To see the other types of publications on this topic, follow the link: Baram language.

Dissertations / Theses on the topic 'Baram language'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Baram language.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Wijk-Andersson, Elsie. ""Bara" i fokus : en semantisk-syntaktisk studie av "bara" och dess ekvivalenter i nysvenskt skriftspråk /." Uppsala : Uppsala Universitet, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35538553f.

Full text
Abstract:
Thèse--Linguistique--Uppsala, 1991.
Mention parallèle de titre ou de responsabilité : "Bara" in focus : a semantic and syntactical study of "bara" and its equivalents in written Modern Swedish. Résumé en anglais.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Crouch, Sophie Elizabeth. "Voice and verb morphology in Minangkabau, a language of West Sumatra, Indonesia." University of Western Australia. School of Humanities, 2009. http://theses.library.uwa.edu.au/adt-WU2010.0010.

Full text
Abstract:
Minangkabau is an Austronesian, Indonesian-type language spoken in West Sumatra by approximately seven million speakers. Despite its large number of speakers and the spread of Minangkabau people throughout the Indonesian Archipelago, Minangkabau remains under-described when compared to other Indonesian-type languages like Javanese. This study seeks to improve current understanding about Minangkabau by describing its system of voice alternations and verb morphology. This study presents a novel analysis of the forms and functions of voice marking in Minangkabau, incorporating naturalistic data into the analysis as well as taking the findings of recent typological and theoretical studies of Austronesian languages into consideration. The study makes use of naturalistic, conversational and narrative data from a database maintained by the Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology Field Station in Padang. The study also makes use of elicited data collected in Perth and during fieldwork in Padang. Naturalistic and more formal, elicited Minangkabau data reveals different kinds of linguistic patterns, therefore this study makes a distinction between Colloquial Minangkabau and Standard Minangkabau. The study concludes that Minangkabau has a pragmatically motivated voice system encoded by the alternation between active voice, passive voice and the pasif semu construction. In addition, the study concludes that Minangkabau also has a conceptually motivated voice system that is encoded by a series of semantic and lexical/derivational affixes (ta-, pa-, and ba-) which show how the action originates and develops. The Minangkabau applicatives -an and -i are for the most part valency changing devices but operate within both the pragmatic and conceptual domains of Minangkabau voice. The active voice marker maN- also operates in both pragmatic and conceptual domains whereas the use of the passive voice marker di- is primarily motivated by pragmatic and syntactic factors. This analysis is supported by the finding that di- is a morphosyntactic clitic whereas the conceptual voice markers are affixes and have mainly lexico-semantic properties.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jansson, Kristina. "Franska talas inte bara i Frankrike : - en studie i hur läroböcker i franska behandlar la francophonie." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-957.

Full text
Abstract:

Uppsatsen behandlar om och på vilket sätt det faktum att franska talas i fler länder än Frankrike är uppmärksammat i kursplaner och textböcker i franska för gymnasiet. Jag har i detta sammanhang använt termen la francophonie för att beteckna franska talad utanför Frankrike, trots att Frankrike egentligen ingår i detta begrepp.

Vad det gäller kursplaner kan jag konstatera att de är mycket vagt formulerade, men att det är tydligt att man vill att eleverna skall lära sig om de kulturer och länder i vilka franskan förekommer. Eftersom läroböcker kan ses som en form av konkretisering av kursmålen har jag studerat tolv av dem för att se hur la francophonie behandlas i dem. Jag studerade hur många texter i läroböckerna som behandlar la francophonie, men även på vilket sätt texterna är formulerade. Det visade sig att de flesta böckerna innehöll texter som direkt eller indirekt behandlar franskan som ett globalt fenomen. Det var också tydligt att de flesta texterna gick bortom nationella klichéer för att istället fokusera på individers erfarenheter, något som är nödvändigt eftersom nationella identiteter bara är sociala konstruktioner. Det framkom även att de äldre läroböckerna hade ett mer eurocentriskt perspektiv, medan de nyare lät personer från till exempel le Maghreb komma till tals direkt. Många texter behandlade även de problem och möjligheter som skapas av det faktum att fler och fler personer befinner sig mellan flera kulturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustafsson, Malin, and Annika Bryngelson. ""Vi tyckte bara om båten" : Boksamtal i förskola och skola." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3810.

Full text
Abstract:

Abstrakt

Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.

 

Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.

 

 

Nyckelord: samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Svensson, Ida. "”Första gången man får gensvar, första tecknet tillbaka, jag bara ryser när jag tänker på det” : TAKK och GAKK som språkstimulerande verktyg i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71170.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to examine how preschool teachers work with an argumentative and alternative communication (ACC) and the importance of language tools for children’s language development. The study also aims to illuminate how the work with ACC is visible in the preschools physical activities and in the documentations as well as the importance it brings. To receive adequate information, interviews were held with active educationalist on how they observe ACC as stimulating tools for language development, if there are any differences in the use of language support depending on different situations and how the active work with language support is noticeable. The results among the interviewed preschool teachers shows a positive attitude towards the use of language support and that the methods are helpful and useful when educating the children. Results also shows that there is a common thread in the documentation work that extends from the work in groups with children in preschools up to the preschool managers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Huldt, Molly. "Bara i förefinit position : Ett undantag i svenskans V2-struktur." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196913.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Drolc, Ursula Maria. "Asili ya matumizi ya iko katika Kiswahili cha Bara." Universitätsbibliothek Leipzig, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-97725.

Full text
Abstract:
This paper speculates about the origin of the overall use of the form iko in Inland Swahili. Its functional scope comprises predication, identification, location, existence, and association. In Standard Swahili, the primary function of iko is to express the locative relation of nouns belonging to noun class 4 or 9. For the expression of identification various other means are used. As Inland Swahili is mostly acquired as a second language it will be argued here that the functional expansion of iko might be due to the crosslinguistic influence of the first language. However, first languages, such as Maasai, exhibit a formal distinction between location and predication. A conceptual merger of both functions in the second language is more likely to occur when the first language contains only one obligatory copula expressing both concepts. This obligatory copula can be found in many Indo-European languages, e.g. English or Hindi. Until today Indians speaking Swahili are characterised by the frequent usage of iko, a fact which points to the view that the overall use of iko could be due to substrate influence of Hindi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kipacha, Ahmad. "Launi za Kiswahili sanifu na Kiswahili fasaha kwa Tanzania Bara na Zanzibar." Universitätsbibliothek Leipzig, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-107396.

Full text
Abstract:
Mabaraza na vyombo wenza vya kuendeleza lugha ya Kiswahili kwa upande wa Tanzania Bara na yale ya Tanzania Zanzibar hivi karibuni yameidhinisha kamusi za Kiswahili zinazopelekea kuwa na vielelezo anuwai vya usanifu wa lugha ya Kiswahili. Kamusi ya Kiswahili Sanifu (KKS) ya TUKI (sasa TATAKI) ya 2004 na ile ya Kamusi la Kiswahili Fasaha (KKF) ya BAKIZA ya 2010 ni ushahidi kuwa launi za Kiswahili Sanifu dhidi ya Kiswahili Fasaha zinarasimishwa. Kwa kutumia vigezo vya nadharia ya usanifishaji lugha ya Haugen (1966, 1987), makala haya yanajenga hoja kuwa tayari tumeshapata launi rasmi mbili za Kiswahili. Mapitio ya maandiko rasmi kinzani ya wasomi wa Tanzania bara na yale ya wasomi wa Zanzibar yanathibitisha kukubalika kwa launi hizo. Tahadhari kwa wahariri, walimu wa Kiswahili kama lugha ya kigeni, wanasheria, waandishi wa habari, wafasiri na watumiaji wa kawaida inatolewa juu ya kubainisha waziwazi launi hizo rasmi katika kazi zao za kila siku.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tindefjord, Norlander Anna. "Ursäkta, jag ska bara pudra näsan! : Om individers ackommodation av språkliga uttryck och grad av medvetenhet i samband med toalettbesök." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71780.

Full text
Abstract:
Den här språksociologiska undersökningen tar reda på hur individer anpassar sitt språkliga uttryck i samband med toalettbesök i privat, offentligt och högtidligt sammanhang, samt deras grad av medvetenhet och normanpassning i känsliga sammanhang. Detta har gjorts genom en enkätstudie där totalt 362 respondenter svarat på både öppna och slutna frågor, vilket har gett både kvantitativa och kvalitativa data. Det empiriska materialet har efter bearbetning jämförts med tidigare forskning och teoretiska perspektiv, vilket utmynnat i resultaten att de allra flesta ackommoderar efter sammanhang och är medvetna om hur de ackommoderar i formella sammanhang. Ytterligare en tendens resultatet visar är att det postmoderna samhället påverkat samhällsutvecklingen mot en mer öppen kommunikationsstil där relationer skapas och samarbete eftersträvas.
This sociolinguistic research examines how individuals adapt their linguistic expression in relation to toilet visits in private, public and formal contexts, as well as their degree of awareness and accommodation in sensitive contexts. A total of 362 respondents, have answered a questionnaire with both open and closed questions, which has given both quantitative and qualitative data. After processing, the empirical material has been compared with former research and theoretical perspectives, concluding that a majority of the respondents accommodate according to context and are aware of how they accommodate in formal contexts. The result also tends to that the postmodern society has influenced the social progress towards a more open style of communication in which relationships are created and cooperation is sought.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Källén, Ida. "Film i undervisningen – i egen rätt eller bara komplement? : En kvalitativ studie av tre lärares syn på spelfilm iundervisningen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4956.

Full text
Abstract:

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper’s theoretical part is the Swedish subject’s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.

The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching. There are certain differences as to how film is practically used in teaching by the three interviewed teachers, but film is used largely in three ways as also the researcher Christina Olin-Scheller has concluded: as illustration, as complement and as comparison. The three interviewed teachers also mean that the students, for most parts, are positive to using film as a teaching method and that lessons using film function satisfactory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Pistool, Malin. "”Läsförståelse får inte vara ett material som man bara sätter i händerna på bar-nen”." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36966.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lösegård, Linus. "”Det är inte bara ord som används” : En studie av musiklärares sätt att kommunicera med sina elever i undervisning av ensemble." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28917.

Full text
Abstract:
Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk. I diskussionen tar jag bland annat upp hur lärarna i undersökningen valt att designa sin undervisning utifrån situationerna om spel och i spel, samt vad detta ger för förutsättningar för dem själva och deras elever.
The study focuses on how teachers communicate when teaching music ensembles in which they meet several students simultaneously. With the help of recorded video lessons of four teachers while teaching small ensembles at the high school level, I have analysed the means of communication and how these are applied. The results show that teachers use verbal as well as nonverbal communication in their teaching. They communicate with their students during the lesson via several multimodal semiotic resources. The language of communication that results is a social, humorous, authoritative, creative, knowledgeable and vivid language. In the chapter on discussion, I present among other things, how the teachers in the study chose to design their education based on the situations regarding performance and through performance, and the conditions thus created for themselves and their students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Bryngelson, Andreas. "Google Books Ngram Viewer – nya möjligheter för den ryska korpusforskningen eller bara "More of the Same"?" Thesis, Uppsala universitet, Slaviska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298747.

Full text
Abstract:
I detta arbete undersöks sökverktyget Ngram Viewer och dess ryska delkorpus, innehållande totalt drygt 67 miljarder ord från närmre 600 000 böcker, utgivna mellan 1607 och 2009. Arbetet består av tre huvudsakliga delar; en översiktligt jämförande undersökning av andra ryskspråkiga korpusar, därefter en mindre litteraturstudie av tidigare forskning genomförd med hjälp av den ryska delkorpusen i Ngram Viewer och slutligen egna tester och pilotundersökningar av densamma. Syftet med uppsatsen är framförallt att undersöka Ngram Viewers möjligheter och begränsningar i en större kontext av korpusforskning. Pilotstudierna i Ngram Viewer fokuserar framförallt på relationen mellan begreppen русский och российский (och därmed indirekt förhållandet mellan Русь och Россия‏), bland annat genom jämförelse med tidigare studier (Griščenko, 2013, 2014a). En av de viktigaste insikterna från arbetets första två delar är korpusens bristande funktioner vad gäller hantering av skrivtecken som avskaffades vid den ryska stavningsreformen 1917. Pilotundersökningarna i arbetets tredje del avgränsas därför främst till material från åren 1900–2008. Att de lingvistiska annotationerna i korpusen uteslutande är automatiskt genererade samt att man inte har direkt tillgång till korpusens källmaterial utgör också viktiga faktorer som begränsar Ngram Viewers användningsområde.
В этой работе изучается корпус и инструмент Google Books Ngram Viewer и как можно использовать корпус для исследования исторических изменений русского языка. Русский подкорпус Ngram Viewer содержит около 67 миллионов слов из почти 600 000 книг, изданных 1607–2009 гг.   Исследование состоит из трех частей. В первой части сравнивается Ngram Viewer с другими корпусами русского языка. Во второй части предлагается обзор научной литературы относительно Ngram Viewer, и его русского подкорпуса. В третьей части приводятся собственные пилотажные исследования с помощью Ngram Viewer. Прежде всего, рассматривается использование слов русский и российский, в частности, по сравнению с исследованиями Грищенко 2013 и 2014а.   Мы пришли к выводу, что Ngram Viewer в первую очередь может быть использован как инструмент количественного анализа русского языка 20-ого и 21-ого веков. По техническим причинам корпус оказался менее полезным для изучения более древних текстов (до орфографической реформы 1917 г.).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Hammarstedt, Caroline, and Medin Sandra Ericsson-. "Musik som ett språkutvecklande verktyg med barn i förskoleåldern : ”Skogen skulle vara väldigt tyst om bara den bästa fågeln sjöng”." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9815.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.

Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg. De anser alltså att musiken är språkutvecklande men vet inte riktigt hur de ska använda musiken i språkutvecklande syfte. Pedagogernas bristande kunskaper tyder alltså på att utbildningen inte gett tillräckliga kunskaper för användande av musik i språkutvecklande syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Pelli, Hilma. "Bara ba : En undersökning av diskurspartikeln bas funktioner i skrift i bloggar år 2014." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115935.

Full text
Abstract:
Sammandrag Denna uppsats utgår från Elsie Andersson-Wijks (1997) frågeställning huruvida den ungdomsspråkliga diskurspartiklen ba idag även används av vuxna samt om den trängt i skriftspråket. Studien bygger på korpusar i form av bloggtexter från Språkbankens resurs Bloggmix från år 2014 och ämnar undersöka hur diskurspartikeln ba används i skriftspråk i bloggar samt om dessa bloggar kan avslöja något om vilken åldersgrupp som idag använder ordet ba i skrift. Totalt avser studien 240 stycken belägg av ba (230 ba och 10 Ba) fördelat på de fem informanter som använt ordet ba mest frekvent under aktuellt år. Till hjälp för att undersöka bas funktioner i skrift används Ulla-Britt Kotsinas (2004) termer fokuserare och avgränsare och viss jämförelse görs av tidigare forskning av talspråkiga ba. Det framgår i resultatet att ba till stor del används med liknade funktion i skrift som tal. Den fokuserande funktionen används främst för att framhäva handling i verbfraser, ibland förringande och har förlorat merparten av sin adverbiella betydelse. Den avgränsande funktionen är, med rollen som anförande vid direkt anföring, ledande och överlägsen den fokuserande. De yttranden ba anför är ej ordagrant citerade utan snarare refererade samt modifierade av olika grad. Det förekommer även att ba anför onomatopoetiska uttryck. Utöver nämnda två funktioner förekommer också belägg för ba i olika uttryck som ba’satt’nivet samt vid satsgräns (så ba) och turgräns (finalt ba). Angående vilken åldersgrupp som använder ba i korpusarna visar det sig att de fem bloggare med flest förekomst av ba under år 2014 åldersmässigt kan räknas som vuxna. Hur detta kan vara möjligt diskuteras utifrån Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring som består av sex steg. Enligt denna modell genomgår en språklig innovation som ba olika steg för att slutligen accepteras som standardspråk och därmed finna en väg in i skriftspråket. Ba som länge betraktats som ungdomsspråk kan sägas ha uppnått steg 4 med samma namn i modellen. Korpusarna från Bloggmix visar dock att ba förekommer i skriftspråk om än en i informell del av det vilket betyder att ba kan ha lämnat steg 4; ungdomsspråk och nu befinner sig högre upp på Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring, det vill säga närmre vad vi benämner som vuxen- samt standardspråk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Sarvanidou, Magdalena. "Jag skriva bokstäver, bara bokstäver! : En vetenskaplig essä om barns språkutveckling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41205.

Full text
Abstract:
The purpose of this scientific essay is to explore the different approaches to language development for multilingual children in preschool practice. The essay is about a four-year-old girl who did not master the Swedish language so well when she started preschool. All the other children in the group had Swedish as a mother tongue, while two of them were bilingual. We preschool teachers found ourselves in a dilemma as we did not know how to approach the development of a multilingual child’s language skills while at the same time continuing the pedagogical work with the rest of the group. Consequently, the following two research questions emerged, and I have tried to answer them by using different theoretical perspectives. Firstly, I asked myself: “What opportunities for language development do we give a multilingual child in play and group situations like circle-time and what impact has it on the other children in the group?” The second question I raised was:” What significance has the preschool teacher’s approach in meeting the children’s different needs for language development?” I have used essay-writing as my research method of exploring these two questions. A method through which, by reflecting and problematizing, I could look at my dilemma from several different perspectives. In my essay, I have used a socio-cultural perspective, according to which learning occurs in the interaction with others. In addition, I applied concepts such as multilingualism, interculturality, literacy and language development. The result of this study has highlighted the importance of focusing on the needs of each individual child while at the same time attending to the needs of the group as a whole. In conclusion, being an attentive preschool teacher as well as the way we meet and respond to children is of utmost importance when working in a preschool environment.
Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka hur arbetet med språkutveckling kan se ut för flerspråkiga barn i förskolans praktik. Essän handlar om en flicka på fyra år som inte behärskade det svenska språket så väl när hon började i förskolan. De övriga barnen i gruppen hade alla svenska som modersmål, två av barnen var tvåspråkiga. Vi hamnade i ett dilemma då vi inte visste hur vi skulle gå tillväga för att utveckla ett flerspråkigt barns språk samtidigt som det pedagogiska arbetet med den övriga barngruppen skulle fortsätta som vanligt. Jag ställde två forskningsfrågor till mig själv som jag försökte att besvara med hjälp av de teoretiska perspektiven. Min första fråga som jag ställde till mig själv var: ”Vilka möjligheter ger vi till ett flerspråkigt barn till språkutveckling i lek- och samlingssituationer och hur kan detta påverka de övriga barnen i gruppen?” Min andra fråga var: ”Vilken betydelse har pedagogernas förhållningssätt för att möta barns olika behov för språkutveckling?”  Jag använde mig av essän som metod för att besvara mina två frågor där jag genom att reflektera och problematisera kunde se på mitt dilemma ur flera olika perspektiv. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i min essä där lärandet sker i samspel med andra men även använt mig av andra begrepp som flerspråkighet, interkulturalitet, litteracitet och språkutveckling. Det jag kom fram till i min undersökning är att det är viktigt att vi ser det enskilda barnets behov samtidigt som vi även ser till hela barngruppens behov. Att vara en närvarande pedagog samt hur man möter och bemöter barn är viktigt i arbetet som pedagog i förskolans verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Hansson, Cecilia. "Högläsning i förskoleklass – mer än bara nöje? : Om förändring och förståelse bland lärare apropå revideringen av läroplanen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72268.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to understand teachers' view of what function the reading-aloud of fiction serves in preschool. A recent event motivating such a focus is the Government's stated aim of promoting reading in preschools and a general emphasis on reading as a teaching tool, which has been clarified in the 2018 revision of the preschool curriculum.  The result of my survey shows that more than half of the 368 participants are aware of or have heard about the Government's approach to reading, while just over a quarter of the participants do not know about it. However, most of them are positive about the school's clarification of reading as a teaching tool, regardless of whether they know about the initiative or not.  According to the result, reading aloud is prioritized by the teachers themselves and just under half of the teachers make their choices based on the students' wishes. In those cases, it is most common that the teacher selects books recommended by teacher colleagues or other teachers on social media.  The results also reveal that the stated purpose of reading aloud is to awaken the reading desire and gain a common language experience as well as to make the students interested in books. Here, the Swedish National Agency for Education emphasizes primarily the teachers' fourth option, namely reading as a pedagogical tool. Teachers also point out that the daily fruit session is well suited for taking time to read.
Syftet med studien är att bidra till en förbättrad förståelse av lärares syn på vad högläsning av skönlitteratur fyller för funktion i förskoleklass. Bakgrunden är regeringens tydliga satsning på högläsning i förskolor samt skolverkets betoning på högläsning som pedagogiskt redskap, vilket förtydligats i 2018 års revidering av läroplanen för förskolan.  Resultatet av min enkätstudie visar att mer än hälften av de 368 deltagarna känner till eller har hört talats om riksdagens satsning på högläsning, medan drygt en fjärdedel av deltagarna inte känner till den. Däremot ställer sig en övervägande del av deltagarna positiv till skolverkets förtydligande av högläsning som pedagogiskt verktyg, oavsett om de känner till satsningen eller ej.  Enligt resultatet prioriteras högläsningsböcker som läraren har läst själv och knappt hälften av lärarna gör sina val utifrån elevernas önskemål. Därefter är det vanligast att läraren går på rekommendationer från lärarkollegor och lärare på sociala medier.  Resultatet visar även att lärarnas främsta motiv till högläsning av skönlitteratur är att väcka elevers läslust och att skapa en gemensam språkupplevelse samt väcka elevens intresse för böcker. Här betonar Skolverket främst lärarnas fjärde alternativ, nämligen högläsning som pedagogiskt verktyg. Lärare påtalar även att den dagliga fruktstunden lämpar sig väl för att ta tid till högläsningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Kristine, Kara, and Anna Karlsson. ""Vi kan ju bara stötta i svenskan" : En intervjustudie av två förskollärares, två modersmålslärares och två förskolechefers uppfattningar angående modersmålstöd." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21446.

Full text
Abstract:
Alla barn har i förskolan rätt att utveckla sitt modersmål. I denna studie utgör fenomenet modersmålsstöd fallet, vilket undersökts utifrån: Syftet med studien är att undersöka hur två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer uppfattar modersmålsstöd. Vilket görs utifrån följande frågor: Vilken betydelse ges modersmålstöd för flerspråkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning? Hur organiseras modersmålsstöd enligt respondenternas beskrivning? Fallstudien är av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod är intervjuer, som genomfördes med två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Materialet analyserades vilket resulterade i fem uppfattningar som presenteras som beskrivningskategorier. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålstödets betydelse är: Ges stor betydelse och Ges underordnad betydelse. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålsstödets organisering är: Integreras i förskolans ordinarie verksamhet, Styrs centralt och Med hjälp av föräldrarna. Resultatet visar att modersmålsstöd ges underordnad betydelse i förhållande till svenska språket. Respondenterna visar samtidigt på en medvetenhet gällande modersmålsstödets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling, identitetsutveckling samt tillhörighet både i förskolan och i hemmets kultur, samt att modersmålsstöd organiseras på olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Alexandersson, Alexandra. "Fantasy är inte bara verklighetsflykt : Att använda fantasy för att utveckla elevers läsförståelse och motivera till läsning av kanoniska texter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25998.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen.   De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar.   Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller. Då Tolkiens verk även har så många referenser till andra texter, ofta kanoniska, är det min förhoppning att eleverna genom att komma till insikt om detta även ska motiveras till att läsa dessa texter och förstå hur ett litterärt verk bara kan förstås i sitt sammanhang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Andrén, Ingrid Lindgren. "Inte ett dugg eller bara nästan inte : en korpusanalys av kollokationer med partikeln vůbec i tjeckiskan." Thesis, Stockholms universitet, Slaviska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180831.

Full text
Abstract:
I den här undersökningen studeras hur den tjeckiska partikeln vůbec används i kollokationer där den ursprungliga absoluta betydelsen begränsas. De ord som undersökts i kombination med vůbec är skoro, téměř, málem, takřka och bezmála, som alla kan översättas med ’nästan’. Studien har gjorts i två subkorpusar till den tjeckiska nationalkorpusen, SYN 2015 och ORAL v1, och har inom tidsramen 1990–2014 undersökt frekvensen av de angivna kollokationerna och eventuella tendenser till ökning eller minskning i användningen. Den första korpusen, SYN, omfattar skriven tjeckiska och den andra, ORAL, tjeckiskt talspråk. Undersökningen bygger på relativa frekvenser av förekomster vilket möjliggjort jämförelser mellan de båda korpusarna, och därmed mellan skriven och talad tjeckiska.   Studien visar att vůbec är ett vanligt förekommande ord i tjeckiskt språkbruk och i synnerhet i det talade språket. Den totala användningen av vůbec separat är ungefär tre gånger större i talspråket än i skriftspråket. Det omvända gäller för de ordkombinationer som har betydelsen ’nästan inte alls’. De är i stället mer frekventa i skriftspråket. Tendenser till ökning eller minskning har med det valda underlaget inte kunnat påvisas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Norberg, Brorsson Birgitta. "Man liksom bara skriver : skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8." Doctoral thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-946.

Full text
Abstract:

Abstract

Birgitta Norberg Brorsson. 2007. Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. (You just kind of write. Writing and writing contexts in the years 7 and 8 of the compulsory school).

This thesis deals with writing and writing contexts in the latter part of the Swedish compulsory school and with the interrelationship between the individual and the context, between the pupil, the teacher, the instruction of writing in the short and long perspective and the school as organization and institution. The general aim of the study is to deepen the understanding of school writing and its conditions by describing, analysing and interpreting the writing instruction from the teachers’, the pupils’ and my own perspectives. Fieldwork for my ethnographic study was conducted in two parallel classes, 36 pupils in all, over three terms in which all texts written during Swedish lessons were gathered. The theoretical framework is the sociocultural approach based on research by Vygotsky and Bachtin. Six texts written by three pupils regarding structure, style and teacher’s written response and the instruction in connection with the writing are analysed. The instruction in the long perspective is analysed with regard to what extent it offered the pupils coherence in their studies. To analyse the instruction in an organizational and institutional view concepts from Berg’s studies on school cultures and Langer’s research on effective American schools are used.

One major result is that the task, the receiver, the teacher’s response and the non-dialogic classrooms are factors with great impact on the pupils’ texts. Most tasks require that the pupil’s private, personal life and experiences are focused, e.g. in the many narrative texts, whereas discursive texts are not represented at all in the material. The instruction in the long perspective can in the main be characterised as catalogues, i.e. it does not lead to knowledge-in-action and is similar to Swedish as a proficiency subject. As to teacher response it is not possible to see any progression during the three terms but the same aspects are commented on in most texts in both classes and do not improve the texts. The culture and traditions of the school are important influencing factors in the teaching. One reason for this is the lack of in-service training of the teachers when the new steering system of the Swedish school was introduced in the middle of the 1990’s. When organizations undergo fundamental changes traditions seem to exercise greater influence on actors than otherwise. Time has great impact on school activities and three conflicting concepts of time are present at school: the pupil’s activity time, the teacher’s linear time and the institutional time. The work teams play a vital role for the teachers but the care of the pupils take most of their time. Pedagogic and didactic discussions are rare and subject matters have no forum at all. Many of the factors in the writing contexts are institutionally influenced and hence difficult to change but teachers and pupils are actors in school as organization and institution. This means that they can reproduce or transform the structures. In this there are developmental potentials.

Key words: compulsory school, writing contexts, school genres, structure, style, response, knowledge-out-of-context, individual, narrative, in-service training, subject didactics, time, work teams, institution

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Karlsson, Hannah. "Man bara läser : En kvalitativ studie om läsförståelse och lässtrategier i grundskolans tidigare år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42586.

Full text
Abstract:
Mitt arbete syftar till att generera förståelse runt läsprocesser i grundskolans lägre åldrar med fokus på läsförståelse samt lässtrategier. Genom att utgå från tidigare forskning inom området vill jag visa hur man ställer sig till undervisning i läsförståelse samt att genom intervjuer se lärarnas förhållningssätt och hur läsförståelseundervisningen realiseras. Arbetets empiri består av kvalitativa intervjuer med fem respondenter, där avsikten är att visa hur de arbetar med läsförståelse och vilken syn de har på läsförståelseundervisning, samt hur man arbetar konkret med förtydligade lässtrategier. Respondenterna är från skilda generationer och har varierad utbildningsbakgrund för att erbjuda bredd till undersökningen. Min undersöknings resultat visar lärarnas definition av läsförståelse samt att de lägger stor vikt vid läsförståelseundervisning. Den visar också deras syn och tankar om explicit undervisning av lässtrategierna samt vilken skillnad de ser mellan förtydligade strategier och traditionell läsundervisning. Vissa aspekter i undersökningen visade sig generella som exempelvis att alla använde sig av förtydligade lässtrategier, främst från materialet En läsande klass. Andra aspekter skilde sig åt och då studien är baserad på individuella erfarenheter kan den inte ge en generell bild på lärares syn på läsförståelseundervisning eller på läsförståelse i stort.
This study aims to generate an understanding about reading processes in the early years of primary school with a focus on reading comprehension and reading comprehension strategies. Based on previous research in the field I aim to examine how the teachers make use of reading comprehension by conducting individual interviews which are focused on how the teachers' attitudes to reading comprehension look like and how their teaching is realized. This study consists of qualitative interviews with five respondents, with the purpose to show how they work with reading comprehension instruction and clarified reading comprehension strategies. The respondents are from different generations and have varied educational backgrounds. The results of the study show that the teachers put great emphasis on reading comprehension instruction. The study also shows some differences between the vision and thoughts about the explicit teaching of reading comprehension strategies, clarified strategies and traditional reading instruction. Therefore it can not give a general view on teaching reading comprehension or reading comprehension in general.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Wingren, Melinda, and Johanna Latikka. "Mer än bara högläsning : En kvalitativ studie om högläsningens funktion och främjandet av barns språkutveckling och samspel i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49042.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan och hur högläsningen kan främja barns språkutveckling och samspel. Studien redogör för den sociokulturella teorin vilket belyser sociala interaktioner som verktyg för barns lärande. Vår studie utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare har deltagit med sina erfarenheter av högläsning. Resultatet visar att högläsning ses som viktigt och som betydande för barns språkutveckling och samspel. Det framkommer att spontana högläsningstillfällen är mest framträdande i jämförelse med planerade högläsningstillfällen. Sammanfattningsvis visar studien på högläsningens positiva och gynnande effekter för barns språkutveckling och samspel samt att högläsning kan bidra till andra lärtillfällen där förskollärare tydligare får möjlighet att ta del av barns individuella lärprocesser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Andersson, Talus Emma, and Mimmi Högback. "”Bara jag har lugn och ro kan jag läsa var jag vill” : - Elevers inställning till läsning i olika situationer och under olika förutsättningar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35885.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att ta reda på elevers inställning till läsning i olika situationer och under olika förutsättningar samt se om deras inställning har något samband med deras läsflyt och läsförståelse. Studien byggs på en kvantitativ undersökning i en klass med 20 elever och enkät används som metod. Ett lästest används också för att kunna mäta elevernas läsflyt och läsförståelse. Resultatet visar att majoriteten av eleverna med god läsförmåga även upplever läsning som något lustfyllt. Men samtliga elever med sämre resultat i både läsflyt och läsförståelse svarar även de att läsning är roligt i alla situationer och under alla förutsättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Emanuelsson, Sofia. ""HEN är bara en pseudonym för fega butches" : Konstruktioner av kön i debatten om hen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192358.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen presenteras en undersökning om konstruktioner av kön i debatten om hen. Syftet är att utifrån ett queerteoretiskt perspektiv ta reda på hur kön och hen konstrueras i en internetbaserad debatt om ordet. Undersökningen baseras på kommentarerna under ett blogginlägg om ordet hen. Det kvalitativa analysverktyget som används är membership categorization analysis (MCA). Resultatet visar att de personer som är emot användning av ordet hen är under föreställningen att ordet används för att avköna samhället, medan förespråkarna anser att ordets främsta användningsområde är som ett komplement till pronomenen han och hon. Kön konstrueras på ett tydligt sätt av motståndarna till hen, medan förespråkarna till ordet anstränger sig för att inte konstruera kvinnor och män. När kön konstrueras handlar det nästan uteslutande om konstruktion och kategorisering av kvinnor, konstruktion av män lämnas utanför debatten. Den heterosexuella matrisen och tvåkönsmodellen verkar tydligt i konstruktionen av hen och av kön och det finns en tydlig motsättning mellan motståndarna och förespråkarna till hen, då motståndarna ofta har ett essentialistiskt synsätt på kön medan förespråkarna har ett socialkonstruktivistiskt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Lind, Charlotta. "Är det bara elever som inte kan skilja på de och dem? : En korpusundersökning av sociala medier." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-420933.

Full text
Abstract:
Att många inte kan skilja på när de och dem ska användas är en utbredd uppfattning. Trots detta har bruket av dom, enligt en aktuell studie av Lind Palicki och Karlsson (2019), minskat under 2000-talet. Samtidigt kan man notera att en ny form – de för det (de(t)) – har börjat synas allt mer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bruket av de/dem/dom/det ser ut i sociala medier. Detta realiseras genom en kvantitativ korpusundersökning baserad på material från bloggar, forumen Flashback och FamiljeLiv samt Twitter, som sedan jämförs med Lind Palicki och Karlssons studie av elevtexter (2019). Resultatet visar att skriftspråksnormerna åtföljs till stor del, samtidigt som formvariationen är större i sociala medier. Formen de(t) verkar vara på uppgång och vid osäkerhet använder många dom trots att de tidigare i underlaget brukat de/dem skriftspråksnormenligt. Det talspråkliga sammanhanget främjar formvariation och att göra sig förstådd verkar enligt min analys anses viktigare än att enhetligt följa skriftspråksnormerna, framförallt när skribenten är osäker på vilken form som är skriftspråksnormenlig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Turkulainen, Jenna, and Nilsson Johannah Löfgren. "Mer än bara en leksak : En kvalitativ studie om surfplattan som ett verktyg för att stödja barns språkutveckling och sociala samspel." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21220.

Full text
Abstract:
The purpose with the examination is to examine a preschool head and three teachers experiences and opinions of whether the tablet can be used to support childrens linguistic development and social interactions in preschool. To answer the purpose we will use these questions of issue: What is the purpose with tablets and how are they used in preschool activity? What pros and cons do the teachers see with tablets? How do the teachers resonate about the use of tablets to develop childrens language skill and social interactions? What type of social interaction occurs when children use the tablet? We have used interviews and observations as our methods. We interviewed three teachers and one preschool head in the capital city of Sweden. They all have a positive attitude towards the use of tablets in preschool. The observations was performed on the same preschools where the interviews took place, there were five observations in total. We can establish from the study that the tablet supports cooperation when multiple children actively participate in an activity and when a teacher is present and supportive the language is further promoted. The theories that are processed in the exam are the sociocultural theory and the multimodal perspective for learning. They are relevant and useful to answer the exams purpose and questions at issue. With the out-set that teaching is a communicative act we choose these two theories.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Nyberg, Sandra, and Louise Ejdebrink. "Att språka är så mycket mer än att bara tala : Förskollärares perspektiv på språkets betydelse med tonvikt på språksvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53269.

Full text
Abstract:
Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares arbete med språksvårigheter iförskolan. Undersökningen har en kvalitativ ansats och grundar sig i semistruktureradeintervjuer med förskollärare. Analysen utgår från det sociokulturella perspektivet med fokuspå omgivningens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det är viktigt att se språketi sin helhet och erbjuda barn en variation av sätt att kommunicera. Det framkommer attbetydelsen av material, redskap och tillgängliga miljöer för att främja barns språkutvecklingär av avgörande karaktär. Resultatet visar också att barn kan hjälpa varandra och vara ett stödi språkutvecklingen. Slutsatsen är att det handlar om vilka strategier förskollärare använderför att skapa kommunikation och dialog, vilka möjligheter kan miljön erbjuda för att stimulerabarns språkutveckling samt hur leken kan främja barns språkutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Olsson, Veronica. ""Prata mer ljudet och inte bara om bokstaven" : En studie om hur förskolan ser ut för barn med fonologisk språkstörning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71164.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

André, Lovisa. ""Alltså 'trevlig', hon låter bara dum" : En intervjustudie om attityder till kronolekter, sexolekter och dialekter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100992.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att studera attityder till olika talare med avseende på hur ålder, kön och dialekt påverkar attityderna. Studiens teoretiska utgångspunkt är lekt-teorin som innebär att en människas alla lekter samverkar och tillsammans bygger upp identiteten, vilket i sin tur påverkar våra attityder mot olika företeelser. I studien genomförs intervjuer med öppna frågor där sex informanter beskriver sina intryck av talare i utvalda talprov. Talarna värderas också med en sexgradig bedömningsskala med värderingsorden kompetent, ordentlig, öppen, trevlig och pålitlig. Informanterna kommer från samma familj från Småland. Talproven är hämtade från Youtube och är framförda av fyra talare i olika åldrar och med olika kön och dialekter. För att analysera informanternas svar används en innehållsanalys med en induktiv ansats som metod. Resultatet visar att äldre talare bedöms mer positivt än yngre talare. De manliga talarna bedöms totalt sett mer positivt än de kvinnliga talarna. Informanterna har även samma bedömning av vilka egenskaper som tilldelas de manliga respektive de kvinnliga talarna. De äldre informanterna bedömer de manliga talarna mest positivt, medan de yngre informanterna hade en mer jämlik bedömning. Majoriteten av informanterna identifierar sig med eller föredrar en talare som har samma ålder och könstillhörighet som dem själva. Studien visar även att en talares dialekt har en stark påverkan på attityden till talaren, både positivt och negativt. Med bakgrund mot lekt-teorin kan det konstateras att skillnader i attityder beror på informantens idiolekt, som i sin tur består av en mängd olika faktorer som lägger grund för vår identitet, våra idéer och våra attityder mot vår omvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Eckeskog, Helena. "Varför knackar han inte bara på? : en studie om arbete med läsförståelse i åk 1-2." Licentiate thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73108.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to describe, analyze and explore how five teachers work with reading comprehension in grade one and grade two, ages 7 and 8. My approach was ethnographically inspired and data was collected through observations, teachers´ diaries and interviews. The findings indicate that in the observed teachers´ classroom students' language skills were central. In order to teach the students how to use strategies in their own reading, teachers trained the students to use strategies while reading aloud to them. When reading aloud to the students, focus was on reading comprehension but sometimes texts were used by the teachers as tools to teach strategies.  The teachers seemed to think that students first have to learn to read (decode) before working with strategies for reading comprehension during individual reading. In the classrooms a substantial amount of time was spent on dialogue, both before as well as during reading texts aloud. When the teachers asked questions, vocabulary was often focused. The teachers also asked about spelling and punctuation in the text. The questions were mostly aimed at controlling or inferencing the children but the teachers also asked questions where factual knowledge was needed. Regardless of the type of questions the teacher poses, the students respond with comments or inferences. The types of questions that the teacher asked of a text tend to be dominant when the children were invited to ask questions themselves. The teachers in the study were pleased with the students' development and performance in reading comprehension and the students seemed interested to read themselves and to listening to the teachers reading aloud. Children used reading comprehension strategies when listening to teachers reading, but it is unclear to what extent they use it to their individual reading.

I verket anges serien Studier i pedagogiskt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Ericsson, Anna, and Maja Shaffeir. ""Grammatik är ett känsligt ämne. Man kan inte bara komma in och ändra" : Grammatikforskningens förankring i skolan." Thesis, Jönköping University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7683.

Full text
Abstract:

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning.


The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Larsson, Ewy. ""Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där" : Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21207.

Full text
Abstract:
Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Svensson, Gudrun. "Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö." Doctoral thesis, Lunds universitet, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8148.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Davidsson, Johanna. "En bra skola för alla eller bara för eliten? - En analys av tydligheten i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27874.

Full text
Abstract:
The purpose of this essay has been to study the comprehensibility and the plainness of chapter 1 and 2 in “Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” that is one of the governing documents of Swedish upper secondary school. The Swedish government approved a national language policy in 2005 which involved an aim that the official Swedish language would be refined, easy and comprehensible. Plain language has since the eighties had a prominent place in Swedish research and science and is now a thought-out principle at almost every public authority. This essay has performed a linguistic text analysis, a plain language analysis, a plain language test and a critical discourse analysis on the two chapters from “Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” that is common for all upper secondary school programs. The chapters are not written in plain language and the comprehensibility of the document is low. There is no usage of a personal pronoun which makes the text harder to read, there are plenty of words that are hard to understand or old-fashioned. The usage of technical terms is also a problem due to the fact that no additional explanations to the terms are being offered. All citizens in Sweden need to be able to read and understand the governing documents of school at some time in their life and it is therefore very disturbing that the document is written in such a way that only a few can read and understand the text in full. This also renders the implementation more difficult and the consequence might be that we have an education that is not equivalent for all. The non-usage of plain language also makes it easier for the elite and more difficult for the non-elite which could help increase the social rifts and bring us back to a class society with huge rifts between classes. The usage of plain language increases democracy and the trust in public authorities; it would therefore have been desirable that the “Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasiskola 2011” had been written in plain language.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Daleflod, Andrea. "Alla blå bär är blå bär - även blåbär - men det är bara blåbär som är blåbär : En studie av särskrivningar i annonser på Internet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176312.

Full text
Abstract:
Denna C-uppsats handlar om särskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehåller två olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser från www.blocket.seoch räknat antal särskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 särskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestående av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv är den ordklass som särskrivs allra mest, eftersom de ingående leden gärna ses som enskilda enheter. Attitydundersökningen utgjordes av 74 stycken enkätsvar från 4 stycken målgrupper: gymnasister, studenter, pensionärer och övriga. Deltagarna fick gradera tre annonser med tre olika typer av särskrivningar i fråga om seriositet och engagemang. Resultatet av detta visade bland annat att den text som graderats som mest seriös graderades som minst engagerad. Detta tyder på att texter som uppfattas som mer seriösa även kan uppfattas som opersonliga och därmed tappa i engagemang. Studenter var hårdast i sina bedömningar, följt av pensionärer, gymnasister och till slut gruppen med övriga deltagare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Lundstedt, Rasmus, and Evelina Nilsson. "Litteracitet i förskolan – Mer än bara läs- och skrivförståelse : En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns litteracitet i rutinsituationer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54524.

Full text
Abstract:
Syftet med studien äratt synliggöra förskollärares tankar kring arbetet med barns litteracitet i rutinsituationer. Vi användeross av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fokuspåbarns litteracitetsutvecklingi förskolan. I vår studie utgårvi från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgårdet att förskollärarna ser litteracitet som ett brett begrepp som kan vara svårt att definiera. Det framgåratt förskollärarna lägger stort fokus på barns utveckling i det verbala språket. De använder sig av olika strategier som bildstöd, tecken och språkbadningför att hjälpa barnsutveckling av litteracitet. En slutsats vi kanredogöraför äratt förskollärarna harolika förståelse för vad litteracitet är ochatt förskollärarna tycker att litteracitet är en stor del i arbetet i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Torefeldt, Stina. "Samtala som ung(e) : En samtalsanalytisk studie av Mirja Unges dialogstil." Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40876.

Full text
Abstract:
Mirja Unge is a Swedish author who often writes about young people and the tough situations they face. She writes both plays and short-stories and is acclaimed for her dialogue. The aim of this essay is to examine Unge’s dialogue style and how potential face-threatening situations are portrayed. To reach my aim I pose questions regarding the conversational support in two of Unge’s literary works, the short story Det var igår bara and the play Mariella and compare the result. The dialogues analysed both tackle the sensitive subject of sexual assault, a topic that is potentially face-threatening. The analysis is based on the theoretical and methodical framework of conversation analysis. The conversational support is analysed through “keys” that unlock interesting points in the conversation. The keys in this essay are ‘topic generation’ and ‘topic shifts’. The results show that in the text with the most conversational support (the short story) the subject of assault is avoided and only appear in the characters thoughts. In the play on the other hand there is very little conversational support, but the character tells the whole story in a direct manner. This indicates that the situation in the short story is more face-threatening than in the play. However there are other aspects in the dialogue that makes the conversation difficult for the characters in both stories.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Dahlström, Malin. ""Nu glad lakiin bara ett ögon" : En studie av hur f.d. illitterata L2-inlärare uttrycker sig och kommunicerar tolkat utifrån teorin om basvarietet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8285.

Full text
Abstract:
Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A. Undersökningen, som fokuserar på lexikon och tempus, bygger på samtal som har spelats in och transkriberats. Resultatet visar att basvarietetens kännetecknande drag i hög grad kan appliceras även på de formella inlärarnas språksystem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Lindberg, Karlsson Julia. "Språk är inte bara ord, det är mycket mer. : En studie om förskollärares strategier i undervisning och lärmiljöns utformning, i syfte att stimulera barns språkutveckling." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82885.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att ge kunskap om vilka strategier förskollärare använder sig av i undervisningssituationer för att stimulera barns språkutveckling. Syftet är också belysa hur förskollärare stimulerar barns språkutveckling i förskolans lärmiljö. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utformades studiens tillvägagångssätt. Utvald metod var intervjuer via e-post. Datamaterialet analyserades med hjälp av teoretisk utgångspunkt utifrån en framework-modell. Resultatet visade flertalet olika strategier förskollärare nyttjar för att utforma undervisning, samt lärmiljöer. Bland annat visade resultatet att några av dessa strategier var att anpassa både lärmiljö och undervisning utefter de behov som finns i aktuell barngrupp. En annan strategi var att tillsätta böcker i lärmiljön, för att locka till högläsning. I resultatet kunde likheter och skillnader urskiljas för att sedan kritiskt diskuteras. Slutsatser av denna studie är hur viktig förskollärares förhållningssätt är i både undervisning, och utformning av lärmiljöer. En till viktig slutsats är att förskollärares kompetens är viktig i arbetet med barns språkutveckling, för att kunna anpassa undervisning och lärmiljöer för den specifika barngruppen förskolläraren ansvarar för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Tan, Czander LOPEZ. "Poetry as a Pedagogy of Touch." Thesis, Virginia Tech, 2017. http://hdl.handle.net/10919/77688.

Full text
Abstract:
With evidence ranging from visual representations by scanning tunneling microscopes to the fluid and dynamic language of poetry, my research shows that we are shifting from a culture primarily based on ‘sight’ to one that is involved with ‘touch,’ metaphorically and literally speaking. Recent developments in theory and technology, especially quantum physics and post-structuralism, have redefined representation to encompass the necessary reflex of the representer. To be sure, my research has also found feminist and postcolonial criticisms to echo this theory: both have sought to challenge representations due to the objectivity normally attributed to the representer, the Cartesian logic of which quantum theory has destabilized. Thus, by reading poetry with a quantum theoretical lens, specifically the works of Gertrude Stein, Marianne Moore, Anne Carson, and Theresa Hak Kyung Cha, I show how ‘touch’ plays into our language, consequently affecting how we think through language.
Master of Arts
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Broughton, Katherine. "Cuentos de resistencia y supervivencia: Revitalizando la cultura maya a traves del arte publico en Guatemala." Ohio University Honors Tutorial College / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ouhonors1556561584195135.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Bravo, Isabel. "”Jag minns att det var ett stort steg att ta över en natt bara.” : - En kvalitativ studie om polisers upplevelser av yrkeserfarenhet utifrån ett lärandeperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27005.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker erfarenhetens betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att det i Sverige råder en ”poliskris” då erfarna och kompetenta poliser lämnar sin tjänst av andra skäl än pension. Svenska polisförbundet (2017) menar att förlusten av erfarna poliser medför konsekvenser för ett effektivt utfört polisarbete. Vad betyder då förlusten av erfarna kollegor utifrån ett lärandeperspektiv? Föreliggande examensarbetes syfte är att undersöka polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens betydelse för lärande i arbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och använde sig av intervjuformen fokusgruppintervju för att samla in data. Analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys och bearbetad data tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att yrkeserfarenhet inom yrkesutövningen är betydelsefull för lärande, både för egenupplevda erfarenheter och genom att kollegors erfarenheter och yrkeskunskaper bidrar till eget lärande. Studiens slutsats är att erfarna poliser behövs i tjänst; om de slutar är det en förlust för verksamheten utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Wojtysiak, Zofia. "Bara ett nagellack eller en iögonfallande kristallyta med djupa, klassiska färger? : Om översättning från svenska till polska av reklamtexter för Oriflame kosmetikaprodukter." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104357.

Full text
Abstract:
Syftet med studien har varit att utröna huruvida Oriflames svenska reklamtexter skiljer sig från sina polska översättningar samt om eventuella skillnader beror på kulturell anpassning till målkulturen. Vidare har en bildanalys genomförts med syfte att undersöka samspelet mellan text och bild samt hur detta samspel eventuellt kan påverka konsumenterna. Trots att den kvantitativa analysen visar att käll- och måltexterna inte skiljer sig åt särskilt mycket, avviker texterna dels innehållsmässigt, dels när det gäller de könsroller som konstrueras i de undersökta texterna.
The aim of this thesis has been to find out how Oriflame’s Swedish advertising texts differ from their Polish translations and if the potential differences depend on a cultural adaption to the target culture. Furthermore, an image analysis was conducted in order to study the interaction between text and image as well as how this relation is likely to influence the customers. Even though the quantitative analysis has shown that the source and target texts do not differ much, they are contrastive when it comes to their content and the gender roles which are present in the analyzed texts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Hellström, Karin. "”Det där är bara fina ord” : En didaktisk studie av styrdokumentets formuleringar om demokrati och kulturarv i skuggan av lärares texturval." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-197459.

Full text
Abstract:
Svenskämnet och specifikt litteraturundervisningen har en central roll som skolans traditionella kulturbärare. Undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att ackumulera kulturellt kapital såväl som att utveckla deras demokratiska deltagande och stötta dem i sin personlighetsutveckling. Vägledande för en lärares arbete är styrdokumenten som med sin höga abstraktionsnivå lämnar stort utrymme för tolkning av både texturval och definitionen av demokrati och kulturarv. Denna uppsats syfte är att skapa förståelse för hur lärare väljer texter i förening med styrdokumentens formuleringar om demokratiska arbetsformer och kulturarv. Via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare och elever redovisas subjektiva upplevelser av texturval och läroplanens formuleringar. Resultatet visar att valet av text påverkas av en syn på undervisningen såsom antingen stoffcentrerad eller elevcentrerad, där elevens inflytande, vad gäller läsning av hela verk, är mycket begränsat. Resultatet visar vidare att det kulturarv som förmedlas tämligen oreflekterat anses vara en naturlig följd av en inofficiell kanon som ofta ligger långt bort från elevernas egna kulturer, deras är i-kulturer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Roininen, Sofia, and Malin Frisk. ""Det här är ju också ett begrepp som bara dök upp" : En kvantitativ och kvalitativ studie av elevers användning av och lärares uppfattning om nominaliseringar i gymnasieskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24680.

Full text
Abstract:
Att studera nominaliseringar i gymnasieelevers texter ger en bild av elevers skrivkunskaper inför vidare studier och tydliggör arbetet med ett vetenskapligt skrivande i kursen svenska 3 i gymnasieskolan. Nominaliseringar bidrar bland annat till att skapa informationstäta texter, vilket är något som det vetenskapliga skrivandet kan kännetecknas av. Syftet med studien är att studera det vetenskapliga skrivandet genom nominaliseringar i elevtexter och med syftet vill vi också ge en bild av gymnasielärares arbete med och uppfattning om vetenskapligt skrivande genom nominaliseringar. Metoden grundar sig i en huvudsaklig kvantitativ metod med ett kvalitativt komplement. Den kvantitativa metoden består av en beräkning och en indelning av nominaliseringar i kategorier och den kvalitativa metoden omfattas av två intervjuer. Materialet utgörs av 72 elevtexter fördelat på två uppgifter som är hämtade från två klasser i kursen svenska 3 på gymnasiet. Utöver detta har vi genomfört intervjuer med svensklärarna i de två klasser som elevtextmaterialet är hämtat ifrån. Resultatet visar att fördelningen av nominaliseringar inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två uppgifterna och att de flesta elever använder mellan 21 och 30 nominaliseringar per text. Den mest förekommande ändelsen är -ning. Intervjuerna tydliggör att nominaliseringar får ett begränsat utrymme i undervisningen trots att de ses som en viktig del av det vetenskapliga skrivandet och att användningen av nominaliseringar sällan är ett medvetet och aktivt val av eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Hilding, Ellen. "Högläsning – är det bara att läsa högt, kapitel för kapitel? : En intervjustudie om hur åtta verksamma lärare värderar och arbetar med högläsning i årskurs 1-3." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84518.

Full text
Abstract:
The purpose of the survey is to increase through interviews the knowledge of how active teachers value reading aloud and how this is reflected in their teaching. The focus is then to find out how they plan the reading aloud and in what perspective they focus on it and in what way teachers believe that students benefit from reading aloud as a form of teaching.   The theoretical approach this study is based on is the sociocultural perspective on learning, which means that the most important thing/tool in learning is the interaction between people. The method chosen for this study is semi-structured qualitative interviews and the empirical material has been collected with help from eight active teachers working in years 1-3.   This study shows what research says about the importance of reading aloud for student’s vocabulary and reading comprehension, how reading aloud can get the class a better connection among/between students, also time and planning around reading aloud.   The results show that all teachers use reading aloud as a form of teaching continuously, the purpose and working method around reading aloud varies. However, all teachers agree that the purpose of reading aloud is primarily to develop student’s vocabulary and reading comprehension. The majority of teachers believe that reading aloud also is a relaxing moment for the students, which contradicts what previous research.
Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utöka kunskapen om hur verksamma lärare värderar högläsning och hur detta återspeglas i deras undervisning. Fokus är då att ta reda på hur väl de planerar högläsningen och vilken plats den får i undervisningen samt på vilket sätt lärare anser att elever gynnas av högläsning som undervisningsform.      Den teoretiska ansats som denna undersökning bygger på är det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket innebär att det viktigaste redskapet för att lärande ska kunna ske är genom interaktionen mellan människor. Metoden som valts till denna undersökning är semistrukturerade kvalitativa intervjuer och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av åtta verksamma lärare som arbetar i åk 1-3.    Studien tar upp vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers ordförråd och läsförståelse, hur högläsning kan främja gemenskapen bland elever samt lärarens tid och planering kring högläsning.    Resultatet visar bland annat, att samtliga lärare använder sig av högläsning som undervisningsform kontinuerligt varje vecka men att syftet och arbetssättet kring högläsningstillfället varierar. Alla lärare är dock eniga om att syftet med högläsning är främst att utveckla elevernas ordförråd och läsförståelse. Däremot anser merparten av lärarna att högläsning även fungerar som en lugnande stund för eleverna, vilket motsätter tidigare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Larsson, Anna. "Så sjung, bara sjung! : initiala och operationella normer i sångboksöversättningar av Astrid Lindgrens visor via multimodal analys av text, bild och musik." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143996.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att analysera vilka initiala och operationella normer som har använts vid översättningar till tyska av sångboksuppslag till visor skrivna av Astrid Lindgren. Modellerna som har använts är hämtade från Franzon (2009), Franzon (2016) och van Meerbergen (2010). Frågeställningarna berör musikalisk rytm, retoriska stilmedel inom texterna samt interaktionsgraden i text och bild med läsaren. Syftet är även att se hur aktiva respektive passiva huvudpersonerna i böckerna är. Resultaten visar att översättningarna av beskrivande visor med långa verser tenderar att bli kortare och mycket förändrade i jämförelse med översättningarna av visor med korta verser och en mindre beskrivande natur. Interaktionsgraden med läsaren är för det mesta låg i både text och bild i käll- och måltexterna. Huvudpersonerna i de tyska översättningarna är även mer aktiva i det tyska översättningarna än i de svenska originalen.
The aim of this study is to analyse which initial and operational norms that were used in the German translation of pages from a songbook written by Astrid Lindgren. The models that are used are taken from Franzon (2009), Franzon (2016) and van Meerbergen (2010). The research questions concern musical rhythm, rhetorical methods within the text, the interaction level between images and text and the reader. The purpose is also to see how active or passive the main characters in the books are portrayed. The results show that translations of describing songs with long verses tend to become shorter and very changed compared to translations of songs with short verses and with a less describing nature. The interaction level with the reader is mostly low in both source and target texts and images. The main characters are also more active in the German translations than in the Swedish originals.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

White, Chad K. "Genetic inheritance in the Malayic languages of Kotawaringin Barat, Indonesia." 2008. http://purl.galileo.usg.edu/uga%5Fetd/white%5Fchad%5Fk%5F200808%5Fma.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Amininadji, Orkideh. "A study of culture specific items and translation strategies in Bahram Beyza'i’s play “Marionettes”." Thèse, 2016. http://hdl.handle.net/1866/16183.

Full text
Abstract:
L'objectif de cette recherche est de fournir une analyse de la pièce de théâtre perse ''Marionettes'' de Bahrām Beyzā'ī (1963) ainsi que de sa traduction anglaise (1989) afin de comparer et de mettre en contraste les traits propres à la culture «Culture-specific items» (CSI) et des stratégies de traduction. Les formes problématiques pertinentes des différences culturelles seront étudiées et les procédés suggérés par Newmark (1988) seront examinés afin de déterminer dans quelle mesure ils sont pertinents dans la traduction des différences culturelles du perse à l'anglais. La pièce a été traduite par une équipe de traducteurs: Sujata G.Bhatt, Jacquelin Hoats, Imran A. Nyazee et Kamiar K. Oskouee. (Parvin Loloi et Glyn Pursglove 2002:66). Les oeuvres théâtrales de Beyzā'ī sont basées sur les traditions ainsi que sur le folklore iranien. L'auteur aborde la réalité sous une perspective philosophique. « (Un point de vue) enveloppé dans une cape de comparaisons complexes à tel point que nombre des personnages de son oeuvre errent entre des symboles de la mythologie et de l’histoire, ou sociaux» (M.R. Ghanoonparvar, John Green 1989, p.xxii notre traduction). La classification des éléments culturels de Newmark (1988) va comme suit: «Écologie, culture matérielle, culture sociale, organisations, coutumes / moeurs, gestes et habitudes» (Newmark 1988:95). La recherche mettra l’accent sur les procédés suggérés pour traduire les CSI ainsi que sur les stratégies de traduction selon Newmark. Ces procédés comprennent : «traduction littérale, transfert, équivalent culturel, neutralisation, équivalent fonctionnel, équivalent descriptif, synonymie, par le biais de la traduction, transposition, modulation, traduction reconnue, étiquette de traduction, compensation, analyse componentielle, réduction et expansion, paraphraser, distique, notes, additions, gloses» (Newmark 1988:81-93). L'objectif ici est de déterminer si les procédés suggérés sont applicables à la traduction des CSIs du perse à l'anglais, et quels sont les procédés les plus fréquemment utilisés par les traducteurs.
The focus of this research project is to provide an analysis of the Persian literary play by Bahrām Beyzā'ī “Aroosak-ha” in 1963 and its English translation (Marionettes) in 1989 to compare and contrast the culture specific items (CSI) and translation strategies in the 20th century. The relevant problematic forms of the cultural differences will be investigated and the procedures suggested by Newmark (1988) will be examined to see how they fit in the translation of cultural differences from Persian to English. The play was translated by a team of translators, Sujata G.Bhatt, Jacquelin Hoats, Imran A. Nyazee and Kamiar K. Oskouee. (Parvin Loloi and Glyn Pursglove, 2002:66) Beyzā'ī’s plays are based on Iranian traditions and folklore. His outlook is philosophical, “wrapped in a cloak of complex similes to the extent that many of the characters in his work wander between mythology and historical or social symbols.” (M.R. Ghanoonparvar, John Green 1989, p.xxii) The marionettes characters are modeled from traditional Iranian puppet shows. The classification of cultural elements by Newmark (1988) is as follows: “Ecology, material culture, social culture, organization, customs, ideas, gestures and habits” (Newmark 1988:95). A focus on the suggested procedures to translate CSI and translation strategies by Newmark will also be employed. These procedures include: “Literal translation, transference, cultural equivalent, neutralization, functional equivalent, descriptive equivalent, synonymy, throughtranslation, shift or transpositions, modulation, recognized translation, translation label, compensation, componential analysis, reduction and expansion, paraphrase, couplets, notes, additions, glosses” (Newmark 1988:81-93) to see if the suggested procedures are in fact applicable in the translation of CSIs from Persian to English and what are the most frequently used by translators.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography