar, en dat geldt ook voor de informatieverstrekking over de invulling die gegeven is aan de principes. Om dit te bewerkstellingen doen wij een aantal aanbevelingen en hebben wij ‘best practices’ geïdentificeerd. De banken zijn nu zelf aan zet om hier in de toekomst nog verder invulling aan te geven.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

ter Hoeven, Ralph, and Job Huttenhuis. "Kwaliteit van risico-informatie: Europese banken onderzocht." Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 90, no. 12 (December 15, 2016): 549–65. http://dx.doi.org/10.5117/mab.90.31226.

Full text
Abstract:
Zowel vanuit IFRS als vanuit het prudentiële bankentoezicht dienen banken informatie te verstrekken over de diverse soorten risico’s die zij lopen. Op basis van een analyse van negen kwaliteitsaspecten van bancaire communicatie voor 67 jaarrekeningen en bestuursverslagen (jaarstukken) van Europese banken is onderzocht in hoeverre banken informatie omtrent deze negen kwaliteitsaspecten verstrekken. In de onderzochte populatie wordt per geselecteerd element door bijna de helft van de banken een toelichting gegeven. Daarbij komen we tot de conclusie dat banken onder toezicht van de Europese Centrale Bank (ECB) over het algemeen meer informatie publiceren ten aanzien van de geselecteerde risicogebieden. Deze conclusie geldt ook voor de subpopulatie van Nederlandse banken die we hebben onderzocht. Hoewel de kwaliteit van toelichtingen van de Nederlandse banken gelijk loopt met het gemiddelde beeld in de totale populatie, is het wel opvallend dat Nederlandse banken risico-informatie vaker dan gemiddeld in de gecontroleerde sectie van de jaarstukken opnemen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Huttenhuis, Job, and Ralph ter Hoeven. "De invoering van IFRS 9 bij Europese banken; Een vervolgstudie." Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 92, no. 11/12 (December 10, 2018): 329–44. http://dx.doi.org/10.5117/mab.92.30318.

Full text
Abstract:
Banken dienen volgens IAS 8 in hun jaarrekening inzicht te geven in de impact van IFRS 9. Deze standaard dient vanaf 1 januari 2018 toegepast te worden en is derhalve al van toepassing op het moment dat de jaarrekening over 2017 is gepubliceerd. Op basis van een analyse van jaarrekeningen van 49 Europese banken komen we tot de conclusie dat de jaarrekening nog niet bij alle banken inzicht geeft in de kwantitatieve effecten van IFRS 9. Mogelijk wordt dit gedeeltelijk veroorzaakt door de complexiteit van de implementatie van de standaard voor banken. Geen enkele bank heeft namelijk toegelicht volledig gereed te zijn met de implementatie. Tevens past geen enkele bank in onze populatie haar vergelijkende cijfers aan. In alle jaarrekeningen is wel een toelichting op IFRS 9 aanwezig. Ten opzichte van 2016 hebben de banken, in lijn met hetgeen verwacht mag worden, meer concrete informatie verstrekt over de impact van IFRS 9, met name ten aanzien van de kredietvoorzieningen en impact op het bankkapitaal. De verwachte impact van IFRS 9 op de kredietvoorzieningen is ten opzichte van de jaarrekening over 2016 afgenomen als gevolg van de gunstiger economische ontwikkelingen. De (negatieve) impact van IFRS 9 op de kredietvoorzieningen en bankkapitaal van banken uit Spanje, Italië en Ierland is gemiddeld groter dan bij banken uit andere Europese landen. Op basis van beschikbare informatie van 31 banken uit onze populatie, daalt door IFRS 9 de kernkapitaalratio met 75 basispunten voor de banken uit deze zogenaamde PIIGS-landen tegenover een daling van 14 basispunten bij banken in andere landen. Daarbij dient te worden opgemerkt dat de verschillen tussen individuele banken in onze populatie aanzienlijk zijn. Daarentegen lijkt de impact van wijzigingen in classificatie en waardering op het balanstotaal beperkt. Echter weinig banken (29%) hebben dit ook daadwerkelijk kwantitatief toegelicht. Inzake de keuze voor hedge accounting zijn banken het meest concreet, waarbij overwegend de vereisten van IAS 39 toegepast blijven worden. Bij negen banken (18%) heeft de accountant een key audit matter inzake IFRS 9 opgenomen. Accountants hebben de toelichting op IFRS 9 in de jaarrekening 2017 daarmee overwegend niet als key audit matter aangemerkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Duffhues, Piet. "De financiering van banken en het risico van nieuwe financiële crises." Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 90, no. 5 (May 10, 2016): 210–13. http://dx.doi.org/10.5117/mab.90.31306.

Full text
Abstract:
Boekbespreking van: Fransman, R., & Tilburg, R. van (redactie) (2016). Banken, buffers en belastingbetalers (Een dialoog tussen wetenschappers en bankiers). Amsterdam University Press, NUR 784, pp.1-117 Over de aard van het beleid van banken ten aanzien van de verhoudingen tussen de posten op hun balansen is weinig bekend (Duffhues, 2014). In de literatuur over banken is hun beleid voorzover kan worden overzien, in sterke mate onderbelicht gebleven. In elk geval was niet herkenbaar dat banken zich in hun beleid baseerden op de zich snel ontwikkelende internationale financieringsliteratuur. Banken hebben de trend gemist dat perfecte vermogensmarkten niet bestaan en financiering ook van banken weldegelijk relevant is voor de waarde van een bank. Als er al aandacht werd besteed aan rendements-risico-afwegingsprocessen stond de actiefzijde van de balans daarbij zonder meer centraal. De passiefzijde kreeg nauwelijks aandacht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kohlleppel, Laurenz. "Erfolgreiches Marketing im Retail-Banking." Zeitschrift für das gesamte Genossenschaftswesen 57, no. 2 (June 1, 2007): 106–15. http://dx.doi.org/10.1515/zfgg-2007-0205.

Full text
Abstract:
Das Geschäftsmodell der Sparda-Banken - die Fokussierung auf das standardisierte Privatkundengeschäft – ist mit der Wiederentdeckung des Retail-Bankings Gegen­stand breiter Aufmerksamkeit geworden. Die Sparda-Banken verfügen über Erfahrung und Tradition mit diesem Geschäftsmodell, die im heutigen Wettbewerbsumfeld ihresgleichen suchen.Welche Implikationen die aktuelle Wettbewerbssituation insbesondere für das Marketing der Sparda-Banken aufweist, wie sich die gruppenübergreifende Marketingarbeit gestaltet und sich in die regionale Geschäftspolitik der Sparda-Banken einfügt – dies sind Punkte, die im Verlauf dieses Beitrags thematisiert werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schneider, Susanne. "Banken-Puzzle." Bankmagazin 57, no. 11 (November 2008): 10–14. http://dx.doi.org/10.1007/bf03231046.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bellers, Herman. "Gedragscode banken." HEADline 31, no. 3 (June 2014): 24–25. http://dx.doi.org/10.1007/s40739-014-0028-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kühner, Anja. "Das Geschäft von Banken für Banken blüht auf." Bankmagazin 65, no. 9 (August 2016): 42–45. http://dx.doi.org/10.1007/s35127-016-0106-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kevelam, Wilfred, and Ralph Ter Hoeven. "Staatsobligaties met landenrisico: verwerking, waardering en toelichting in de jaarrekening." Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 86, no. 6 (December 1, 2012): 535–55. http://dx.doi.org/10.5117/mab.86.17813.

Full text
Abstract:
In deze bijdrage worden de resultaten van een empirisch onderzoek naar de informatieverschaffing over staatsobligaties met landenrisico in de jaarrekening 2011 van dertig Europese banken gepresenteerd. Uit het onderzoek blijkt dat er een grote verscheidenheid is in de aard en omvang van de toelichtingen in de jaarrekeningen van de onderzochte banken. We concluderen dat de kwaliteit van verslaggeving van een aantal banken op het door ons onderzochte aspect onder de maat is. Gezien de maatschappelijke relevantie van het onderwerp is dit moeilijk te billijken. Daarentegen geven andere banken meer toelichting dan op basis van de standaarden wettelijk vereist wordt, hetgeen als een bemoedigend signaal kan worden opgevat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Banklån"

1

Tekeste, Abel, and Tariq Suraiya. "Venture Capital & Banklån : Småföretagsfinansiering." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3040.

Full text
Abstract:

There are many different forms of financing for small businesses and two common financing options mentioned in the study, bank loans and Venture Capital.Venture Capital is a form of risk capital financing, investing in unlisted stock market. The feature of the arrangement is that those people are trying to find companies that can offer unique, attractive and in demand products on a strong growing market. Since VC-firms are taking a big risk in cooperation with the investment, the VC-company strong demands while assessments are made on the company will generate a return in the future.

Bank loans are the most common form of financing for companies in the market. Requirements and assessment under the law is hard especially for small businesses because financing entails high risks. Banks require that the liquidity management in the enterprise should be stable because the bank's main objective is to repayment of debt and the interest payable on the capital.

The purpose of this study is to examine the requirements and assessments VC-firms and banks make use of the financing of small businesses.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Johansson, Rikard, and Henrik Larsson. "Ett nystartat aktiebolags finansieringsmöjligheter : Banklån eller riskkapital?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18486.

Full text
Abstract:
Då nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöversjälvfinansiering två vanliga metoder, banklån och riskkapital. Det finnsklara skillnader med att finansiera starten med de två ovannämndametoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen är väldigt likaoch störst fokus läggs på entreprenören och aktiebolagets affärsidé. Denstörsta skillnaden är angående de krav som ställs, där banken nästintill alltidkräver någon form av säkerhet för lånen medan riskkapitalbolagen iställetblir aktiva ägare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hurbanker och riskkapitalbolag agerar då ett nystartat aktiebolag ansöker omfinansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kanuppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen.Uppsatsen har präglats av det hermeneutiska synsättet där en kvalitativundersökningsmetod har använts. Den primärdata som använts har samlatsin genom sex olika djupintervjuer med två banker, två riskkapitalbolag ochtvå nystartade aktiebolag. Intervjuerna kunde mer ses som en diskussionmellan oss och respondenterna eftersom tanken var att påverka de svarandeså lite som möjligt.Analysen som gjorts påvisar en del skillnader i förfarandet dels mellan debåda bankerna där olika ratingsystem användes dels mellanriskkapitalbolagen där teknologin hos de nystartade bolagen var av störrevikt hos det ena bolaget. Aktiebolagen ifråga hade inte startats på sammasätt, och kraven på säkerheter som ställdes skiljde sig väldigt mycket åt.De slutsatser som vi kunnat dra är att både banker och riskkapital tar störsthänsyn till entreprenören och dennes tidigare erfarenheter. Dessutomgranskas affärsidén ingående och en bedömning görs om dess potential. Deproblem som nystartade aktiebolag normalt sett drabbas av då de ansöker omfinansiering är vanligtvis att produkten och affärsidén inte passar in iriskkapitalbolagets finansieringsmönster eller att banken tvingas finansierahela bolaget med ett lån, något de inte gärna gör.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Sara, Jessica Johnsson, and Alexandra Österberg. "Kreditgivning till företag : Vilken betydelse har egentligen en tidigare kundrelation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38803.

Full text
Abstract:
Titel: Banklån som finansieringsmöjlighet Datum:                                           2014-05-30 Författare: Sara Johansson, Jessica Johnsson & Alexandra ÖsterbergHandledare: Thomas Karlsson Utbildning:EkonomprogrammetKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - examensarbete 15hp Inledning: Att vara en företagare är en sak men att verkligen våga satsa på sin idé är inte lika lätt. För att kunna satsa på sin verksamhet krävs det oftast finansieringshjälp. Enligt studier ses då banklån som den vanligaste externa källan till finansiering. Däremot har företagare efter finanskrisen år 2008 beklagat sig över att det är svårare att få banklån. Detta kan bero på att banker kräver säkerheter som kan göra det svårt för företagare att få ett lån till sina företag. I samband med banklån kan det uppstå situationer där kredittagaren får avslag på sin kreditförfrågan. Detta kan då leda till att företaget drabbas av olika påverkningar och inte kan ses som utvecklingsbart och företaget tappar då sin status. Problemformulering: Vilka delar granskar bankerna vid kreditgivning och vad kan bankerna bidra med för förslag vid avslaget banklån? Vilken betydelse har en kundrelation mellan bank och företag och hur bevaras denna relation från bankens sida? Syfte: Syftet med den här studien är att analysera vad bankerna kan ha för granskningspunkter vid en kreditförfrågan samt diskutera vilka lösningar bankerna kan föreslå för företagen vid avslaget banklån. Syftet är även att analysera bankrelationernas betydelse vid kreditgivning. På så sätt försöker vi utveckla förståelsen om hur kreditgivning mellan bank och företag fungerar för att på så sätt underlätta kreditgivningsprocessen för företag. Metod: Detta arbete har gjorts utifrån den kvalitativa metoden och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade och strukturerade intervjuer. Det var sammanlagt fyra stycken medverkande respondenter: Två företag varav ett nyetablerat och ett aktivt företag och två banker har medverkat i den här studien. Resultat och slutsats: Efter vår tolkning av teorin tillsammans med empirin har vi kommit fram till att bankerna tittar på olika kriterier innan de godkänner en kreditförfrågan. De ser bland annat till företagets affärsplan, deras återbetalningsförmåga och hur bra kundrelationen var när företaget ansökte om lånet. Det skiljer sig lite mellan nyetablerade och aktiva företag inom kundrelationen då de nyetablerad företagen har mer att bevisa än de aktiva företagen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bratt, Mattias, and Elizabeth Grandén. "Sveriges tillväxt genom småföretag : en studie om Sveriges tillväxt genom anställning i småföretag." Thesis, University West, Department of Economics and Informatics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-257.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Svensson, Emilie, and Alexander Bergström. "Att inkassera sin utbildning : En undersökning om att leva med efterskalvetav valet av inkomstkällor under studietiden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11572.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Titel: "Att inkassera sin utbildning" Seminariedatum: 13 januari, 2011 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST,Mälardalens Högskola Kurs: FÖA300, Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare: Alexander Bergström och Emilie Svensson Handledare: Ulla Pettersson Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: CSN, banklån, återbetalning, student, preferenser. Frågeställning: • Vilken är den mest ekonomiska lösningen för att finansiera studierna;banklån, studiemedel, extrajobb eller en kombination av dessa? • Hur mycket kan andra bidrag och eventuella stipendier hjälpa enstudent? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka finansieringsalternativen student har under studietiden, samt att se vilket alternativ som är det mest ekonomiska - sett utifrån vilken ekonomisk situation studenten befinner sig i efter examen. Metod: Kvantitativ skrivbordsundersökning, som är främst baserad på uppgifteroch statistik från Centrala Studiestödsnämnden, Statistiska Centralbyrån samt olika banker. Vi har även funnit stöd för vår undersökning i olika vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Vår slutsats är att självklart kommer arbete alltid att vara det mestekonomiska alternativet för en student att finansiera sina studier. Men då möjligheter till extrajobb vid sidan av heltidsstudier inte alltid finns, fann vi även andra alternativ. Bortsett från arbete, är studiemedlet från CSN i kombination med ett privatlån, som betalas med rak amortering, det bästa alternativet. Återbetalningstiden blir en fråga om personliga preferenser, och en student måste eventuellt jobba vid sidan av sina studier till en början om denne väljer att betala sitt privatlån med rak amortering, då avbetalningen är något högre i början. Stipendier och bostadsbidrag kan göra en marginell skillnad för en student, men inget av dessa bör vara en prioritet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ibrisagic, Sabina. "Möjligheten för småföretagande att få banklån : En jämförelsestudie mellan tre banker på mindre orter." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29690.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar möjligheten för småföretagare att få banklån på mindre orter. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod som bygger på tre stycken intervjuer med respondenter som befinner sig på banker belägna på mindre orter. Kombinerat med detta genomförs en deltagande observation då jag arbetar på en av bankerna. Utifrån det insamlade materialet identifierades det att den lokala kännedomen spelar en stor roll för bankerna vid kreditgivningen tillsammans med småföretagarnas historiska skötsamhet. Samt att bankerna använder sig av scoring där de bedömer småföretagarnas återbetalningsförmåga. I övrigt är det viktigt för bankerna att småföretagen utformar en bra affärsidé som är realistisk och hållbar. Dessa kriterier är desamma oavsett kund de möter.
The purpose of the study is to identify the factors that affect the possibility for small business owners to obtain bank loan in smaller towns. The method used in the study is a qualitative method based on three interviews with relevant respondents on the banks located in smaller towns. Combined with this, a participant observations is performed because I work at one of the banks. Based on the collected material, it was identified that the local knowledge plays a major role for the banks in the granting of credit along with the historical care of the small business owners. The banks also use scoring where they assess the ability of repayment capacity. Otherwise, it is important for the banks that small companies design a good business idea that is realistic and sustainable. These criteria are the same regardless of the customer they meet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Feretti, Isabella, and Katrin Wahlstedt. "Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvårigheter! : Externfinansiering av nystartade företag." Thesis, Högskolan i Kalmar, Handelshögskolan BBS, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1026.

Full text
Abstract:
Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag. Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen. Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras. Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Feretti, Isabella, and Katrin Wahlstedt. "Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvårigheter! : Externfinansiering av nystartade företag." Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1026.

Full text
Abstract:

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag.

Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen.

Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras.

Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Johannesson, Oscar, and Karlsson Joachim. "Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25334.

Full text
Abstract:
Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Petersson, Daniel, Kristin Vikdahl, and Jesper Nilemar. "Utvecklingen av den svenska företagsobligationsmarknaden : En institutionell analys av förändrade förutsättningar och dess påverkan på transaktionskostnader." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-102459.

Full text
Abstract:
Bakgrund: De svenska företagens lånebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklån framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjärde kvartalet år 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framställs en bild där regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskälla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrågas av Svenskt Näringsliv. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsättningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förändrats sedan år 2008. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på företagsobligationsmarknaden. En intervjuguide utformades med grund i institutionell ekonomisk teori, med fokus på transaktionskostnader. Samma teoretiska referensram har sedan använts för att analysera den insamlade empirin. Slutsats: Tiden innan år 2008 kännetecknades av att företagen valde banklån. Detta för att bankerna kunde hantera banklån till låga transaktionskostnader. Institutionella förändringar sedan år 2008 har lett till att transaktionskostnaderna sänkts på företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har således blivit ett bättre alternativ för många företag, även fast små företag fortfarande är utestängda från marknaden.
Background: Swedish corporates’ debt financing have historically mostly consisted of bank loans instead of corporate bonds. Since the beginning of the financial crisis of 2008, leading up to the fourth quarter of 2012, the Swedish corporate bond market has grown by over 60 per cent. Media coverage of the market presents a picture where the corporate bond market has become an important source of financing as a result of the legal framework Basel III. A study of the corporate bond market has been requested by the Confederation of Swedish Enterprise. Aim: The purpose of the study is to identify and, by the use of institutional theory, analyse how the market conditions in the Swedish corporate bond market have changed since the year of 2008. Completion: To achieve the purpose of the study a qualitative research method has been applied. Empirical data have been collected through semi-structured interviews with stakeholders in the Swedish corporate bond market. An interview guide was designed from an institutional theory perspective with a focus on transaction costs. The same theoretical framework has been used to analyze the empirical data. Conclusion: Before the year of 2008, debt financing was characterised by bank loans. This was the result of the banks’ ability to keep transaction costs low. Since the year of 2008, institutional changes have decreased transaction costs on the Swedish corporate bond market. Corporate bonds have become a more attractive alternative for many companies, even though small companies are still excluded from the market.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Banklån"

1

Fischges, Willi, Christina Heiß, and Mandy Krafczyk, eds. Banken der Zukunft — Zukunft der Banken. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-96334-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rüsberg, Lars. Banken-Rating. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-88004-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olsson, Janne. Stockholmssyndromet: En självbiografi. Stockholm: Telegram, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andreas, Wagner. Unternehmensethik in Banken. Wien: Orac, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Josef, Stockinger. Bonitätsanalyse von Banken. Wien: Service Fachverlag, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Unternehmensberatung für Banken. Bern: P. Haupt, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Flosbach, Hans-Jürgen. Sanierungsentscheidungen der Banken. Bergisch Gladbach: J. Eul, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

I. P. Michiels van Kessenich-Hoogendam. Aansprakelijkheid van banken. Zwolle: Tjeenk Willink, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Riese, Cornelius. Industrialisierung von Banken. Wiesbaden: Springer Fachmedien, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schmitt, Thomas. Standardeinzelkostenrechnung für Banken. Wiesbaden: Deutscher Universitäts-Verlag, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Banklån"

1

Grabher, Laurenz. "Bessere Steueranreize für Banken." In Die Wirtschaft im Wandel, 49–52. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31735-5_8.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungEigenkapital ist teuer. Daher haben die Banken einen Anreiz, beim Eigenkapital zu sparen, und finanzieren sich lieber mit Spareinlagen und anderem Fremdkapital. Mit geringeren Finanzierungskosten ist es leichter, den Kunden im Wettbewerb bessere Konditionen anbieten zu können. Die Besteuerung fördert die Verschuldung der Banken zusätzlich. Mit dem Zinsabzug wird das Fremdkapital steuerlich entlastet, das risikotragende Eigenkapital jedoch nicht. Das fördert die Verschuldung der Banken und Unternehmen und trägt zur Krisenanfälligkeit bei. Die Bankenregulierung will mit höheren Kapitalstandards die Eigenkapitalausstattung und damit die Krisenrobustheit des Bankensektors stärken. Da macht es wenig Sinn, wenn der Staat mit dem steuerlichen Schuldenanreiz das genaue Gegenteil tut.Martin-Flores, Jose und Christophe Moussu (2018), Is Bank Capital Sensitive to a Tax Allowance on Marginal Equity? Erscheint in: European Financial Management, doi:10.1111/eufm.12163.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gmür, David. "Mehr Sicherheit mit zentraler Bankenaufsicht." In Die Wirtschaft im Wandel, 53–57. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31735-5_9.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Wirtschaft braucht Kredit, und die Gesellschaft mehr Sicherheit. Die Banken müssen in der Kreditvergabe auf Ertrag und Risiko gleichzeitig achten. Damit die Regulierung effektiven Schutz bieten kann, muss die Bankenaufsicht die Einhaltung der Vorschriften überwachen und frühzeitig das Entstehen übermässiger Risiken aufdecken. In der Bankenunion kann eine zentrale Aufsicht eher für gleich lange Spiesse im europaweiten Wettbewerb der Banken sorgen, kann unabhängiger als nationale Aufsichtsbehörden agieren, und dank besserer Ressourcen auch komplexe Grossbanken wirksam beaufsichtigen. So wird die Kreditvergabe sicherer, indem die Banken angehalten sind, faule und riskante Kredite zügig abzubauen und mehr Kredit auf die produktiveren Unternehmen mit besseren Aussichten lenken.Christian Keuschnigg und Michael Kogler, Herausgeber.Altavilla, Carlo, Miguel Boucinha, José-Luis Peydró, und Frank Smets (2020), Banking Supervision, Monetary Policy and Risk-Taking: Big Data Evidence from 15 Credit Registers, CEPR Discussion Paper Nr. 14288.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wühle, Matthias. "Gute Banken – schlechte Banken." In Die Moral der Märkte, 211–24. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-15334-2_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ringelspacher, Eva. "Banken." In Stakeholder Management in der Restrukturierung, 68–96. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-05001-6_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wutz, Andreas. "Banken." In Handwörterbuch des ökonomischen Systems der Bundesrepublik Deutschland, 73–74. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80894-3_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wutz, Andreas. "Banken." In Handwörterbuch des ökonomischen Systems der Bundesrepublik Deutschland, 73–74. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80897-4_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hüfner, Martin. "Banken." In 40 Geld-Fallen, die Sie besser vermeiden, 175–97. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2014. http://dx.doi.org/10.3139/9783446440630.008.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ternès, Anabel, and Christopher Runge. "Banken." In Reputationsmanagement, 13–35. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08902-3_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Conway, Edmund. "Banken." In 50 Schlüsselideen Wirtschaftswissenschaft, 114–17. Heidelberg: Spektrum Akademischer Verlag, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8274-2635-2_29.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Konzett, Verena Maria. "Wettbewerbliche Banken fördern das Wachstum." In Die Wirtschaft im Wandel, 37–41. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31735-5_6.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungWas nützen die besten Ideen, wenn Investitionen und neue Jobs mangels Zugang zu Bankkrediten nicht zustande kommen? Wachstum und Innovation brauchen einen leistungsfähigen Finanzsektor. Wettbewerb regt auch die Banken zu Höchstleistungen an. Indem sie mehr Informationen über ihre Kunden sammeln und ihre Prozesse bei der Auswahl und anschliessenden Überwachung optimieren, gelingt es ihnen besser, die besonders vielversprechenden Unternehmen zu identifizieren. Dadurch, dass die Banken die Kreditvergabe vor allem auf die innovativen und profitablen Unternehmen mit hohem Wachstumspotential lenken, fördern sie die Produktivitätssteigerungen und das Wachstum der Realwirtschaft.Bai, J., D. Carvalho, und G. M. Phillips (2018), The Impact of Bank Credit on Labor Reallocation and Aggregate Industry Productivity, Journal of Finance 63(6), 2787–2836.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Banklån"

1

Martynov, K. V. BANKAN-the batch of computer programs to accumulate and process elemental analyses of geological materials. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 1993. http://dx.doi.org/10.4095/193270.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gaines, Roger, Stephen Sanborn, William McAnally, and Christopher Wallen. Mississippi River Adaptive Hydraulics model development and evaluation, Commerce to New Madrid, Missouri, Reach. Engineer Research and Development Center (U.S.), January 2020. http://dx.doi.org/10.21079/11681/39519.

Full text
Abstract:
A numerical, two-dimensional hydrodynamic model of the Mississippi River, from Thebes, IL, to Tiptonville, TN (128 miles/206 km), was developed using the Adaptive Hydraulics model. The study objective assessed current patterns and flow distributions and their possible impacts on navigation due to Birds Point New Madrid Floodway (BPNMF) operations and the Len Small (LS) levee break. The model was calibrated to stage, discharge, and velocity data for the 2011, 2015–2016, and 2017 floods. The calibrated model was used to run four scenarios, with the BPNMF and the LS breach alternately active/open and inactive/closed. Effects from the LS breach being open are increased river velocities upstream of the breach, decreased velocities from the breach to Thompson Landing, no effects on velocity below the confluence, and cross-current velocities greater than 3.28 ft/s (1.0 m/s) within 1186.8 ft (60 m) of the bankline revetment. Effects from BPNMF operation are increased river velocities above the confluence, decreased velocities from the BPNMF upper inflow crevasse (Upper Fuseplug) to New Madrid, cross-current velocities greater than 1.5 ft/s (0.5 m/s) only near the right bank where flow re-enters the river from the BPNMF lower inflow/outflow crevasse Number 2 (Lower Fuseplug) and St. Johns Bayou.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Banklån' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography