Academic literature on the topic 'Barn i ekonomisk utsatthet'

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.

Könsintegrerade verksamheter som tar emot kvinnor, män och barn med erfarenheter av våld i nära relationer blir allt vanligare. Artikeln belyser hur arbetet vid en sådan enhet sker i ett spänningsfält av våld, makt och kön som gör det svårt att synliggöra våld och kvinnors utsatthet.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

Idrottsföreningar har en historisk roll som socialpolitisk åtgärd för att hantera sociala problem i samhället. Idrottsföreningar kan erhålla ekonomiska bidrag från staten och kommunen för att bedriva sin verksamhet, så kallat verksamhetsstöd. I utbyte mot verksamhetsstödet förbinder idrottsföreningar i Uppsala kommun sig till att bidra till några av kommunens socialpolitiska mål för föreningslivet. Forskning visar att barn och ungdomar från lägre socioekonomisk bakgrund är underrepresenterade i föreningslivet, något som idrottsföreningarna och Uppsala kommun önskar förändra utifrån de mål som har utformats. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilka sätt idrottsföreningar i Uppsala kommun kan bidra till social förändring och hur idrottsföreningarnas arbete förhåller sig till att möjliggöra för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar att delta. I resultatet framkommer varierande benägenhet från idrottsföreningarna att medvetet arbeta med att möjliggöra deltagande för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Även om idrottsföreningarna förstås arbeta med att hålla kostnaderna nere krävs olika resurser, både ekonomiska och praktiska, för deltagande i föreningarna, något som kan förstås förhindra inkludering av ekonomiskt utsatta. Inkludering kräver ett framträdande föräldraengagemang, något som kan innebära ett hinder för deltagande. Resultatet visar att idrottsföreningarna strävar efter att påverka barnen och ungdomarnas attityder och värderingar. I vissa sammanhang tolkas detta som att idrottsföreningarna önskar fostra barnen och ungdomarna till att ha ett inkluderande ideal, medan de i andra sammanhang snarare försöker fostra barnen och ungdomarna till att utveckla accepterade beteenden. Den fostrande aspekten är central i resultatet och det är genom detta som vi förstår idrottsföreningarnas bidrag till social förändring.

Child poverty in Sweden as a social phenomenon has been highlighted in various debates and in poverty research during the recent years. Children's economic vulnerability has gotten more place in research. An interest to highlight child poverty awakened and this study highlights child poverty through a resource perspective among children in preschools. This study aims to examine how preschool teachers perceive the child's assets to various resources as well as how preschool teachers perceive the impact of the preschool where they work on children's access to these resources. The study is qualitative and has used interviews as a tool. The respondents' answers were analyzed using previous research, and Pierre Bourdieu's theoretical concepts capital, field and habitus as analytical tools. Four preschool teachers in two different preschools in the area Norsborg were interviewed. The results show that preschool teachers perceive that there are differences between children in access to different resources. Some lacks in resource assets has proven to be clearer than others, such as children's clothing. However, the causes of children's access to various resources have been harder to understand. Another result of this study is that preschools in various ways contribute to children's different resource assets by example that all activities that kids do with preschools will be free for children and their parents. Another way for preschools that affect children's access to resources is the way preschools informs the children’s parents about different activities. But there are also differences between the preschools where one of the preschools in this study allows kids to bring their own toys from home, which can contribute to resource differences between the children in the preschool.
Barnfattigdom i Sverige som ett samhällsfenomen har på senare år lyfts fram i olika debatter. Inom fattigdomsforskning har studier om just barns ekonomiska utsatthet fått allt större plats. Utifrån detta väcktes ett intresse att belysa barnfattigdom bland barn på förskolor genom ett resursperspektiv. Denna studies syfte är att undersöka hur förskolepedagoger uppfattar barns tillgångar till olika resurser samt om förskolepedagogerna uppfattar om den förskola de arbetar på påverkar barns tillgång till dessa resurser. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer där respondenternas svar har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och kapital som analysverktyg. Fyra förskolepedagoger på två olika förskolor i området Norsborg har intervjuats. Resultaten visar att förskolepedagogerna uppfattar att det finns skillnader mellan barn avseende tillgång till olika resurser. Några bestämda brister i resurstillgångar har visat sig vara tydligare än andra så som barns kläder. Däremot har det varit svårare att kartlägga orsakerna till barns olika tillgångar. Ett annat resultat av denna studie är att förskolorna på olika sätt bidrar till barns olika resurstillgångar genom exempelvis att alla aktiviteter som barnen gör med förskolorna är kostnadsfria för barn och deras föräldrar. Ett annat sätt för förskolorna att påverka barns tillgång till resurser är att förskolorna sprider information om olika fritidsaktiviter till barnens föräldrar. Men det finns även skillnader mellan förskolorna där en av förskolorna för denna studie tillåter barn att ta med egna leksaker hemifrån, vilket kan bidra till resursskillnader mellan barnen på förskolan.

Salonen (2012a) skriver att Sverige är ett av världens rikaste länder där välståndet har ökat. I samma veva som välståndet har ökat har även klyftorna mellan rika och fattiga ökat och därmed har siffran gällande barnfattigdom stigit (Salonen 2012a). Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur fem aktörer inom den ideella sektorn definierar begreppet barnfattigdom. Målet är att identifiera och förstå hur organisationer arbetar med att förbättra barnens livssituation. Våra tre forskningsfrågor är: Hur definierar aktörerna barnfattigdom i sin yrkesroll? Vilka problem kring barnfattigdom har aktörerna identifierat? Hur beskriver aktörerna sitt arbete mot barnfattigdom och på vilket sätt kan de förbättra sitt arbete? Vi har valt att använda oss av empowerment teorin för att våra informanter beskriver att deras arbete till mycket handlar om att stödja och stärka individer som lever i en utsatt situation. Genom detta arbete försöker man skapa en grund för barnens rätt att delta på samma villkor. Den andra teorin vi har valt är organisationsteori som beskriver att organisationer anpassar sig utifrån det omgivningen behöver och intresset av ömsesidiga och kulturella band mellan organisation och omgivning är centralt. Vi har utgått från en kvalitativ vetenskaplig metod där studien är uppbyggd på en empirisk studie grundad på intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio informanter från organisationerna: Rädda Barnen, Majblomman, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Frågorna utgick ifrån vilken uppfattning de har kring barnfattigdom i Stockholm och hur deras arbete och problemidentifiering kring barfattigdom såg ut. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att barnfattigdom finns i Stockholm, men dem definierar det på olika sätt. Alla våra informanter upplever många gånger samma problem kring barnfattigdom. De berättar att det finns olika problemområden och lyfter fram den problematik de själva har sett. Våra informanter berättar främst om det utanförskap som uppstår, vidare berättar de även om andra problemområden inom barnfattigdom. De lyfter fram att flera organisationer måste arbeta med påtryckningar och opinionsbildning för att påverka dagens politiker och göra allmänheten medvetna om barnfattigdomen i Sverige.
Salonen (2012a) writes that Sweden is one of the richest countries where the wealth has increased. In the same time while prosperity has increased, the gap between rich and poor people has increased and the figure of child poverty has risen. The study aims to explore and describe how five actors in the nonprofit sector define the definition of child poverty and to identify and understand how organizations are working to improve children's lives. Our three research questions are: How do the actors define child poverty as professionals? What problems around child poverty have the actors identified? How do they describe the work against child poverty and how can they work to improve their work against child poverty? We have chosen to use the theory of empowerment because our informants describe their work about supporting individuals living in a vulnerable situation and are working to enable children to participate on an equal basis by strengthening children. The second theory we have chosen is the organizational theory that describes that the organizations adapt, based on the needs and environment of mutual interest and cultural ties between organization and environment. We have used a qualitative research method in which the study has been based on an empirical study, based on interviews. Our interviews were conducted with ten informants from the organizations: Save the Children, Mayflower, Swedish Church, the Salvation Army and the City Mission. The questions were based on what perception they have about child poverty in Stockholm and how their work and problem identification around child poverty looked like. The result of our study shows that respondents perceive the fact that there exists child poverty in Stockholm, but the definitions vary. Many times all of our informants see the same problems around child poverty. They tell us that there are various problem areas and highlight the problems they have seen themselves. All of our informants tell us about the alienation that occurs, further they explain the other areas of concern about child poverty. They also told us that more organizations need to work with pressure and advocacy to influence today's politicians and make an awareness of child poverty in Sweden.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

This study forthbrings a definition of economic vulnerability and indirectly measures how this definition correlates towards choice of party in the Swedish elections of 2010, 2014 and 2018. It does so by the help of regression analysis. The result is that there seems to be a connection between economic vulnerability and some of the parties. A partern in the material is that the parties Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet and Moderaterna has a negative correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Socialdemokraterna has a positive correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Sverigedemokraterna has a positive correlation in two of the examined elections. Centerpartiet and Vänsterpartiet only has statisticly significant results in one of the examined elections. Centerpartiet has a negative correlation and Vänsterpartiet has a positive correlation in that election. I try to explain these findings with Rational choice theory.Nyckelord:
Studien tar fram en definition utav ekonomisk utsatthet och mäter indirekt hur denna korrelerar gentemot partival i de svenska riksdagsvalen 2010,2014 och 2018. Till detta så användes regressionsanalys. Resultatet är att det verkar finnas ett samband emellan ekonomisk utsatthet och vissa partier. Ett mönster som uppträder är att partierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna har en negativ korrelation i alla val som undersöks medans Socialdemokraterna har en positiv korrelation i alla val. Sverigedemokraterna har en positiv korrelation i två av de undersökta valen. Centerpartiet och Vänsterpartiet har endast statistiskt signifikant resultat i ett av valen. Centerpartiet har då ett negativt samband och Vänsterpartiet ett positivt samband. Jag försöker därefter förklara detta med hjälp utav ’rational choice’-teori.Abstract

I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter. Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så. Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien. Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria. I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer.
During the first decade of the 21st century in Sweden, inequality and risk rates of poverty have increased among young pensioners (between 65–74 years of age). A new public pension system, combined with demographic and economic developments, is expected to add further to these trends. Following this context, the aim of the present dissertation is to survey and understand patterns of economic hardship and its meaning in young pensioners’ everyday lives. The study design is qualitative and takes “subtle realism” as its philosophical theoretical starting point. Economic hardship represents the economic conditions faced by young pensioners who receive the housing supplement for pensioners. It is examined through a relative perspective on poverty. The empirical data primarily consists of interviews with 30 people who live with economic hardship and 17 people who live with comparatively better economic conditions. The theoretical framework consists of theories of social exclusion, coping and life course. The participants’ life histories show four paths to economic hardship – continuity, slope, fall and roller coaster. The last three have not been explicitly described in research before. In elderly life, young pensioners describe experiences of exclusion from the possibility to achieve healthy aging, independence, freedom of choice and meaningfulness, due to their economic hardship. When combined with psychological illness, social isolation, alcohol misuse, and restricted mobility, this exclusion becomes more severe. By focusing on favourable aspects of life and adjusting preferences to fit what has been achieved, young pensioners manage to feel satisfaction with their lives despite consequences of economic hardship. In conclusion, it was primarily situational factors earlier in life that explained economic hardship among young pensioners. In contrast, the findings indicate that it is the present and future – not the past – which for the most part shape young pensioners’ coping with economic hardship. This last finding is at odds with previous assumptions. Finally, as consumption becomes increasingly central in young pensioners’ everyday lives in general, the consequences of economic hardship become more striking within the age group.

Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.

The aim of this essay was to understand how teachers identify and deal with the problems surrounding economic vulnerability among their students.  A qualitative study method was conducted by seven semi-structured interviews with teachers from a big city in Sweden. When analyzing my result I found support in Goffman's stigma theory as well as in previous research. The teachers identify economic vulnerability amongst their students through their material belongings, when the class does something extraordinary, and through how the students communicate. Problems that the teachers can see in the classroom for economically disadvantaged students are that they can be aggressive, unruly and become introverted. Problems with studies and shoplifting are also common. Teachers deal with these problems by strengthen the students' self-esteem and teach them good manners, offering tutoring and report shoplifting to the children’s parents, the police and social services.

Abstract

This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:

• Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable?
• How does economic vulnerability effect families with children?
• What strategies do families adopt under hard economic conditions?
• What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable? 

Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.

We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms.

In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network.

Sammanfattning

Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är:

• Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet? 

• Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer?
• Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.
•  Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv. 

För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet.

Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.  

I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete.

Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer.