Academic literature on the topic 'Banting'

Le film est un média qui a échappé trop longtemps au corpus de l'historien. Ce mémoire est un effort pour démontrer que le film, soigneusement analysé selon des grilles et outils qui peuvent être empruntés à d'autres disciplines, est un média qui permet de rejoindre le plus grand nombre possible de personnes. Nous avons étudié les représentations filmiques se rapportant à quatre chercheurs ou événements de l'histoire biomédicale au Canada, soit Hans Selye, Norman Bethune, Armand Frappier et la découverte de l'insuline par Frederick Banting et Charles Best. Les questions de la vulgarisation de l'histoire et du mythe de la science y sont centrales. Il en ressort que les chercheurs étudiés, des figures publiques, sont représentés au cinéma selon des stéréotypes bien précis, issus de moules souvent répétitifs, qui fait la promotion de la discipline biomédicale.

Jembrana disease is an acute and severe disease of Bali cattle (Bos javanicus) endemic in Indonesia that is caused by a bovine lentivirus designated Jembrana disease virus (JDV). Previous studies have demonstrated that it is possible to induce a protective immunity against the disease by immunisation with a crude whole virus vaccine prepared from the tissues of infected cattle. This vaccine has been demonstrated to ameliorate the clinical signs of disease resulting from exposure to virus infection but a safer vaccine amenable to commercial production techniques is required. JDV, like all lentiviruses, encodes a transcriptional trans-activator Tat protein that is encoded from one or both of two exons of the tat gene. Tat is particularly essential for virus replication and it was hypothesised that the induction of an immune response in cattle against JDV Tat may effect protection against virus infection. Investigations were therefore conducted on JDV Tat to provide basic information on the protein that would enable it to be further investigated as a potential immunogen for incorporation into vaccines for the control of Jembrana disease. Analysis of tat transcripts obtained from tissues of cattle infected with three strains of JDV suggested that, during the acute clinical disease, Tat produced at this stage of the disease process was translated from the first coding exon only. Nucleotide variation in this exon, which would have translated into amino acid variations in the Tat protein, was evident especially between strains from geographically different regions of Indonesia. There was; however, conservation of the essential functional domains of cysteine-rich, core and basic regions, which suggested immunity to a single Tat protein might protect against infection by heterologous strains. Subsequent studies on Tat reported in the thesis therefore concentrated on the protein encoded by tat exon 1 of a single strain of JDV. The exon 1 of tat was cloned into the pGEX vector and recombinant Tat expressed in Escherichia coli. Methods for the purification of the expressed protein were developed. Immunogenicity of the recombinant protein was initially demonstrated by inoculation of the protein into a sheep which developed a high titred specific antibody response. Antibodies induced by this recombinant protein recognised native Tat proteins produced by three JDV strains in Bali cattle and provided a valuable reagent for the subsequent detection of Tat in vitro and in vivo. Aspects of the antibody response to Tat were determined in cattle that had been infected naturally or experimentally with JDV, and compared with the levels of antibody to the immunodominant capsid protein. Tat antibodies were detected in 23 % of 128 Bali cattle from Jembrana disease-endemic areas of Indonesia; in all these cattle, evidence of previous virus infection had been demonstrated by detection of antibody to the JDV capsid protein by Western blot analysis. In cattle experimentally infected with JDV, low levels of serum antibody to Tat were detected by Western blot in the first month post-infection but the levels of antibody then decreased; levels of antibody to the JDV capsid protein increased over the 6-month observation period following infection. The detection of Tatantibody soon after the acute clinical disease suggested that this protein is secreted extracellularly during JDV infection in cattle. In contrast to the antibody response to Tat in JDV-infected cattle, an apparently greater antibody response to Tat was induced by injection of recombinant Tat in Bali cattle. The strong antibody response resulting from inoculation of the recombinant Tat and low levels of Tat antibody in animals that had been naturally or experimentally infected with virus suggested there might be a conformational difference in the recombinant and native Tat protein and that the native protein was a poor immunogen, or that the levels of Tat in infected cattle were too low to induce a strong antibody response. As an alternative means of inducing an immune response to JDV Tat, perhaps one associated with a greater cell-mediated rather than an antibody response, a candidate tat DNA vaccine was produced by insertion of tat exon 1 into a DNA vaccine vector. Transfection of this naked DNA plasmid into mammalian cells induced the expression of a functional Tat protein which maintained antigenicity. The results suggested this construct merits further animal studies attempting to induce a protective immune response against Jembrana disease in cattle. A method of assaying the trans-acting function of Tat was also developed which will have application for quality control procedures for large-scale production of tat DNA vaccine.

Jembrana disease is an acute and severe disease of Bali cattle (Bos javanicus) endemic in Indonesia that is caused by a bovine lentivirus designated Jembrana disease virus (JDV). Previous studies have demonstrated that it is possible to induce a protective immunity against the disease by immunisation with a crude whole virus vaccine prepared from the tissues of infected cattle. This vaccine has been demonstrated to ameliorate the clinical signs of disease resulting from exposure to virus infection but a safer vaccine amenable to commercial production techniques is required. JDV, like all lentiviruses, encodes a transcriptional trans-activator Tat protein that is encoded from one or both of two exons of the tat gene. Tat is particularly essential for virus replication and it was hypothesised that the induction of an immune response in cattle against JDV Tat may effect protection against virus infection. Investigations were therefore conducted on JDV Tat to provide basic information on the protein that would enable it to be further investigated as a potential immunogen for incorporation into vaccines for the control of Jembrana disease. Analysis of tat transcripts obtained from tissues of cattle infected with three strains of JDV suggested that, during the acute clinical disease, Tat produced at this stage of the disease process was translated from the first coding exon only. Nucleotide variation in this exon, which would have translated into amino acid variations in the Tat protein, was evident especially between strains from geographically different regions of Indonesia. There was; however, conservation of the essential functional domains of cysteine-rich, core and basic regions, which suggested immunity to a single Tat protein might protect against infection by heterologous strains. Subsequent studies on Tat reported in the thesis therefore concentrated on the protein encoded by tat exon 1 of a single strain of JDV. The exon 1 of tat was cloned into the pGEX vector and recombinant Tat expressed in Escherichia coli. Methods for the purification of the expressed protein were developed. Immunogenicity of the recombinant protein was initially demonstrated by inoculation of the protein into a sheep which developed a high titred specific antibody response. Antibodies induced by this recombinant protein recognised native Tat proteins produced by three JDV strains in Bali cattle and provided a valuable reagent for the subsequent detection of Tat in vitro and in vivo. Aspects of the antibody response to Tat were determined in cattle that had been infected naturally or experimentally with JDV, and compared with the levels of antibody to the immunodominant capsid protein. Tat antibodies were detected in 23 % of 128 Bali cattle from Jembrana disease-endemic areas of Indonesia; in all these cattle, evidence of previous virus infection had been demonstrated by detection of antibody to the JDV capsid protein by Western blot analysis. In cattle experimentally infected with JDV, low levels of serum antibody to Tat were detected by Western blot in the first month post-infection but the levels of antibody then decreased; levels of antibody to the JDV capsid protein increased over the 6-month observation period following infection. The detection of Tatantibody soon after the acute clinical disease suggested that this protein is secreted extracellularly during JDV infection in cattle. In contrast to the antibody response to Tat in JDV-infected cattle, an apparently greater antibody response to Tat was induced by injection of recombinant Tat in Bali cattle. The strong antibody response resulting from inoculation of the recombinant Tat and low levels of Tat antibody in animals that had been naturally or experimentally infected with virus suggested there might be a conformational difference in the recombinant and native Tat protein and that the native protein was a poor immunogen, or that the levels of Tat in infected cattle were too low to induce a strong antibody response. As an alternative means of inducing an immune response to JDV Tat, perhaps one associated with a greater cell-mediated rather than an antibody response, a candidate tat DNA vaccine was produced by insertion of tat exon 1 into a DNA vaccine vector. Transfection of this naked DNA plasmid into mammalian cells induced the expression of a functional Tat protein which maintained antigenicity. The results suggested this construct merits further animal studies attempting to induce a protective immune response against Jembrana disease in cattle. A method of assaying the trans-acting function of Tat was also developed which will have application for quality control procedures for large-scale production of tat DNA vaccine.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur brottare upplever bantning. Studien kommer att undersöka seniorbrottare och genomföras i Stockholm. Följande frågeställningar är i fokus vid denna studie: Hur upplever brottare i studien att bantningsprocessen kommer att påverkas av det nya invägningssystemet? Hur upplever brottare i studien att det nya invägningssystemet påverkar deras inställning inför bantning? Metod I denna studie kommer vi att använda oss av den kvalitativa metoden hermeneutik. Eftersom studien följer en hermeneutisk ansats och har som mål att skapa förståelse av upplevelser är det fördelaktigt med intervjuer då vi kan få djupare svar. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall. Urvalet var strategiskt och bestod av sex seniorbrottare i Stockholm. Analysmetoden grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt till vår data. Resultat Sammanfattningsvis visar resultaten att brottarna i studien upplever att bantningsprocessen inte kommer att påverkas av det nya invägningssystemet vad gäller förekomsten av bantning, bantningsmetoderna och bantningsprocessen. Däremot upplever brottarna att det nya invägningssystemet har påverkat hur stor andel av sin kroppsvikt brottarna kan banta. Resultaten tyder även på att brottarna överlag har blivit mer negativt inställda inför bantning efter införandet av det nya invägningssystemet. Slutsats Brottarna i studien upplever att bantningsprocessen inte kommer att påverkas av det nya invägningssystemet vilket verkar bero på att bantning är djupt inrotad i brottningskulturen. Däremot verkar det nya invägningssystemet leda till att brottare kommer banta en mindre andel av sin kroppsvikt, vilket främst beror på den minskade återhämtningstiden mellan invägning och tävling. Det nya invägningssystemet verkar dessutom ha påverkat brottares inställning inför bantning. Flera brottare upplever att de nya reglerna gör att bantningsprocessen har blivit psykiskt jobbigare och mer ohälsosam.<br><p>Specialidrott, LS4A</p>

AbstractArbetets art: C – uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskapSidantal: 32Titel: Ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i SkåneFörfattare: Emma StenfellHandledare: Ann-Sofi RåstamDatum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna påverkar oss människor mycket. Ett budskap som förmedlas är de kroppsideal som råder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att värderingarna påverkar många, och framförallt de unga människorna i samhället. Ätstörningar sjunker i åldrarna och många barn bantar för att kunna leva upp till skönhetsidealen. Bantning i ung ålder kan vara en utlösande faktor till utvecklingen av ätstörningar som anorexi och bulimi. Pedagogers förebyggande arbete genom undervisning och tidig upptäckt av riskelever är en viktig del för att hindra att sjukdomarna anorexi och bulimi uppstår.Syfte: Syftet med studien var att få en överblick över hur förekommande bantning är bland elever i årskurs sex. Jag ville med hjälp av den här undersökningen bilda mig en uppfattning om eventuell förekomst av barns ätstörningar i årskurs sex och deras syn på sig själva. Jag vill få andra människor som arbetar med barn och ungdomar, att få upp ögonen för problem som rör bantning och ätstörningar hos elever. Jag vill även ta reda på hur man kan arbeta i förebyggande syfte som pedagog och om pedagoger ute i skolorna gör det.Metod: Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökning i form av enkätstudie, som jag delat ut till fyra olika klasser i årskurs sex (85 elever) med cirka 20 elever i varje klass och till sex pedagoger som undervisar i årskurs sex.Resultat: Bantning förekom i den här åldern. 26 av eleverna hade ofta eller någon gång bantat. Ett antal elever passar in under kriterierna för att utveckla anorexi och bulimi. Jag kan dock inte med säkerhet påstå att det förekom. Majoriteten av eleverna som bantade och var missnöjda med sin kropp var flickor. Pedagogerna i den aktuella undersökningsgruppen arbetade så att uppkomsten av sjukdomarna anorexi och bulimi skulle förhindras, genom att4stärka elevernas självkänsla, självförtroende, medvetenhet om den egna kroppen och medvetenhet om mediernas snedvridna skönhetsideal.Diskussion: Det förekom elever i undersökningsgruppen som bantat, och som hade beteenden som kan relateras till sjukdomarna anorexi och bulimi. Beteenden som bantning tillsammans med dålig självbild kan leda till ätstörningar. Majoriteten av de elever som jag sammankopplade med det här, var enligt min undersökning främst flickor. Pedagogerna i min undersökningsgrupp fokuserade på det friska, samtalade om kroppen, arbetade för att stärka sina elevers självkänsla och självförtroende. Ändå är bantning och beteenden som kan relateras till ätstörningar förekommande bland eleverna. Det tycker jag är ett tecken på att mer måste göras i skolorna och i samhället för att minska antalet elever som bantar på ett osunt vis. Vi som pedagoger måste arbeta för att förbättra situationen i skolan för våra eleverNyckelord: Ungdomar, bantning, ätstörningar, förebyggande arbete, pedagog, självkänsla, självförtroende

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes. Personliga semistrukturerade intervjuer gjordes med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i from av fyra kategorier: identifera varningstecken, samverkan med föräldrar, samverkan i och utanför elevhälsan, samt förhålla sig professionellt. Resultatet visade främst likheter, men även skillnader i skolsköterskans erfarenheter av ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elev. Slutsats: För att främja hälsa hos elev bör skolsköterskan tidigt identifiera varningstecken, arbeta mera familjefokuserat samt förbättra samarbetet med elevhälsan och andra vårdverksamheter. Ett förslag till förbättring är utformning av riktlinjer som kan användas som stöd för tillvägagångsätt.

La thèse essaie de montrer l’histoire du droit dans le sultanat de Bantěn aux XVIIe et XVIIIe siècles. L’étude se fonde principalement sur un manuscrit unique, intitulé Undhang-Undhang Bantěn (le ‘code’ de Bantěn). Ce texte a appartenu au dernier cadi de Bantěn qui portait le titre Kiyahi Peqih Najmuddin (mort en ca. 1855 ou 1856). Le codex se trouve actuellement dans la collection de Snouck Hurgronje à la bibliothèque de l’université du Leyde, aux Pays-Bas, sous la cote L. Or 5598. Ce manuscrit, composé de 227 pages au total, fut écrit essentiellement en javanais avec des caractères arabes (pegon) et javanais, tandis que 11 pages sont rédigées en malais (caractères arabes [jawi]). La partie la plus ancienne de ce texte contient 65 pages écrites en caractères javanais et copiées après 1755, mais on sait que le reste l’a été après 1815. Cette thèse est constituée d’un travail philologique : la translittération de l’écriture javanaise et arabe en écriture latine, la traduction du texte javanais en français, et les commentaires. Il s’agit d’une édition critique qui pourrait servir au plus grand nombre de chercheurs. Le manuscrit ‘Undhang-Undhang Bantěn’ (UUB), datant des XVIIe et XVIIIe siècles, est un texte hétéroclite. Il s’agit d’une compilation de onze textes juridiques de natures différentes. Ce n’est pas, proprement dit, un code de lois du sultanat de Bantěn, mais plutôt la mise par écrit du droit coutumier en vigueur à cette époque. Ce codex était destiné à servir de façon très pratique. On a rassemblé des textes dans un recueil qui servait de guide pour juger les cas nouveaux<br>The thesis attempts to show the legal history in the Sultanate of Banten, in the XVIIth and the XVIIIth centuries. This study is based on the manuscript L. Or 5598. The manuscript belongs to the last Kiyahi Pěqih Najmuddin (the title of the lslamic judge of the Sultanate of Banten) Faqih Haji Muhamma Adin (died c. 1855/6). The manuscript is unique, and is preserved in the library of Leiden University (the Netherlands), thanks to Snouck Hurgronje, a leading Dutch scholar of Islam in Indonesia. The major part of the text is written in Javanese (227 pages in total), whilst 11 pages are written in Malay, using Arabic and Javanese letters. Its origins lay in diverse sources : a 65-page text in Javanese letters, which was reproduced post 1755, and the remaining 162 pages, this time written in Arabic letters, reproduced post 1815. The thesis consists basically of a philological work : the transliteration of the Arabic and Javanescript into Latin script, the original Javanese text translation in French, and the comments. The resultant edition of the text allows for its use as widely as possible. The ‘Undhang-Undhang Banten’ (UUB) dating from the seventeenth and eighteenth centuries is a hybrid text. It is composed of several separate texts (11 texts) bound together in one manuscript. The text itself is not a “code” of laws of the Sultanate of Banten, but the writing down of customary law in force at that time. This codex is intended to serve a very practical way. The texts are put together in one collection, to serve as a guide in new cases