Dissertations / Theses: 'Barn i behov av särskilt stöd'

1

Engström, Camilla. "Barn i behov av särskilt stöd i förskolan- eller pedagoger i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58124.

Full text

Abstract:

Förskolan är en organisation som skall baseras på varje barns behov och förmågor. Barnen i svensk förskola har inga uppnående mål eller krav utan istället riktas dessa krav mot verksamheten och pedagogerna som är verksamma i den. Det kan vara av stor vikt att lyfta den något provocerande frågan om specialpedagogiken har en plats inom förskolans domän. Detta eftersom lagar och överenskommelser styr att vi pedagoger skall möta alla barn oavsett behov. Och alla har behov men sedan hur de uttrycker sig är en annan fråga. Handlar specialpedagogiken istället om pedagoger i behov av särskilt stöd kontra barn i behov av särskilt stöd? Det är frågan jag ställer mig i detta examensarbete. De förskollärare som medverkar i detta examensarbete berättar om vikten av utbildning samt reflekterar kring förhållningssätt hos pedagoger. Vidare beskrivs också den problematik de lyfter i sina samtal med specialpedagog. Ofta är fokus på barnens brister samt oförmågor även om det uttrycks ett behov av pedagogerna att ett avvikande beteendet förklarat för sig samt ett bollplank att rådgöra med. Thurén (2007) framhåller att det är olyckligt om vi överlåter forskning och slutsatser till de så kallade experterna inom området och därmed lämnar jag härmed mitt bidrag till vårt möte i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hjalmarsson, Git. "Barn i behov av särskilt stöd. En studie om förskollärares upplevelser kring barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25149.

Full text

Abstract:

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna. Förskollärarna berättar att de har funderingar över vilka barn som egentligen är barn i behov av särskilt stöd. De tydliggör att alla barn har olika behov och förutsättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har strategier för att möta barn i behov av särskilt stöd. Strategier som de lyfter som framgångsrika är att skapa närhet och trygghet, att fånga intresse och motivation, att stötta i leken, att skapa tydlighet och struktur, att arbeta med mindre barngrupper, att ta vara på utemiljön samt att samverka inom och utanför arbetslaget. Respondenterna menar att dessa strategier gynnar alla barn i barngruppen. Resultatet visar också att förskollärarna upplever en del svårigheter kring att möta barn i behov av särskilt stöd. Svårigheter som de lyfter är att barngrupper är stora, att personaltätheten är låg, att barnet lätt blir syndabock, att det brister i anknytningen och att det brister i samverkan.
The study is a qualitative study with a hermeneutic, phenomenological approach. The purpose of the study is too understand and describe how seven preschool teachers experience their efforts with children in need of special support in the preschool. The study’s results show that the preschool teachers believe that they work with children in need of special support. All respondents report about children in need of special support of socio emotional nature. They describe that they work with children with troubles communicating, concentrating, control impulses, and who needs support in their relationships with other children and with grown-ups. The preschool teachers acknowledge that they contemplate which children that really are children in need of special support. They highlight that every child have different needs and pre-conditions. The results of the study show that the preschool teachers have strategies in their efforts with children in need of special support. Strategies which are brought forward and considered successful include to create closeness and safety, to capture interest and motivation, to support the children’s play, to create clearness and structure, to work with small groups of children, to benefit from the outdoor environment, and to cooperate within and between teams. The respondents think these strategies benefit all children in the children’s group. The results also show that the preschool teachers experience some difficulties related to supporting children in need of special support. Difficulties brought forward include too large children’s groups, too few staff members, the tendency to make a child into a scapegoat, flaws in connection and flaws in the interaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Forsman, Camilla. "Inkludering av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29072.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle ska förskolorna sträva efter att ha en inkluderande verksamhet, vilket inte alltid är så enkelt. Det är en utmaning för pedagogerna att kunna bemöta alla barn efter deras behov och förutsättningar. Studiens syfte är att få förståelse för några pedagogers uppfattningar av begreppet inkludering av barn i behov av särskilt stöd och hur de uppfattar sitt inkluderande arbete. För att få en djupare förståelse har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod, där sex pedagoger har fått besvara ett antal frågor inom ämnet. Analysen av datamaterialet utgår från det sociokulturella perspektivet, med fokus på det relationella och kategoriska perspektivet samt på fyra kriterier som anses ha en central betydelse för inkludering, det vill säga närvaro, godkännande, deltagande och prestation. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd och menar att inkludering innebär att verksamheten ska anpassas efter alla barns förutsättningar och behov. Pedagogerna nämner därtill att det finns ett flertal hjälpmedel som med fördel kan användas för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, i den gemensamma verksamheten. Trots att resultatet belyser att det är pedagogernas bemötande och kunskap som avgör hur väl inkluderingen fungerar, lyfter pedagogerna även fram värdet av att, vid behov, kunna få specialpedagogisk handledning och rådgivning.
In today's society, preschools should strive to have an inclusive activity, which is not always so easy. It is a challenge for educators to be able to meet all children according to their needs and conditions. The purpose of the study is to gain an understanding of some educators' perceptions of the concept of inclusion of children in need of special support and how they perceive their inclusive work. To gain a deeper understanding, I have used a qualitative research method, where six educators have had to answer a number of questions within the subject. The analysis of the data material is based on the socio-cultural perspective, focusing on the relational and categorical perspective and on four criteria that are considered to be of central importance for inclusion, ie presence, approval, participation and achievement. The results show that the educators have a positive attitude towards the inclusion of children in need of special support and believe that inclusion means that the activities must be adapted to all children's conditions and needs. The educators also mention that there are a number of tools that can be used to include children in need of special support, in the joint activity. Although the result highlights that it is the educators' attitude and knowledge that determines how well the inclusion works, the educators also highlight the value of being able to receive special pedagogical guidance and counseling if needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Thermænius, Vera, and Rebecca Johansson. "Inkludering av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31268.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att studera hur inkludering av barn i behov av särskilt stöd kan se ut i förskoleverksamheten. Vi har i studien utgått från följande frågeställningar: Hur definieras inkludering i forskning? Vilka är barnen i behov av särskilt stöd? Hur arbetar förskolan med inkludering av barn i behov av särskilt stöd? Hur kan man ge alla barn det stöd de behöver i förskolan? Studien utgår ifrån forskning och teorier om inkludering och specialpedagogik. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi har utgått från, av oss, inspelade intervjuer med pedagoger på en förskola i södra Sverige. Studiens resultat visar på vikten av inkludering för barnens utveckling. Det framgår i studien att kunskap inom specialpedagogik och kommunikation hos personalen är viktig för att arbetet med inkludering ska fungera så bra som möjligt. Det visar sig att blandade grupper inte bara gynnar barnen i behov av särskilt stöd utan också ger positiv effekt hos de barn som inte anses behöva något extra. Det har via studien framgått att det råder brist på forskning om specialpedagogik i relation till barn i förskoleåldern.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Häggstad, Evelina. "Barn i behov av särskilt stöd i förskolan : Några pedagogers resonemang kring begreppet barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26390.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Carlsson, Pontus, and Dzafic Almedina. "Barn i behov av särskilt stöd : Hur förskollärare bemöter och erbjuder delaktighet för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69508.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om bemötande och delaktighet för barn i behov av särskilt stöd, samt hur normer kan påverka detta. Datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet av studien kategoriseras genom likheter i respondenternas svar som svarar på frågeställningarna utifrån syftet. Den första frågeställningen berör förskollärares uppfattningar om bemötande av barn i behov av särskilt stöd. Den andra berör hur förskollärare arbetar med delaktighet för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet påvisar att det inte finns ett sätt att bemöta alla barn i behov av särskilt stöd utan det är unikt för varje barn. Lyhördhet till barnet är av stor vikt för att kunna bemöta det enskilda barnet. Även verksamhetens fysiska miljö och oskrivna regler har påverkan för hur barnet reagerar och agerar i olika sammanhang. När det gäller delaktighet för barn i behov av särskilt stöd visar resultatet att det arbetet med delaktighet ofta sker i mindre barngrupper. Detta för att det underlättar för pedagoger att kunna se till varje enskilt barns behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Westin, Maria, and Anna Schinner. "Barn i behov av särskilt stöd : En studie av några lärares och förskollärares uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14314.

Full text

Abstract:

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare. Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter. I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Pettersson, Linda. "Att arbeta med barn i behov av särskilt stöd : - Förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn i behöv av särskilt stöd." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58852.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De forskningsfrågor som ställdes var: vilka erfarenheter har förskollärare av barn i behov av särskilt stöd i verksamheten och vilka erfarenheter har förskollärare av samverkan när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att studera dessa frågor användes en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare på fyra olika förskolor som deltog. Förskollärarna hade olika lång arbetserfarenhet av arbete i förskolan och med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att alla förskollärare är överens om att alla kan vara i behov av särskilt stöd någon gång under sin vistelse i verksamheten och att de försöker fixa och ordna i verksamheten för alla barn. Men att de ibland behöver ta hjälp av en specialpedagog för tips och handledning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Kaffoshy, Ninwe, and Marlen Alyadko. "Inkludering av barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie av förskollärares syn på inkludering av barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-192626.

Full text

Abstract:

Research shows that preschool teachers lack knowledge about how the goals for an inclusive education of children with special needs are to be achieved in practice. The aim of this study is to show how preschool teachers work with the inclusion of children with special needs, despite the lack of specific guidelines regarding how the preschool should work with inclusion. To answer the study's purpose and questions, a qualitative thematic analysis method has been used. We have analyzed the collected material from six interviews with preschool teachers from different preschools and municipalities in Sweden. The result shows that the preschool teachers support and include children with special needs by using different tools such as visual aids (for example, signs with pictures and text), as well as learning tablets. The interview shows that all preschool teachers agree that the concept of inclusion means adapting activities to create opportunities for all children to be able to participate. It also emerged that all preschool teachers agree that children with special needs generally require more support than children without special needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Svensson, Sandra, and Margaretha Malmsten. "Barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7898.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Satemaa, Hanna, and Shavin Said. "Perspektiv på barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24336.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete. Med utgångspunkt i pedagogers utsagor har vi tillsammans diskuterat resultatet och tagit fasta på tre problemområden. Det innefattar tidskrävande arbete, bristande kompetens och skolans ekonomi i förhållande till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi beskriver även nya forskningsfrågor så som varför antalet barn med särskilda behov ökar i dagens skolor? Hur kan vi få in mer pengar i skolan och hur dessa pengar kan användas i förhållande till det specialpedagogiska arbetet? Då vi tog del av pedagogers erfarenheter skapade vi oss också beredskap inför vårt kommande yrke inom det specialpedagogiska arbetet i skolan som vi alla kommer möta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Andreasson, Sandra. "Barn i behov av särskilt stöd : Specialpedagogik - inkludering." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27084.

Full text

Abstract:

Abstrakt Dagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolans kunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer av svårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skola där alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådan beskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räcker till. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom en litteraturöversikt. Nilholms tre perspektiv, det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektivet kommer att belysas och ligger till grund för analysen av de observationer och intervjuer som är det empiriska materialet. Arbetet är en fältstudie vars syfte är att belysa hur två elever upplever sin vardag i skolan genom intervjuer och observationer. Syftet med studien är att ta reda på betydelsen av inkludering för alla elever, vilka är fördelarna/nackdelar? Läraren i klassen intervjuas för att se vad hennes tankar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd och hur hon arbetar för att skapa inkludering. Resultatet visade att inkludering främjar barns delaktighet och gemenskap. De största anledningarna till att elever exkluderas är rädslan för att elever med svårigheter inte kommer nå upp till kunskapskraven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Andreasson, Kerstin. "Barn i sorg - tillfälligt behov av särskilt stöd." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71140.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lindgren, Eleonor. "Barn i behov av särskilt stöd - vems beslut?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29109.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers uppfattningar av hur ett beslut fattas,samarbete under beslutsprocessen och uppföljning av ett beslut kring barn som är i behov av särskilt stöd. Studien tar avstamp utifrån de kategoriska och relationella perspektiven samt ifrån dilemmaperspektivet. Fem förskolechefer deltar i en kvalitativ metodstudie, i semistrukturerade intervjuer. Studien belyser att förskolechefer är de som fattar beslut men att specialpedagogen som finns på förskolan är av stor betydelse för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar eller inte. Resultatet visar också att en dialog mellan pedagog, specialpedagog och förskolechef är grunden för ett välfungerande arbete, genom hela processen, från det att ett beslut tas till det att beslutet utvärderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Cornelia, and Emma Nilsson. "Barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29690.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande:•Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov?•Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov?•Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom, detta kunde vi avläsa från våra intervjuer.
Our purpose of this study is to find out the teachers' interpretations of children with special needs, but also see differences between teachers' beliefs about these children in preschool. We want to investigate how educators describe the resources and support available at preschools , and thereby stimulate thoughts and ideas of educators in special education and children with special needs.This work gives an overview of the background knowledge about children with special needs in preschools through qualitative interviews , we wanted to see the following:• How do teachers describe the concept of children with special needs?• How do educators express the importance in treatment for children with special needs?• How do teachers talk about support and resources for children with special needs in preschool?In summary, the results indicate that all the children in anyway is in need of special support. The teachers in preschool have to respond to the children based on each individual child's needs. It is the teachers who must adapt to the kids, not the other way around , this we could learn from our interviews.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Johansson, Åsa. "Barn i behov av särskilt stöd i fritidshem." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30348.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av särskilt stöd på fritidshemmet, samt försöka klartlägga faktorer på organisations-, grupp- och individnivå som verkar påverka fritidsvistelsen såväl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svårigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med såväl fritidspedagoger som barn genomfördes på två fritidsavdelningar i ett fritidshem beläget i södra Skåne.Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svårigheter eller ej på fritidshemmet berodde till stor del på faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och inställningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhåller sig mer kategoriska i sin syn på såväl det pedagogiska uppdraget som synen på barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omständigheter barnet befinner sig i och är därför också mer benägna att arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna för barnet genom att ändra på faktorer på framförallt gruppnivå. De har även insikter om att de inte enbart kan tillrättalägga för barnet utan att de samtidigt måste ha ett kognitivt förhållningssätt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bättre på att hantera situationer som ter sig svåra. Fritidspedagogerna efterfrågar handledning av specialpedagog. På organisatorisk nivå är det viktigt att rektorn tydligt markerar att fritidshemmet är lika viktig som skolan och att fritidspersonalen inte får för stort pedagogiskt ansvar under skoldagen utan att det största pedagogiska ansvaret för fritidspersonalen ligger i fritidsverksamheten. Det är även av stor vikt att såväl skolans som fritidshemmets pedagoger har en samsyn och kan samarbeta för att få en helhet kring barnet och sträva mot samma mål, vilket ska vara att utgå från barns olika förutsättningar och anpassa ramarna för verksamheten så att den passar alla barn och på så sätt bli ett fritidshem för alla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dahlin, Alexandra. "Barn i behov av särskilt stöd : Vad avgör?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30306.

Full text

Abstract:

The objective of the study is to examine preschool-teachers perception of how “special support” differs from support to try to define the educator’s perception of the term special support. My research questions are: how differs special support from support? What does it take for a child to get special support for its needs? How does the assessment work? How interprets the respondent the mission in the curriculum and quote from Skolverkets general advice? I have made a qualitative survey with interviews as my data collection method. The theory which I have used are social constructive theory which permeate my analysis. I have also used two special educational perspectives, individual perspective and relational perspective, in the analysis to make visible how educators and the assessment liable consider children’s difficulties. The result shows that the preschool-teachers interpret the term “special support” differently. What they commonly define as a child in need of special support is that the child needs guidance/ support by a grown up in all situations most part, or all parts of the day. There are varying views of whether there are any differences between special support and support. The preschool-teachers interpret the quotes from the curriculum and Skolverkets general advice a bit differently, where one half felt that Skolverkets formulation more clearly highlighted children’s rights and the other half didn’t think that there was any difference. The result also shows that the educators feel that the economy doesn’t allow that the children to get the support that they need.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Norén, Jenny, and Katarina Zetterberg. "Barn i behov av särskilt stöd : en kvalitativ intervjustudie om förskollärarnas bemötande och arbetssätt med barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294791.

Full text

Abstract:

Vårt syfte har varit att undersöka förskollärarnas bemötande och arbetssätt för och med barn i behov av särskilt stöd. Det vi fördjupade oss i var hur förskollärarna ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd, deras arbetssätt med barn i behov av stöd och vilket stöd de får för att kunna bemöta barn som är i behov av särskilt stöd. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fyra intervjuer med fyra förskollärare på olika förskolor. Det resultat vi har fått fram i vår intervjustudie är att förskollärarna anser att de har barn som är i behov av särskilt stöd i sin barngrupp. Att rutiner och tydlighet är viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och att förskollärarna har tillgång till stöd genom olika resurser. Det saker som påverkar förskollärarnas arbete har varit huruvida man har stöd från förskolechef, personaltäthet i arbetslaget, rätt kompetens, en bra sammanhållning och samarbete i arbetslaget och antal barn i barngruppen. Det framkommer även att gemensam planering av rutiner och arbetsscheman i arbetslaget är otroligt viktig för att kunna bemöta alla barn på bästa möjliga sätt. Alla förskollärare i studien tar upp vikten av att inte se barnet som ett problem, utan att det är viktigt att istället fokusera på hur de kunde arbeta med omgivande miljö för att bemöta alla barns olika behov. Vår slutsats efter att ha genomfört denna intervjustudie är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kommer att vara i behov av särskilt stöd men att behoven kan se olika ut hos varje enskilt barn. Under arbetets gång har vi fått mer insikt i hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Vi har tagit till oss och fördjupat vår kunskap om hur man kan tänka kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur stödet utifrån ser ut. Vi har även fått kännedom om vikten att ta hjälp utifrån när man känner att man inte klarar situationen själva på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Blideskog, Elin, and Luna Ahmed. "Barn i behov av stöd : Att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och extra anpassningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355630.

Full text

Abstract:

Den här studien fokuserar på elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vi ville undersöka vad det är som påverkar om elever får stöd och hur några utvalda lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för elever med stödbehov. Studien grundas på fyra intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 och fyra intervjuer med rektorer inom samma kommun. De intervjuade fick svara på 14 respektive 8 stycken frågor som utgick ifrån studiens frågeställningar. Vi använde det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet av vår studie så kom vi fram till att det finns många olika faktorer som påverkar om elever får det som de behöver. Det visade sig också av svaren från lärarna att det viktigaste i arbetet med elever i behov av stöd är att ha en god relation till dessa elever och deras familjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Damström, Gereben Anna, and Malin Ervasti. "Barn i behov av särskilt stöd : - Eller pedagoer i brist på särskilt stöd?" Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183303.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur verksamma inom förskolan ser på sina förutsättningar att tillgodose alla barns olika behov. Utifrån 15 frågeställningar via en digital enkät kunde pedagoger svara på frågor av både sluten och öppen karaktär. Genom att analysera svaren både statistiskt och genom textanalys är arbetet av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet visade att pedagoger upplevde att deras förutsättningar att följa förskolans läroplan var knappa då majoriteten saknade tid för reflektion och planering. Det visade sig enligt resultatet att formellt diagnostiserade barn var berättigade stödet. Dock beskriver pedagoger i sina svar att många odiagnostiserade barn även är i behov av särskilt stöd men att de inte har rätt till extra resurser, vilket de beskriver är beslut som ligger på organisatorisk nivå. Det framgår i resultatet att pedagoger inom förskolan har ett utarbetat arbetssätt i att identifiera barn i behov av särskilt stöd för att sedan göra anpassningar i miljö och förhållningssätt som gynnar barnets utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andersson, Julia. "Barn i behov av särskilt stöd : Förskollärares uppfattning och kunskap om arbetet kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116957.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att utifrån förskollärares uppfattningar inhämta fördjupad kunskap om vilka barn som avses då det talas om barn i behov av särskilt stöd i förskolan, på vilket sätt anpassas förskoleverksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov samt vilket stöd förskollärarna får i det arbetet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fem förskollärare inom samma kommun deltog. Förskollärarna har varierande erfarenheter av att arbeta i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgången belyser områden som barn i behov av särskilt stöd, arbete med barn i behov av särskilt stöd samt pedagogers förhållningssätt i förskolan. I studien framkom att förskollärarna har olika åsikter om vad som avses med ett barn i behov av särskilt stöd samt att det finns vissa brister i kompetenser beträffande att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i studien ansåg även att barn i behov av särskilt stöd behöver få en diagnos för att förskolan ska få extra resurser i verksamheten. Resultatet visade på att pedagogerna upplever att mycket av deras energi läggs på att söka extra resurser till de barn som finns på förskolan i behov av särskilt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Abouniaj, Ala. "Barn med särskilda behov : En kvalitativ studie av inkludering av barn i behov av särskilt stöd i skolundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36817.

Full text

Abstract:

The Swedish education Act is one of several laws and legal documents regulating every children's right to an equal education and where every child's differences are an asset, integrating children's differences instead of separating them. Despite this, previous research shows that the swedish school system is failing in including necessary means for children with special needs and also discusses what the necessary means are for a successful schooling. In light of this, the aim of this study is twofold where I first aim to show the lack of including necessary support for children with special needs in the Swedish school education. By pointing this out, I will move on to the main purpose of the study which is to examine how Swedish teachers within the municipality of Malmö work in order to include these children in the education. The method used for answering the purpose and research questions of the study are semi structured interviews focusing on the concept of inclusion and including children with special needs in the normal education system. The developed concept on inclusion as well as learning and development stems from the theoretical framework, where I have also identified specific themes that will be applied to collect relevant findings from the interviews. The result of the study shows that, as previous studies show, that there are failing points in the lack of resources when trying to include students with special needs. But, the teachers reflect in many ways when working with inclusion of students in need of special support.
Nej

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Tuomi, Jaana. "Barn i behov av särskilt stöd : begåvade barn i skolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1188.

Full text

Abstract:

När man talar om barn i behov av särskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkänd gränsen i skolan eller har andra problem. Sällan eller aldrig nämns elever som är begåvade. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en kvalitativ intervjustudie med fem lärare på en och samma skola. Lärarnas beskrivning av begåvade elever är att de kan se helheter och sammanhang, de är kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. Många är verbala och de flesta socialt anpassade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Andersson, Sarah, and Josefine Bergman. "Barn i behov av särskilt stöd : En studie om förskollärares erfarenheter i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139520.

Full text

Abstract:

Vår studie syftar till att undersöka hur verksamma förskollärare upplever och beskriver begreppet barn i behov av särskilt stöd samt om de upplever att de har den kunskap som krävs i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt resultat vill vi undersöka om det stämmer överens med tidigare forskning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, som vi analyserat med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultaten i undersökningen visade på att förskollärarna upplever att begreppet barn i behov av särskilt stöd är mångtydigt och visar på ett stort spektra. Resultatet visar även att förskollärarna anser att man aldrig blir fullärd i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, de menar att man kan ha kunskaper inom ett område men sakna kunskap inom ett annat. I våra intervjuer har vi likt den tidigare forskningen sett att diagnoser är en förutsättning för att få resurser. Studiens slutsatser ger oss förståelse för hur förskollärare i praktiken upplever arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I synnerhet har det framgått att förskollärarna upplever att de saknar kunskap inom ämnet och därför är det nödvändigt med kompetensutveckling samt handledning från specialpedagog.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Henriksson, Linda. "Inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20977.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Edwardson, Hanna, and Lotti Karlsson. "Inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27719.

Full text

Abstract:

Denna studie belyser i vilken mån elever i behov av särskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte är att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar även mot vad för sorts handledning och stöd lärarna kan få ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har även genomförts observationer av en verksamhet där det finns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av studien var att inkludering av barn i behov av särskilt stöd sker genom att visa hänsyn till den övriga gruppen genom att bland annat dela upp barngruppen i smågrupper, på så sätt blir det lättare för pedagogerna att ta tillvara på och se varje enskilt barn och visa hänsyn till deras behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Sirén, Katja, and cecilia Kvist. "Barn i behov av särskilt stöd : Utifrån förskolepersonalens perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27584.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder. Resultatet visar att personalen upplever att de får bra stöd och hjälp från olika instanser. De slutsatser som kan dras är att de flesta av personalen på förskolorna har kompetens och utbildning för att kunna möta upp och arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att de upplever att de får den stöd och hjälp som de behöver i sitt arbete med barnen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lenneman, Ida. "Adoptivbarn : Barn med behov av särskilt stöd i skolan?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1558.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att söka ta reda på vilka problem och svårigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda på dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner från början av 1900-talet fram till idag. Därefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svårigheter och varför de utvecklar dessa. För att få en inblick i hur adopterade själva ser på sin situation innehåller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade.

I diskussionen går att läsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet. Där framgår bland annat att kunskap om adoption och adopterade barn är mycket viktig för att adoptivbarnen ska få en gynnsam skoltid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Baker, Lena, and Maja Eriksson. "Inkludering : barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14570.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem arbetar inkluderande med barn i behov av särskilt stöd och hur lärarna bedömer att en elev är i behov av särskilt stöd. Inledning Studien inriktar sig på hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i barngruppen på fritidshemmet och de möjligheter och svårigheter som finns knutet till detta område. Fritidshemmet ska komplettera förskoleklass och skola vilket innebär att det är relevant att lärare i fritidshem utgår från elevens och elevgruppens behov i arbetet på fritidshemmet. Fritidshemmet ska inte bara erbjuda alla elever en meningsfull fritid utan också arbeta med att skapa sociala band och stimulera elevernas lärande och utveckling. Studien kommer att utgå ifrån Nilholms (2007) teori om perspektiv på specialpedagogik. Teorin grundar sig på tre olika förhållningssätt, det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Metod Metoden som använts i studien är kvalitativ metod med intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare i fritidshem. Metoden som använts i studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalet bestod av sex stycken lärare fördelat på två stycken skolor. Tre lärare på respektive skola. Resultat Alla pedagoger som intervjuats anser att de arbetar inkluderande men att det är ett osynligt arbete. De var också överens om att de behöver mycket mer utbildning inom området för att kunna arbeta mer effektivt med just inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Det är viktigt anser lärarna att de arbetar inkluderande och att de ger eleverna förståelse för olikheter för att motverka missförstånd elever emellan. Resurser till fritidshemmet lyser med sin frånvaro enligt de intervjuade och för att de elever som är i behov av särskilt stöd ska kunna stöttas bättre under tiden de är på fritidshemmet behövs mer personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Jeppsson, Kristina, and Sophie Persson. "Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29711.

Full text

Abstract:

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola I det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning. Vidare visar forskning att få pedagoger kartlägger barn som är i behov av särskilt stöd, att föräldrar ska tilldelas kontinuerliga samtal och på så sätt bli delaktiga i sina barns verksamhet. Studien är gjord på olika förskolor, där intervjuer har skett med pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer. Intervjuerna har sedan sammanfattats, strukturerats, kopplats till referenser och analyserats. Några av de resultat studien visar är att pedagoger anser att för lite resurser tilldelas barn samt pedagoger, att det förekommer för stora barngrupper, och att det finns tidsbrist i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer tar upp vikten av att kartlägga barnen samt att detta är något som sker rutinmässigt. Vidare visas att det för pedagoger kan upplevas svårt att ta upp känsliga ämnen med föräldrar, och att det då krävs en bra relation med föräldrarna vilket underlättar samverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Jeppsson, Kristina. "Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30671.

Full text

Abstract:

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaI det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning. Vidare visar forskning att få pedagoger kartlägger barn som är i behov av särskilt stöd, att föräldrar ska tilldelas kontinuerliga samtal och på så sätt bli delaktiga i sina barns verksamhet. Studien är gjord på olika förskolor, där intervjuer har skett med pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer. Intervjuerna har sedan sammanfattats, strukturerats, kopplats till referenser och analyserats. Några av de resultat studien visar är att pedagoger anser att för lite resurser tilldelas barn samt pedagoger, att det förekommer för stora barngrupper, och att det finns tidsbrist i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer tar upp vikten av att kartlägga barnen samt att detta är något som sker rutinmässigt. Vidare visas att det för pedagoger kan upplevas svårt att ta upp känsliga ämnen med föräldrar, och att det då krävs en bra relation med föräldrarna vilket underlättar samverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Björkenstam, Sanna. "Förskola i behov av särskilt stöd? En fenomenografisk studie om barn och särskilt stöd." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27330.

Full text

Abstract:

Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om de uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd som finns bland chefer och personal på förskolor, för att skapa förutsättningar för ett förebyggande arbete. Studien gör också en ansats att diskutera de resurser som kommu-nen kan erbjuda barn i behov av särskilt stöd och hur de kan användas.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att jämföra olika uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd och de resurser som finns för dessa barn. Syftet är också att undersöka om det finns samband mellan uppfattningarna om barns stödbehov, det särskilda stöd som kan erbjudas, samt den ansvarsfördelning som finns på förskolorna.Studien söker svar på följande frågeställningar: Hur definieras ”barn i behov av särskilt stöd” av tre förskollärare respektive tre förskolechefer? Hur organiseras arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på dessa förskolor? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Hur ser tre förskollärare och tre förskolechefer på tilläggsbeloppet och det faktum att möjligheten att beviljas tilläggsbelopp begränsats?TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och tar stöd i specialpedagogiska per-spektiv i tolkningen av det empiriska materialet.MetodDet empiriska materialet bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och tre förskollärare.4ResultatI resultatet framkom att det finns skillnader i hur informanterna beskriver barn i behov av särskilt stöd. Tre uppfattningar kunde urskiljas; ”Barn som avviker, ”Alla barns rätt till stöd”, samt ”Alla barn är i behov av särskilt stöd, men några avviker”. I resultatet syns också skillnader i synsätt kring de resurser som finns inom och utom förskolan. Dels handlade det om att ändra förhållningssätt mot barn i behov av särskilt stöd och anpassa miljöerna efter den situation man befinner sig i, och dels beskrivs de resurser utanför förskolan som finns att tillgå, så som stöd från specialpedagog eller avlastning från en resursperson finansierat av tilläggsbelopp från kommunen. En del informanter anser tilläggsbeloppet vara onödigt, att de genom att anpassa sina miljöer och att arbeta med sitt förhållningssätt kan hantera barn i behov av särskilt stöd, medan den andra de-len informanter menar att barnet eller barngruppen är i behov av en assistent. Resultatet visade också att förskolecheferna förlitade sig på att förskollärarna skulle identifiera barnen i behov av särskilt stöd, trots att både deras egen och förskollärarnas syn på barn i behov av särskilt stöd varierade.ImplikationerStudien visar på skillnader gällande synen på barn i behov av särskilt stöd, tilläggsbe-lopp och det arbete som finns runt barn i behov av särskilt stöd. En slutsats är att det i materialet finns ett mönster i att de informanter som beskriver barn i behov av särskilt stöd på ett visst sätt, sedan följs åt i sina beskrivningar av betydelsen av tilläggsbelopp och sin syn på ansvarsfördelningen kring barn i behov av stöd. Detta kan indikera att synen på barn i behov av särskilt stöd påverkar både synen på behov av tilläggsbelopp och ansvarsfördelningen. Studien visar också att förskolecheferna befinner sig i ett gränsland mellan formulerings- transformerings- och realiseringsarenorna och att de ur ett systemteoretiskt perspektiv befinner sig i ett system mellan meso- och exosystemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lindeman, Kim Jenny, and Sara Brändström. ""Alla barn är mer eller mindre i behov av särskilt stöd" : En kvalitativ studie med fokus på barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14422.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att belysa begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta har vi granskat genom att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilka barn som kan tänkas vara i behov av särskilt stöd och hur arbetet med dessa barn i förskolan ser ut, samt vilket stöd dessa barn kan få. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och använt oss utav semi-strukturerade intervjuer och de respondenterna som deltog representerades av verksamma pedagoger i förskolan. Vi har sedan analyserat intervjustudien och studiens resultat tyder på att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och otydlig. Resultatet visade även att en diagnos i många fall kan underlätta arbetet för pedagogerna och de barn som är i behov av särskilt stöd, eftersom de lättare kan få tillgång till det stöd som behövs, exempelvis en resurs. Vår studie visade även på att pedagogernas bemötande, kunskap och kompetens om de barn som är i behov av särskilt stöd är viktigt för att kunna stötta barnen. Slutsatsen av vår intervjustudie blir att barn i behov av särskilt stöd är ett komplext område att förhålla sig till samt att, det krävs fördjupade kunskaper inom de olika områden som finns gällande barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis fördjupade kunskaper om diagnoser, funktionsnedsättningar, språksvårigheter samt verktygens användningsområden. Slutsatsen blir även att tillgången till resurser är begränsad hos de förskolor som vi har besökt och det krävs oftast en diagnos eller uttalad funktionsnedsättning, för att pedagogerna i förskolans verksamhet ska få in resurser till ett barn som är i behov av särskilt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Juhlin, Ellen, and Åsa Ohlsson. "Stöd för inkludering av barn i behov av särskilt stöd : några förskollärares syn." Thesis, Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30766.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka några förskollärares syn på sitt behov av stöd för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Behövs det ytterligare stöd utanför de ramar som finns nu, och vilka fördelar och nackdelar finns med nuvarande stöd? Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in materialet utgår från fokusgruppsintervjuer från tre olika förskolor. Det tydligaste resultatet var att alla deltagande förskolor ansåg att stödet som finns nu är bra, alla deltagare fick stöd av Barnhälsoteam. Ytterligare stöd från specialpedagog och utbildning inom området önskas. Även tidsbrist sågs som ett dilemma, personalen har inte tid för reflektion, analys och dokumentation. Deltagarna i studien ansåg att dela in barngruppen i mindre grupper gynnade barn i behov av särskilt stöd. Slutsatserna blev att det stöd som kan hjälpa förskollärarna i studien är mer resurser i form av specialpedagog på plats oftare i förskolan och tid utanför barngrupp för förskollärare är till fördel för att kvaliteten i förskolan ska bli hög.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gustavsson, Caroline, and Ewa Lindstedt. "Motivation till skolarbete : För barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6344.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nilsson, Ulrika, and Therese Svensson. "Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36419.

Full text

Abstract:

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school.Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande:•Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?•Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?•Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar?Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade. Kvalitativa intervjuer är den metod som användes för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen visar att det är av stor vikt att pedagogerna får handledning och stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare visar undersökningen att pedagogernas bemötande av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barnens utveckling. Den tidigare forskningen poängterar att pedagogernas bemötande av barn är av betydelse för barns utveckling, vilket även är en av slutsatserna i denna undersökning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Berglund, Daniel. "Barn i behov av särskilt stöd : En studie av förskollärares reflektioner." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-264950.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv analysera förskollärares reflektioner över begreppet barn i behov av särskilt stöd; vad som orsakar svårigheter samt uppdraget med dessa barn. Det gjordes utifrån det traditionella- och alternativa perspektivet samt dilemmaperspektivet. Metod för datainsamling var samtalsintervjuer. Sju förskollärare intervjuades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan utifrån de teoretiska perspektiven. Studien visar att förskollärare tycker att begreppet är stort och omfattande. De delar in barn i behov av särskilt stöd i främst två huvudkategorier av barn. Barn med diagnos eller barn utan diagnos som behöver särskilt stöd. De menar också att alla barn någon gång är i behov av stöd eller särskilt stöd. Ett nytt begrepp verkar vara på framfart också där särskilda rättigheter betonas. Förskollärare uttrycker både biologiskt betingade orsaker men också socialt/miljömässigt betingade orsaker till varför barn är i behov av särskilt stöd i förskolan. I denna studie betonades dock miljöorsaker vilket kan tyda på att ett skifte i synsätt håller på att inträda. Studiens resultat visar på att kunskapskompetensen inte saknas, men däremot möjligheten att ge barn i behov av särskilt stöd det stöd de behöver eftersom antalet barn per personal är för hög samt att ekonomin inte räcker till för att tillsätta de resurser som personalen efterfrågar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Rothoff, Pia, and Therese Tidfält. "Bemötande av barn i behov av särskilt stöd- ur ett föräldraperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34682.

Full text

Abstract:

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats.Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn.Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad. Resultat: De flesta föräldrarna i studien har varit missnöjda med bemötandet någon gång under deras barns tid på förskolan/skolan. Föräldrar efterlyser mer kunskap hos pedagoger om barn i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Bemötande, en skola för alla, barn i behov av särskilt stöd, kunskap, föräldraperspektiv
Rothoff, Pia & Tidfält, Therese (2009) Responding to children with special needs - from a parental perspective. Malmö: Teacher Education, Malmö University The work is about how parents of children with special needs feel understood and treated by staff in the preschool / school. The focus is on how parents have been treated by staff and teachers in preschool / school. Parents describe a school that includes all, in their view. To get answers to questions, eight parents who have children with special needs were interviewed. Purpose: This work is to try to understand how parents feel that staff and teachers treat their children in preschool / school, and how parents think about a school that includes all children. Method: Qualitative research interviews are the method used in this work. After the interviews are empirical compiled and analyzed. Results: Most parents in the study were dissatisfied with the response at some time during their child's time at preschool / school. Parents call for more understanding among educators of children with special needs. Keywords: Responding, a school for all children in need of special support, knowledge, parents' perspective

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ekdahl, Birgitta, and Pia Malm. "Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - pedagogers bemötande." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3242.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn.

Rektorerna ansåg att en diagnos hjälper barnet, då pedagogerna kan bemöta barnet annorlunda. Resultatet av vår undersökning av pedagogerna är att de har svårt att leva upp till Lpfö 98 som är ett styrdokument, trots detta försöker de ändå se till varje barns behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Johansson, Lina. "En alternativ undervisningsform för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Umeå University, Child and Youth Education, Special Education, and Counselling, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-464.

Full text

Abstract:

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag. De barn som blir aktuella har svårt att fungera i stor grupp. Resultatet i min undersökning visar att den alternativa undervisningsformen har stora möjligheter för just de här barnen men det går inte att generalisera och säga att verksamheten är bra för alla elever. Valet av metoder måste väljas utifrån varje elevs behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Norberg, Erika. "Barn i behov av särskilt stöd-med fokus på funktionsvariationer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159583.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att belysa hur pedagoger i förskolan kan bidra till att stötta barn i behov av särskilt stöd, med fokus på funktionsvariationer. Studien bygger på datainsamling genom kvalitativa intervjuer med fyra erfarna förskollärare vid tre olika förskolor i samma kommun. Examensarbetet utgår från en sociokulturell teori, vilket i det här sammanhanget betyder att barn med funktionsvariationer liksom andra barn utvecklas och lär tillsammans med andra barn och vuxna i den miljö där de befinner sig i. I resultatet av intervjuerna framkommer att informanternas kunskaper, kompetens och erfarenheter varierar när det gäller att bemöta barn med funktionsvariationer. Det framkommer även att pedagogerna efterlyser specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd i förskolans verksamhet när det gäller bemötande av barn med funktionsvariationer. En slutsats är att studiens pedagoger i enlighet med läroplanen anser att alla barn, oavsett om de får särskilt stöd eller inte, ska ges goda förutsättningar för utveckling och lärande i förskolan. En annan slutsats är trots att förskolan ska vara för alla barn kan det i praktiken vara svårt att ibland anpassa verksamheten för alla barn. En övergripande slutsats som kan dras av den här studien är att de medverkande pedagogerna anser att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd/funktionsvariationer behöver stärkas bland förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hasan, Taghreed, and Yasmien Qadan. "Barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36190.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är: •Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? •Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd? •Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt. Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Stenlundh, Emelie, and Malin Palm. "Fem förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36401.

Full text

Abstract:

I vårt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser är i behov av särskilt stöd samt om det finns några likheter och skillnader i deras arbetssätt. Syftet med denna studie är att klargöra hur dessa fem förskolor använder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som är i behov av särskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid är det lättaste då det inte finns något definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollärare och barnskötare) på de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvägagångssätt när de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjälp av externa insatser i form av handledning när de anser att deras egen kunskap inte räcker till och alla pedagoger säger att de arbetar med integrering av barn i behov av särskilt stöd.En skillnad som framkommit är att en av förskolorna använder sig av åtgärdsprogram och på så satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit är när pedagogerna väljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det är olika personer som skriver dokumenten på de skilda förskolorna.Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrån är från många olika forskare, från år 1993.Vi har från början utgått från Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma område (arbetssätt och vilka barn som är i behov av särskilt stöd) som vi har undersökt. Utifrån Lutz avhandlingar har vi sedan fått inspiration till andra forskare som tillexempel Elisabet Sjöberg, Bengt Persson och Eva Kärfve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nielsen, Sandra. "Barn i behov av särskilt stöd - pedagogers bemötande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34258.

Full text

Abstract:

Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande. Syftet i min studie handlar om hur olika pedagoger ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, men också vad de får för handledning och kompetensutveckling. Ett av de teoretiskt perspektiv jag beskriver är Vygotskijs teori om the zone of proximal development, där pedagogerna och barnen arbetar tillsammans för att nå barnets nästa utvecklingsfas. Även att samspelskvalitén är bra mellan pedagog och barn för att utvecklingen ska gå framåt, är något jag tar upp under tidigare forskningMetoden jag använt mig av är enskilda intervjuer med var och en av pedagogerna, då jag vill komma åt just deras upplevelser och kunskaper mer än bara på ett ytligt plan. Resultatet efter de gjorda intervjuerna var att de hade en del gemensamma svar som t.ex. att de får stöd och handledning från en specialpedagog och inte förskolechefen. Pedagogerna anser även att förskolecheferna har för lite kunskap inom ramen av barn i behov av särskilt stöd. De hade även alla olika kunskaper och möjligheter till kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Gustafsson, Emilia, and Angelica Ringh. "Barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i den övriga barngruppen i förskolans verksamhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39610.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den övriga barngruppen samt vilka metoder som används i det arbetet. Utifrån den sociokulturella teorin och det relationella perspektivet samlades det in data genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna arbetar med olika metoder för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den gemensamma barngruppen, men att det är en krävande uppgift. Slutsatsen var att specialpedagogiken borde bli en större del av den vardagliga pedagogiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ward, Josephine, and Sandi Jawhar. "Specialpedagogik i förskolan: Barn i behov av särskilt stöd : En jämförelse mellan två olika förskolor utifrån pedagogernas resonemang om barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31485.

Full text

Abstract:

The aim of our study is to examine how pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschools and how they work with special education to include children in need of special support. We will do this by conducting interviews with seven different pedagogues at different preschools in Stockholm city which we will compare to each other. Our study is a qualitative research and with our data collection, we have chosen to focus on data in the shape of interviews and interpretive analysis to gain a deeper understanding and knowledge about our chosen topic. We have used these following questions as the starting point of our research:1. How can pedagogues approach when working with special education in children’s groups?2. What kind of view do pedagogues have with children who are in need of special support and how can it be understood from a relational perspective?3. In what way do pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschool?4. Are there any differences or similarities between these preschools? And what can this be due to? We have also chosen the relational perspective as our starting point in our study. In our research this means that children can be understood in relation to the environment and to the current context. It involves an understanding of the surroundings, the environment and the context affecting the individual. This means that we should understand human actions in communications and interactions with others. The conclusion of our study shows a larger perspective with both similarities and differences in how pedagogues work with special education, their views on children in need of special support and how they deal with inclusion and exclusion inthe preschools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

andersson, therese. "Alla barn är olika- förskollärares definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50222.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Nahrin, Gergeo. "Särskilt stöd eller individanpassad undervisning : en intervjustudie om lärares syn på barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9049.

Full text

Abstract:

This study is a qualitative study of two primary schoolteachers and two special teachers approach to children with special needs, and which procedures according to these teachers can be applied to support these children in their progress at school. Building on key concepts such as segregated integration, including integration, diagnostic and children with special needs. This was then analyzed with information collected from the four formal interviews. The study also sheds light on key concepts such as special support, diagnosis, segregated integration and including integration. The conclusion explains the concept of including integration as an approach that works well for both students with special needs in a short period of time yet also students with diagnoses. This is presented in the end of this study with different suggestions for a continued research on children with special needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Vig, Erik. "Lärares förmåga att möta barn i behov av särskilt stöd : Hur organisationskulturer påverkar lärares arbetssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd inom grundskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68897.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to investigate what organizational cultural differences exist between high and low-performing elementary schools within a community. The study also aims in making differences visible between the schools' working methods around pupils with special needs. The outcome of this study may provide a better understanding of how different educational establishment, professions and schools work in ways that affect pupils' possibilities. The study has been conducted as a quantitative survey with teaching staff from five elementary schools from one community in Värmland. The survey aimed at examining the school's cultural working conditions in relation to teachers' views on support efforts and the work with students with special needs. The study then made a comparison between high and low-performing schools with these aspects. The result of the study shows that statistically there are significant differences in how high and low-performing schools establish and their working methods with action programs. The study could also show differences in which factors teachers experience have the greatest impact when pupils fail to reach the knowledge requirements. However, there was no statistically valid difference regarding the cultural aspects of the schools. The study can only demonstrate trends in cultural differences between low and high-performing schools

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Söderberg, Lovisa, and Sofia Unander. "Barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om hur en inkluderande lärmiljö kan utformas för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40165.

Full text

Abstract:

Barn i behov av särskilt stöd är ett begrepp som uppfattas som svårdefinierat och hur en inkluderande lärmiljö bör anpassas efter varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de definierar och anpassar en inkluderande lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd. Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt sex förskollärares uppfattningar om hur de kan utforma en inkluderande lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet tyder på att förskollärarna uppfattar barn i behov av särskilt stöd som ett brett begrepp och att de kan behöva göra olika didaktiska val för att lärmiljön ska inkludera alla barn. Resultatet tyder också på att det finns olika faktorer som är betydelsefulla när de möter barn i behov av särskilt stöd och att det kan ha en påverkan över förskollärares didaktiska val med lärmiljön. Samtidigt framkommer det i resultatet att förskollärarna upplever att arbetet med barn i behov av särskilt stöd uppfattas som en utmaning, att de kan utvecklas i deras yrkesroll. I diskussionen diskuteras studiens samtliga forskningsfrågor om hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, didaktiska val som är betydelsefulla i en inkluderande lärmiljö och vad som är av betydelse i mötet med barn i behov av särskilt stöd. barn i behov av särskilt stöd, didaktiska val, förskola, inkludering, lärmiljö

2020-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Barn i behov av särskilt stöd'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles